Inverkan av utökad fysisk aktivitet på skolprestationer, kognition samt fysisk och
psykosocial hälsa
Lina Bunketorp Käll
Göteborgs universitet, Neurovetenskap och fysiologi
Projektnummer: P2011-0153
Bakgrund och syfte med projektet
Fysisk aktivitet under barndomen har många positiva effekter inte minst för tillväxten och
för barns normala utveckling och hälsa. Allt mer forskning tyder på att fysisk aktivitet är en
viktig förutsättning för lärandet och kognitiv utveckling men kontrollerade studier krävs för
att kunna dra generella slutsatser om effekter av utökad fysisk aktivitet i pedagogiska
miljöer. Studiens hypotes är att fysisk aktivitet är av betydande vikt för skolelevers kognitiva
utveckling i denna formativa fas i deras liv. Målsättningen är att studera om elever skolan
med utökad fysisk aktivitet;
1. mår bättre psykosocialt och mentalt jämfört med elever på andra skolor som inte har
någon utökad fysisk aktivitet.
2. presterar bättre på de nationella proven i matematik, Svenska och Engelska jämfört med
elever i kontrollgruppen.
3. skiljer sig åt jämfört med kontrollgruppen avseende hjärnans strukturer som utgör
ansvariga system för kognitiva processer (minne och inlärning).
4. skiljer sig åt jämfört med kontrollgruppen avseende bentäthet, kroppskonstitution, Body
Mass Index (BMI) samt syreupptagningsförmåga.
Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten
En allt viktigare fråga de senaste åren har varit frågan om barns och ungdomars fysiska
aktivitet, eller kanske snarare brist på fysisk aktivitet. Idag vet vi att vår förmåga till inlärning
har samband med kroppens rörelseutveckling och graden av fysisk aktivitet. Fässbergs IF
(FIF) har genom projektet ”Samverkan Skola/Idrott” samarbetat med skolor i Mölndal sedan
våren – 04. Projektets övergripande mål har varit att fler elever skall röra sig mer men även
att skapa meningsfull sysselsättning för barn och ungdomar. Projektet har utvecklats och
fördjupats i samverkan med Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet med
hypotesen att fysisk aktivitet är av betydande vikt för elevers kognitiva utveckling och
livskvalitet i denna formativa fas i deras liv. Studien har haft målsättningen att lägga fram
evidensbaserade bevis för detta.
Den specifika målsättningen med studien har varit att studera hur elever som deltar i det
beskrivna projektet, med tonvikt på utökad fysisk aktivitet, påverkas avseende deras psykisk
hälsa, livskvalitet, skolprestationer och kognition.
Resultatet visar att den utökade graden av fysisk aktivitet i interventionsskolan har resulterat
i att skolbarnen har uppnått signifikant bättre resultat avseende akademiska prestationer i
svenska, matematik och engelska jämfört med den socioekonomiskt matchade
kontrollgruppen. Studien visar även att eleverna på interventionsskolan uppger signifikant
mindre beteendestörningar mätt med ”Strength and difficulties questionnaire. Pojkarna har
även en bättre syreupptagningsförmåga jämfört med kontrollgruppen. Preliminära analyser
avseende livskvalitet och bentäthet visar inte på någon signifikant skillnad mellan grupperna.
Analysarbetet av MR-materialet beräknas vara klart i slutet av september 2013. Vidare
kommer sambandsanalyser göras och könsskillnader studeras. Om resultatet visar på en
skillnad mellan grupperna är det ett starkt stöd för att fysisk träning orsakar förändringar i
barns hjärnor.
