HJÄRNAN, NERVSYSTEMET, SANT
Kroppsdelarna måste kunna samarbeta – därför behöver celler kunna skicka information till varandra.
De kan meddela sig med hormoner – signalämnen som skickas med blodet eller med hjälp av
elektriska impulser i kroppens nervsystem – det är mycket snabbare än hormonsystemet. Hormoners
effekter är däremot mer långvariga än nervimpulsernas.
http://www.ur.se/Produkter/186232-Uppdrag-kroppen-Hjarna-och-nervsystem
https://www.youtube.com/watch?v=T8o4MHfLJOM
https://www.youtube.com/watch?v=I5zZBbyAcL4
https://www.youtube.com/watch?v=XU_b_onlY0E
https://www.youtube.com/watch?v=r47ITjN2yDo
https://www.youtube.com/watch?v=mbJSZOAT9-E
Hjärnan är ett det viktigaste organet! Den skyddas av skallben,
vätska och hjärnhinnor. Skydda den med hjälm!
Hjärnan gör många saker parallellt t.ex. kontrollerar den ständigt
organen, bearbetar informationen från sinnesorganen och sänder
ut impulser till muskler. Varje sekund gör den 100 000 miljarder
beräkningar.
http://www.hjarnguiden.se/
http://www.hjarnguiden.se/index.php?option=com_content&view=article&id=51&Itemid=2
Sömn är livsviktigt! När vi sover bearbetar vi information, fakta och känslomässiga upplevelser. Det
är tid för återhämtning. När vi sover sker återuppbyggning av kroppens organ, produktionen av t.ex.
tillväxthormon och testosteron sker – vilket är viktigt för att musklerna ska växa, sänks
koncentrationen av t.ex. hungerhormonet ghrelin… Vid sömnbrist ett kort tag så sänks
koncentrationsförmågan och funktionsförmågan, man blir irriterad och trött… På längre sikt ökar
risken för t.ex. diabetes, utbrändhet, depression, fetma och infektioner…
https://www.youtube.com/watch?v=w03SUntD0c8
http://www.umo.se/Kroppen/Somn/
http://testtube.com/dnews/dnews-647-braincleanings/?utm_campaign=trueAnthem:+Trending+Content&utm_content=dkp5RM&utm_medium=tr
ueAnthem&utm_source=facebook#!dkp5RM
Minnen uppstår genom att synapserna förändras på ett sätt – de förändras mindre när ett
korttidsminne skapas än ett långtidsminne.
https://www.youtube.com/watch?v=lDiTZqEQ2Ao
Hippocampus är ett litet område i tinningsloben som är viktigt för att nya minnen ska kunna lagras –
men det finns inget speciellt minnescentrum i hjärnan utan olika minnen är spridda i synapser över
hela hjärnbarken.
Förr trodde man inte att nya nervceller kunde bildas i den vuxna hjärnan – men det har visat sig att
vissa nervceller kan bildas under hela livet, bland annat i hippocampus. Nya synapser bildas också
hos ungdomar och vuxna men inte lika snabbt som hos små barn. Hjärnan minne kan inte bli fullt –
det lönar sig att hålla hjärnan i trim eftersom det stimulerar nybildningen av synapser.
Intelligens mental förmåga; förmågan att utifrån givna grunder avsiktligt utveckla sitt tänkande. Till
intelligensen räknas vanligen förmågorna att resonera, planera, lösa problem, associera, tänka
abstrakt, förstå idéer och språk, komplicerade orsakssammanhang samt förmågan till inlärning. Inom
psykologin skiljer man på intelligens och kreativitet, personlighet och visdom men i vardagsspråk får
ordet intelligens ofta en mycket bred betydelse. I olika tider, samhällen och grupper har intelligens
definierats på olika sätt. En individs intelligens, liksom
de flesta personliga egenskaper, bestäms en
kombination av arv och miljö.
Nervsystemet består av över tusen miljarder nervceller
som är specialiserade på att leda signaler, nervimpulser.
Nervimpulser leds vidare till andra nervceller och till
muskelceller. Nervsystemet består av hjärna, ryggmärg
och nerver.
De delar av nervsystemet som vi kontrollerar våra
skelettmuskler kan vi styra med viljan. Det självständiga nervsystemet som bland annat styr hjärtats
slag och tarmarnas rörelser fungerar oberoende av viljan.
Det autonoma nervsystemet har en parasympatisk del som är aktivt när vi vilar och en sympatisk del
som anpassar kroppen till fysiskt arbete.
Vårt nervsystem har genom årmiljonerna utvecklats att bli
det mest komplicerade organsystem vi känner till. Men
även enkla organismer har någon form av nervsystem. Alla
flercelliga djur har nervceller som kan känna av förändringar
i omgivningen. Hos nässeldjur bildar de ett nät som kan
sprida signaler åt olika håll. Maskar och leddjur har kedjor
av nervcellsgrupper som förmedlar syn- och luktimpulser.
Bland de ryggradslösa djuren har bläckfiskarna de mest
utvecklade hjärnorna. Vår hjärnas inre delar utvecklades
tidigt under evolutionen och skiljer inte sig åt så mycket från
andra däggdjurs. Mellanhjärnan och hjärnstammen styr många automatiska funktioner som
andning, kroppstemperatur och blodcirkulation. De reglerar också sömn, vakenhet, hunger, törst och
sexuell aktivitet och det finns viktiga omkopplingar för nerver som går mellan hjärnan och
ryggmärgen. Hos ryggradsdjuren utvecklades mer avancerade nervsystem med storhjärna,
mellanhjärna och lillhjärna. Den utvecklingsmässigt nyaste delen av hjärnan kallas neocortex och den
omfattar större delen av storhjärnans bark. Det är framför allt vår väl utvecklade hjärnbark i den
främre delen av pannloben som skiljer oss från aporna.
http://www.ur.se/Produkter/191827-Nobels-hojdare-Impuls
https://www.youtube.com/watch?v=fVUHTVGfeQk
https://www.youtube.com/watch?v=joUQPpIDQuA
https://www.youtube.com/watch?v=A6w1J33dwe8
https://www.youtube.com/watch?v=lSJD79jNBj4
https://www.youtube.com/watch?v=cBMgKL7SC14
https://www.youtube.com/watch?v=yGCwStYu3Zo
https://www.youtube.com/watch?v=CCguHJpYyb4
Centrala nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen
Perifera nervsystemet nerver som går till och från hjärnan och ryggmärgen
Nervceller leder elektriska impulser genom långa utskott som kan vara klädda
med höljen av fett. Impulserna överförs till andra celler med signalämnen från
ändplattor. Kontaktställena mellan en nervcell och en mottagarcell kallas
synaps – överföringen av signaler i nervcellernas synpaser är livsviktig, den får
inte störas av t.ex. gifter.
Hjärnan delas in i storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen.
Hjärnan tar ständigt emot och skickar iväg en mängd nervsignaler – de
inåtgående impulserna kallas sensoriska och de utåtgående motoriska.
Storhjärnan – yttre delen kallas hjärnbarken där finns nervcellkroppar
– det är med den delen vi tänker. Den inre delen kallas märg – där finns
nervtrådarna. Storhjärnan är delad i höger och vänster halva – och
sammankopplas med hjärnbalken. I storhjärnan bark finns stora
grupper av nervceller som tillsammans bildar olika hjärncentrum som
är specialiserat på olika uppgifter.
Lillhjärnan samordnar muskelrörelser och styr balansen.
Hjärnstammen styr hjärtslag, hunger och andra funktioner
som vi inte kan påverka med viljan.
Ryggmärgen är ca 45 cm lång – där kopplas nervimpulser om
innan de förs till hjärnan eller ut i kroppens övriga delar. I ryggmärgen finns snabbkopplingar som ger
upphov till våra reflexer. Ryggmärgen ligger skyddad i en kanal som bildas av ryggradens kotor.
Reflexer är rörelser som sker oberoende av viljan – signalerna
utgår från ryggmärgen. En reflex innebär att en nervimpuls in
till ryggmärgen direkt kopplas om till nerver som går till
musklerna – utan att passera hjärnan. Sedan leds även
impulser till hjärnan så att vi bli medvetna om vad som har
hänt. Många reflexrörelser är medfödda t.ex. blinkreflexen, gå,
sedan finns det inlärda reflexer som t.ex. cykling som behöver
träning – men när man har lärt sig det sker det automatiskt.
Smärtreflexen är en viktig skyddsreflex.
Huvudvärk beror oftast på muskelspänningar i huvudets muskler, svimning beror ofta på att hjärnan
får för lite syre för ett tag, hjärnblödning uppstår när ett blodkärl i hjärnan brister, epelepsi beror på
tillfälliga störningar i hjärnans nervceller, hjärnskakning sker ofta efter ett slag mot huvudet som kan
ge blödningar och svullnad inne i hjärnan eller orsaka ett brott på skallbenet, Alzheimers sjukdom
drabbar oftast äldre och beror på att nervceller i hjärnans minneområde försvagas eller dör – vilket
leder till sämre minne, MS är en sjukdom i centrala nervsystemet där det har uppstått
inflammationer och ärr på nervceller som gör att impulserna inte komemr fram som de ska, en CPskada gör att den sjuke har försämrad förmåga att styra en eller flera muskler – orsaken kan vara en
skada innan hjärnan ens blev färdigutvecklad efter t.ex. syrebrist eller en blödning i hjärnan under
förlossningen.
http://www.hjarnguiden.se/index.php?option=com_content&view=article&id=44&Itemid=4
Stroke betyder att det blir en blodpropp eller en blödning i något av hjärnans blodkärl.
https://www.youtube.com/watch?v=s83UuNdxz_o
Demenssjukdomar är vanligt bland äldre människor. Då dör onormalt många nervceller i hjärnan,
vilket kan leda till dåligt minne, svårt att orientera sig och förändrad personlighet t.ex. Ex på
demenssjukdom: Alzheimers
https://www.youtube.com/watch?v=CsHwiOYnteY
Hjärninflammation hinnorna runt hjärnan angrips av bakterier eller virus. Man kan få t.ex. kraftig
huvudvärk, feber, nackstelhet
Epilepsi beror på att vissa nervceller i en viss del av hjärnan plötsligt blir överaktiva.
Hjärnskakning kan bero på våld mot huvudet. Du kan bli illamående, och tappa minnet för en stund.
Allvarliga slag mot huvudet kan leda till hjärnskador.
MS; multipel skleros innebär immunförsvaret reagerar fel och fettlagret runt nerver i hjärnan och
ryggmärgen skadas, vilket gör att nervimpulserna inte kan ledas normalt.
CP; cerebral pares är hjärnskador som uppstår under fostertiden eller vid födseln eller under de
första åren. CP-skador kan ge t.ex. förlamning, svårigheter att prata.
Sinnesorganen
http://www.1177.se/Kronoberg/Tema/Kroppen/Nervsystemet-och-sinnesorganen/Sinnen/
Intryck från omvärlden registreras med hjälp av de olika sinnena: syn, hörsel och balans, smak, lukt
och känsel.
Speciella celler som kallas sinnesceller eller receptorer påverkas av information från ljus, ljud, läge,
rörelse, smak, lukt och känsel.
Sinnescellerna omvandlar informationen till elektriska signaler. Signalerna förs sedan vidare som
nervimpulser i de nervtrådar som har kontakt med sinnescellerna. De olika sinnescellerna tar alltså
bara emot informationen, medan det är nervsystemet som för den vidare till hjärnan. Först när
informationen når hjärnan blir man medveten om den, exempelvis ljud, smak eller smärta. Tack vare
informationen kan man reagera på ett lämpligt sätt i olika situationer.
Sinnescellerna finns antingen utspridda i olika vävnader, som huden, eller samlade i olika
sinnesorgan. Ögat och örat är exempel på sinnesorgan.
Lukt- och smaksinnet är viktigt för överlevnaden, och finns även hos mer primitiva djur. Det hjälper
oss att inte äta farliga ämnen. Det är kemiska sinnen, och de två sinnena hänger ihop och påverkar
varandra. I näshålans övre del har vi flera miljoner luktsinnesceller – de är specialiserade på något
eller några få doftämnen. Luktsinnescellerna tröttnar snabbt. Dofter är starkt kopplade till minnen.
http://www.1177.se/Kronoberg/Tema/Kroppen/Nervsystemet-och-sinnesorganen/Sinnen/
http://illvet.se/manniskan/kroppen/har-ar-vara-sju-viktigaste-sinnen
Grundsmaker: sött, surt, salt, beskt, umami. Människan har tusentals smaklökar på tungan som
innehåller smaksinnesceller som kan uppfatta grundsmakerna.
Känselkroppar reagerar på förändringar – det finns flera tusen känselkroppar på varje
kvadratcentimeter av huden som är specialiserade på att reagera på t.ex. värme, tryck, kyla,
beröring, smärta. När känselkropparna skickar nervimpulser till hjärnan känselcentrum blir du
medveten om vad som har hänt. Ju fler känselkroppar som aktiveras – desto starkare blir
upplevelsen. Men känselkropparna anpassas så att man med tiden inte märker förändringen lika
tydligt.
Synen ger dig mest information om din omgivning. Ljusintrycken registreras i ögats näthinna, där
finns mer än hundra miljoner synsinnesceller, men det är hjärnan som tolkar informationen och
skapar bilder. Det finns två typer av synsinnesceller: tappar ser färger medan stavarna endast kan
registrera svartvitt. Evolutionen har skapat många sorters ögon – alla anpassade efter organismens
behov. Enkla djur som plattmaskar har ögon som bara känner av varifrån ljuset kommer och det
räcker för att hitta gömställen, insekter och kräftdjur har fasettögon som ger bra färgseende men
inte så bra skärpa, rovfåglarna har bäst synskärpa – de kan upptäcka byten på långt håll, bäst
färgseende har dagfjärilar och kollibris som lever av att
suga nektar från blommor. Jättebläckfiskar har världens
största ögon. På olika arter är ögonen riktade åt olika håll –
hos människor, apor och rovdjur är de riktade framåt för
att ge ett bra djupseende, kunna bedöma avstånd för att
t.ex. kunna fånga ett byte, hos växtätare är de oftast
riktade åt sidan för att kunna upptäcka fiender…
http://www.webbmagistern.se/ogat07.html
http://www.illusioner.nu/
Hörsel kan uppfatta hundratusentals olika ljud – det beror
på att hörselorganet har förmågan att omvandla ljudvågor i
luften till nervimpulser. I hjärnan bearbetas impulserna till
det som du uppfattar. I innerörat finns också ett
balansorgan som registrerar huvudets läge. Sinnesceller
skickar nervimpulser via balansnerven till hjärnstammen
och vidare till lillhjärnan där informationen samordnas och ser till att din
kropp gör.
http://www.webbmagistern.se/orat07.html
http://www.nobelprize.org/educational/medicine/ear/game/index.html
Yrsel beror ofta på att hjärnan får motstridande information från olika sinnesceller i ögonen,
balansorganet, huden, leder och muskler… Hjärnan får då svårt att tolka och samordna alla impulser
Hormoner bildas i körtlar tex hypofysen, sköldkörteln, binjurarna, bukspottkörteln… De är kemiska
budbärare – de meddelanden som skickas med hormonsystemet är inte lika snabba som de som
skickas med nervsystemet. En del hormoner verkar efter några sekunder andra efter några timmar
eller dagar. Men hormonernas effekter är mer långvariga än nervimpulsernas. Varje hormon har en
speciell uppgift och kan påverka ett eller flera organ.
https://www.youtube.com/watch?v=N_WuCQFaF0k
https://www.youtube.com/watch?v=K2-1rEFs_oY
http://www.forskning.se/se-hjarnan/
Hormoner är signalämnen som vissa körtlar tömmer i blodet. Varje hormon har sin speciella uppgift
och kan påverka ett eller flera organ.
Hypofysen är ”chef” över andra körtlar och reglerar
mängden av olika hormoner som ska bildas.
Sköldkörteln avger hormoner som ökar cellandningen i
kroppen.
Bukspottkörteln tillverkar t.ex. hormonet insulin som
ökar cellernas upptagning av socker från blodet.
Diabetes beror på en brist av hormonet insulin som reglerar blodsockerhalten i blodet.
Binjurarna avger adrenalin när man blir arg eller stressad.
Äggstockarna och testiklarna avger könshormon och sätter t.ex. igång puberteten och
menstruationer.
Sinnesorganen innehåller hundratals miljoner små mottagare som ständigt bombaderas med
information från omvärlden. Informationen förs vidare till hjärnan som bearbetar intrycken. Detta är
en förutsättning för att vi ska kunna orientera oss, söka skydd, hitta mat… Tack vare dessa
sinnesorganen har människan syn, hörsel, balans, lukt, smak, känsel och ett muskelsinne.
