Mödrahälsovården
Historia - Nutid - Framtid
OBS! Ladda ner SFOG-appen för mentometerfrågor
Caroline Lilliecreutz, Anna Bäckström, Elisabeth Storck Lindholm
SFOG-veckan 2016
VECKAN2016
Detfinnsingaintressekonflikter
ellerjävattredovisa.
Viärnyfiknapåer!
Jagjobbarhuvudsakligen;
1.sombarnmorskapåmödrahälsovården
2.sombarnmorskapåförlossningen/BB
3.sombarnmorskainomgynekologin
4.somläkarepåmödrahälsovården
5.somläkarepåförlossningen/BB
6.somläkareinomgynekologin
Dåtid
• Slutetav1800talet;uppgifterpå
förlossningsjournalen ommodernshälsa
noterades
• 1909profAxelOttoLindfors
• MalmöAllmännaSjukhusHavandeskapsklinik
• 1915- ansesvaradenförsta
mödrahälsovårdscentralen iSverige
”Hundra år avmödrahälsovårdAnna Berglund”
• 1930-taletMödrahälsovården byggsuppi
SverigemedEnglandsomförebild
• 1936Sjukhusförlossningar introduceras
• 1938Mödrahälsovården blirkostnadsfri.
• Programmetbestodavettbesökhosbmibörjan
avgraviditetenochettislutethosläkare.Äggvitan
kontrolleradesiurinen8-10ggr.
5
• 1940-taletMödragymnastikochavslappning
• 1955”Normalinstruktionen förden
förebyggandemödra- ochbarnavården”
• Övervakningsprogram
• Treläkarbesökundergraviditetochettefter
förlossning
• Barnmorskebesök
6
• 1969Normalreglementet
• BlodgrupperingmedRhfaktor,serologiförsyfilis,
gonorréprovvidmisstankepåsmitta,
skärmbildsundersökning, urinprovförattutesluta
bakteriermm
• Mödraundervisning utökades
7
1970-talet
• BegreppetMödrahälsovårdsöverläkare
myntades
• Fostretshälsaifokus,SFmått
• Familjeplanering
• Kontinuitetochpsykosocialtsynsätt
• Föräldrautbildning8-10träffar
8
1980-talet
• ”Hälsovårdförmödrarochbarninom
primärvården”1981
• Psykiskohälsa/Psykolog
• Hälsoupplysning
• GCK-organisationen
• 16rutinbesökvarav2läkarbesök/graviditet
• Barnmorskanfickansvarfördennormala
graviditeten(Allmännaråd1981)
9
1990-tal
”Hälsoövervakningvidnormalgraviditet”(SFOG)
12besökvarav2läkarbesökförförstföderskor
Olikaprogramförförst- ochomföderskor
Slutetav90-talet:
Sosrapport1996:7
9besökförstföderskoroch8besökföromföderskor
10
År
Andelgravidakvinnorsomdeltog
inommödrahälsovårdens
program
1948
40%
1959
82%
2010
99%
11
Läkarbesökinommödrahälsovården
•
•
•
•
50-talet3läkarbesök/graviditet
80-talet2läkarbesök/graviditet
90-talet1-2läkarbesök/graviditet
00-talet0läkarbesök/graviditet
• Riskbedömningavbarnmorskaoch/ellerläkare
12
NUTID
Mödrahälsovårdärintebara
graviditetsövervakning…
MHVs verksamhetsområden:
• Hälsovårdisambandmedgraviditet
• Föräldrastöd
• Familjeplanering
• Gynekologiskcellprovskontroll(GCK)
• Utåtriktadverksamhet
• Folkhälsoarbete,samtalomlevnadsvanor
Mödrahälsovårdensövergripandemål
Attverkaförengodsexuellochreproduktivhälsa
förhelabefolkningen
Hälsovårdisambandmedgraviditet
Medicinsktbasprogram
Syfte:Identifierariskerochupptäckakomplikationer
Omfattning:8-10besök+ultraljud+efterkontroll
Psykosocialtbasprogram
Föräldrastöd
Enskiltochigrupp
Syfte:Attfrämjabarnshälsaochutvecklinggenomatt
uppmärksammaochstärkaföräldraskapsutvecklingen
ochföräldrarsförmågaattmötadetväntadeoch
nyföddabarnet
Preventivmedelsrådgivning
• Rådgivningochförskrivningtillfriskakvinnor
• Insättning/uttagavspiralerochp-stavar
• Injektioneravp-spruta
SexuallyTransmittedInfections(STI)
•
•
•
•
Samtal
Provtagning
Behandlingavklamydia
Iblandsmittspårning
Gynekologiskcellprovskontroll(GCK)
• Utförsavbarnmorskor
• Screeningförcellförändringarhoskvinnor
mellan23och64år
• Ca600000prover/åriSverige
Utåtriktadverksamhet
Ökakunskapenomsexuellochreproduktivhälsai
befolkningen
t.ex.iskolorellerSFI
Folkhälsoarbete
Regeringspropositionensfolkhälsomål:
1. Delaktighetochinflytandeisamhället
2. Ekonomiskaochsocialaförutsättningar
3. Barnsochungasuppväxtvillkor
4. Hälsaiarbetslivet
5. Miljöerochprodukter
6. Hälsofrämjandehälso- ochsjukvård
7. Skyddmotsmittspridning
8. Sexualitetochreproduktivhälsa
9. Fysiskaktivitet
10. Matvanorochlivsmedel
11. Tobakochalkohol,narkotika,dopningochspel
Styrandedokument
• ARG-rapport”Blåboken”– uppdateringipdfpågång
• Kunskapsstödförmödrahälsovården,Socialstyrelsen2014
• Nationellariktlinjerförsjukdomsförebyggandemetoder,SoS
2011– uppdateringpågång
• Lagar,föreskrifterochnationellariktlinjerinomberörda
områden
• Lokalamedicinskabasprogramochriktlinjerutarbetadeav
mhölochsambaisamverkanmedandrarelevantapersoner
Olikaorganisationsformer
skaerbjudasammavård
Organisationstillhörighet
Tabell1:Mödrahälsovårdensorganisationstillhörighetföråren2010-2013
Organisation
2010
2011
2012
Antal(%) Antal(%) Antal(%)
Primärvård:ingårienvårdcentral
197(46,4) 198(44,1) 186(34,2)
Primärvård:friståendeenhetförMHV
78(18,4) 101(22,5) 136(25,0)
Privat:inkluderarävendeliprivatvårdcentral 72(16,9) 78(17,4) 133(24,4)
Länssjukvård:ingårienkvinnoklinik
60(14,1) 66(14,7) 80(14,7)
Länssjukvård:friståendeenhetförMHV
18(4,2)
6(1,3)
9(1,7)
2013
Antal(%)
171(31,8)
148(27,5)
128(23,8)
84(15,6)
6(1,1)
24
Tobaksavvänjning-rökning
25
Snusning
26
Alkohol/droger
27
Andel(%)kvinnorsomscreenatsmed
AUDIT
28
Andel(%)kvinnormedriskbrukav
alkohol
29
Frågaomvåldutsatthet
30
Fetma
• Programförfetagravida83%
31
Uppmärksammapsykiskohälsa
71%harettsärskiltomhändertagande
32
UtmaningarochRiktlinjer
Vadärviktigast?
• Andelriskgraviditeterökar:
• Fetma13,2%(2014)
• Psykiskohälsaharökatsedan1990-taletochdatafrån2011visaren
fortsattökning(SoS2013)
• Störreandelförstföderskor>35år(1,7%->12,4%)
• Flermedinterkurrentasjukdomar
• Infertilitetbehandlasmednyametoder
33
Nyanlända/flyktingar
Språksvårigheter-Tolkbehovetökar
• Riskgraviditeter
• Kulturellaskillnader/förväntningar
• Svenskasystemet
• Utbildning/kunskap- individuellabehov
• 199815,7%->201224,6%(MFR)
34
Rekommendationerförpreventivainsatsermottuberkulos
Socialstyrelsennr2012-13-16
• Enriktadhälsokontrollförtbcrekommenderasomden
gravidakvinnankommerfrånettområdemedhögtbcincidens(≥100fallper100000invånareochår)elleromdet
finnsmisstankeomtidigareexponeringförtbc.
• 100%uppgavattscreeninggörs(Olikametoder)
35
ScreeningavTrombofili
• ARGrapportnr682012
• ”KvinnormedtidigareVTE,elleruttalad
hereditet(förstagradssläktingellerfleranära
släktingar)rekommenderas utredning
avseende hereditärtrombofili”
75%följerrekommendationerna
21%harmodifieratrekommendationerna
36
Thyreoideasjukdom isambandmedgraviditet
•
SFOG-RIKTLINJEfrånEndokrinARG,2014-12-28
Kontrollera TSH såsnart graviditeten ärkänd om kvinnan har någon avföljande riskfaktorer:
Ålder över 35år
BMIöver 35 kg/m2
Struma ellerkliniska tecken påtyreoideasjukdom (t.ex. långsampuls, förstoppning, muskelsvaghet, uttalad trötthet, frusenhet,
torr hud, dåligviktuppgång takykardi, ögonproblem, nervositet ellerfinvågigtremor, värmeintolerans)
Anamnes på pågående eller tidigaregenomgången tyreoideasjukdom*, inklusive levotyroxinbehandling enbart under graviditet,
tyreoideacancer ellerkirurgi/strålning mothalsen
Hereditet förtyreoideasjukdom
Autoimmun sjukdom (diabetes mellitustyp 1,B-12brist, Addisons sjukdom, reumatoid artrit,coeliaki etc.)
Kända TPO-ak4
Svårhyperemesis gravidarum med kliniska tecken påhypertyreos
Anamnes på infertilitet(>1år)
Anamnes på upprepade missfall(3konsekutiva iförstatrimestern), sentmissfall(åtminstone ett iandra trimestern) eller
prematurbörd
71%följerriktlinjernaoch21%harmodifierat
riktlinjerna
37
RhDtypningavfosterochförändrat
immuniseringsprogram
• ARGrapportNr74från2015
• Erytrocytantikroppsscreeningrekommenderashosallagravv
10-12samtgravv27-29
• 15%avgravidaärRhDnegoch60%kommeratthaRhDpos
foster- erbjudprofylax
• 25%följerriktlinjerna13%
harmodifieratdem
38
Fosterdiagnostikochpreimplantatorisk
genetiskdiagnostik
SocialstyrelsenSOSFS2012:20(M)
Föreskrifterochallmännaråd
4kap.FosterdiagnostikErbjudande om allmän information
1§ Hälso- och sjukvårdspersonalen påmödravårdscentralen ska i
samband med inskrivningen erbjuda den kvinna eller detparsom väntar
barn allmän information om fosterdiagnostik.
Kvinnan eller paretskaupplysas om
1.attdetärfrivilligt atttaemotinformationen och
2.möjligheten attfåbetänketid innan informationen lämnas.
2§ Om kvinnan eller paretaccepterarerbjudandet omallmän information,
skaden gesavhälso- och sjukvårdspersonalen påmödravårdscentralen.
Allmänna råd
Denallmänna informationen börlämnas vid ettannat tillfälle än
vid inskrivningen påmödravårdscentralen.
39
Hursererbjudandetutilandetidag?
• 54%erbjuderidagNIPT
idetfostermedicinska
programmetmodifierat
efterUltraARGs
riktlinjerfrån2015
40
Framtid
41
Andelengravida(%)somdiagnosticeradesmedGDMi
respektivelandsting.
42
Nyariktlinjeromgraviditetsdiabetes
Sos2015
• 83%harejinförtriktlinjernadeandraärpå
gång
Nyarekommendationer frånSos
cervixcancerprevention
Hälso- ochsjukvårdenbörerbjudascreeningförlivmoderhalscancermed
cellprovtagningmedanalysförcytologivarttredjeårtillkvinnoriåldern23–
29år
cellprovtagningmedanalysförHPVvarttredjeårtillkvinnoriåldern30–49år
samtenkompletterandeanalysävenförcytologiförkvinnorsomärcirka41
år
cellprovtagningmedanalysförHPVvartsjundeårtillkvinnoriåldern50–64
år.
Storutbildningsinsatsbehövs!
NykunskapomHPVförmånga
44
Beräkningavriskenförattutveckla
preeklampsi
• Medenalgoritmbeståendeavanamnestiska
uppgifter,biokemiskamarkörer,medel-BT,PIia.
uterina kanriskenförattutveckla
havandeskapsförgiftninggöras
• 20%uppgerattdetgörs
inågonform
45
Rutinkollen MHV
ElisabethStorck Lindholm,mhöl SLL
Ann-ChristineNilsson,mhöl Örebro
Annika Eckerlid,mhöl Kalmar
Anne-CharlotteJonsson,sambaSLL
SusanElven,sambaSkåne
Vad är problemet?
§ Undvikbara vårdskador är ett omfattande problem
§ Bevisat effektiva åtgärder genomförs inte alltid
§ Brittisk studie visade att 85% av processbrott på sjukhus var
undvikbara och att 51% ledde till vårdskada.
Annals of Surgery 257:1 2013
§ Nederländsk studie visade halverat antal komplikationer när
följsamheten till rutinerna närmade sig 100 %
NEngl JMed 363:202010
Rutinkollen:
för att minska vårdskadorna
§ Ursprungligen en idé inom Svensk Ortopedisk Förening
§ Nu i drift i samarbete mellan Patientförsäkringen LÖF och SKL
§ Testat och utvärderat inom följande områden: ledprotesrelaterad
infektion, vårdavdelning och förlossning
Grundläggande tankar bakom Rutinkollen
§ Värderar systemet, inte individen
§ Tvärprofessionellt, frivilligt, självvärdering
§ Omedelbar återkoppling med resultat och förslag
§ Enheten vet och bestämmer själv hur den kan bli bättre
Förutsättningar
§ Läkare, sjuksköterska, undersköterska, enhetschef tillsammans
§ Värderar nyligen utskrivna patienter – bedömer helt vårdförlopp
§ Dator med projektor samt journalaccess och Internet behövs
§ 10–20 patienters journaler gås igenom
§ Tar 3–4 timmar att genomföra
Hur ska man resonera?
§
Värdera följsamheten till era egna rutiner
§
Som åter efter ledighet och inte vet något om patienterna
§
Man får normal tid på sig att läsa in sig (max 10 minuter per patient)
§
Använd enhetens normala dokumentationsrutiner
§
Det som inte är dokumenterat betraktas som ogjort
Gradering av följsamhet till rutiner
§ 0 = ej kommenterat, uppgift saknas
§ 1 = kommenterat i någon form
§ 2 = kommenterat, åtgärd planerad eller genomförd
§ 3 = kommenterat, åtgärd(er) insatta och uppföljda
§ [-] = ej tillämpbart för aktuell patient
Resultat
Områden inom MHV som kvalitetsindikator
Telefonrådgivning- under hela graviditeten. Dokumentation, åtgärd.
Hälsosamtal- Alkohol, tobak ,BMI ,motion, läkemedel.
Information om fosterdiagnostik
Inskrivning:
Medicinskt-riskbedömning vid inskrivning, provtagning
Obsterisk-riskbedömning
Psykiatrisk/psykologisk-riskbedömning
Social –riskbedömning
Kontroller under graviditet- kontinuerlig riskbedömning-riskbedömning
medicinskt, obstetriskt, psykiatriskt, socialt, dokumentation, åtgärd
Sammanfattning av graviditeten- inför förlossningen, olika åtgärder
under graviditeten, riskbedömning inför förlossning.( ex läkemedel)
Eftervårdsbesök-förlossningsupplevelser, bäckenbotten, amning,
preventivmedel,vikt mm.
Tolk
Tolkanvändning
Skall ske enligt Socialstyrelsens skrivelse
” Din skyldighet att informera och göra patienten
delaktig”, artikelnummer 2015-4-10.
Följande uppgifter ska ingå:
• Identifiera tolkbehov vid bokning av besöket
• Ej identifierat tolkbehov vid första kontakt, ska besöket bokas om
helt eller delvis
• Auktoriserad tolk ska användas vid varje besök, telefontolk
alternativ närvarande tolk
• Tolkning av anhörig ska ej användas
• Om tolk uteblir från besöket ska detta dokumenteras
Tolkanvändning
-) Inte aktuellt
0) Tolkbehov ej identifierade och åtgärd saknas
1) Tolkbehov identifierat och dokumenterat. Tolk
använd vid enstaka besök
2) Tolkbehov identifierad och dokumenterat. Tolk
använd vid flera än ett besök.
3) Tolkbehov identifierad och dokumenterat. Tolk
använd vid alla planerade besök.
Referenser
Socialstyrelsens publikation 2015-4-10
Fatahi N, Hellström M, Skott C, Mattsson B. Viktigt att stärka tolkens status i
sjukvårdsteamet. Läkartidningen 2012;109 22
Inskrivning, medicinsk bedömning
Anamnes
• Tidigare sjukdomar/operationer av betydelse.
• Nuvarande sjukdomar
• Hereditet
• Läkemedel
• Pågående läkarkontakt, namn och arbetsplats
Status
• Allmäntillstånd
• Blodtryck
• Vikt (patienten skall väga sig på mottagningen)
• Urinsticka – protein/glucos
• Hemoglobin, ferritin
• Diabetesscreening enligt lokalt program
• Infektionsscreening, syfilis, hepatit B, rubella ,hiv ,klamydia samt tbc för riskgrupper
• Blodgruppering, immuniseringsprov
• TSH för riskgrupper
• Gynekologiskt cellprov enligt kallelseprogram.
• Resistenta bakterier vid behov.
Riskbedömning
Medicinsk inskrivning
-) Inte aktuellt
0) Medicinsk anamnes och hereditet saknas.
1) Medicinsk anamnes och hereditet delvis
dokumenterad. Riskbedömning och/eller åtgärd
saknas eller är mycket bristfällig.
2) Medicinsk anamnes och hereditet är dokumenterad.
Riskbedömning eller åtgärd ej fullständig.
3) Adekvat medicinsk anamnes och hereditet är
dokumenterad. Riskbedömning är gjord. Åtgärd
vidtagen.
Referenser
The WHO near-miss approach for maternal health, 2011
Tyreodeasjukdomar i samband med graviditet, SFOG riktlinje
ARG 72 rapport 2014 Preeklampsi
ARG rapport 68 Hemostasrubbningar inom obstetrik och gynekologi
Tidigare utvärdering av Rutinkollen
visar att den är:
• Lätt att använda
• Påvisar tydligt brister men också styrkor
• Ger också ett recept på hur bristerna rättas till
• Uppfattas inte som ”fingerpekande”
• Uppfattas öka samarbetet inom en avdelning
Rikshandboken - något för MHV?
• Vilka står bakom Rikshandboken i
barnhälsovård?
Rikshandboken i barnhälsovård togs fram av
Barnhälsovårdssektionen inom Svenska
Barnläkarföreningen primärt till
www.growingpeople.se. Tjänsten övertogs
av Inera – landsting och regioner i
samverkan för e-hälsa, 2012.
• Rikshandbok i barnhälsovård (RHB) är en
webbaserad hand- och metodbok för
barnhälsovården
• RHB används i det dagliga
barnhälsovårdsarbetet
• Lättillgängligt strukturerat stöd och väl
förankrad hos de aktuella professionerna.
• RHB vänder sig också till studenter på
universitet och högskolor som är under
utbildning eller praktik inom barnhälsovård.
Redaktions- och Förvaltningsråd
representanter från barnhälsovårdens överläkare,
allmänläkare, samordnare/vårdutvecklare och
psykologer, utsedda av respektive yrkesförening.
Redaktionsrådets uppgifter är att vara en garant
för innehållet i Rikshandboken, ha en
omvärldsbevakning, utse skribenter och
granskare till artiklar och sprida kunskap om
Rikshandboken.
Nytta för barnfamiljen
•
•
•
Barnrättsperspektivet, varje enskilt barn ska
få en jämlik och rättvis barnhälsovård oavsett
bostadsort och socioekonomiska
levnadsvillkor.
Jämlik och rättvis barnhälsovård oberoende
av huvudman eller vårdgivare.
Informationen i RHB är transparent/tillgänglig
för både personal och familj.
Nytta för personalen
•
•
•
•
•
•
Kunskapsbaserade information
med referenser, regelverk
Nationellt likvärdig och
högkvalitativ barnhälsovård
Transparent/tillgänglig information
Lättillgänglig (dator, surfplatta
eller mobil)
Ca 3500 nyhetsbrev varje månad
Regionala tillägg
Ca 1,2 miljoner
användare
21 landsting, ca 2000
BVC med runt 2300
BVC-sjuksköterskor och
nästan lika många
läkare
Vadskamödrahälsovårdeniförsta
handläggasinaresurserpå?
1.Thyreoideasjukdomar
2.Trombofiliutredning
3.FetaltRhD typning
4.NIPT
5.Graviditetsdiabetes
6.Beräkningavriskenförpreeklampsi
7.Viktuppgångundergraviditet
8.Psykiskohälsa
Vadskamödrahälsovårdeniandra
handläggasinaresurserpå?
1.Thyreoideasjukdomar
2.Trombofiliutredning
3.FetaltRhD typning
4.NIPT
5.Graviditetsdiabetes
6.Beräkningavriskenförpreeklampsi
7.Viktuppgångundergraviditet
8.Psykiskohälsa
Vadskamödrahälsovårdenitredje
handläggasinaresurserpå?
1.Thyreoideasjukdomar
2.Trombofiliutredning
3.FetaltRhD typning
4.NIPT
5.Graviditetsdiabetes
6.Beräkningavriskenförpreeklampsi
7.Viktuppgångundergraviditet
8.Psykiskohälsa
Vadskamödrahälsovården
prioriteraisista hand?
1.Thyreoideasjukdomar
2.Trombofiliutredning
3.FetaltRhD typning
4.NIPT
5.Graviditetsdiabetes
6.Beräkningavriskenförpreeklampsi
7.Viktuppgångundergraviditet
8.Psykiskohälsa
• TACK
