Linköpings universitet
Lärarprogrammet
Oscar Tillaeus & Patrick Tarawalie
Det fria skolvalet
En systematisk litteraturstudie om det fria skolvalet och
dess påverkan på etnisk och socioekonomisk segregation
Examensarbete 15 hp
Handledare: Per Jansson
HT 13
Institutionen för industriell och
ekonomisk utveckling
Abstract
Syftet med vår litteraturstudie är att undersöka om det fria skolvalet påverkat den etniska och den
socioekonomiska skolsegregationen i Sverige. Detta genom att se till resultaten av valda delar av
forskningen som bedrivits på området från friskolereformens införande 1992 till året 2013.
Studien innefattar såväl officiell statistik på makronivå som exempel från enskilda skolor och
intervjuer med föräldrar, elever, beslutsfattande, skolledning och lärare. Våra resultat visar att
skolsegregationen ökat sedan 1990-talets början gällande både etnisk och socioekonomisk
segregation. Vidare så har vi tydligt sett att friskolor främst attraherar barn till högutbildade,
detta oberoende av etnisk bakgrund. Barn till föräldrar med lägre utbildningsnivå, oavsett etnisk
bakgrund, nyttjar i långt mindre utsträckning det fria skolvalet och blir därmed kvar vid sin
tilldelade skola.
Innehållsförteckning
Inledning ...................................................................................................................................................... 4
Bakgrund ..................................................................................................................................................... 5
Syfte .......................................................................................................................................................... 6
Metod ....................................................................................................................................................... 6
Tillvägagångssätt................................................................................................................................. 7
Begreppet segregation ............................................................................................................................ 8
Resultat ...................................................................................................................................................... 10
Hur har det fria skolvalet påverkat den etniska segregationen mellan olika elevgrupper? ...... 10
Hur har det fria skolvalet påverkat den socioekonomiska segregationen mellan olika
elevgrupper? ...................................................................................................................................... 28
Diskussion .................................................................................................................................................. 38
Hur har det fria skolvalet påverkat den etniska segregationen mellan olika elevgrupper? ...... 38
Hur har det fria skolvalet påverkat den socioekonomiska segregationen mellan olika
elevgrupper? ...................................................................................................................................... 42
Avslutande diskussion ...................................................................................................................... 44
Förslag till vidare forskning ............................................................................................................. 45
Referenser .................................................................................................................................................. 46
Inledning
”Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till
utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag.” 1
Så uttrycker skollagen elevers juridiska rätt till utbildning. Men hur ser det ut i verkligheten?
Finns det segregerande faktorer i val av utbildning? Har alla elever samma möjligheter att välja
skola, och nyttjar de dem i så fall, oavsett ursprung och bakgrund? Vi har i vår uppsats valt att se
till aktuell forskning för att se om, och i sådant fall hur valfriheten påverkat segregationen
gällande etnicitet och socioekonomisk bakgrund.
Sedan 1992 har föräldrar och barn fritt kunnat välja den profilering som passar dem bäst på en fri
skolmarknad där olika kommunala och fristående skolalternativ konkurrerar om eleven. Redan
innan det fria skolvalet möjliggjordes politiskt debatterades farhågorna om att konsekvenserna
skulle bli en ökad segregation mellan olika grupper i samhället. En debatt som sedan dess
fortgått på ledarsidor, i insändare, i etermedia, i plenisalen, i lärarrummet och hemma vid
köksbordet. Debatten har väckt nyfikenhet hos oss som snart är yrkesverksamma lärare, och vi
har därför valt att blicka in i aktuell forskning för att försöka att förstå om det fria skolvalet
faktiskt verkat segregerande. Det är våra framtida arbetsplatser och vår kommande verklighet
som debatteras och det är relevant för oss att förstå och ha vetenskaplig kunskap om det system
vi ska arbeta inom.
1
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/
4
Bakgrund
I början på 1990-talet blåste nyliberala idéer och tankar över Europa om hur skolan, vården och
omsorgen skulle organiseras samt bedrivas för att bli så effektiv som möjligt. Ledord i den så
kallade New Public Management modellen är valfrihet, konkurrens, privatisering och
decentralisering. 2 Svenska politiker inspirerades av de liberala idéerna och riksdagen antog
propositioner som avreglerade skolverksamheten. Reformerna innehöll riktlinjer om att det
kommunala skolmonopolet skulle brytas upp och elever och föräldrar fick möjlighet att välja
skola. Reformen innehöll även förändringar i huvudmannafrågan. Nu tillåts fristående skolor att
etablera sig på skolmarknaden och det är även möjligt att ta ut vinst ur verksamheten. För att
finansiera skolverksamheten tilldelas varje elev en skolpeng som följer med eleven till den valda
skolan.
Syftet med reformen var att konkurrensen mellan skolorna skulle höja kvaliteten i hela
skolsystemet. Den ökade valfriheten var även tänkt att stimulera elevers och föräldrars
engagemang och inflytande i skolan. En tredje tanke var att reformen skulle leda till pedagogisk
förnyelse och mångfald i skolvärlden. En annan utgångspunkt var att skolan ska verka som en
integrerande faktor mellan olika grupper i samhället, och motverka främlingsfientlighet, rasism
och diskriminering. Ett fritt skolval ansågs kunna motverka dessa attityder genom att valfriheten
ger elever från olika bakgrunder möjligheter att mötas i skolan. Valfriheten skulle även motverka
den segregerande skolmiljön som elever var låsta inom, på grund av den rådande
bostadssegregationen samt att skolorna tillämpade närhetsprincipen vid skolplaceringar. 3
Risken att det fria skolvalet ska öka segregationen i samhället har debatterats sedan reformens
införande med varierande tonläge. Segregation i det här sammanhanget innebär att elever med
olika etnisk, social och kulturell bakgrund inte tillbringar tid tillsammans under skoltiden. Ett
annat argument som florerar i debatten, är att det fria skolvalet minskar segregationen genom att
elever som bor i segregerade områden ges möjlighet att söka sig till andra områden, och därmed
bryter bostadssegregationens mönster. Läroplanen betonar att skolan har ansvar för att eleverna
utvecklar en tolerans för människors olikheter och förståelse för andra grupper i samhället. 4 Alla
skolor i Sverige ska även bedriva en likvärdig undervisning oberoende av skolans geografiska
2
Bunar 2008 s. 11
Skolverket 1996 s. 10ff
4
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 s. 7
3
5
läge. Samtliga skolor ska också vara tillgängliga för alla elever oavsett vilken huvudman som
ansvarar för skolverksamheten, och det får inte förekomma någon diskriminering
överhuvudtaget. Regelverket är dock inte lika hårt för fristående skolor som för kommunala
skolor gällande antagningsregler. Fristående skolor kan tillämpa närhetsprincipen, syskonförtur
och tidpunkt för anmälan vid tilldelning av platser på skolan. Det bör betonas att inga skolor är
tillåtna att välja ut vilka elever som ska ges plats på skolan utöver ovanstående urvalsprinciper. 5
Syfte
Vårt syfte med studien är att undersöka om det fria skolvalet har påverkat segregationen mellan
olika elevgrupper i den svenska skolan och i sådant fall hur.
För att besvara syftet har vi haft följande frågeställningar som utgångspunkter.
Hur har det fria skolvalet påverkat den etniska segregationen mellan olika elevgrupper?
Hur har det fria skolvalet påverkat den socioekonomiska segregationen mellan olika
elevgrupper?
Metod
För att besvara vårt syfte har vi använt oss av metoden systematiskt litteraturstudie. Enligt
Forsberg & Wengström innebär en systematisk litteraturstudie ”att systematiskt söka, granska
och sammanställa litteraturen inom ett valt ämne eller problemområde” 6 Efter att vi definierat
vårt problemområde formulerade vi frågeställningar som vi sedan utgick ifrån vid sökning efter
adekvat litteratur för studien. I nästa steg konstruerade vi sökord som vi ansåg skulle resultera i
relevant litteratur, genom sökning i olika databaser. Vi läste sedan igenom litteraturen med
utgångpunkt ifrån våra frågeställningar. De verken som vi ansåg relevanta analyserade vi sedan
noggrant, och litteraturen som visade sig irrelevant förbisågs i analysprocessen. Litteraturens
referenslistor studerades noggrant för att finna mer lämplig litteratur. 7
5
Hellman 2005 s. 32
Forsberg & Wengström 2003 s. 29
7
Ibid s. 86
6
6
För att få en bred undersökning sökte vi efter blandad vetenskaplig litteratur i form av artiklar
publicerade i vetenskapliga tidskrifter, avhandlingar, böcker och offentliga forskningsrapporter.
Majoriteten av litteraturen i studien är publicerad i Sverige, men vi har även analyserat
internationell litteratur för att få ett bredare perspektiv över problemområdet. Litteraturen som
ingår i studien består av kvantitativa studier såväl som kvalitativa undersökningar för att få en
mångfacetterad bild av fenomenet. Vårt urval har systematiskt styrts efter syfte och
frågeställningar. Vi har endast inkluderat studier som tydligt behandlar det fria skolvalet och dess
kopplingar till segregation mellan olika grupper i samhället. Hartman betonar att för att uppnå
validitet i en undersökning är det viktigt att materialet är väl avgränsat och relevant för
forskningsfrågan. Det ska även finnas en tydlig koppling mellan frågeställningarna och
undersökningsmaterialet, ett förhållningssätt som genomgående har präglat vår undersökning.
Ett annat urvalskriterium var att litteraturen skulle vara kritisk granskad av oberoende parter, för
att vi helt enkelt skulle kunna lita på att materialet är trovärdigt, vilket Hartman menar är ett sätt
att uppnå reliabilitet. 8 Tidsperspektiv för vår studie har vi avgränsat till perioden 1992-2013. Vi
valde att starta undersökningsperioden vid 1992 för att beslutet om det fria skolvalet klubbades i
riksdagen det året. Skälet till att vi sträckte ut studien till 2013 var att vi även ville inkludera
högaktuell forskning kring området.
Ett vanligt förkommande problem vid litteraturstudier, som även vi stötte på, är kontakten med
stora textmassor och valet om vad och hur mycket litteratur som ska ingå i studien. Forsberg och
Wengström menar att det inte finns några explicita regler om antalet studier som ska ingå i en
litteraturstudie. Det optimala är att inkludera all forskning som berör området, men hänsyn måste
tas till de praktiska omständigheterna som till exempel tid och utrymme. 9 Hartman har ett
liknade resonemang då han hävdar att det i regel inte är bristen på litteratur utan att det snarare
oftast finns ett överskott av information. Problemet kan istället vara att orientera sig genom
mängden litteratur och hitta kärnan. 10
Tillvägagångssätt
Uppsatsen bör utgöras av primärt källmaterial, vi påbörjade därför datainsamling på enklast sätt
8
Hartman 2003 s. 44
Forsberg och Wengström s. 30
10
Hartman s. 51
9
7
genom att använda skolverkets söktjänst. Skolverket är den statistikansvariga myndigheten för
officiell statistik om skolväsendet. 11 Vi använde sökorden: ”skolsegregation”, ”segregation”,
”valfrihet segregation”, ”segregering”, ”friskolor segregation”, ”etnicitet” och ”socio-ekonomisk
bakgrund” då dessa nyckelord motsvarade vad vi syftade till att undersöka. En omedelbar
avgränsning skedde för varje sökord då vi valde att filtrera så att endast skolverkets publikationer
visades. Detta gjordes för att exkludera material som inte var studier utan istället utgjordes av
kommunikéer, pressmeddelanden och läro- och kursplaner. Sammantaget gav sökningarna 38
träffar, varav några träffar förekom mer än en gång per sökord. Sju stycken av dessa har används
i studien eftersom vi fann dem relevanta, övriga har exkluderats ur studien med hänvisning till att
de är irrelevanta för att besvara syftets frågeställningar.
Vidare så har vi använt oss av Linköpings universitets bibliotekskatalog 12 för att hitta relevant
litteratur och avhandlingar att använda oss av i vår studie. Vi använde oss utav sökorden:
”segregation”, ”skolsegregation”, ”segregation skola”, ”etnisk segregation”, ”socioekonomisk
segregation”, ”valfrihet segregation”, ”friskolor segregation”, ”friskolor”. Dessa sökord gav
totalt 353 träffar varav 14 inkluderats i studien. För att finna internationella studier så gjordes
ytterligare en sökning på orden: ”free schools”, ”free schools segregation”, ” school
segregation”, ”school choice” och ”school segregation” vilket resulterade i 153 träffar av vilka
två studier används i uppsatsen. En första exkluderingsprocess inleddes direkt då träffar som var
tidsmässigt irrelevanta (publicerade före 1992) sorterades bort samt när titelnamnet angav att
studien inte behandlade det som vi syftar till att undersöka. Kvarvarande material, vilket utgjorde
en minoritet av sökträffarna, sorterades därefter in efter om de antingen behandlade etnisk eller
socio-ekonomisk segregation eller båda ämnena.
Begreppet segregation
Segregation kan definieras som en rumslig separation av olika befolkningsgrupper i ett samhälle.
Rumslig åtskillnad mellan människor kan ha många olika orsaker som till exempel etniska,
socioekonomiska, könsliga eller religiösa förtecken. Segregationen kan vara i ett fast tillstånd
men även en pågående process. En segregationsprocess innebär att sociala normer och
11
http://skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik
12
https://katalog.bibl.liu.se/uhtbin/cgisirsi.exe/
8
institutioner i samhället upprätthåller eller förstärker åtskiljandet av grupper. Ett segregerat
samhälle kan få konsekvenser i form av intolerans och fördomar med stereotypa uppfattningar
om andra grupper. Det kan leda till flera andra negativa följder som till exempel våld mellan
grupper, diskriminering och social ojämlikhet. Det är ofta minoriteter i samhället som drabbas av
marginalisering och stigmatisering i sviterna av ett splittrat samhälle. 13 I vår undersökning så
menar vi att när en ökad grad av homogenisering kan urskiljas i skolmiljön över tid gällande
etnisk och socio-ekonomisk elevsammansättning, så markerar detta att skolsegregationen har
ökat. 14
Etnicitet är ett begrepp som innefattar skillnader mellan olika gruppers kulturella uttryck,
värderingar och sociala normer. Etnicitet är ett socialt konstruerat fenomen som skiljer grupper
av människor ifrån varandra. De vanligaste särskiljande faktorerna mellan grupper är språk,
historia, religion, ursprung och klädsel. Medlemmar av en etnisk grupp uppfattar sig oftast som
kulturellt avskilda från andra grupper i samhället, och den uppfattningen delas i regel av det
omgivande samhället. 15 I uppsatsen har vi definierat elever med annan etnisk bakgrund än
svensk om de är födda utomlands eller av två utrikesfödda föräldrar.
Socioekonomisk status är svårdefinierbart och omstritt bland forskare om hur det ska definieras
och vad som ska mätas. Det mest förekommande är att se till strukturer i anställning och yrke då
det fortfarande är mest betydelsefullt för den sociala och ekonomiska ställningen i dagens
samhälle. Enligt SCB så indelas socialgrupper i Sverige enligt en modell utefter yrke och
utbildning, där ledningsarbete placeras högst och arbeten utan yrkesutbildning lägst. 16
I vår uppsats är det föräldrarnas utbildningsnivå som utgjort definitionen av elevens socioekonomiska status, främst har vi då utgått från om föräldrarna har förgymnasial, gymnasial eller
eftergymnasial utbildning.
13
Blomqvis & Rothstein 2005 s. 70ff
Arnman, Järnek & Lindskog 2004 s. 17
15
Giddens & Griffiths 2007 s. 394
16
Ibid s. 264f
14
9
Resultat
Hur har det fria skolvalet påverkat den etniska segregationen mellan olika
elevgrupper?
Makles och Schneider har undersökt hur den etniska segregationen påverkats av att politiska
reformer nyligen möjliggjort fria skolval i den tyska delstaten Nordrhein-Westfalen. Syftet med
lagförändringen var att överlag höja kvalitén på skolorna genom konkurrens men även att
försöka minska segregationen. 17 Studien sträcker sig över en treårs-period mellan läsåren
2006/07 till 2008/09 och omfattar omkring 3300 skolor och 180 000 elever i årskurs 1 i
Nordrhein-Westfalens samtliga 396 kommuner. Avskaffandet av skoldistrikten som medförde
valfrihet skedde i undersökningens slutår med undantag för 15 kommuner som genomförde
reformen ett år tidigare. Dessa har då analyserats separat. 18 Vidare så har författarna sett till
segregationen mellan turkiska och icke-turkiska elever, tyska och icke-tyska elever samt
muslimska och icke-muslimska elever.
Bland de 15 kommuner som tidigt avskaffade skoldistrikten så ökade segregationen mellan
turkiska och icke-turkiska elever signifikant (med 5 %) de första två åren och osignifikant det
tredje året. I de övriga kommunerna så ökade segregationen signifikant mellan de första två
undersökningsåren trots att valfriheten inte fanns, men så även under tiden efter dess införande.
För icke-tyska elever så är segregationsökningen mindre än för turkiska elever och även för
muslimska elever. Alla tre minoritetsgrupper följer samma segregationsmönster med en ökning
av segregationen de första två åren och en minskning av utvecklingen det tredje året. Vidare så
konstateras det att elevantalet sjunker under studiens gång (på grund av demografiska
förändringar) och författarna menar att när minoritetsgruppen blir mindre så ökar segregationen.
Noterbart är att det 2007 även sker en lagförändring som gör det lättare för turkiska barn att få
tyskt medborgarskap och därför minskar denna grupp statistiskt. Makles och Schneider har även
undersökt delstaten på kommunal nivå för att se om det föreligger skillnader mellan
kommunerna och om utvecklingen skiljer sig åt mellan dessa. Här har kommuner som endast har
en grundskola eller saknar minoriteter inte medtagits i undersökningen. Resultaten visar ingen
17
18
Makles & Schneider 2011 s. 2ff
Ibid s. 7ff
10
entydig trend, fjorton kommuner uppvisar signifikanta segregationsökningar för skolåret 2007/08
och fjorton kommuner uppvisar en minskning. I många kommuner sker en ökad segregation men
i de flesta är den osignifikant. Endast i en kommun ökar segregationen två år i följd för de
turkiska eleverna, likaså minskar segregationen signifikant i endast en kommun. Författarna
menar dock att tolkningen av dessa resultat ska ske med försiktighet då många kommuner är små
och ibland inhyser en proportionellt mindre minoritetsgrupp. Kommuner som endast har en
skoltyp, konfessionell eller kommunal, har också lägre segregation. Vilket författarna ser som en
indikation på att valfriheten ökar segregationen.
Makles och Schneider har vidare undersökt de 20 största städerna i Nordrhein-Westfalen för att
se om segregationen påverkas i samband med den ökade möjligheten att välja skola. Makles och
Schneider påvisar att det föreligger stora skillnader mellan städerna, där segregationen ökade
mångdubbelt mer i exempelvis staden Herne. Författarna visar också att mönstret skiljer sig åt
mellan städerna, då segregationen ökar och minskar under olika år. Makles och Schneider
konstaterade en generell ökning i de större städerna och dess ökade valfrihet genom att påvisa att
ju fler skolor som existerar inom en två km-radie desto högre blir segregationen. Slutligen så
menar författarna att segregationen mellan muslimer och icke-muslimer är mindre än mellan
tyskar och icke-tyskar när grupperna är proportionerligt större i kommuner. Dock förändras detta
om det finns konfessionella skolor, som i det flesta fall är katolska i Tyskland, i kommunen. Då
dessa inte attraherar muslimska elever och då ökar segregationen genom att endast ickemuslimska elever söker sig dit. 19
Anders Trumberg har studerat liknande fenomen i Sverige och publicerat sina resultat i en
avhandling. Trumberg har studerat hur det fria skolvalet påverkar den socioekonomiska och
etniska sammansättningen på skolor i Örebro. Trumberg har valt att göra studien i Örebro med
anledning av att de flesta undersökningar kring skolvalets effekter på segregationen är gjord i
storstadsområden.
Tidigare forskning har visat att segregationen är störst i storstäder men även att
segregationsproblem existerar på mindre orter. Som teoretisk ram har Trumberg använt sig av
Bourdieus kapitalbegrepp. 20 Undersökningens huvudfokus är elever som går i nionde klass
under åren 1992, 1998 och 2004. Trumberg har även gjort en analys av boendesegregationen för
19
20
Ibid s. 12ff
Trumberg 2011 s. 121
11
att utreda om det finns några korrelationer med sammansättningen av elever i skolan. För att
fastställa den rumsliga fördelningen av elever har Trumberg identifierat var eleven bor och
vilken skola eleven går på, för att sedan undersöka om eleven går i skolan som ligger närmast
hemmet. 21
Trumberg menar att skolvalet inte har någon utjämnande effekt, reformen har snarare en
motverkande effekt där etniska skillnader mellan skolorna har ökat. Trumbergs forskning visar
att elever med utländsk bakgrund ofta blir kvar på ursprungsskolan eller samlas i vissa skolor,
och på andra skolor samlas elever med svensk bakgrund. Det skapar homogena skolor med
skilda elevsammansättningar och olika förutsättningar för att skapa en jämlik skola. 22
Segregationen mellan bostadsområden har ökat sedan mitten av 90-talet, men Trumberg hävdar
att segregationsprocessen i skolorna sker snabbare. En tänkbar anledning till det är att det är
lättare för elever att byta skola än att flytta sitt boende. Trumbergs undersökning visar att
socioekonomiskt starka elever försvinner från ett område och elever med en annan etnisk
bakgrund än svensk blir kvar. Skolans lokalisering har stor betydelse för elevsammansättningen.
Om skolan ligger i ett mångkulturellt område i utkanten av staden är det stor chans att
elevsammansättningen är homogen. Om skolan däremot är centralt belägen och har ett gott rykte
ökar chansen för rekrytering från alla samhällsgrupper, vilket resulterar i en integrerande effekt.
23
Skolverket konstaterar i rapporten, Samhällsekonomiska effekter av ökad valfrihet inom
skolsektorn, att elever med en annan etnisk bakgrund än svensk och med välutbildade föräldrar
tenderar att nyttja valfriheten i större grad än de som har lågutbildade föräldrar. 24 Paula
Blomqvist och Bo Rothstein har riktat sitt fokus på den internationella skolvärlden och funnit
liknande trender i andra länder. I studien Välfärdensstatens nya ansikte belyses den ökande
valfriheten inom traditionella välfärdssektorer ur ett internationellt perspektiv.
Undersökningen visar att de som utnyttjar valfriheten i stor utsträckning har högre utbildning och
hög socioekonomisk status. Trenden är genomgående i ett flertal europeiska länder som ingår i
studien. Studien ger även belägg för att etnisk segregation kan minska genom valfrihet.
Utbildningsnivån bland minoritetsgrupper varierar, och även välutbildade minoritetsgrupper
21
Ibid s. 124
Ibid s. 227
23
Ibid s. 228f
24
Skolverket 1998 s. 29
22
12
uppvisar benägenhet att välja skola åt sina barn, även om de bor i segregerade bostadsområden
som ofta påvisar etnisk homogenitet. 25 Anledning till skolbyte är i första hand att den valda
skolan påvisar bättre resultat än den förra. En annan faktor som visade sig ha stor betydelse för
skolvalet är den socioekonomiska och etniska elevsammansättningen på skolan. Föräldrar med
akademisk bakgrund värderade skolans akademiska kvalitet högt. Arbetarklassföräldrar delade
inte dessa preferenser, för dem spelade geografisk närhet och den sociala trivseln en större roll. 26
Informationen om skolors kvalitet är övergripande bristfällig, vilket gör att valen ofta grundas på
andra faktorer som till exempel elevsammansättningen och skolans rykte. I några länder som har
en ökande andel av elever från andra kulturer har fenomenet ”white flight” uppstått, vilket
innebär att elever som tillhör landets majoritetsbefolkning lämnar skolor som har en hög andel
elever med invandrarbakgrund. Valmönstret är dock inte entydigt, det finns en ökad efterfrågan
bland religiösa grupper att placera sina barn i skolor som präglas av deras trosuppfattning. 27
Skolverket har undersökt friskolans och valfrihetens effekt på etnisk och socio-ekonomisk
segregation. De hänvisar här till en studie från 2003, som menar att valfriheten tenderar att
förstärka etnisk segregering. Skolverket menar vidare genom att se till en studie från 1997, där
etniska, språkliga och konfessionella skolor undersökts, att dessa skoltyper har en förstärkande
effekt gällande just etnisk segregering. De fann att föräldrar med en muslimsk bakgrund valt en
religiös skola för att de var för få invandrarbarn i den kommunala, samt för rädslan att deras barn
skulle komma i kontakt med alkohol eller narkotika. De ville även att barnen skulle få kunskaper
om hemlandets seder och kultur och underlätta för sina barn att följa religiösa regler så som
bönetider. 28
Rapporten skildrar även en motsatt bild av friskolans etniskt segregerande effekt genom att
påvisa att andelen elever med utländsk bakgrund är högre i fristående skolor. Dock har dessa,
precis som svenska elevers föräldrar, i snitt en högre utbildning. Här konstateras även att andel
elever med utländsk bakgrund sjunkit från 22 % år 1995 till 18 % år 2003, medan den förblivit
oförändrad, på 14 %, i den kommunala skolan. 29
25
Blomqvist & Rothstein 2005 s. 80f
Ibid s. 86f
27
Ibid s. 88f
28
Skolverket 2005 s. 16ff
29
Ibid s. 34f
26
13
Skolverket har i studien även tillfrågat kommunernas skolchefer i sin kartläggning av friskolans
effekter. Ungefär hälften menar att varken den etniska eller socio-ekonomiska segregationen har
ökat sedan etableringen av fristående skolor. En tredjedel anser att segregationen har ökat ”i
ganska liten grad” och 10 % ser att den har ökat i ”ganska” eller ”mycket hög grad”. De
skolchefer som har upplevt en negativ utveckling arbetar i större städer medan de i små
kommuner i mycket större utsträckning inte svarat att det märkt av en ökat segregering. 30
Skolverket menar att valfriheten innebär att föräldrar kan välja bort ett socialt sammanhang för
ett annat mer önskvärt. Detta har inneburit att friskolan har uppvisat socioekonomiskt och etniskt
segregerande tendenser genom att högutbildade föräldrar, oavsett etnisk bakgrund och i mycket
större utsträckning, visat sig välja ett fristående alternativt. Invandrade föräldrar, med lägre
utbildning men med religiös tro, tycks också finna det önskvärt att skolans värderingar ska
motsvara hemmets och väljer då religiösa friskolor. 31 Sandström hävdar att elever med till
exempel muslimsk bakgrund självfallet söker sig till skolor med inriktning mot Islam, i större
utsträckning än barn med kristen bakgrund. Det är inget problem i sig, utan det är meningen att
föräldrar och elever ska kunna välja skolor efter egna preferenser, vilket är syftet med det fria
skolvalet. Det finns ett stort antal barn med invandrarbakgrund som bor i segregerade och socialt
utsatta förorter till landets storstäder. Sandström menar att bostadssegregationen är den egentliga
orsaken till segregationen i dagens samhälle. Det fria skolvalet ger barnen i dessa segregerade
förorter möjligheten att välja skolor i andra delar av städerna och därmed ökar integrationen
mellan elevgrupper. Om närhetsprincipen istället hade gällt skulle segregationen vara större, då
eleverna är tvungna att gå i skolan som är belägen närmast hemmet, och med den stora
bostadssegregationen skulle samhället vara ännu mer segregerat. 32
Skolverket har under vår- och höstterminen 1999, på uppdrag av regeringen, undersökt
elevsammansättningen på fristående och kommunala grundskolor i avseendet etnisk och
socioekonomisk bakgrund. De har utöver denna övergripande datasammanställning undersökt
hur stor procentandel av ovan nämnda grupper som går i en friskola med specifik profil eller
30
Ibid s. 47f
Ibid s. 65f
32
Sandström 2002 s. 39f
31
14
inriktning, vilket ytterligare tydliggör om friskolorna har en segregerande effekt (exempelvis om
samtliga elever med utländsk bakgrund går i språkliga eller etniska skolor). 33
Undersökningens resultat, gällande årskurs nio, visar att andelen elever med utländsk bakgrund i
fristående skolor är långt större (21 % jämfört med 14 % i kommunala skolor). Dock adderar
skolverket att nominellt sett så är andelen elever i friskolor år 1999 totalt bara omkring 2000,
varav cirka 400 är av utländsk bakgrund. Dessutom menar de att i kommuner där det finns både
fristående och kommunala skolor så är procentandelen för elever med utländsk bakgrund lika
stor i båda skolformerna (cirka 20 %). Skolverket ser även till variationerna i
elevsammansättningen mellan olika friskoleinriktningar. Här redovisar de en överrepresentation i
språkliga och etniska skolor, där utgör gruppen 54 % av eleverna samt i friskolor med
specialiserad ämnesprofil där utgör de 35 % av eleverna. I friskolor med andra inriktningar så är
elever med utländsk bakgrund underrepresenterade, exempelvis i skolor med speciell pedagogisk
profil som i genomsnitt består av 11 % (detta är omkring hälften av genomsnittsrepresentationen
på 21 %). Skolverket påvisar även att stora skillnader föreligger mellan olika friskolor i Sverige,
en tredjedel av dem har mellan 0-5 % elever med utländsk bakgrund. I andra änden av skalan
finner vi de 6 % av friskolorna där gruppen utgör över 70 % av eleverna.
Skolverket redovisar även i ett diagram hur stor andel elever med utländsk bakgrund, i avseendet
föräldrarnas utbildningsnivå, som går i kommunala respektive fristående skolor. Procentandelen
vars föräldrar saknar gymnasial utbildning är 15 % i fristående skolor och 25 % i kommunala
skolor vilket båda är högre än genomsnittet (det vill säga hur stor andelen är i gruppen med
svenska elever och elever med utländsk bakgrund sammanslaget, som tidigare redovisats för).
Elever med högutbildade föräldrar utgör 48 % i friskolor samt 31 % i kommunala skolor, vilket
är lägre än genomsnittet. 34
Skolverket har under våren 1997 undersökt, på begäran av dåvarande regering, huruvida etniska,
språkliga och konfessionella friskolor bidrar till ökad segregationen. Detta genom att barnen i
dessa skolor i framtiden skulle få svårt att integreras i det svenska samhället. 35
De fann i sin kartläggning att föräldrar som placerade sina barn i arabiska eller muslimska skolor
gjorde det i stor utsträckning för att separera dessa från vad de ansåg som farliga influenser
33
Skolverket 2000 s. 1
Skolverket 2000 s. 4ff
35
Skolverket 1997 s. 1
34
15
utifrån (så som alkohol och narkotika), för en moralisk fostran och för att skolan lättare skulle
tillgodose deras böne- och fastetider samt förstå deras kulturella och religiösa bakgrund.
Föräldrarna till denna grupp var relativt nyanlända invandrare, från en utsatt socioekonomisk
grupp, som såg Sverige som en tillfällig tillflyktsort och ville därför att barnen skulle fostras i
skolan för att lättare kunna återvända till hemlandet. Dessa typer av skolor har enligt skolverket
en segregerande effekt, de underminerar elevernas förutsättningar att ta sig in i samhället.
Gällande språkliga skolor, i detta fall estniska och svenskfinska, så fann de ingen segregerande
effekt. Dessa skolor valdes av föräldrarna av främst undervisningsskäl, då skolorna i
undersökningen hade ett gott rykte (en del barn i estniska skolan hade själva inte estnisk
bakgrund).
De kristna och judiska skolorna uppvisade inte heller några segregerande tendenser. Eleverna i
de katolska skolorna var i stor utsträckning av invandrarbakgrund men hade en självuppfattning
som svensk och katolik. De judiska familjerna i undersökning har i stor utsträckning varit
integrerade i det svenska samhället under generationer, dock ansåg föräldrarna att det var viktigt
att de förstod sitt religiösa och kulturella arv samt att skolan serverade mat enligt judiska
religiösa regler. Viktigt för föräldragrupperna på dessa skolor var den höga
utbildningsstandarden, inte främst de religiösa aspekterna. 36
I studien När marknaden kom till förorten har Nihad Bunar intervjuat skolpersonal, lärare och
skolledare i områden med mångkulturella skolor. Han undersöker bland annat hur det fria
skolvalet påverkar elever med invandrarbakgrund som får sin utbildning i mångkulturella skolor.
Det är ett antal elever som är bofasta i området, men som väljer att söka sig till en skola utanför
närområdet. En anledning till att de inte vill gå i skolan närmast hemmet är bristen på elever som
talar svenska utan brister. Det är i princip endast personalen på skolan som har svenska som
modersmål, och många anser att endast den kontakten med det välutvecklade språket är för liten
för att tillgodogöra sig önskvärda kunskaper i det svenska språket. 37
Eleverna byter i huvudsak inte skola på grund av bristande kvalitet på undervisningen, utan det
är den höga koncentrationen av invandrare som föräldrarna anser hämmar barnens inlärning och
utveckling av det svenska språket. Undervisningen på skolorna i innerstaden är ofta på en högre
36
37
Skolverket 1997 s. 14ff
Bunar 2009 s. 120
16
språklig nivå och bedrivs i ett högre tempo än vad elever från förorten är vana vid. Lärarna på
innerstadsskolorna har däremot inte samma erfarenheter av tvåspråkiga elever som lärarna på de
mångkulturella skolorna menar några lärare i studien. 38 Det förekommer att elever kommer
tillbaka till ursprungsskolan, för att de upplever ett bristande stöd och förståelse för deras sociala
situation och bakgrund. Elever byter skola för att komma ur ett utanförskap men känner att de
har hamnat i ett nytt utanförskap på den nya skolan. 39 Respondenterna upplever även ett ökat
utflöde av elever till religiösa friskolor, i synnerhet muslimska friskolor. De menar att de
religiösa skolornas drivkraft är att föräldrar och elever känner en trygghet att gå i en skola som
de har en kulturell koppling till, och samtidigt slipper de att konfronteras med de främmande
samhället på samma sätt som i en kommunal skola. 40
Utströmningen från skolorna har ingen specifik etnisk koppling, men respondenterna hävdar att
de få eleverna med etnisk svensk bakgrund tenderar att söka sig till andra skolor. De elever som i
störst grad utnyttjar det fria skolvalet är de som är studiemotiverade och högpresterande. De
intervjuade menar att det är dessa elever som de gärna vill behålla, för att de har en motiverande
effekt på andra elever. Undersökningen visar även att flickor söker sig till andra skolor i högre
utsträckning än pojkar. Det är den upplevda stökiga miljön på de mångkulturella skolorna samt
föräldrarnas konservativa syn på flickors utbildning och beteende som bidrar till att de söker sig
till framförallt religiösa friskolor.
De mångkulturella skolorna är redan segregerande på grund av bostadssegregationen och det fria
skolvalet förstärker den effekten när många av de få svenskarna söker sig till andra skolor. När
eleverna som har höga betyg lämnar skolorna påverkar det skolornas meritpoäng, vilket leder till
lägre status, sämre rykte och i slutändan ett minskat elevunderlag som leder till en mindre budget
och sämre förutsättningar för verksamheten. 41 Skolan har enligt politiska makthavare en
nyckelroll i mötet mellan elever från olika sociala- och kulturella bakgrunder, där ska
huvudarbetet för integration ske. Bunar menar att friskolereformen varit en anledning till att
integreringen mellan svenskar och invandrare inte skett, då delvis för att friskolor med attraktiv
profil inte förlagts i invandrartäta områden. Författaren ser att en åtgärd mot skolsegregationen
38
Ibid s. 128
Ibid s. 132
40
Ibid s. 138
41
Ibid s. 146f
39
17
skulle vara att förändra upptagningsområdena för skolorna samt att skjutsa svenska elever till
skolor med högre andel invandrade elever, något som motarbetats från politiskt håll och från
föräldrar som ansett att valfriheten är viktigast. 42 Bunar ser även att barn i områden med hög
andel invandring och lägre socioekonomisk status i stor utsträckning går i skolan närmast
hemmet, dessa får en negativ status, oavsett vilka resultat de kan uppvisa, och väljs aktivt bort av
föräldrar utifrån området. De högutbildade inom bostadsområdet väljer även i störst utsträckning
skolor i andra bostadsområden åt sina barn. 43
En förklaring till den negativa synen på invandrardominerade skolor, enligt Bunar, är en
definition av invandrare som en individ som brister i det svenska (majoritets)språket och att dem
och deras föräldrars kultur är annorlunda i negativ bemärkelse. En fastslagen svag social position
i samhället. Den stigmatiserande termen ”invandrarskolor” i sig uppstod på 1990-talet som en
motpol till ”svenska skolor”. Författaren menar att den medborgerliga rättigheten till likvärdig
skolgång fråntagits elever med annan etnisk bakgrund och av lägre socioekonomisk klass som en
följd av friskolereformen, att denne i praktiken verkar segregerande. Samtidigt som skolan som
institution paradoxalt sett, i och med valfrihetsreformerna, förändrades med syfte att
modernisera, öka mångfalden och möjliggöra för elever att gå vilken skola de önskade, inte
endast den närmaste. Bunar vill bryta trenden med att barn till högutbildade eller svenskar flyr
eller väljer bort skolor i invandrardominerade områden genom att synen på det kulturella
medborgarskapet, det vill säga att en annan kulturell bakgrund än majoritetens ses på som jämlik,
måste förankras på makro-nivå. 44
Bunar har i studien, Här känner man sig som en medlem typ, vidare undersökt hur elever i socialt
utsatta områden med mångkulturella skolor påverkas av det fria skolvalet. Han har samlat in data
genom att intervjua elever på två skolor i Stockholms förorter. Eleverna upplever sina skolor
som trivsamma och är överlag nöjda med lärarna och undervisningen. De uttrycker dock viss
kritik mot skolornas utrustning samt att vissa lärare har bristande kunskaper i det svenska
språket. Samtliga elever är upplysta kring det fria skolvalet och möjligheten att fritt välja skola
att gå i. Det övergripande argumentet för att inte byta skola är relationerna till vännerna i den
nuvarande skolan. Pendling och att behöva stiga upp tidigare på morgonen avskräcker även
42
Ibid s. 84ff
Bunar 2001 s. 183
44
Ibid s. 259ff
43
18
många av eleverna. Barnen är medvetna om att deras skolor har ett dåligt rykte i det omgivande
samhället, och att dessa föreställningar kan påverka dem negativt längre fram i livet. 45
Eleverna uttrycker en oro att de i framtiden kommer att diskrimineras på arbetsmarknaden, med
anledning av att de har växt upp i ett socioekonomiskt utsatt område samt gått i en mångkulturell
skola med dåligt rykte. Flera av de intervjuade ungdomarna har tydliga drömmar om vad de vill
ha som yrke i framtiden och de ser positivt på deras individuella chanser att nå sina mål. Men de
uttrycker även en oro för att samhällets strukturella förhållanden ska stå i vägen för deras
möjligheter att nå sin fulla potential. Eleverna med invandrarbakgrund menar att deras etnicitet
kan komprimera deras chanser i arbetslivet, och att de dessutom har växt upp i ett invandrartätt
bostadsområde och haft sin skolgång på en invandrartät skola försämrar deras förutsättningar
markant. Eleverna tycks även acceptera den förväntande diskrimineringen på arbetsmarknaden.
De anser att det är självklart att svenskar ges företräde på arbetsmarknaden på bekostnad av
personer med en annan etnisk bakgrund. Även om flera av eleverna är födda i Sverige anser de
sig att vara invandrare. De är medvetna om att det inte är acceptabelt att människor diskrimineras
på grund av sin etniska bakgrund, och att det även är moraliskt förkastligt. Men de hävdar att
verkligheten ser ut så och att det inte går att bortse från den krassa verkligheten. 46 Jenny
Kallstenius refererar till tidigare forskning och skriver att en stor andel av de elever som byter
skola söker sig från skolor i socioekonomiskt utsatta områden med många invandrare till mer
välbärgade områden där etniska svenskar är i majoritet. Kallstenius syftar till att undersöka om
det fria skolvalet har lett till en ökad integration eller om reformen istället bidragit till en ökad
segregation. 47
Utifrån ett etniskt och socioekonomiskt perspektiv kan Stockholm ses som en segregerad stad.
Resultaten i skolan speglar den differentieringen genom att det genomsnittliga meritvärdet i regel
är högre i de stadsdelar där utbildningskapitalet är högre. 48 Ett resultat av valfrihets- och
friskolereformerna är att elevströmmen mellan skolor har ökat. Det är i allmänhet elever från
hem med hög socioekonomisk status och i synnerhet ett stort utbildningskapital som utnyttjar det
fria skolvalet. Det är även samma kategori som är överrepresenterade i sökandet från kommunala
45
Bunar & Kallstenius 2007, delrapport 4 s. 39
Ibid s. 41f
47
Bunar & Kallstenius 2007, Delrapport 2 s. 5
48
Ibid s. 15
46
19
skolor till friskolor. Det finns även en betydande ström av elever som är bosatta i förorterna som
söker sig från skolor i den egna stadsdelen till skolor i välbärgade områden med högre status och
bättre rykte. 49
Kallstenius har studerat konsekvenserna av det fira skolvalet på två specifika skolor i
Stockholms innerstad. Elevsammansättning har förändrats med anledning av det fria skolvalet,
en stor andel av eleverna i skolorna är mantalsskrivna i socialt utsatta områden i Stockholms
utkanter. Eleverna från dessa områden har ofta en annan etnisk bakgrund än svensk vilket har lett
till heterogena mångkulturella skolor. Mångfalden av elever har skapat andra förutsättningar för
undervisningen. Det råder en stor skillnad i behärskning av språket och andra kunskapsfält
mellan eleverna. Skolpersonalen anser att det sociala klimatet har förändrats och att det uppstår
mer konflikter av etnisk, kulturell och socioekonomisk karaktär. Det fria skolvalet har gjort att
skolorna i innerstaden numera speglar det mångkulturella samhället, förorten har kommit till
innerstaden. 50
Majoriteten av de skolbytande eleverna i Kallstenius undersökning upplever att de efter bytet av
skola ser på sig själva ur ett annat perspektiv. De upplever sig annorlunda gentemot sina nya
klasskamrater och den nya sociala skolmiljön. Både människorna och skolans organisation
uppfattades som annorlunda mot deras tidigare erfarenheter. En aspekt som flera elever lyfte, var
förändringen från att vara en av de främsta i klassen till att nu behöva kämpa hårt för nå upp till
en medelnivå. Eleverna som ansågs vara bland de bättre i klassen på det svenska språket ansågs
vara i behov av undervisning i svenska som andraspråk. Elevernas medvetenhet om
majoritetssamhällets uppfattningar om deras bostadsområden ökade genom att dessa fördomar
överförs på eleverna per automatik. 51
Ett flertal av föräldrarna till barnen som bor i Stockholms innerstad upplever att den förändrade
sammansättningen i skolorna för med sig negativa konsekvenser. Föräldrarna anser att skolans
kultur förändras på ett icke önskvärt sätt, i form av ett förändrat språkbruk, klädsel och i ett
förändrat beteende mellan eleverna. Föräldrarna upplever att deras barn anammar vissa
slanguttryck som är typiska för förorter med hög andel invandrare. Det uppstår även mer
konflikter på grund av att de nya eleverna har andra referensramar kring sociala normer. En
49
Ibid s. 16
Ibid s. 40
51
Ibid s. 54f
50
20
konsekvens av detta är att eleverna har grupperat sig med andra elever som de känner delar
samma bakgrund och värderingar. Grupperna är av både socioekonomisk och etnisk karaktär och
eleverna söker sig till den gruppen som de anser sig passa in i. Det uppstår ofta konflikter mellan
dessa grupperingar och föräldrarna är oroliga för att deras barn ska utveckla rasistiska tankar och
handlingar. Föräldrarna uttrycker även oro för att kvaliteten på undervisningen ska försämras på
grund av att lärarna måste anpassa språket så att elever med bristande kunskaper i det svenska
språket kan tillgodogöra sig undervisningen. 52
Majoriteten av föräldrarna upplever förändringarna i skolmiljön som negativa, men det är inte en
genomgående attityd hos föräldragruppen. En del föräldrar tycker att det är bra att elever med en
annan social bakgrund integreras med deras barn. De anser att det är positivt och nödvändigt att
skolmiljön blivit mer heterogen, då skolans elevsammansättning motsvarar dagens samhälle. Om
elever möter elever från andra sociala bakgrunder kan det öka deras förståelse och tolerans för
andra gruppers förutsättningar och uppfattningar. Eleverna får också en ökad förståelse för hur
de själva uppfattas och bemöts av människor från en annan bakgrund. 53
För att mäta integration mellan olika elevgrupper, har Kallstenius studerat elevernas
relationsmönster. Undersökningen visar att en majoritet av eleverna umgås med de som bor i
samma område och har liknande bakgrund. Trots att skolorna i innerstaden är blandade med
elever från olika socioekonomiska bakgrunder, umgås 80 % av eleverna med svenska som
modersmål med individer som bor i centrala Stockholm. Eleverna med ett annat modersmål än
svenska är mer benägna att umgås med kamrater som inte bor inom samma område, de visar ett
större intresse av att umgås med elever som har en annan bakgrund. Det blandade umgänget är
dock mest framträdande under skoldagen, på fritiden är umgänget över de socioekonomiska och
etniska gränserna mindre förekommande. 54
Mellan 1970- och 1990-talet så genomfördes politiska reformer av skolväsendet i USA som
möjliggjorde fria skolval i många delstater. Detta med ett syfte att verka för integrationen mellan
vita och svarta. 55 Bifulco, Ladd och Ross har undersökt om fria skolval påverkat segregationen
mellan vita och svarta elever samt mellan de med collegeutbildade föräldrar och dem med
52
Ibid s. 60ff
Ibid s. 64
54
Ibid s. 86ff
55
Bifulco, Ladd & Ross 2009 s. 2
53
21
föräldrar som saknar högre utbildning. De har studerat orten Durham i delstaten North Carolina
som erbjuder fria skolval. Studien gjordes 2002 till 2003 och omfattar omkring 15 000 elever i
tredje till åttonde klass. 56
Författarna fann att elever med college-utbildade föräldrar var 11 % mer benägna att välja en
annan skola än den tilldelade, även bland svarta högutbildade var benägenheten större. De såg att
barn till vita föräldrar bytte skola i större utsträckning om den tilldelade skolan utgjordes av en
större procentuell grupp svarta barn och effekten var starkare i årskurs 6-8. Benägenheten att
byta skola för vita barn blir lägre om andelen vita barn i den tilldelade skolan är högre och
signifikant lägre om andelen barn till college-utbildade är högre. Bifulco, Ladd och Ross såg att
svarta studenter i grundskolan (årskurs 3-5) var mindre benägna att göra rassegregerande skolval,
men i årskurs 6-8 var benägenheten lika stora hos både grupperna. I årskurs 3-5 valde svarta
elever dubbelt så ofta att göra integrerande skolval, 11 % mot 6 % hos vita elever. Generellt visar
studien att svarta tenderar till att välja skolor med en högre koncentration av svarta elever och
vita elever väljer det motsatta. Genomsnittligt är det 11 % lägre andel svarta i skolan som vita
väljer jämfört med den tilldelade.
Generellt sett så har koncentrationen av vita och svarta elever på olika skolor i Durham ökat till
följd av valfriheten jämfört med hur höga de varit om eleverna gått i den tilldelade skolan.
Antalet svarta barn i skolor där elevsammansättningen utgörs av trefjärdedelar av svarta barn är
50 % högre på grund av det fria skolvalet. 57 Skolverket har i rapporten, Valfrihet och dess
effekter inom skolområdet, analyserat huruvida skolsegrationen Sverige har ökat i och med
valfriheten, med utgångspunkt främst gällande den etniska. Skolverket har i en fallstudie jämfört
två bostadsområden, ett i Västerås och ett i Sollentuna, med snarlik invånarsammansättning och
erbjudna skolprofiler. Dessa områden har minst en kommunal och en fristående skola i
upptagningsområdet. Ett annat skäl, till val av undersökningsorter, är att valfriheten är mycket
utbredd i Sollentuna och Västerås samt en generell aktualitet i städer och förortskommuner
medan landsbygden omfattas i ganska liten utsträckning av dessa frågor. Rapporten visar tydligt
56
Ibid s. 11ff
57
Ibid s. 22ff
22
att resultaten av fallstudierna inte är generaliserbara men ger tydliga mönster och uppvisar de
tendenser i samhället som valfriheten medfört. 58
För S:t Illian, en kommunal skola i Västerås, så har den etniska segregationen ökat kraftigt under
undersökningens fyra år (1998-2001). Från att skolan utgjorts av 24 % elever med utländsk
bakgrund under 1998 till 42 % år 2001. Rapporten ställer dessa resultat mot att andelen elever
med utländsk bakgrund i upptagningsområdet bara ökat med fyra procent (från 25 % till 29 %).
En förklaring är att skolan i lokal media kantrats av ett dåligt rykte och av negativt färgade
begrepp så som ”invandrarskola”. Därför har högutbildade svenska föräldrar i villaområdet valt
bort skolan till högstadiet. Detta har intervjustudier kunnat visa, däremot väljer föräldrar med
invandrarbakgrund inte bort S:t Illian utan låtar istället barnen gå kvar.
Rapporten jämför sedan S:t Illians med en fristående skola, Fryxellska skolan, under samma
tidsperiod och i samma upptagningsområde. Här syns en annan utveckling då andelen elever med
utländsk bakgrund sjunkit med drygt två tredjedelar (från 14 % till 5 %) från 1998 till 2001.
Skolan tenderar att bli väldigt homogen i sin elevsammansättning. 59
Skolverket har vidare undersökt Turebergskolan i Sollentuna kommun som liknar S:t Illian. Här
är andelen elever med utländsk bakgrund i upptagningsområdet 15 % (men 26 % av invånarna
hör till denna grupp). Den omgärdas, precis som sin motsvarighet i Västerås, av ett dåligt ryckte.
Mycket på grund av sin höga andel invandrare. Andelen elever med utländsk bakgrund har ökat
från 42 % till 50 % mellan åren 1998 till 2001. Skolan väljs aktivt bort av svenska föräldrar
enligt intervjustudier på grund av sitt rykte.
Dessa siffror jämförs med en fristående skola i samma område, Johanssons skola (som endast har
data för tre år 1998-2000). Andelen elever med utländsk bakgrund är betydligt lägre, 1998
utgjorde de 14 % på skolan som sedan sjunkit till 11 % år 2000.
Vidare menar skolverket att om en skola, på grund av valfriheten, får en större andel elever med
utländsk bakgrund, så som i fallet Turebergskolan och S:t Illian, så innebär det således att
valfriheten lett till segregation. De menar att det problematiska med segregation är att det aldrig
leder till ett naturligt möte mellan olika sociala grupper samt mellan invandrare och svenskar.
58
59
Skolverket 2003 s. 130ff
Ibid. 136ff
23
Konsekvensen kan långsiktigt bli att det saknas förståelse, respekt och tolerans mellan och för
olika grupper i samhället på makronivå. 60
Skolverket har i en annan rapport undersökt tio kommuner mellan åren 1994-1996, där cirka en
femtedel av landets grundskoleelever ingått. De har i studien utgått från skolornas
upptagningsområden av vilka skolverket skapat sex jämförbara skolområden för varje kommun
baserat på en demografisk kartläggning av den sociala strukturen. Område nummer ett innefattar
en betydande del av svenskfödda och högutbildade, andelen av denna grupp minskar sedan i
område nummer två för att slutligen domineras av lågutbildade och utomnordiskt födda i område
sex. Rapporten gör även en indelning, där den utöver svensk- och utlandsfödda, undersöker
kategorin nordiskfödda elever, det vill säga barn födda i andra nordiska länder än Sverige. 61
Undersökningen visar att elever med nordisk bakgrund är de som nyttjar det fria skolvalet
främst, detta oavsett föräldrarnas utbildningsbakgrund. Utomnordiska elever byter skolor i högre
utsträckning än vad som statistiskt kan förväntas medan svenska elever är mindre aktiva i sina
skolval än vad som förväntats. Den nordiska elevgruppen byter aktivt skola i dubbelt så stor
utsträckning, procentuellt sett, än den svenska och ungefär en tredjedel mer än den
utomnordiska. För alla tre grupper är fördelningen jämn i avseendet vilket huvudmannaskap
skolan de byter till har. Eleverna väljer dubbelt så ofta en kommunal skola jämfört med en
fristående (totalt är skolbytet till friskolor omkring 30 %). Vidare menar skolverket att
utomnordiskt födda föräldrar med eftergymnasial utbildning är långt mer aktiva i sina skolval
jämfört med lågutbildade inom samma grupp (dock väljer lågutbildade föräldrar, i långt större
utsträckning än högutbildade invandrare, en annan skola åt sina barn i skolområdet 4). Samma
tendenser ses hos svenskfödda föräldrar men skillnaden är betydligt mindre. 62
Skolverket konstaterar vidare att elever som valt friskolor, jämfört med kommunala skolor, har i
långt högre utsträckning högutbildade föräldrar oavsett nationell bakgrund. Andelen elever som
bytte skola utgjorde 7 % av den totala elevpopulationen under läsåret 1994/95. 63
I rapporten, Likvärdig utbildning i svensk grundskola? en kvantitativ analys av likvärdighet över
tid, lyfter skolverket fram socioekonomisk och etnisk segregation, dess statistiska data är
60
Ibid s. 141ff
Skolverket 1996 s. 28
62
Ibid s. 60ff
63
Ibid s. 106
61
24
vidspännande och pågår mellan 1998-2011 samt 2001-2010. Inledningsvis noterar de att sedan
valfrihetsreformen implementerats så har en stor del elever valt en annan skola än den de skulle
varit utplacerade på om närhetsprincipen fortfarande rådde. De saknar dock exakta data för att
analysera senare års skolval, men drar sin konklusion utifrån enkäter rörande skolval som
besvarats av föräldrar och författarna Burenstams, 2007 och Trumbergs, 2011 forskning om vilka
elever i Örebro och Stockholm som väljer att gå i skola någon annanstans än den geografiskt
närmsta. 64
De påvisar, rörande socioekonomisk segregation, om vi ser till det första kartlagda året 1998, att
standardavvikelsen är 15 procent. Det innebär att den skiljer sig så mycket från det nationella
genomsnittet med andel elever vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning. Vidare fastlår
rapporten att den svenska skolsegregationen, med internationella mått, är låg enligt skolverkets
rapport 2010c. Det har skett en segregationsökning med 5 procentenheter under tidsperioden
1998 till 2011, men progressionen följer inte en jämn kurva. År 2001 och år 2006 är
skolsegrationen lika stor som i kartläggningens första år. I rapporten hänvisas också till PISA:s
data som har tittat på skolsegration från år 2000 till år 2009. De har ett bredare, också mer
utvecklat, mått för att mäta socioekonomisk status. PISA ser också en mindre ökning utifrån
deras kvartilavståndsmätning i skolors tvärsnittliga socioekonomiska index, från 0,50 (2000) till
0,42 (2009).
Den etniska skolsegregationsutvecklingen under åren 1998 till 2011 utifrån etnicitet presenteras
här i två separata kurvor, rörande utlandsfödda elever och elever med utländsk bakgrund
(definieras här som född i Sverige med föräldrar födda i annat land). Etnisk segregation är
betydligt högre bland elever med utländsk bakgrund, ca 19 procentenheter jämfört med ungefär 9
för elever som är utlandsfödda, vilket är 111 % högre. Skolverket visar att år 1998 låg
segregationsnivån på strax över 14 procentenheter för elever med utländsk bakgrund och dessa
nivåer har inte uppnåtts på någon av punkterna igen, även om en liten nedgång sker 2005. Istället
har en någorlunda ständig ökning skett som de senaste åren (2008-2011) har ökat markant. Från
2008 fram till undersökningens slutår 2011 så har segregationen för elever med utländsk
bakgrund ökat med 30 %. För utlandsfödda elevers skolsegregation så är utvecklingen den
motsatta, dessa har inte segregerats ytterligare då 1998 års nivåer är desamma som för 2011.
64
Skolverket 2012 s. 61
25
Mellan 1999 till 2003 låg nivån konstant på nästan 10 procentenheter varefter den dalade under
kommande fem år med 20 % och från år 2008 till 2011 så påvisas en ökning på 13 %, vilket
resulterar i att segregationen är tillbaka på samma nivåer som vid undersökningens första
mätning. Skolverket presenterar sina mätningar utan att dra en konklusion varför de två olika
elevgrupperna som går under samlingsnamnet utländsk bakgrund, har helt separata nivåer
uppmätta och separata utvecklingstrender. Det är dock relevant att uppmärksamma denna
officiella statistik över skolsegration som påvisar att det inom dessa grupper inte existerar en
enhetlig trend. 65
Skolverket redovisar även statistik för etnisk skolsegration, siffrorna presenteras för åren 20012010. Där undersöks utlandsfödda elever och elever med utlandsfödda föräldrar tillsammans.
Rapporten menar återigen att storstäderna är tydligt mest segregerade (32 %), även gällande
etnicitet. Det är mer än dubbelt så stort som det näst högst uppmätta nominella värdet, vilket
gäller för gruppen större städer (ungefär 15 %). De visar en negativ utvecklingstrend, en konstant
segregationsökning från 2001 års uppmätta värde på 27 procentenheter, med två undantag: 2005
och 2008. Då sjunker skolsegregationen något, dock aldrig tillbaka till nivån för
undersökningens första mätning. Större städer, förortskommuner och övriga kommuner med mer
än 25 000 invånare följer samma trend med ökad skolsegregation. Ingen av grupperna (med
undantaget av förortskommuner år 2002, där en marginell nedgång sker just det året) uppvisar
något mätår där skolsegrationen var lägre än den första mätningen 2001. Samtliga grupper har
dessutom en större segregation år 2011, som sämst är det i större städer där segregationen
närmast fördubblats på nio år (från 8 % till nästan 16 %). 66
För att se vilken effekt valfrihets- och friskolereformen har och har haft på skolsegregationen så
har institutet för framtidsstudier kombinerat data om var elever bor och vilken skola de studerar
på, för att kunna särskilja boendesegration från skolsegregation. Undersökningen nyttjar de två
ändperioderna av tillgänglig data, åren 1990 och 2004 och har sett till skolområdens
sammansättning av elevgrupper i Malmö, Göteborg och Stockholm. För att mäta segregationen
utifrån etnicitet har de utgått från att både se till elever födda utomlands och i Sverige med två
utländska föräldrar.
65
66
Ibid s.62ff
Ibid s. 65ff
26
De visar att valfrihetens segregerande effekt utifrån ett etniskt perspektiv har ökat mellan åren
1990 och 2004, oavsett om man beaktar boendesegregationen. Detta resultat understödjs också
utifrån Gustavssons, 2006 och Anderssons, 2000 forskning. Genom författarnas teoretiska
närhetsplacering av eleverna som urskiljer vad valfriheten har för påverkan från
boendesegregationen så ser man att valfriheten står för 1 % av 14 % av den faktiska
segregationsökningen. Slutsatsen görs gällande att medparten av den etniska skolsegrationen, i
fråga om valfrihetens påverkan, utgörs av boendesegrationen. 67
Författarna visar att skolsegregationen ser olikartad ut i storstäderna, i Göteborg har den etniska
segregationen sedan valfrihetsreformens införande ökat med 5 % medan den etniska
segregationen sänkts med 4 % i Malmö. Studien kan jämföras med Bunar och Kallstenius
tidigare forskning rörande ett antal invandrartäta förorter i Stockholm (Kista, Rinkeby,
Skärholmen och Spånga-Tensta). Där de statistiskt tittat på de elever som ”blivit kvar” på
kommunala skolor i områdena. De resultat, av deras ganska breda analys, som är relevant för vår
studie är att skolorna inhyser färre elever vars föräldrar har en högre utbildning och arbete, samt
färre elever födda i Sverige och färre elever med svenskfödda föräldrar och föräldrar födda i
norden eller annat EU-land. Ungefär 40 % av elevgrupperna i områdena som studerats, har valt
att gå i skolor i andra områden. 68
Institutionen för framtidsstudier har även producerat en andra forskningsdel i sin studie, vars
huvudsyfte är att se vilken effekt friskolorna har på skolsegregationen i Sverige. De har återigen
undersökt Stockholm, Göteborg och Malmö. För att mäta etnisk segregation har de valt att se till
om eleven är född i Sverige men även om de har två föräldrar födda i annat land.
Studiens resultat visar, gällande den etniska segregationseffekten av friskolor, att den går åt båda
håll när man ser på elevsammansättningen. Gällande elever födda utomlands utgör de 18 % av
kommunala skolor medan de utgör 13 % i fristående, en skillnad på 5 %. Författarna påvisar en
motsatt bild om man ser till elever med två föräldrar födda utomlands. Där utgör den
elevgruppen 15 % av den kommunala skolans elevsammansättning men representerar 22 % av de
67
68
Lindbom 2007, s. 96f
Ibid s. 98f
27
fristående skolorna. En markant skillnad på 7 % som påvisar att elever med utländsk bakgrund är
överrepresenterade på friskolor. 69
Dessa data kan inte fullt ut användas för att belägga friskolornas segregerande effekt, då de som i
valfrihetsstudien, kan ha med boendesegrationen att göra. Därför har författarna undersöks de tre
storstäderna och då särskilt boende- och skolsegregationseffekten gällande friskolor. De menar
då att den etniska segregationen sjunker (uppmätt utifrån andel elever som ej är födda i Sverige)
med 0.60 enheter. Det förklaras med att fristående skolor återfinns i stadsdelar med en annan
etnisk invånarsammansättning. Författarna menar att friskolorna har en större segregerande
påverkan än boendet.
Vidare ser författarna till enskilda städer, i Göteborg fungerar friskolorna segregerande gällande
etnicitet, den segregerande effekten är här starkare än boendets. I procentenheter uppmätt så
återfinns ca 10 % färre invandrade elever i en fristående skola jämfört med en kommunal skola i
samma stadsdel. Rörande friskolornas etniskt segregerande effekt så är den försvinnande liten,
studien visar att det inte finns någon större procentuell skillnad i andel invandrade elever i
friskolor respektive kommunala. Författarna menar att allmänna friskolor har en tydligt
segregerande effekt men även till viss del friskolor med en särskild pedagogisk inriktning och
skolorna med speciell ämnesinriktning uppvisar en liten etniskt segregerande effekt. 70
Hur har det fria skolvalet påverkat den socioekonomiska segregationen
mellan olika elevgrupper?
Trumberg har i studien den delade skolan - segregationsprocesser i det svenska skolsystemet
kopplat olika socioekonomiska mått till eleverna och genom det kunnat redogöra för
socioekonomiska skillnader mellan skolor. 71 Tidigare forskning visar att majoriteten av eleverna
i Örebro kommun går i skolan närmast hemmet. Antalet skolval har dock ökat och fler elever
väljer en annan skola än den närmaste. Skolornas upptagningsområden har genomgått en stor
förändring från att 1992 vara koncentrerat till närområdet. Under år 2004 har skolornas
upptagningsområde växt till att innefatta hela staden. Trumberg menar att det tog cirka 10 år för
skolvalsreformen att slå igenom på allvar och att det runt millennieskiftet går att se tydliga
effekter av reformen genom att elever väljer andra skolor än den närmaste. En orsak till den
69
Ibid s. 100ff
Ibid s. 106ff
71
Trumberg 2011 s. 124
70
28
ökande andelen skolval är att det helt enkelt etablerades mer friskolor med profileringar vilket
bidrog till fler valmöjligheter för eleverna. Trumberg menar att den generella tendensen är att de
elever som bor i resursfattiga områden är mindre benägna att välja en skola som ligger utanför
närområdet. Det är bristen på ekonomiskt, kulturellt och utbildningsmässigt kapital som
begränsar elevernas valmöjligheter.
Trumbergs studie visar att elever med en socioekonomisk svagare bakgrund relativt ofta blir kvar
eller koncentreras i vissa skolor, på andra skolor samlas elever från hem med goda
socioekonomiska förhållanden. 72 Valfrihetsreformen har alltså inte, enligt författaren, den
utjämnande effekten den syftade till, reformen har snarare en tydligt motverkande effekt. Vidare
så ser författaren att var skolan är belägen i staden är av stor betydelse för graden av homogenitet
i elevsammansättningen. En skola liggandes i ett lägre beställt socioekonomiskt område i stadens
utkant tenderar att ha en likformad elevtillströmning. Är lokalen centralt belägen, omgärdat av
ett gott rykte, så ökar chansen att föräldrar från samtliga samhällsgrupper väljer skolan, vilket
genererar integration. 73
Skolverket konstaterar i rapporten valfrihet och dess effekter inom skolområdet att konsekvensen
av socioekonomisk segregation långsiktigt kan bli att det saknas förståelse, respekt och tolerans
mellan och för olika grupper i samhället på makronivå. Dock är valfriheten djupt förankrad hos
föräldrar och barn i alla samhällsgrupper och önskvärd, men de som aktivt väljer skola är främst
högutbildade föräldrar (60-70 % av dem har högskoleutbildning). Rapporten har även undersökt
de styrandes uppfattning. I större städer, storstäder och förortskommuner har förvaltningschefer
angett till 35 % att de tror att valfriheten ökar den socio-ekonomiska segregationen. 74
Skolverket har i studien skolor som alla andra? – med fristående skolor i systemet 1991–2004
återigen tillfrågat kommunernas skolchefer i sin kartläggning av friskolans effekter. Ungefär
hälften menar att den socioekonomiska segregationen har ökat sedan etableringen av fristående
skolor. En tredjedel anser att segregationen har ökat ”i ganska liten grad” och 10 % anser att den
har ökat i ”ganska” eller ”mycket hög grad”. De skolchefer som uppskattar en negativ
segregationsutveckling arbetar främst i större städer, skolchefer i små kommuner anger inte att
72
Ibid s. 227
Ibid s. 228f
74
Skolverket 2003 s. 136ff
73
29
de märkt av en ökad segregering. 75 Skolverket menar vidare att valfriheten innebär att föräldrar
kan välja bort ett socialt sammanhang för ett annat mer önskvärt. Detta har inneburit att friskolor
har uppvisat socioekonomiskt segregerande tendenser genom att högutbildade föräldrar, oavsett
etnisk bakgrund och i mycket större utsträckning, visat sig välja ett fristående alternativt. 76
Likaså ser skolforskaren Mikael Sandström i sin studie att det fria skolvalet leder till segregering
mellan elever med skilda socioekonomiska bakgrunder. 77
Skolverket har i rapporten kartläggning av elever i fristående skolor redovisat data för
fördelningen av barn efter deras föräldrars utbildningsnivå i fristående och kommunala skolor
eller socio-ekonomisk bakgrund. De visar här att 65 % av föräldrarna i friskolor har
eftergymnasial utbildning medan motsvarande andel är 41 % på kommunala skolor. Andelen
föräldrar med endast förgymnasial utbildning utgör 7 % i fristående skolor och 11 % i
kommunala skolor. Skolverket konstaterar således att barn på friskolor har en högre andel
högutbildade föräldrar. Skolverket redovisar vidare skillnader inom friskolesystemet genom att
se till hur elevsammansättningen ser ut i olika inriktningar. Här utmärker sig friskolor med
speciell pedagogisk inriktning och specialinriktad ämnesprofil (med 73 % respektive 72,6 %
högutbildade föräldrar). I andra änden finns undersökningsgrupperna övriga friskolor och
språkliga/etniska friskolor (där 20 % samt 14 % av föräldrarna endast har förgymnasial
utbildning). 78
Rapporten samhällsekonomiska effekter av ökad valfrihet inom skolsektorn ger en förklaring till
denna procentuella fördelning genom att visa att elever som har föräldrar med högre
socioekonomisk status är mer benägna att utnyttja det fria skolvalet. Studien påvisar även att
socioekonomisk status har större betydelse för skolsegregation än etnisk bakgrund 79
Rapporten att välja skola - effekter av valmöjligheter i grundskolan visar, när den ser till
skolbyten i skolområden baserat på social struktur, att svenska högutbildade föräldrar väljer att
söka sig bort ifrån de två skolområden som har lägst andel elever med svensk bakgrund och
eftergymnasial utbildning. Detta oberoende om deras boende ligger i ett område med hög
socioekonomisk status eller inte, vilket skolverket menar ökar graden av homogenitet i dessa
75
Skolverket 2005 s. 47f
Ibid s. 65f
77
Sandström 2002 s. 39f
78
Skolverket 2000 s. 4ff
79
Skolverket 1998 s. 29
76
30
områden. 80 Skolverket konstaterar vidare att elever som valt friskolor, jämfört med kommunala
skolor, har i långt högre utsträckning högutbildade föräldrar oavsett nationell bakgrund. Andelen
elever som bytte skola utgjorde 7 % av den totala elevpopulationen under läsåret 1994/95. 81
Rapporten menar vidare att i områden med högre andel lågutbildade och invandrare
(skolområdestyp fyra till sex) så byter högutbildade svenska föräldrar till fristående skolor. Den
elevgrupp som i lägst utsträckning nyttjar sin valfrihet är barn till lågutbildade och svenskfödda i
mer socialt utsatta områden. 82 Effekterna av det fria skolvalet blir att skolor som före
valfrihetsreformerna hade ett negativt rykte får ett ännu sämre rykte när elever nu väljer bort
dessa skolor. 83 Utöver kvaliteten på lärare och undervisning som var faktorer som påverkade
föräldrarna vid val av skola. Skolorna ligger ofta i områden med en hög andel invandrare och
hög arbetslöshet och elevunderskottet ”förbistrar” skolklimatet, vilket gör dem ännu mer
oattraktiva. 84
Rapporten Likvärdig utbildning i svensk grundskola?: en kvantitativ analys av likvärdighet över
tid påvisar skillnader inom kommunal nivå, genom att redovisa siffror för socioekonomisk
skolsegregation mellan åren 2001 till 2010. Den är absolut störst i storstäderna (d.v.s. Stockholm,
Göteborg och Malmö). Här är den mer än dubbelt så stor som i gruppen större städer,
skolsegrationen kan alltså i huvudsak ses på som problematiskt för de stora städerna och mest
kritiskt i de tre största (här är också valfriheten som mest utbredd och ett större utbud av skolor
existerar). De har en genomsnittlig segregationsnivå på 13 % som är avsevärt högre än större
städer, förortskommuner och övriga kommuner. Under undersökningens nio år så har
skolsegregationen minskat marginellt i storstäderna, dock var den som lägst år 2006. I övrigt
påvisar rapporten en marginell ökning (förutom för övriga kommuner där utvecklingskurvan är
relativt linjär och segregationen är kvar på 1998 års nivåer, strax under 2 %). För Sveriges till
antalet mindre befolkade kommuner så är segregationsnivåerna inte ett reellt problem då de är så
pass låga, som störst ca 6,5 % för större städer (mindre än hälften av storstädernas nivåer). 85
80
Ibid s. 60ff
Ibid s. 106
82
Ibid s. 77f
83
Ibid s. 100
84
Ibid s. 117
85
Skolverket 2012 s. 61ff
81
31
Lindbom har även undersökt skillnader i socioekonomisk segregation i studien Friskolorna och
framtiden - segregation, kostnader och effektivitet. Socioekonomisk status utmäts i Lindbloms
studie utifrån ett relativt vedertaget synsätt inom forskningsområdet nämligen föräldrarnas
utbildningsnivå som mäts på 1-3 skala. 1 står för genomgången grundskola, 2 för genomgången
gymnasielinje (på högst tre år) och 3 för 20 högskolepoäng eller ett fjärde gymnasieår på tekniskt
linje. 86 3Lindbom menar att den socioekonomiska segregationen har ökat betydligt mindre än
den etniska, totalt med 5 % från 1990 till 2004. Skolsegregationen ser dock olikartad ut i
storstäderna, i Göteborg har den socioekonomiska segregationen minskat med 1 % sedan
valfrihetsreformens införande, i Malmö har den socioekonomiska segregationen ökat med 3 %. 87
I institutionen för framtidsstudiers andra studie har de fortsatt använt föräldrarnas sammanvägda
utbildningsnivå som mått. Författarna menar att gällande socioekonomisk segregation så har
friskolorna ett högre uppmätt värde som skiljer 0,179 enheter på denna tregradiga, tidigare
redogjorda för, skala. Alltså finns en större andel elever med högre socioekonomisk status i
friskolor jämfört med de kommunala.
I författarnas undersökning, där de särskiljer boende- och skolsegregationseffekten gällande
friskolor i de tre storstäderna så menar de att den socioekonomiska segregationen sjunker med
0,270 enheter. De förklaras med att fristående skolor återfinns i stadsdelar med högre
socioekonomisk status. Författarna menar slutligen att friskolorna har en större segregerande
påverkan än boendet. Resultatet för enskilda städer är olika, i Göteborg fungerar friskolorna
segregerande gällande socioekonomisk status och denna segregerande effekt är starkare än
boendets. De finner att inom en stadsdel så verkar friskolorna socioekonomiskt segregerande, då
färre ur denna grupp återfinns i friskolor jämfört med kommunala alternativ inom samma
stadsdel. En friskola i Göteborg har elever vars föräldrar är mer och högre utbildade (0.193
enheter högre på 1-3 skala (som tidigare är redogjord för). För Stockholm är dessa resultat
motsatta, då effekten av friskolans etablering är mindre segregerande än effekten av
stadsdelstillhörighet. 88
Kallstenius ser förklaringen till denna utveckling, i studien de mångkulturella innerstadsskolorna
- om skolval, segregation och utbildningsstrategier, genom att hänvisa till flera tidigare studier,
86
Lindbom 2007, s. 96
Ibid s. 101ff
88
Ibid s. 105ff
87
32
att de är de ekonomiskt och socialt kapitalstarka föräldrarna som väljer skola åt sina barn. Detta
genom att de genom sitt sociala kapital har ett omfattande nätverk i medelklassen som kan ge
personliga råd vid skolval samt deras förtrogenhet med utbildningssystemet. Att strategiskt välja
rätt skola för sina barn är en förankrad del av föräldraskapet hos denna grupp. De har även tagit
till sig samt är positivt inställda till det nya marknadsorienterade skolsystemet och betraktar sig
som medvetna aktörer som kan styra riktningen för sina barns framtid, vilket framkommer av
intervjustudier. 89
Vidare framkommer det att medelklassföräldrarna ser positivt på friskolornas erbjudna mångfald,
vilket anses som en förhöjning av utbildningskvalitén i stort. Däremot betraktas skolor med
social och etnisk mångfald som lågkvalitétsskolor som kännetecknas av social oro. De oroas
vidare av inflödet av de elever från denna typ av skolor, de uppges inte känna till sociala regler
och påverkar deras barn negativt vilket leder till en ökad stigmatisering av förortsskolor och att
de senare flyttar sina barn till en skola med en mer homogen elevsammansättning. 90 Studien
visar även tre sammanlänkade dimensioner av segregation, den geografiska genom uppdelning
mellan förort och innerstad, den rörande huvudmannaskap, det vill säga mellan fristående och
kommunala skolor samt den segregering som sker mellan socialt resursstarka eller resursfattiga
föräldrar som är aktiva eller passiva i valet av utbildning för sina barn. 91
Liknande tendenser ses i Bifulco, Ladd, & Ross studie från USA, Public school choice and
integration evidence from Durham, North Carolina, där författarna fann att föräldrar utan
collegeutbildning oftare väljer att placera sina barn i skolor med en hög andel högutbildade
föräldrar, framförallt i årskurs 6-8. I snitt valde denna grupp dubbelt så ofta att göra integrerande
skolval. Föräldrar med en collegeutbildning uppvisade istället starka tendenser till val som ökar
den socioekonomiska segregationen, även här framförallt i årskurs 6-8. Denna grupps
genomsnittliga benägenhet, att göra val som förstärker den socioekonomiska segregationen var
flera gånger större. 92
Blomqvist & Rothstein menar i Välfärdensstatens nya ansikte att konkurrensen mellan skolor på
skolmarknaden kan leda till elevselektion. Skolans resultat och rykte är centrala faktorer för att
89
Kallstenius 2010 s. 18ff
Ibid s. 191ff
91
Ibid s 200f
92
Bifulco, Ladd & Ross 2009 s. 22ff
90
33
kunna vara konkurrenskraftig. Elevsammansättningen har en avgörande påverkan på dessa
variabler, vilket då kan ge skolorna incitament att försöka välja sina elever. De flesta privata
skolor drivs av ett vinstintresse och elever med inlärningssvårigheter eller särskilda behov
medför extra kostnader för huvudmannen och kan därför antas vara mindre attraktiva. Ett sätt att
styra elevvintaget på skolan är att rikta marknadsföringen till en viss elevgrupp. En annan
förekommande metod är att föräldrarna behöver skriva på ett kontrakt vid antagningen som
innehåller krav på föräldrarna och eleverna. Kontraktet är inte juridiskt bindande, men föräldrar
som inte behärskar det ofta komplexa och formella språket i kontraktet, kan bli avskräcka till att
fullfölja ansökan till skolan. En tredje strategi som praktiseras av vissa skolor som själva
ansvarar för elevantagningen, är att icke önskvärda elevers ansökningar helt enkelt avvisas. 93
I rapporten, Tagna på sängen, har Jenny Kallstenius studerat hur två skolor i Stockholm har
påverkats av det fria skolvalet. Studiens syfte är bland annat att identifiera och kartlägga
elevströmmar inom Stockholms stad med utgångspunkt från socioekonomiskt och etniskt
perspektiv. För att angripa syftet och frågeställningarna har Kallstenius använt sig av en så kallad
multistrategisk forskning, vilket innebär att flera metoder och datakällor används för att få en
bredare förståelse av fenomenet. 94
Under läsåret 2004/2005 gick det 71 000 elever i Stockholms grundskolor. 14 500 (20 %) av
dessa elever gjorde ett aktivt sökande till skolor som var belägna i en annan stadsdel än där de
bodde. Av dessa elever sökte 60 % till skolor som låg i en angränsande stadsdel, resterande 40 %
sökte sig till skolor som inte låg i en angränsande stadsdel. 95 Elever ifrån olika områden
uppvisar skillnader i sökmönstret, men en övergripande trend är att det är innerstadsskolor som
flest elever söker till. Elever från förorter söker sig i stor utsträckning till skolor i centrala
Stockholm. Elever som har sin bostadsadress i innerstaden söker sig också till skolor i
närområdet. 96
2005 fanns det drygt 220 grundskolor i Stockholm, 35 % av dem var fristående skolor som drivs
av en privat huvudman. Majoriteten av friskolorna bedriver sin verksamhet i innerstaden. Det
finns ungefär lika många friskolor och grundskolor i de centrala delarna i Stockholm. I förorterna
93
Blomqvist & Rothstein 2005 s. 100ff
Bunar & Kallstenius 2007, Delrapport 1 s. 3
95
Ibid s. 20
96
Ibid s. 24
94
34
är det en annan fördelning av de olika skolformerna. I västerort och söderort finns det mer än
dubbelt så många kommunala grundskolor än fristående skolor. Elever som bor på Östermalm är
den elevkategori som procentuellt sett oftast söker sig till friskolor. 45 % av eleverna som bor på
Östermalm söker sig till friskolor vilket kan jämföras med att endast 3 % av eleverna i HässelbyVällingby går i friskolor. Det är dock inte friskolor som lockar till sig flest elever från andra
stadsdelar, utan det är de kommunala skolorna som lockar flest elever från andra stadsdelar.
Sedan friskolereformen implementerades i kommunerna har antalet friskolor och elever som
söker sig till dessa skolor ökat kraftigt. Trenden med elever som söker sig från kommunala
skolor till friskolor är ihållande i Stockholm. 97
Valfrihets- och friskolereformen har lett till att både friskolor och kommunala skolor profilerar
sig för att locka till sig elever. Reformerna gav huvudmännen lösare tyglar till att utveckla egna
pedagogiska idéer. Språk, matematik och idrott är de vanligast förekommande inriktningarna.
Under läsåret 2004/2005 hade 45 % av Stockholms grundskolor någon form av profilering.
Friskolor erbjuder oftare pedagogiska inriktningar än kommunala skolor, fördelningen är 75 %
kontra 45 %.
Kallstenius forskning visar att 20 % av eleverna I Stockholms norra förorter, som klassas som
socialt utsatta områden, söker sig till skolor som ligger utanför sin stadsdel. 60 % av dessa elever
söker skolor som inte ligger i en angränsande stadsdel. En tredjedel vill studera på grundskolor i
innerstaden. Samtidigt försvinner en del elever som bor i innerstaden från de kommunala
skolorna i innerstaden till friskolor i samma upptagningsområde. 98
Jan Damgrens avhandling Föräldrars val av fristående skolor kartlägger vilka motiv som ligger
bakom föräldrars val till fristående skolor. Studien visar att fristående skolor inte bedriver
marknadsföring i någon större utsträckning. Det innebär att föräldrar själva måste söka och ta
reda på information om de olika skolalternativen. Föräldrar med högre utbildning och ett större
engagemang har en ökad möjlighet att införskaffa sådan information vilket kan leda till en ökad
socioekonomisk segregation. 99 Damgrens studie påvisar även att fristående skolor kan ha en
integrerande effekt. Ett flertal elever i undersökningen har sökt sig till fristående skolor på grund
av att de har upplevt ett utanförskap på den tidigare kommunala skolan. Föräldrarna har i
97
Ibid s. 24ff
Ibid s. 29
99
Damgren 2002 s. 176
98
35
huvudsak valt fristående skolor som stämmer överens med deras värderingar och ideologiska
ståndpunkter. Damgren menar att det ger indikationer om att föräldrarna vill att deras barn ska gå
i en skola med elever som omfamnar samma värderingar, åsikter och har en liknande bakgrund.
Ett flertal föräldrar ger även utryck för att ”lika barn leka bäst” är något eftersträvansvärt. Ett
annat resultat som studien frambringat är att det finns en politisk samsyn på de fristående
skolorna, och att föräldrarna anser att det är viktigt att även lärarna delar föräldrarnas och skolans
värderingar. En del av föräldrarna hävdar att deras barn umgås med barn som går på kommunala
skolor på fritiden. De anser att den homogena skolmiljön inte leder till en sluten sekteristisk
miljö. 100
Katarina Gustafson har i studien vi och dom i skola och stadsdel: barns identitetsarbete och
sociala geografier undersökt skolvalen och identitetsskapande hos två angränsande områden,
Skogskullen och Tallvik, där det ena utgörs av ett övre medelklass villaområde och det andra av
ett lägenhetskomplex med låg socio-ekonomisk status. Författaren menar att det fria skolvalet
förstärkt segregationen mellan områdena. Detta genom att barnen från medelklassen genom
uppfostran tillskansat sig medelklassnormer att diskutera livsval, så som val av skola, från
hemmen. De har i sin diskurs ett behov av att avgränsa sig från lågstatusområdet vilket leder till
att välja en annan skola än den som ligger i det andra området. För villabarnen ansågs denna
skola som en ”no-go school” och föräldrarna verkade aktivt för att de inte skulle gå där, vilket
gör dem till så kallade segregationsagenter, någon som förstärker segregationen. Barnen och
familjerna med lägre socio-ekonomisk status har generellt sett inte vanan av att diskutera livsval,
frågan om att välja en annan skola än den närmaste är därför inte allmän eller laddad.
Gustafson menar att det finns en konflikt mellan önskan hos individen att gå i en viss skola och
en övergripande önskan om att skapa ett icke-segregerat samhälle och skolan som en mötesplats.
Detta påvisas genom intervjuer med barnen från villaområdet, som inte vill gå i den andra skolan
men samtidigt önskar att det inte var en så tydlig uppdelning mellan invandrare och svenskar.
Segregation är något som skapas och återskapas hos individer enligt Gustafson, då de har en
nyanserad, mångdimensionell bild av sitt eget område och dess skolor, men skildrar andra
mycket mer svepande och generaliserande. Tydligast är detta hos individer med högre socioekonomisk status i studien, då deras område har en högre grad av homogenitet (det gör att den
100
Ibid s. 178f
36
gruppen i det angränsande bostadsområdet utgör ett tydligt ”dem”) jämfört med det andra
området där många kulturer och bakgrunder samsas, där finns således inget tydligt ”vi”. 101
Lidström & Hudson menar i sin studie skola i förändring: decentralisering och lokal variation
att valfrihetsreformen inom skolan är intimt sammanlänkat med en individcentraliserad
demokratisyn som vuxit fram parallellt med en stark medelklass vars ställning blivit tongivande i
det svenska samhället. Medelklassen har en mer utpräglad syn på kollektivet som gör gällande
att individuella val i ett offentligt finansierat system är det enda som upprätthåller det.
Valfriheten är anpassad efter denna tidsanda i den dominerande medelklassen och författarna
lyfter fram, genom att hänvisa till Skolverkets rapport 1993a, att föräldrar i storstäder och med
högre utbildning är mest intresserade och informerade att välja skola.
Att det är så i realiteten härleder de till en undersökning hos arbetare och lägre och högre
tjänstemän som i enkelhet undersöker huruvida de har en individualistisk uppfattning allmänt
och kring arbetet. Den genomförs genom att de undersöker år 1981 och år 1990 för att se en
eventuell ökning eller minskning. Vad man kan utläsa är att tjänstemän har en tydligt mer
individualistisk uppfattning när det kommer till arbetslivet, men den inställningen har även ökat
bland arbetarklassen sedan 1990. Vilket förklaras som en överspillningseffekt, den lägre klassen
tar efter de högre. Man gör också en historisk förklaring av att arbetare sedan länge har
organiserat sig och agerat kollektivt, medan medelklassen traditionellt agerar i mindre grupper
eller individuellt. 102
101
102
Gustafson 2006 s. 158ff
Lidström & Hudson 1995 s. 34ff
37
Diskussion
Hur har det fria skolvalet påverkat den etniska segregationen mellan olika
elevgrupper?
Att Sverige under de senaste 20 åren har blivit ett allt mer segregerat samhälle är de flesta
forskare och samhällsdebattörer överens om. Sverige har genomgått en transition från att vara ett
relativt homogent samhälle till ett pluralistiskt mångkulturellt samhälle med människor som har
sin bakgrund spridd över hela världens hörn. Den svenska skolan ska undervisa och till viss del
fostra medborgarna i Sverige, men har också som uttryckligt syfte att fungera som en mötesplats
för elever med olika bakgrunder. Sverige präglas av en utbredd boendesegregation där
framförallt förorterna till storstäderna har en stor population av människor med utländsk
bakgrund. Den aktiva valfriheten är som mest utpräglad och förekommande i de stora städerna
av logiska skäl då det finns ett större utbud av skolor där befolkningskoncentrationen störst.
Konsekvensen av detta i form av skolsegregation är alltså i realiteten ett fenomen som
förekommer påtagligt i större och mellanstora svenska städer. Dock ges elever som bor i
förorterna möjlighet att söka sig till skolor i andra stadsdelar och därmed integreras med elever
som har en annan bakgrund.
Sverige har under 1990 och 2000-talet gett en fristad till människor som har flytt ifrån
krigshärdar runt om i världen. Människorna som kommer till Sverige är tillåtna att bosätta sig
vart som helst inom landet. Av rimliga skäl väljer de flesta att bosätta sig i områden där deras
landsmän redan är bofasta, men det är även svårt för nyanlända att få en bostad i centrala och
attraktiva områden, på grund av ekonomiska skäl. Det leder till en koncentration av invandrare
på olika geografiska platser i landet. Skolorna i dessa områden kommer därför av närmast
självklara skäl präglas av elever med olika kulturella bakgrunder, kontakten med elever av etnisk
svensk bakgrund kommer däremot vara begränsad på grund av bostadssegregationen.
Det fria skolvalet ger alla elever möjlighet att välja en annan skola än den som ligger närmast
hemmet. Eleverna som bor i de segregerade områdena kan därmed tekniskt sett bryta sig ur
bostadssegregationen genom att välja en skola i en annan stadsdel. Forskningen som vi har
analyserat i vår studie visar att möjligheten att välja skola utnyttjas i ringa grad av eleverna i
förorterna. Men det förekommer dock en viss rörlighet av elever mellan stadsdelar, och det är
38
framförallt elever från förorten som söker sig till innerstadsskolor, rörligheten i motsatt riktning
är betydligt mindre. Om valfriheten inte hade implementerats i skolsystemet så skulle eleverna i
förorten vara låsta till den närmaste skolan och integrationen med elever från andra stadsdelar
skulle vara minimal. En aspekt som kan vara värd att beakta är att i flera städer ligger socialt
utsatta områden med många invandrare relativt nära bostadsområden som domineras av
svenskar, och de skulle sannolikt mötas i skolan om närhetsprincipen tillämpades istället för det
fria skolvalet. Trots att få elever från mångkulturella bostadsområden nyttjar valfriheten, bidrar
möjligheten att välja skola till en ökad integration mellan elever med olika etniska bakgrunder.
Samtidigt tenderar elever med svensk bakgrund som bor i det mångkulturella förorterna att söka
sig till skolor i andra stadsdelar, vilket inte hade varit möjligt innan valfriheten infördes. Det
minskar integrationen mellan elever med annorlunda bakgrunder i förorten som utan det fria
skolvalet skulle mötas i den anvisade skolan närmast hemmet.
Det är vanskligt att sia om hur verkligheten hade sett ut om valfriheten inte hade introducerats i
skolan, men med tanke på det segregerade boendet är det sannolikt att skolorna hade varit ännu
mer etnisk segregerade än vad de är i dagens samhälle. Det fria skolvalet ämnar bland annat till
att bryta de mönster av segregerade skolor som härstammar från bostadssegregationen. Det
segregerade boendet kan ses som ett statiskt tillstånd, såväl som en mekanism i en pågående
segregationsprocess som bibehåller och förstärker den rumsliga åtskillnaden av elevgrupper.
Utan det fria skolvalet skulle elever i segregerade områden vara fast i ett segregerat tillstånd,
men har genom valfrihetsreformen möjligheten att bryta det tillståndet. Valfriheten kan ses som
ett verktyg som bryter ett tillstånd av segregation, såväl som ett medel till att förstärka
segregationsprocesser.
Våra resultat påvisar att det flesta skolvalen görs till skolor som stämmer överens med
vederbörandes kulturella och socioekonomiska status. Det kan ses som en pågående process som
ökar segregationen mellan olika elevgrupper och som skapar relativt homogena skolor, som i sin
tur skapar ojämlika förhållanden med olika förutsättningar att nå skolans mål. Elever som
använder valfriheten till att söka skolor som domineras av elever med en annan bakgrund än sin
egen motverkar naturligtvis samhällets segregerande tillstånd och processer. Vår undersökning
antyder att det förra exemplet är det fenomen som har utvecklats till det tydligaste mönstret. Mot
39
den bakgrunden kan valfriheten ses som en reform med dubbla egenskaper och som i teorin
fungerar utomordentligt, men i praktiken tenderar till att motverka intentionerna.
En annan konklusion som vi kan dra av forskningsresultaten är att de religiösa fristående
skolorna har ökat i både antal och popularitet. Föräldrar med en speciell livsåskådning väljer att
placera sina barn i skolor som delar deras religiösa och kulturella tillhörighet. Eleverna på dessa
skolor möter i princip bara elever med liknande bakgrund under sin skolgång. Vissa föräldrar
uttrycker även att de inte vill att deras barn ska ha någon kontakt med majoritetssamhället, med
anledning av att de vill skydda sina barn från influenser som de anser vara skadliga. Med ett
sådant perspektiv på samhället fungerar valfriheten som ett medel för att isolera sig från det
omgivande samhället, vilket går stick i stäv mot lagstiftarens intentioner.
Det förstärker den etniska segregationen ytterligare då eleverna ofta bor i segregerade områden,
och eleverna har en begränsad kontakt med det övriga samhället vilket motverkar
integrationsmålen som läroplanen föreskriver. Våra resultat påvisar att flickor i större omfattning
än pojkar tenderar att söka sig till skolor i andra stadsdelar. En konsekvens av att flickorna
försvinner från vissa skolor, är att det blir en snedfördelning mellan könen på skolorna som väljs
bort av flickorna, vilket i sin tur kan leda till könssegregerade skolor.
Många elever som bor i de invandrartäta förorterna i storstadsområden nyttjar rätten att fritt välja
skola annan än den geografiskt närmsta. Elever och deras föräldrar som är aktiva i sitt skolval
söker sig oftast till skolor som domineras av elever med etnisk svensk bakgrund. De få elever
med etnisk svensk bakgrund som bor i de invandrartäta förorterna tenderar till att söka sig till
skolor i andra stadsdelar med en annorlunda elevsammansättning än skolorna i bostadsområdet,
vilket dränerar skolorna i förorten på elever med svensk bakgrund och stärker skolornas
homogenitet. En konsekvens av att elever med svensk bakgrund samt elever med utländsk
bakgrund och välutbildade föräldrar lämnar de mångkulturella skolorna i förorten, är att
skolornas ekonomiska förutsättningar förändras och det blir svårare att uppnå läroplanens mål
om att alla elever ska få en likvärdig utbildning. Utarmningen av högpresterande elever från de
mångkulturella skolorna skapar en kunskapssegregation med etniska förtecken.
En liknande bild av segregationen mellan majoritets- och minoritetsbefolkning uppvisas i USA,
där valfriheten i somliga stater bidragit till att öka koncentration av svarta och vita elever till
40
särskilda skolor. Skolor i Sverige som har en majoritet av elever med svensk bakgrund och
upplevs som attraktiv av invandrarelever, som då söker sig till skolan, kan få effekten att svenska
elever söker sig till andra skolor för att den nuvarande skolan ändrat elevsammansättning. Det
svenska språket är en drivkraft som lockar elever från invandrartäta förorter till skolor i andra
stadsdelar. De upplever att deras språkliga utveckling begränsas i skolor som har en stor andel
elever med en utländsk bakgrund. För att kunna tillgodogöra göra sig det svenska språket och
därmed skapa större möjligheter för ett framgångsrikt yrkesliv vill invandrareleverna integreras
med svenska elever. Det fria skolvalet ger dem möjligheten att utveckla sina språkkunskaper och
därmed ökade chanser till självförverkligande. Det krävs dock att eleverna och deras föräldrar
har teoretisk och även praktisk kunskap om valfriheten, vilket inte är en självklarhet. De elever,
födda utomlands eller av två utlandsfödda föräldrar, som gör ett aktivt skolval är generellt sett
både studiemotiverade och högpresterande och födda av högutbildade föräldrar som betonar
vikten av utbildning. Flykten av högpresterande elever från de mångkulturella skolorna i
förorterna leder till en kunskapssegregering mellan innerstadsskolorna och skolorna i förorten,
samtidigt som det sker en integration mellan eleverna med utländsk bakgrund som söker sig till
centrala skolor som domineras av elever med svensk bakgrund. Våra resultat pekar på att
innerstadsskolorna speglar dagens mångkulturella samhälle, men skolorna i förorten påvisar en
begränsad integration mellan elever med utländsk bakgrund och majoritetssamhället. Sverige har
för närvarande en kraftig överrepresentation av denna grupp i friskolor jämfört med kommunala
skolor och sett till befolkningen i stort. Detta leder till kunskapsdränering av förortsskolorna vars
rykte ytterligare försämras och en negativ spiral uppstår, där ännu färre söker sig till skolan och
än fler bort ifrån den.
Det fria skolvalet har berett väg för en ökad utbredning av religiösa, etniska och språkliga
friskolor i det svenska skolsystemet. Dessa tydligt profilerade friskolor har inriktat sig på en
speciell målgrupp av elever, oftast elever som bekänner sig till det aktuella trossamfundet eller
som känner tillhörighet till kulturen som skolan representerar. De skapar en homogen skolmiljö
med få möten mellan elever från olika etniska eller kulturella bakgrunder. Något som föräldrarna
på främst muslimska skolor upplever som en trygghet i det nya landet. Det föreligger vissa
skillnader mellan dessa typer av friskolor. Väldigt få elever med en annan religiös åskådning än
islam eller judendom söker sig till en skola med en specifik muslimsk eller judisk profil, dessa
41
verkar tydligt segregerande. Gällande katolska och språkliga skolor är deras främsta
attraktionskraft den traditionella undervisningsformen, här går även barn som inte tillhör
religionen eller har annat språk än svenska som modersmål.
Hur har det fria skolvalet påverkat den socioekonomiska segregationen
mellan olika elevgrupper?
Forskningsläget är tydligt, den socioekonomiska segregationen har ökat till följd av
valfrihetsreformen genom att de som främst nyttjar valfriheten är barn till högutbildade och med
högre socioekonomisk status, detta oavsett etnisk bakgrund. Vilket synliggörs genom att dessa
barn dominerar på friskolor procentuellt sett. Vår åsikt, med stöd av forskningen, är att det är
huvudsakligen den socioekonomiska bakgrunden som orsakar och utgör skolsegregationen,
etnicitet är av mindre betydelse när det kommer till val av skola. Om samhället önskar att
motverka segregeringen måste lösningen vara att verka för socioekonomisk integration, antingen
från politiskt håll eller från privata huvudmän, genom lag- eller policyförändring för att
samhället i stort ska speglas i elevsammansättningen.
Vi ser att den socioekonomiska skolsegregationen, precis som den etniska, är förlagd dit många
människor bor koncentrerat, alltså i städer. Landsorter med bara en skola saknar i praktiken
valfrihet och därför berörs de inte av valfrihetens medföljande problem. Vi har noterat att den
socioekonomiska segregationsutvecklingen skiljer sig åt i de stora städerna i Sverige, i några
städer har läget förvärrats och i andra förbättrats. Men vad som avgjort utvecklingen är inte
klarlagt, ifall det rör sig om kommunalpolitiska beslut som gynnat segregation eller en
attitydförändring hos föräldrar med avsaknad av vidareutbildning eller någon annan faktor.
En förklaring till att den högutbildade föräldragruppens större benägenhet till att mer aktivt välja
framtid för sina barn ligger delvis i att den liberala idétraditionen traditionellt präglat
medelklassen, medan arbetarklassen förhållit sig till de socialistiska värderingarna och därför
agerat och organiserat sig kollektivt. Vi tycker oss se att Sverige går mot en ökad grad av
ekonomisk, politisk och social liberalisering. Något som då även påverkar de lägst bemedlade i
samhällets betraktelsesätt och får dem att göra individuella val istället för kollektiva i framtiden.
En av grundtankarna med valfrihetsreformen var att motverka segregation, men det kräver att
42
samtliga medborgare är aktiva i skolvalen. Idag sker en differentiering mellan grupperna på
grund av en utbredd passivitet hos föräldrar till barn med lägre socioekonomisk status. För att
bryta detta mönster så måste denna grupp börja att i större utsträckning aktivera sig i skolval. För
närvarande så är barn till högutbildade mer aktiva skolbytare, men det är även den grupp som
tillskansar sig mest information om olika skolor inför val av skola, även genom informella
ryktesvägar. En förklaring till denna större kunskapsinhämtning är att medelklasshemmen
möjligtvis har en större tillgång till informationsteknologi, utöver ett fastslaget större intresse.
Vad vi har sett är att föräldrar som själva har ett högre utbildningskapital är mer förtrogna med
skolsystemet och de vägar som deras barn kan ta för att slutligen skola sig akademiskt. Det
innebär i sig att segregationen är ärftlig från generation till generation. De med högre
socioekonomisk status kommer att se till att deras barn går samma väg, ett statiskt samhälle
formas där av. Vidare så sker en diskurs kring livsval inom medelklassfamiljer, i vilket val av
skola ingår, på en naturligare grund än i hem med lägre socioekonomisk status. Möjligtvis måste
det system som valen sker inom, skolsystemet, ta ett större ansvar för att informera om och
utbilda barnen till att göra skolval och även ge utrymme till att diskutera dessa. Detta skulle
förflytta denna diskurs från medelklasshemmen till klassrummet och tillgängliggöras för alla
barn. Dessutom skulle olika skolalternativ kunna tillåtas få större möjlighet att marknadsföra sig
på skolområdet för att möjliggöra allas lika chans att få del av informationen.
Det fria skolvalet ger, teoretiskt sett, elever som bor i segregerade områden med större
procentuell arbetslöshet möjligheten att bryta sig ur bostadssegregationens klor. Vad vi istället
erfarit är att främst de med en hög socioekonomisk status och boendes i välmående
bostadsområden är aktiva skolväljare. Skolor som är populära och som bedriver sin verksamhet i
attraktiva stadsdelar kan tillämpa närhetsprincipen vid ett högt söktryck på skolans platser. Den
möjligheten missgynnar elever som bor i andra områden, men som vill ta sig ur
bostadssegregationens grepp genom det fria skolvalet och försöka skaffa sig ökade möjligheter
till en lyckad skolgång. Ett möjligt åtgärdande är en politisk fastställd kvotering i skollagen, där
skolor med ett stort antal sökande enligt lag ska ta in en jämnt geografiskt fördelad elevskara
över hela staden. Alternativt att förlägga skolor med högattraktiv profil i lågstatusområden. Så
som det är nu förblir en hög grad av elever kvar vid den skola som är geografiskt närmast, medan
43
barn till högutbildade förflyttas, detta leder i förlängningen till en mer socialt homogen skola.
Barn växer upp med andra barn som har liknande ekonomiska förhållanden i områden som är
högre belastade av kriminalitet. Den sociala aspekten av segregation innebär att uppväxten inte
renderar i socialt högaktade beteenden eller språkbruk. Sverige är inte unikt, internationellt
uppvisas samma tendenser, högutbildade föräldrar är aktiva i att byta skola till en sådan vars
elevsammansättning motsvarar deras egna socioekonomiska status. Skolsegregationen är alltså
medveten, i vissa fall, och önskvärd från medelklassen, medan den tenderar att orsaka
konsekvenser för barn till lågutbildade som blir kvar i skolor utan klasskamrater med tradition av
högre utbildning i föräldrahemmen.
Vi ser att de studiemotiverade och högpresterande eleverna koncentreras på specifika skolor. De
som inte gör ett aktivt skolval och är bosatta i segregerade områden blir kvar i skolor som
domineras av elever med svaga kunskaper. Det leder till ojämlika skolor och eleverna får inte
tillgång till en likvärdig undervisning som de har rätt till enligt skollagen. En effekt i
förlängningen blir att ekonomiska skillnader består i samhället. Det fria skolvalet kan även bidra
till framväxten av elitskolor och lågpresterande skolor som kan leda till en generell försämring
av skolresultaten i Sverige och kunskapsklyftor mellan elever och skolor leder till ett mer
differentierat samhälle. Den olikvärdiga utbildningen påverkar elevernas förutsättningar att
tillgodogöra sig kunskap och möjligheter att utveckla sin fulla potential. Detta för att den jämlika
utbildningsprincipen satts ur spel och därmed får det en avgörande betydelse för dina chanser i
livet baserat på vilken skola du tidigare gått på.
Avslutande diskussion
Vi har undersökt skolsegregation i Sverige genom att studera etnisk och socioekonomisk
segregation enskilt. Dock är det mycket svårt att säga att etnisk segregation skulle kunna
särskiljas från den socioekonomiska då mångkulturella bostadsområden generellt präglas av hög
arbetslöshet och svårare ekonomiska förhållanden. Detta till följd av svårigheter att nå in på
arbetsmarknaden på grund av exempelvis språkliga hinder, en utbildning som inte kan valideras i
Sverige eller diskriminering. Barn med utländsk bakgrund bor alltså inte i områden med lägre
socioekonomisk status, och går i skolorna där, på grund av att de är invandrare utan på grund
utav att de inte har ekonomiska möjligheter att bo någon annanstans. Vi har sett tydliga tendenser
44
till att svenska barn till lågutbildade blir kvar i områdets skolor på samma sätt. Skillnaden ligger
i att barn till föräldrar med utländsk bakgrund och högre utbildning är mer aktiva i val av skola
än svenska barn till föräldrar med högre utbildningsnivå. Vi tror att dessa barn och deras
föräldrar, just på grund av att de har utländsk bakgrund, anstränger sig ännu hårdare för att
lyckas i utbildning och arbetsliv, då det vet att de kan komma att möta fördomar och även att de
fullt ut vill nyttja möjligheten till kostnadsfri utbildning i det nya landet.
Vår uppfattning är att det egentligen är de religiösa, språkliga och etniska friskolorna där
etnicitet har en reell betydelse för skolsegregationen, hit söker sig barn, oberoende av
socioekonomisk bakgrund, på grund av att deras tro eller kulturella tillhörighet är annorlunda än
majoritetens. Dessa skolor exkluderar inte aktivt svenska barn men har en väldigt ringa
attraktionskraft på de som inte delar kulturen, talar språket eller tillhör religionen. När skolan
blivit en marknad sedan drygt tjugo år, så verkar dessa skolor i praktiken segregerande eftersom
endast en mycket liten del av eleverna är intresserade av att söka sig dit.
Förslag till vidare forskning
Vi har under skrivandeprocessen av uppsatsen funnit mycket relevant forskning om teorier kring
mekanismerna bakom segregation och renodlade statistiska undersökningar gjorda på stora
elevgrupper i Sverige. Vi anser dock att konsekvenserna av segregation är så pass allvarliga för
samhället att ansvariga myndigheter borde intressera sig mer för att samla in och sammanställa
data löpande och årsvis för alla elever i Sverige för att kunna bevaka utvecklingen. Det område
vi endast funnit sparsamt utforskat är relationen mellan boende- och skolsegregation. Något vi
gärna ser vidare forskning inom, då det kan ge en tydligare bild av vad som är hönan eller ägget.
Vidare önskar vi att se komparativa studier mellan länder som har liknande valfrihetssystem,
detta för att kunna se om liknande tendenser finns på olika platser i världen och kunna jämföra
undersökningar.
45
Referenser
Arnman, Göran, Järnek, Martin & Lindskog, Erik, Valfrihet - fiktion och verklighet?, STEP,
Department of Education, Uppsala Univ., Uppsala,
Bifulco, Robert, Helen F. Ladd, & Stephen L. Ross, Public school choice and
integration evidence from Durham, North Carolina, Social Science Research 38(1):71-85, 2009
Blomqvist, Paula & Rothstein, Bo, Välfärdsstatens nya ansikte: demokrati och
marknadsreformer inom den offentliga sektorn, Agora, Stockholm, 2000
Bunar, Nihad, När marknaden kom till förorten: valfrihet, konkurrens och symboliskt kapital i
mångkulturella områdens skolor, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2009
Bunar, Nihad. & Kallstenius, Jenny, Valfrihet, integration och segregation i Stockholms
grundskolor, TPB, Johanneshov, 2009
Bunar, Nihad, Skolan mitt i förorten: fyra studier om skola, segregation, integration och
multikulturalism, B. Östlings bokförl. Symposion, Diss. Växjö : Univ., 2001,Eslöv, 2001
Damgren, Jan, Föräldrars val av fristående skolor, Forskarutbildningen i pedagogik,
Lärarutbildningen, Högsk., Diss. Lund : Univ., 2002,Malmö, 2002
Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne, Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning, 1. utg., Natur och kultur, Stockholm, 2003
Giddens, Anthony & Griffiths, Simon, Sociologi, 4., omarb. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2007
Gustafson, Katarina, Vi och dom i skola och stadsdel: barns identitetsarbete och sociala
geografier, Acta Universitatis Upsaliensis, Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006,Uppsala,
2006
46
Hartman, Sven G., Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter, 1. utg., Natur och
kultur, Stockholm, 2003
Hellman, Jonas, Sveriges unika friskolor, Almega, Stockholm, 2005
Kallstenius, Jenny, De mångkulturella innerstadsskolorna [Elektronisk resurs] : om skolval,
segregation och utbildningsstrategier i Stockholm, Acta Universitatis Stockholmiensis, Diss.
Stockholm : Stockholms universitet, 2011,Stockholm, 2010
Lidström, Anders & Hudson, Christine, Skola i förändring: decentralisering och lokal variation,
Nerenius & Santérus, Stockholm, 1995
Lindbom, Anders (red.), Friskolorna och framtiden - segregation, kostnader och effektivitet,
Institutet för framtidsstudier, Stockholm, 2007
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Skolverket, Stockholm, 2011
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
Makles, Anna & Kerstin Schneider, Segregation in primary schools – Do school districts really
matter? Evidence from policy reforms, Schumpeter Discussion Paper 2011003, Schumpeter School of Business and Economics, University of Wuppertal, Wuppertal, 2011.
Sandström, F. Mikael, Rätt att välja: hur konkurrens leder till bättre skolor, Timbro/CVV,
Stockholm, 2002
Skolverket (1996) Att välja skola - effekter av valmöjligheter i grundskolan., Skolverket,
Stockholm
Skolverket (1997) Barn mellan arv och framtid. - Konfessionella, etniska och språkligt inriktade
skolor i ett segregationsperspektiv. , Stockholm
47
Skolverket (1998) Samhällsekonomiska effekter av ökad valfrihet inom skolsektorn: en
välfärdsteoretisk analys, Stockholm
Skolverket (1998) Samhällsekonomiska effekter av ökad valfrihet inom skolsektorn: en
välfärdsteoretisk analys, Stockholm
Skolverket (2000) Kartläggning av elever i fristående skolor, Stockholm
Skolverket (2003) Valfrihet och dess effekter inom skolområdet, Stockholm
Skolverket (2005) Skolor som alla andra? [Elektronisk resurs] : Med fristående skolor i
systemet 1991-2004 http://www.skolverket.se/publikationer?id=1537
Skolverket (2012) Likvärdig utbildning i svensk grundskola?: en kvantitativ analys av
likvärdighet över tid, Stockholm
Trumberg, Anders, Den delade skolan: segregationsprocesser i det svenska skolsystemet,
Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, Örebro universitet, Diss. Örebro :
Örebro universitet, 2011,Örebro, 2011
Internet
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag2010800_sfs-2010-800/
http://skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik
https://katalog.bibl.liu.se/uhtbin/cgisirsi.exe/
48
