RELIGION/LIVSÅSKÅDNING
FYSIK
•Etik: mathjälp, utvecklingshjälp, välgörenhet,
matsäkerhet, svält
•Produktionsdjur, djur i olika religioner
•Mat och högtider, mat och andra traditioner
•Matrelaterade ritualer i olika religioner
•Religioners kost
•Hur syns maten i olika länder, kulturer och
•Energi
•Energi förbrukad till mattillredning
och matproduktion
•Teknologi, tillämpningar
•Yrken
Besök till exempel Världshälsoorganisationens
Food Safety-sida och sök information där kring
matsäkerhetsrelaterade teman.(K1, K4, K5, K7)
Räkna energihalten
för mellanmålet och ta
reda på hur energi kan
förbrukas genom motion.
Använd en gren som
är bekant för dig (t.ex.
simning, fotboll eller
dans). (K1, K3, K4)
religioner – förenar eller skiljer den?
SPRÅK
• Matbloggar
• Recept:
•
•
hörförståelse och
läsning
Att göra upp en
inköpslista eller en
meny
Att besöka en
restaurang
IDROTT
•Betydelsen av en hälsosam och mångsidig kost
•Betydelsen av motion och mellanmål för att orka i
vardagen
•Balansen mellan energiintag och –förbrukning
•En motionärs kost
•Åskådliggörande: t.ex. under en promenad på
en halvtimme förbrukas ungefär samma mängd
energi som ett äpple har
BIOLOGI
•Livsmedelshygien (mikrobiologi)
•Lantbruk, Lantgårdsbesök
•Produktionsdjur
•Genmanipulering i matproduktionen
•Reklamanalyser, ekologisk och vanlig
•Naturprodukter, växter om lämpar sig som mat
•Klimatförändring
Sinnen och
känslotillstånd: Tänk
på musik som du
gillar. Hurdana känslor
och minnen väcker
musiken? Skapar mat
likadana känslor?
MUSIK
•Måltidssångstraditionen
•Landskapens rika sång- och matkultur
•Musik som stämningsskapare
•Musik och mat i olika länders kulturer
•Högtider och fester: sånger och mat
HISTORIA OCH SAMHÄLLSLÄRA
•Svält, mattrygghet
•Yrken
•Matpolitiken i Finland och i andra länder
•Förändringar i samhället och mat
•Matens sociala perspektiv
•Idéer för en självständighetsdagsbakelse
•Maten inom olika kulturer
•Förändring i matkedjan
Reflektera under en skogsutflykt över vilken mat
man fick från skogen under jägar-samlarkulturens
tid. Datera olika skördeperioder för olika
klimatzoner och fundera över hur man har utnyttjat
skördarna i olika delar av världen. Här är det också
lämpligt att diskutera förändringar inom lantbruket
både ur geografisk och historisk synvinkel. (K1, K2, K3, K4,
K5, K6, K7)
GEOGRAFI
•Skördeperioder
•Vad odlas i Europa?
Vad odlas i andra delar av världen?
•Maten i olika länder och religioner
•Mjölkens väg, matens rutt
V
A
D
Idéer för integrering:
matfostran i
grundskoleutbildningen
MODERSMÅL OCH LITTERATUR
•Maten i litteraturen
•Recepttexter
•Maten i olika kulturer
•En debatt, ett inlägg eller en
insändare med mat som tema
•Matminnen
MATEMATIK
KEMI
•Att göra upp en budget – Månadens matinköp
•Matens färd
•Tidshantering
•Receptomvandlingar
•Matens energiinnehåll
•Att dela på räkningen vid restaurangbesök
MILJÖLÄRA
•Kemiska föreningar i mat
•Tillsatsämnen
•Gödningsmedel
•Vitaminer, näringsämnen och tillsatsämnen
•Gluten, reaktioner som sker vid tillredning av mat
•Klassificering av matens egenskaper
•Matproduktionens inverkan på miljön
•Naturprodukter, växter som lämpar sig som mat
•Växtodling, t.ex. ärtor eller spannmålsväxter
•Matproduktion i närmiljön
•Dricksvattnets ursprung
•Jordmånens och klimatets lämplighet för matproduktion
•Klassificering av matens egenskaper
•Teknologi för tillredning och produktion av mat
•Klimatförändring
•Svinn
Räkna ut vad degen
räcker till och husets
storlek, och rita mönster
på matematiklektionen.
Baka och sätt ihop huset
på lektionen i huslig
ekonomi.
Sök på nätet tillsatsämnen
och näringsämnen och sätt
er in i deras kemiska struktur
och beteende i organismen.
Undersöka hur matsalt löser
sig i vatten och reflektera
över hur saltet beter sig på
cellnivå.
Planera, utarbeta
och beräkna
hållbarhetsvärden
hos bruksföremål
och textilier som
används i det
dagliga livet.
HUSLIG EKONOMI
HÄLSOLÄRA
SLÖJD/HANDARBETE
y
z
x
Skapa en matblogg ensam eller
tillsammans! Hitta ett intressant tema.
Skriv och illustrera. Svara på kommentarer.
BILDKONST
•Mat i målningar, foton eller
teckningar
•Bilder i matbloggar
•Mat i bildkonsten, antingen i
huvud- eller biroll
•Planering av förpackningar
•Livsmedelshygien
•Portionsstorlekar
•En restaurang på ett främmande språk
•Återvinning, minskning av svinnet
•Naturprodukter, växter som lämpar sig som mat
•En fest i skolan som arrangeras av studerande
som har huslig ekonomi som tillvalsämne
•Hitta på en maträtt eller en bakelse för
självständighetsdagen
•Betydelsen av en mångsidig kost och en normal vikt
•Matens sociala betydelse, mental hälsa
•Energigivande födoämnen, vitaminer och
mineralämnen
•Information gällande näring, kritiskt läsande
•Hälsosam och trygg mat
•De vanligaste specialdieterna
•Näring och hälsa
•Portionsstorlekar
•Borddukar, servetter och förkläden
•Slevar, skärbrädor och knivar
•Växtdelar som råvaror för
måltidsrelaterade produkter
•Återvinning av
livsmedelsförpackningar: Slöjdarbeten
av återvinningsmaterial
Födoämnen som färgämnen
Shoppingkassar
•
•
Tipsen kan även utnyttjas
i mångvetenskapliga
lärområden, i
skolors morgon- och
eftermiddagsverksamhet
och i klubbverksamhet.
