Hälsa och samhälle
BRÖSTCANCER
KVINNORS UPPLEVELSE AV LIVSKVALITET
EFTER GENOMGÅNGEN BEHANDLING
-EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE
AVENÄS INGRID
BELTRAMO ANGELICA
Examensarbete i omvårdnad
Nivå 61-90 p
Sjuksköterskeprogrammet
Januari 2011
Malmö högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
BRÖSTCANCER
KVINNORS UPPLEVELSER AV LIVSKVALITET
EFTER GENOMGÅNGEN BEHANDLING
– EN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKT
AVENÄS INGRID
BELTRAMO ANGELICA
Avenäs, I & Beltramo, A. Bröstcancer. Kvinnors upplevelser av livskvalitet efter
genomgången behandling- en systematisk litteraturstudie. Examensarbete i
omvårdnad 15 högskolepoäng. Sjuksköterskeprogrammet.
Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2011.
Sammanfattning: Bröstcancer är en allvarlig sjukdom och den vanligaste bland
kvinnor. Omkring 7000 nya fall upptäcks varje år och mortaliteten uppgår till runt
1500 årligen. En kvinna av tio under 75 års ålder kan räkna med att drabbas och
livskvaliteten kan förändras i samband med diagnosen och behandlingen. Syfte:
Syftet med denna studie var att belysa livskvaliteten hos kvinnor efter
genomgången behandling för bröstcancer. Metod: Metoden som användes var en
systematisk litteraturöversikt och resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar.
Studierna framkom efter sökning i databaserna PubMed och CINAHL och har
både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet visar att livskvaliteten
kan ändras i samband med sjukdomen och dess olika behandlingar. Att ha stöd
från sjukvården eller en nära anhörig var relaterat till en bättre livskvalitet, med
undantag av de kvinnor som var gifta. Att vara yngre, arbetslös eller ha en mer
avancerad grad av sjukdomen hade samband med en lägre livskvalitet. Likaså
kunde typ av behandling, oro, ångest och cancer och-/eller behandlingsrelaterade
symtom såsom smärta, fatigue och kognitiva funktionsnedsättningar förknippas
med lägre livskvalitet. Kvinnor upplevde också att brist på information påverkade
deras förmåga att hantera sin situation. Slutsatser: Livskvaliteten hos en kvinna
som genomgått behandling för bröstcancer påverkas av fysiska, psykologiska,
ekonomiska och sociala aspekter.
Nyckelord: behandling, bröstcancer, livskvalitet, upplevelse
1
BREAST CANCER
WOMEN´S EXPERIENCES OF QUALITY OF
LIFE AFTER TREATMENT
-A SYSTEMATIC REVIEW
AVENÄS INGRID
BELTRAMO ANGELICA
Avenäs, I & Beltramo, A. Breast cancer. Women´s experiences of quality of life after
treatment- an overview. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing programme.
Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2011.
Abstract: Breast cancer is a severe disease and the most common among women.
Approximately 7,000 new cases are detected each year and the mortality reaches
about 1500 annually. One woman in ten under 75 years of age can expect to suffer
and the quality of life can change in the time of diagnosis and treatment. Aim: The
aim of this study was to evaluate women´s experiences of quality of life after
completing treatment for breast cancer. Methods: The method used was a systematic
literature review and the results are based on ten scholarly articles. The articles were
found after searching the PubMed and CINAHL databases, and have both qualitative
and quantitative approach. Results: The results indicate that the quality of life can
change with the disease and its treatments. To have support from professionals or a
family member was related to an increased quality of life, with the exception of
married women. Younger age, unemployment or suffering from a more advanced
stage of cancer was associated with a lower experienced quality of life. The type of
treatment, anxiety and cancer and-/or treatment-related symptoms such as pain,
fatigue and cognitive impairments was also associated with lower quality of life.
Women also felt that the lack of information affected their ability to cope with their
situation. Conclusions: The quality of life in a woman undergoing treatment for
breast cancer is influenced by physical, psychological, economic and social aspects.
Keywords: breast cancer, experience, quality of life, treatment
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING
BAKGRUND
Utbredning
Patofysiologi
Riskfaktorer
Symtom
Diagnos
Behandling
Mål/riktlinjer för intervention/prevention och prognos
SYFTE
Definitioner
METOD
Inklusions- och exklusionskriterier
Litteratursökning
Manuell sökning
Kvalitetsgranskning
Analys och bearbetning
RESULTAT
Fysiska faktorer
Ekonomiska faktorer
Psykologiska faktorer
Sociala faktorer
Övriga faktorer
DISKUSSION
Metoddiskussion
Artikelsökning
Inklusionskriterier
Artiklarnas tillförlitlighet
Kvalitetsgranskning
Resultatredovisning
Resultatdiskussion
Fysiska faktorer
Ekonomiska faktorer
Psykologiska faktorer
Sociala faktorer
Övriga faktorer
Bifynd
SLUTSATS
Framtida värde
Förslag till framtida forskning
REFERENSER
BILAGOR
3
4
4
4
4
5
5
5
5
7
7
7
8
8
8
10
10
10
10
11
12
12
13
14
14
14
14
14
15
15
15
15
16
16
17
17
18
18
18
19
19
20
INLEDNING
Sannolikheten är stor att som yrkesutövande sjuksköterska träffa på patienter som
drabbats av bröstcancer då detta är den vanligaste cancerformen hos kvinnor.
Sjuksköterskan är ålagd att vårda enligt ett holistiskt synsätt (Socialstyrelsen,
2005) och måste därför ta hänsyn till även de omätbara parametrarna. I mötet med
dessa patienter är det således viktigt att känna till hur kvinnan upplever sin
situation ur olika aspekter. Ett cancerbesked och efterföljande behandling är
förenat med prövningar för individen och hennes anhöriga (Cancerfonden,
2009b). Kunskapen som förmedlas i examensarbetet kan ge sjuksköterskan ökad
förståelse för patientens livssituation sedd ur olika infallsvinklar och kan därmed
ges bättre möjligheter att utföra individuellt anpassade omvårdnadsåtgärder samt
erbjuda adekvat stöd. Detta kan i förlängningen leda till en ökad vårdkvalitet. Det
är således angeläget att som sjuksköterska studera upplevelser av livskvalitet efter
avslutad behandling ur ett patientperspektiv.
BAKGRUND
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige (Andersson et
al, 2004).
Utbredning
Enligt Socialstyrelsens Folkhälsorapport från 2009 insjuknar ca 7000 kvinnor i
sjukdomen i Sverige varje år, vilket utgör ca 30 % av all kvinnlig cancer.
Bröstcancer är även den vanligaste cancerformen för kvinnor i Europa (SOU,
2009). Varje år dör ungefär 1500 kvinnor i bröstcancer, men prognosen är idag
ljusare tack vare att fler kvinnor går på mammografiundersökningar än tidigare
kan fler cancerfall därmed upptäckas och diagnostiseras tidigare. Detta leder till
att dödssiffran stadigt har minskat sedan 1960-talet då screening först infördes
(Socialstyrelsen, 2009). Genomsnittsålder då svenska kvinnor insjuknar i
bröstcancer är 64 år. Knappt 5 % är under 40 år när de får diagnosen och över 80
% har hunnit fylla 50 år (Cancerfonden, 2010e). Risken att drabbas av bröstcancer
innan 75 års ålder är ca 10 % bland kvinnor i Sverige (Socialstyrelsen, 2009).
Patofysiologi
Det finns olika typer av bröstcancer. I 99 % av fallen bildas tumören i
mjölkkörtlarna, s.k. lobulär typ, eller i mjölkgångarna, duktal typ där den senare
är den vanligast förekommande. Den resterande andelen står för den typ av
bröstcancer som bildas i bröstets stödjevävnad (Socialstyrelsen, 2009). Antingen
är cancern begränsad lokalt inom körtelgången och benämns då cancer in situ eller
stadium 0, eller så är den invasiv och växer in i intilliggande stödjevävnad. Detta
är en förutsättning för att den ska kunna metastasera. Tumörens storlek mäts vid
histologisk provtagning för att avgöra om metastaser förekommer (Ericson &
Ericson, 2008). Om tumören är < 2 cm i diameter och ingen spridning till
lymfkörtlarna skett benämns detta stadie som I och är lymfkörtlarna drabbade och
tumören är mellan två och fem cm är detta stadie II. Överstiger tumören fem cm i
diameter klassas detta som stadium III. Det sista stadiet innebär att cancern har
metastaserat (Cancerfonden, 2010g). Cancer in situ uppgår till omkring 15 % av
antalet bröstcancerfall totalt (Andersson et al, 2004).
4
Riskfaktorer
Bröstcancer kan uppstå av många anledningar och det finns en rad olika
riskfaktorer för att drabbas. Exempel på detta är långvarigt p-pilleranvändande
och att ha mycket bröstkörtelvävnad. Hos de kvinnor som kommer i puberteten
sent och där klimakteriet inträffar tidigt är risken att drabbas mindre. Detta beror
på att bröstkörteln då exponeras för det kvinnliga könshormonet östrogen under
en kortare tid, och ofta är östrogen en förutsättning för att bröstcancertumören ska
växa till. Således är tidig pubertet och sent klimakterium, riskfaktorer för att
drabbas. Barnafödande i hög ålder eller att inte föda barn alls förknippas med
högre risk att drabbas av bröstcancer. Hereditet är en annan faktor som ökar risken
att insjukna och ärftlighet står för 5-10 % av bröstcancerfallen (Socialstyrelsen,
2009). Om s.k. förstagradsanhöriga, dvs. moder eller syster, har sjukdomen ökar
risken att insjukna (Ericson & Ericson, 2008). Om flera släktingar har drabbats av
bröst- och äggstockscancer är risken högre för ärftlig bröstcancer. (Andersson et
al, 2004). Användning av hormonbehandling, s.k. HRT (Hormone Replacement
Therapy), ökar risken för bröstcancer (Corrao et al, 2007, Weström et al, 2005).
Även stigande ålder (40 +), övervikt, rökning, hög alkoholkonsumtion samt
exponering för radioaktiv strålning ökar bröstcancerrisken (Ericson & Ericson,
2008).
Symtom
Att känna en knuta i bröstet är det vanligaste symtomet vid bröstcancer. Ett
mindre vanligt symtom är smärta eller att bröstets storlek och struktur har
förändrats (Ericson & Ericson, 2008).
Diagnos
I Sverige används så kallad trippeldiagnostik för att ställa bröstcancerdiagnos
vilken består av tre olika moment. Först palperas bröstet och intilliggande
lymfkörtlar i axillen. Därefter genomförs en röntgenundersökning med
mammografi. Slutligen utförs en bröstpunktion där vävnadsprov tas som sedan
undersöks så att diagnosen kan fastställas (Cancerfonden, 2010 a,g).
Bröstcancertumören kan i vissa fall metastasera och eftersom det i första hand är
lever och lungor som dabbas av fjärrmetastaserna är det dessa organ som främst
undersöks. I sällsynta fall och vid mer avancerad cancer kan den även sprida sig
till skelettet (Ericson & Ericson, 2008). För att möjliggöra diagnostisering av
tumörernas utbredning används en teknik som kallas sentinel node. Denna
undersökning görs under pågående operation på den så kallade portvaktskörteln
(eng: sentinel node) vilken är den första lymfkörtel som lymfbanorna går till i
området runt tumören. Om bröstcancern metastaserar är det denna körtel som
drabbas först. En färgad substans injiceras subkutant i huden i anslutning till
tumören för att på så vis kunna se vilken eller vilka körtlar som färgats. De
färgade körtlarna avlägsnas och skickas omgående till patolog för utredning.
Därefter fastställs om cancercellerna har spridit sig i lymfkörtlarna vilket i sin tur
avgör ingreppets omfattning och huruvida axillens lymfkörtlar behöver avlägsnas
eller ej (Ericson & Ericson, 2008).
Behandling
Det finns flera olika behandlingsalternativ för bröstcancerpatienter i Sverige. Det
vanligaste sättet är genom någon typ av operation (Cancerfonden, 2009a). Om
föregående trippeltest tyder på att bröstcancer förekommer och det då kan bli
aktuellt med operation rekommenderas att en multidisciplinär konferens anordnas.
5
Vårdplaneringen utformas av en bröstkirurg, kontaktsjuksköterska, röntgenolog,
onkolog och cyto-/patolog och i samråd med patienter som uttrycker särskilda
önskemål, för att säkerställa att behandlingen blir individanpassad och så
ändamålsenlig som möjligt (Andersson et al, 2004). Det största antalet
bröstcancerpatienter i Sverige får idag bröstbevarande kirurgisk behandling
(Andersson et al, 2004). Vid denna typ av kirurgi opereras den del av bröstet som
har angripits och metoden utförs om tumörens storlek är ≤ 4 cm (Ericson &
Ericson, 2008). Hur stor tumören är i förhållande till bröstets storlek avgör valet
av behandlingsmetod. Den del som opereras bort bör inte överstiga 25 % av
bröstets totala storlek då risk föreligger att resultatet inte blir estetiskt tilltalande
för kvinnan (Andersson et al, 2004).
Vid större tumörer avlägsnas hela bröstet samt all axillär lymfkörtelvävnad, s.k.
mastektomi (Ericson & Ericson, 2008). Efter operation av axillen är det vanligt
med vissa typiska armrelaterade besvär såsom svullen arm pga. lymfödem
(Cancerfonden, 2010f). Utöver svullnad kan ingreppet leda till värk, domning och
minskad kraft i armen på den sida där operationen har utförts (Ericson & Ericson,
2008). Kvinnor med cancer in situ behöver dock inte behandlas med operation
och borttagande av lymfkörtlar i axillen eftersom denna cancerform inte
metastaserar (Andersson et al, 2004).
Alla bröstcancerpatienter i Sverige som genomgår någon form av kirurgisk
behandling får tilläggsbehandling i form av strålning postoperativt. Strålningen
utförs i regel lokalt där tumören har suttit och pågår vanligtvis under ett par
månader med en förhållandevis låg daglig röntgendos (Ericson & Ericson, 2008).
På kort sikt kan strålningen leda till lokala besvär såsom värmeökning och smärta.
Långsiktiga komplikationer av behandlingen liknar de som kan uppstå vid
lymfkörtelavlägsnande i axillen. Om de armrelaterade symtomen kvarstår kan
patienten ha behov av att bära kompressionsstrumpa resten av livet (Andersson et
al, 2004). Hormonbehandling och cytostatika är exempel på s.k. adjuvant
behandling. Sådan tilläggsbehandling kan administreras för att risken för
tumörspridning skall minska (Andersson et al, 2004). Vissa hormoner hämmar
tillväxten av de tumörer vars celler har östrogenreceptorer på sin yta och som
således kan tillväxa med hjälp av östrogen. Vid hormonbehandling tillförs
patienten anti-östrogent läkemedel så att cancercellerna inte tillväxer. Ett exempel
på ett sådant läkemedel är Tamoxifen och detta används framgångsrikt i
förebyggande syfte för att förhindra att cancern sprider sig, och behandlingen kan
pågå i flera år (Ericson & Ericson, 2008). Omkring 70 % av alla patienter har
tumörer som är hormonreceptorpositiva och kan därför bli aktuella för kastration
vilket innebär att äggstockarna avlägsnas. Biverkningar vid hormonbehandling
liknar de besvär som kan uppstå i samband med klimakteriet (Andersson et al,
2004). Exempel på dessa biverkningar är vallningar, illamående och ödem (FASS,
2010).
De kvinnor som har bröstcancer löper risk att någon gång under sjukdomen
och/eller behandlingen bli extremt trötta och fullständigt orkeslösa. Detta tillstånd
kallas fatigue och några av de bakomliggande orsakerna kan vara cancerrelaterad
ämnesomsättningsrubbning som leder till viktnedgång, psykiska påfrestningar
som exempelvis depression, anemi orsakad av cancern eller ökad frisättning av
cytokiner (Cancerfonden, 2009e).
6
Mål/riktlinjer för intervention/prevention och prognos
Mammografisk undersökning introducerades i Sverige under 60-talet men började
erbjudas i samtliga län först år 1997. Tidpunkten vid vilken ålder kvinnorna först
kallas till screeningen samt med vilket tidsintervall de sedan inbjuds till
undersökningen varierar över landet (SOU, 2009). Många landsting kallar till den
första mammografiundersökningen det år kvinnan fyller 50 vilket har inneburit att
en insjuknandetopp har noterats för kvinnor i 50-årsåldern (Socialstyrelsen, 2009).
Alla kvinnor i åldrarna 40-74 år ska garanteras mammografiscreening. Målet med
denna screening är att så många kvinnor som möjligt som befinner sig i den
största riskgruppen åldersmässigt ska nås samt att upptäcka bröstcancer hos
kvinnor som inte har några symtom. Det är av stor vikt att behandlingen påbörjas i
ett tidigt skede så att prognosen för patienten förbättras (Socialstyrelsen, 2007).
Följsamhet i cancerscreening har visat sig ha samband med överlevnad. De
kvinnor som inte har deltagit i screening löper en högre risk att avlida till följd av
sjukdomen (SOU, 2009).
Hur utbredd tumören är vid diagnostisering är det som främst avgör sjukdomens
prognos. Om tumörvävnad förekommer i axillens lymfkörtlar tyder detta på att
tumören har funnits under lång tid samt att den kan metastasera. Om tumörväxten
i armhålan är begränsad är prognosen för överlevnad 60-70 % tio år efter
sjukdomsdebut, vilket räknas som förhållandevis god. Vid sex eller fler axillära
lymfmetastaser, då spridningen klassas som omfattande, har överlevnaden sjunkit
till 20-30 % (Ericson & Ericson, 2008). Om sjukdomen har metastaserat till de
lymfkörtlar som är belägna ovanför nyckelbenet anses cancern vara generaliserad
och prognosen är därmed dålig. Prognostiskt likställs detta med de sällsynta fall
då bröstcancern har satt sig på muskulaturen i bröstkorgsväggen och trängt
igenom vävnaden och bildat sår på hudytan. För dessa patienten är överlevnaden
minimal fem år efter diagnos (Andersson et al, 2004). I mitten av 60-talet var
femårsöverlevnaden i bröstcancer 65 %. Denna siffra hade stigit till 84 % för de
som diagnostiserades under 1990-talet och dessa siffror fortsätter att stiga. Detta
beror på tidigare upptäckt av tumörer efter införandet av mammografiscreening
men också på att alternativen för behandling har blivit bättre. Rekommendationen
är att uppföljning bör ske årligen under fem års tid efter avslutad
cancerbehandling för att upptäcka recidiv som går att bota (SOU, 2009). Vilken
typ av behandling som rekommenderas skiljer sig åt mellan olika regionala
vårdprogram. Endast några få procent av det stora antalet kvinnor som har en liten
knuta med utmogna tumörceller och där detta upptäckts i ett tidigt stadium
kommer statistiskt sett att avlida till följd av sin sjukdom (Andersson et al, 2004).
SYFTE
Syftet med detta examensarbete är att belysa upplevelsen av livskvalitet hos
kvinnor som genomgått behandling för bröstcancer.
Definitioner
Begreppet livskvalitet används avsiktligt i examensarbetets syfte. Anledningen till
detta ordval är att begreppet rymmer många dimensioner och att det inte tydligt
avgränsar vilken typ eller del av livskvalitet som avses. Eftersom upplevelser är
subjektiva (WHO, 1998) och föränderliga, kan livskvalitet definieras olika
beroende på individen. I och med detta möjliggörs att fler erfarenheter fångas upp
7
och kan jämföras. Alla kvantitativa artiklar som inkluderades har använt sig av
olika formulär i ett försök att mäta livskvalitet. Begreppet kommer troligen att
definieras olika beroende på vem som författat artikeln och vilket syfte dessa haft
med sin studie.
Livskvalitet definieras som, fritt översatt av uppsatsförfattarna: ”Den enskildes
uppfattning om sin ställning i livet i samband med kultur och värdegrund och i
förhållande till sina mål, förväntningar, normer och intressen. Definitionen
innehåller på ett komplext sätt individens fysiska hälsa, psykiska tillstånd, grad av
självständighet, sociala relationer, personliga övertygelser och deras relation till
de framträdande dragen i den omgivande miljön" (WHO, 1998).
Ingen specifik behandling avses i litteraturöversiktens rubrik eller syfte utan alla
olika behandlingsformen som erbjuds för bröstcancerpatienter förekommer i
arbetet. Avsikten med att skriva ”efter avslutad behandling” är att definiera en
tidpunkt i kvinnornas liv snarare än att belysa behandlingen som sådan.
METOD
Litteraturöversikten gjordes genom att på ett modifierat sätt följa några av
Goodmans sju steg (Willman & Stoltz, 2006). Genom att söka på både kvalitativa
och kvantitativa artiklar kan ett brett spektrum av det valda problemområdet
studeras (Friberg, 2006). För att på ett vetenskapligt sätt uppfylla examensarbetets
syfte och ta del av flera aspekter valdes därför litteraturöversikt som metod.
Inklusions- och exklusionskriterier
Tio vetenskapliga artiklar inkluderades där studiedeltagarna varit vuxna kvinnor,
där artikeln svarat mot givet syfte, uppnått kvalitetsgrad I efter granskning samt
publicerats inom de senaste fem åren. Vidare inkluderades bara de artiklar som
var skrivna på engelska och som kostnadsfritt fanns tillgängliga i fulltext.
De granskade och inkluderade artiklarna har markerats i referenslistan med en
asterisk (*) och det nummer den tilldelats för läsbarhetens skull. 14 artiklar som
inte ansågs svara mot syftet alternativt inte uppnådde grad I vid
kvalitetsgranskning exkluderades.
Litteratursökning
En genomgång av aktuell kurslitteratur gav inspiration till olika infallsvinklar och
sökord som kunde leda fram till relevanta artiklar utifrån det valda syftet. Sökning
efter artiklar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Inledningsvis gjordes
en pilotsökning/fritextsökning för att få kännedom om hur mycket material som
fanns att tillgå kring ämnet bröstcancer. Följande MeSH-termer användes: breast
cancer, quality of life, survivors, perception, nursing, neoplasms, interview,
qualitative, randomized controlled trial och treatment. Dessa sökord prövades var
för sig och kombinerades därefter på olika sätt så att antalet träffar blev mer
hanterbart och artiklarnas relevans gentemot syftet ökade. I tabell 1 nedan
redovisas de kombinationer och träffar som ledde fram till de inkluderade
artiklarna. Den första sökningen i PubMed genomfördes utan begränsningar för
att få en uppfattning om hur många artiklar kring ämnet bröstcancer som
publicerats. Denna sökning finns också redovisad i tabellen. Då denna sökning
gav över 200 000 träffar fortskred sökningen med de begränsningar som finns
angivna under tabell 1. Då vissa inklusionskriterier förelåg gjorde sökningar i
8
resterande databaser med begränsningar från början. Sökningen i databasen
PsychInfo ansågs inte ge några träffar av intresse. Förkortningar som förekommer
i tabellen är BC (breast cancer) och QoL (quality of life). Flera av de artiklar som
inkluderades hittades under flera av sök-kombinationerna men finns redovisade i
tabellen under den sökning där de först hittades. De artiklar som inkluderats är
markerade med sitt tilldelade nummer inom parentes i tabell 1 så att varje artikel
ska kunna härledas till de specifika sökorden.
Tabell 1. Sökresultat.
Databas
MeSH-term,
fritextsökning
Begränsningar
Träffar
Lästa
Titlar
Gransk.
abstract
Gransk.
artiklar
Använda
artiklar
PubMed
PubMed
BC
the impact
on quality
of life after
breast
cancer
treatment
BC AND
QoL
Inga
*
222582
30
0
30
0
7
0
6
0
3 (6,7, 9)
*
265
265
9
8
3 (3,5, 8)
BC AND
QoL AND
qualitative
BC AND
QoL AND
randomized
controlled
trial
BC
*
8
8
2
2
2 (1,2)
*
69
69
9
1
1 (10)
**
2283
0
0
0
0
BC
survivors
AND QoL
AND
treatment
BC AND
QoL
**
202
202
18
4
1 (4)
***
1
1
0
0
0
PubMed
PubMed
PubMed
CINAHL
CINAHL
PsychInfo
Summa använda artiklar: 10
* Links to full free text, last 5 years, humans, female, English, all adult 19+ years
(PubMed)
** Full text, abstract available, publ. 2005-2010, human, English, female, all adult
(CINAHL)
*** publ. 2005-2010, human, female, 18 years and older, interview, qualitative,
quantitative, empirical (PsychInfo)
9
Manuell sökning
Friberg (2006) rekommenderar att en manuell sökning görs för att finna material
som inte kan hittas på annan väg. I flera av de utvalda artiklarnas referenslistor
hittades titlar som föreföll vara av intresse för granskning, varpå en manuell
sökning genomfördes. Artiklarna återfanns men var inte tillgängliga kostnadsfritt i
fulltext.
Kvalitetsgranskning
De ursprungliga 24 artiklarna lästes av författarna var för sig och inledningsvis
gjordes en enskild övergripande bedömning. Därefter granskades gemensamt de
artiklar som bäst ansågs motsvara syftet. Denna bedömning gjordes med
utgångspunkt i de kvalitetsprotokoll som finns beskrivna av Willman et al (2006).
Protokollen modifierades av författarna och kompletterades med poäng så att
varje positivt svar gav en poäng. Ett system utformat av Willman et al (2006)
anpassades så att varje artikels värde blev bedömningsbart, se tabell 2.
Maxpoängen på det kvalitativa granskningsprotokollet bestämdes till 12 poäng
och till 13 poäng för de kvantitativa artiklarna. Därefter omvandlades poängen till
procent. När konsensus uppnåtts mellan författarna delades artiklarna in i grad I,
II eller III beroende på antalet poäng/procent den erhöll i granskningen. Grad I
motsvarar en artikel med hög kvalitet, grad II en artikel av medelkvalitet och grad
III en artikel med otillräcklig kvalitet. Endast artiklar med kvalitetsgrad I
inkluderades i examensarbetet.
Tabell 2. Kvalitetsgradering med hjälp av procentindelning (Willman et al, 2006).
Kvalitetsgrad I
Kvalitetsgrad II
Kvalitetsgrad III
80-100 %
70-79 %
60-69 %
De modifierade protokollen är bifogade som bilaga 2:1 och bilaga 2:2.
Analys och bearbetning
Artiklarna lästes flera gånger både enskilt och gemensamt av författarna och
numrerades med 1-10 efter att beslut fattats om inkludering. I resultatet och
diskussionsavsnittet refereras artiklarna enligt denna numrering för läsbarhetens
skull. En artikelmatris upprättades för att lättare kunna överblicka det mest
väsentliga i varje inkluderad artikel. Se bilaga 1:1-1:10. Under analysarbetet av
resultatet framkom ett flertal olika kategorier, inom vilka den förändrade
livskvaliteten kunde ordnas. Efter resonemang kring de olika kategorierna
resulterade sammanställningen av artiklarnas resultat i fem huvudteman.
Kategorierna och dess huvudteman beskriver inom vilka områden upplevelser av
livskvaliteten efter genomgången bröstcancer kunde identifieras.
RESULTAT
När artiklarna analyserades upptäcktes flera återkommande faktorer som kan
påverka livskvaliteten i samband med bröstcancer. Resultaten sammanfördes
därför med hjälp av olika kategorier och organiserades under ett lämpligt
huvudtema. De fem huvudteman som identifierades innefattade fysiska faktorer,
psykologiska faktorer, sociala faktorer, ekonomiska faktorer samt övriga faktorer,
se tabell 3.
10
Tabell 3. Resultat i form av kategorier och dess huvudtema.
Kategorier
Huvudtema
•
•
•
•
•
Grad av sjukdom
Kroppsuppfattning
Typ av kirurgisk behandling
Smärta
Cancer-/behandlingsrelaterade
symtom inklusive
bröstcancerspecifika
armsymtom
•
Fysiska faktorer
•
•
Oförmåga till yrkesutövning
Att vara en ekonomisk börda
för familjen
•
Ekonomiska faktorer
•
•
•
Psykologiska faktorer
•
Oro över recidiv
Skuldkänslor/oro att döttrar ska
ärva sjukdomen
Kognitiva
funktionsnedsättningar
Brist på information
•
•
•
Stöd
Förändrad roll
Civilstatus
•
Sociala faktorer
•
•
Tid
Kvinnans ålder
•
Övriga faktorer
•
Studierna som inkluderades i examensarbetet numrerades med siffrorna 1-10 i
enlighet med bilagorna 1:1- 1:10 och refereras i resultatredovisningen nedan
enligt denna numrering. Detta för att underlätta läsbarheten.
Fysiska faktorer
Kroppsliga förändringar i samband med sjukdomen och behandlingen har visat sig
påverka livskvaliteten. Samband hittades mellan graden av sjukdom och nivån på
livskvalitet. Kvinnor med bröstcancer i stadie IV upplevde lägre livskvalitet än de
som befann sig i stadium II eller III (10). Kvinnor som befann sig i ett mer
avancerat stadium fick betydligt sämre poäng på det bröstcancerspecifika
frågeformuläret jämfört med kvinnor i ett tidigare stadium (8).
Som en följd av operationen försämrades kvinnans kroppsuppfattning (6).
11
”Jag vet att jag inte har ett bröst […] och att bröstet är ett av de
feminina attributen… ” (2).
En annan kvinna berättade:
” [… ] när du ska sätta på dig kläderna… det ser fult ut…” (2).
Jämförda resultat av frågeformulär visade att kvinnor som fått bröstbevarande
kirurgi i högre utsträckning kände sig kvinnliga och sexuellt attraktiva jämfört
med mastektomerade kvinnor (3). Det har även visat sig att typen av kirurgi som
kvinnan genomgått spelar roll för förändringar av livskvaliteten som helhet.
Kvinnor som blivit behandlade med mastektomi hade lägre livskvalitet överlag än
de som fått bröstbevarande kirurgi (8). Livskvaliteten var påtagligt försämrad nio
månader efter behandlingens avslut oavsett typen av behandling men var sämst
hos de kvinnor som fått mastektomi och samtidigt behandlats med kemoterapi (9).
Kvinnor som genomgått mastektomi tenderade att ha lägre livskvalitet (3).
Fatigue angavs som den största enskilda faktorn som efter behandlingens avslut
kvarstod och som hade tydligast negativ inverkan på livskvaliteten (6, 7).
Insomnia relaterat till fatigue påverkar också livskvaliteten negativt (4).
Rörelseinskränkningar som en biverkan av behandlingen upplevdes som
begränsande för kvinnan i hennes dagliga liv (2) och lymfödem, armsvullnad eller
andra armrelaterade besvär såsom stickningar uttrycktes påverka hennes fysiska
funktion (2, 3, 6, 7). Smärta påverkar livskvaliteten negativt (4, 5, 6, 7, 8).
Ekonomiska faktorer
Många bröstcancerpatienter upplever att ekonomiska aspekter påverkar
livskvaliteten negativt (1, 2, 4, 6, 7, 10). Koncentrationssvårigheter som en
biverkan av cytostatikabehandlingen ledde till svårigheter att utföra sitt arbete
som normalt (1). Flera kvinnor upplever att deras sjukdom är anledningen till att
de inte blivit befordrade (1, 2). En kvinna berättade att hon tidigare hade varit
väldigt flitig på arbetet men att hon nu var begränsad och inte heller klarade av att
utföra enklare hushållsarbete (2). De ekonomiska svårigheterna förvärrades över
tid och upplevdes svårare vid uppföljningen som ägde rum vid tre respektive 18
månader efter bröstcancerbehandling (6). Arbetslösa kvinnor och de kvinnor som
hade låg inkomst upplevde fler psykologiska stressfaktorer och sämre livskvalitet
än de som var höginkomsttagare. Att överhuvudtaget ha ett arbete ökade
livskvaliteten (10). En studiedeltagare upplevde det som mycket negativt att hon
blev en ekonomisk börda för familjen:
”ekonomiska svårigheter bekymrar mig, eftersom det nu bara är min
man som jobbar […]” (2).
Ett resultat visade att lägre inkomst gav minskat fysiskt välmående hos
bröstcanceröverlevare (8).
Psykologiska faktorer
”Chemobrain” är ett begrepp som syftar till den minnesstörning och lättare
kognitiva nedsättning som kemoterapi kan leda till. Dessa biverkningar upplevdes
som de mest besvärande symtomen efter cytostatikabehandling och rapporterades
av 70 % av studiedeltagarna. Kvinnorna som led av ”chemobrain” upplevde
svårigheter i det dagliga livet pga. koncentrationssvårigheter, minnesrubbningar
12
och att kvinnorna inte tyckte sig fungera som innan behandlingen. En
studiedeltagare uppgav att ibland när hon lämnade huset för att gå någonstans så
kunde hon inte minnas vart hon var på väg vilket hon beskrev som en känsla av att
förlora förståndet. En annan kvinna sade att: ”min hjärna är bara totalt död. Jag
tror aldrig att jag kommer att kunna tänka igen”, och förklarade att detta skrämde
henne mycket. Några kvinnor i studien beskrev att de upplevde en begränsad
förmåga gällande olika ansvarsområden och denna förändring ledde till att
kvinnorna kände rädsla, att de stod i beroendesituation samt att det gjorde dem
känslomässigt dränerade (1). Resultaten i studien visar tydligt att ”chemobrain”
leder till minskad livskvalitet (1). Minskad kognitiv förmåga uppmättes tre
månader efter avslutad behandling, och kvarstod 15 månader senare (6).
En majoritet av studiedeltagarna uppgav att informationen gällande ”chemobrain”
var bristfällig. En kvinna berättade att hennes läkare helt förnekade hennes
symtom och en annan att hon hade talat med sex specialister inom onkologi och
att inte en enda av dem kunde tala om vad det var som pågick. Några kvinnor
berättade att deras doktorer hade skyllt den uppkomna minnesstörningen på deras
ålder och menat att det var en del i att åldras. Många kvinnor önskade att
sjukvårdspersonalen åtminstone hade varnat dem om tillståndet. Den bristande
informationen kring ”chemobrain” gjorde att många kvinnor i studien kände sig
frustrerade, rädda och osäkra (1).
En annan psykologisk faktor som bidrog till minskad livskvalitet uppgavs bland
de kvinnor som pga. mastektomi och förändrat utseende upplevde både försämrad
självbild och ett minskat självförtroende (2).
Oro, ångest och olika typer av rädslor bland bröstcancerpatienter var bidragande
orsaker till minskad livskvalitet (1, 2, 4, 5, 6). Rädslan för recidiv var påtaglig och
hade negativ inverkan på livskvaliteten för många av de bröstcancerdrabbade
kvinnorna (2, 4, 5). Föreställningen om att cancer är en obotlig sjukdom som kan
metastasera när som helst och till alla kroppens delar uppgavs som en psykosocial
stressfaktor (2). Oro relaterad till ovisshet i väntan på nästa undersökning och de
kommande provsvarens resultat bidrog ytterligare till ett försämrat mående,
liksom rädslan över att förlora sin autonomi och att vara beroende av vård från
andra. Några kvinnor uppgav att de kände oro inför risken att bröstcancern skulle
gå i arv till deras döttrar (2). Bland unga kvinnor var förekomsten av depression,
ångest och cancerrelaterad stress signifikant högre (4). Detsamma gällde de
kvinnor som fått en mer omfattande behandling, och de som genomgick
kemoterapi hade cancerrelaterad oro och rädsla för återfall i större utsträckning än
de som enbart hade behandlats med strålning (4).
Sociala faktorer
Under perioden mellan 12 och 36 månader efter diagnos var livskvaliteten sämre
hos de kvinnor vars behandling var avslutad för att de således fick ett minskat
socialt stöd jämfört med i början av behandlingen (4). Tillgång till socialt stöd har
positiva samband med livskvalitet (4, 8, 10). Starkt socialt stöd från familjen gav
ingen minskad generell livskvalitet direkt efter kirurgi (8). Det sociala stödet var
signifikant högre hos de kvinnor som inte led av stress (10).
En informant berättade att hon pga. sin bröstcancer kände oro inför att inte kunna
ta hand om sitt barn, och att därmed misslyckas i sin roll som mamma. Detta
13
ansåg hon vara starkt förknippat med kvinnlig identitet i form av att kunna vara en
stöttepelare. Samma person uppgav ett ständigt behov av att lära sig att förlika sig
med de nya rollerna som sjukdomen innebar för henne (2).
Gifta kvinnor samt de som hade separerat hade sämre livskvalitet än de som var
singlar (4, 9). Kvinnor som var nöjda med sin partner uppgav att de hade ett bättre
psykiskt välmående (4).
Övriga faktorer
Det har framkommit att även andra faktorer och omständigheter som inte
rapporterats av kvinnan själv ändå kan påverka livskvaliteten. Tiden är en sådan
faktor. Om det gått 12-36 månader sedan diagnosen sattes var det associerat med
lägre upplevd mental hälsa (4). Den totala livskvaliteten förbättrades hos alla
studiedeltagare över tid (5).
Kvinnans ålder var en annan variabel som visade sig ha samband med hur hon
upplevde sin livskvalitet. Kvinnor som var under 40 år hade lägre poäng på de
formulär som mätte bröstcancerspecifika symtom medan livskvaliteten var högre
hos kvinnor över 50 år (8). Det har också framkommit att ju yngre kvinnan var
desto större var risken att hon i högre grad led av cancerrelaterad ångest (5). Dock
hittades också resultat som pekade på motsatsen. De fysiska symtomen påverkade
mindre och livskvaliteten var totalt sätt högre hos dem som var under 40 år
jämfört med de kvinnor som var över 50 år (10).
DISKUSSION
Avsnittet är uppdelat i två delar där metoden respektive resultatet diskuteras.
Metoddiskussion
För att fånga kvinnors upplevelser ur ett brett perspektiv valdes litteraturstudie
som metod. Metoden innebar att både kvantitativa och kvalitativa studier
granskades och på detta sätt framkom fler resultat och ett större antal
studiedeltagares erfarenheter kunde således studeras. Genom en litteraturstudie
ges möjligheten att granska ett problemområde ur ett vitt perspektiv (Friberg,
2006).
Artikelsökning
Polit & Beck (2006) menar att två av de mest användbara databaserna för
forskning inom omvårdnad är PubMed och CINAHL. Sökning i dessa två
databaser gjordes då de ansågs täcka en stor del av publicerat material inom
omvårdnad. Artiklar i dessa databaser är också granskade och uppfyller vissa
krav, vilket innebär att endast vetenskapliga artiklar inkluderades.
Inklusionskriterier
Sökningar efter relevanta studier begränsades till att omfatta vuxna kvinnor. Detta
gjordes då bröstcancer till största delen drabbar just denna population och för att
sökningen skulle ge de mest relevanta artiklarna gentemot valt syfte, det vill säga
att belysa kvinnors upplevelser. Publikationsspråk engelska valdes dels på grund
av att den mesta forskningen publiceras på detta språk, dels för att undvika
14
situationer där titeln förefaller vara intressant men där artikeln sedermera visar sig
vara skriven på ett språk som uppsatsförfattarna inte behärskar. Enligt Friberg
(2006) är det ett krav för en vetenskaplig artikel att den redovisar ny kunskap.
Valet att endast inkludera artiklar publicerade under de senaste fem åren
motiveras därför med att dessa artiklar redovisar den senaste forskningen. Det
innebär också att behandlingsmetoderna som kvinnorna i studierna genomgått
troligen inte är förlegade utan att de är sådana som fortfarande till stor del
används. Detta inklusionskriterium bidrar således till att resultaten i
litteraturöversikten blir mer användbara för dagens sjuksköterskor. Detta val kan
dock ha inneburit att viktiga resultat som publicerats tidigare än 2005 gått
förlorade men artikelförfattarna anser trots detta att nyttan med att presentera
dessa aktuella resultat överväger nackdelarna. Endast artiklar tillgängliga i fulltext
och utan kostnad inkluderades. Detta beslut ledde till att en artikel som söktes
manuellt inte gick att öppna vilket kan ha bidragit till att relevant forskning
därmed inte kunde redovisas.
Artiklarnas tillförlitlighet
I de vetenskapliga artiklarna som granskades fanns ofta upplysningar om vilket
mätinstrument som använts i den aktuella studien. Validiteten av dessa instrument
kontrollerades genom att söka efter utvärderingar av frågeformulären i PubMed.
Detta innebär att inga artiklar som använt sig av icke tillförlitliga metoder har
inkluderats i granskningen, vilket styrker det framkomna resultatets trovärdighet.
Kvalitetsgranskning
Granskningen av artiklarna gjordes med utgångspunkt i ett färdigt protokoll som
ändrades av artikelförfattarna och poäng lades till varje fråga. Om svaret på frågan
var ja gavs en poäng. En begränsning i poängsystemet kan vara en över- eller
undervärdering av poäng (Willman et al 2006). En annan svaghet kan vara att alla
frågor inte är av samma relevans för den slutgiltiga bedömningen och hänsyn
måste därför tas till vilken fråga som leder till respektive inte leder till poäng.
Poängen omvandlades till procentenheter där artiklar som fick 80 procent eller
mer bedömdes till grad I. Styrkan med denna metod är möjligheten att ytterligare
väga artiklarnas kvalitet mot varandra trots att de fått samma kvalitetsgrad. En
artikel som exempelvis erhåller 79 procent befinner sig nära kvalitetsgrad I medan
en artikel med 70 procent är nära kvalitetsgrad III och således inte lika intressant.
Resultatredovisning
Att presentera studiens resultat med hjälp av teman valdes som metod. Strukturen
medför att resultaten blir överskådliga och lätta att jämföra. En kvalitativ studies
resultat blir i och med denna redovisningsform enklare att tolka då många olika
resultat redovisas. Tillgänglig litteratur rekommenderar denna form av
resultatredovisning. Metoden att presentera framkomna kvalitativa resultat med
kategorier och tillhörande huvudtema är ett av de vanligaste tillvägagångssätten
(Friberg, 2006, Polit & Beck, 2006).
Resultatdiskussion
De resultat som har framkommit i artiklarna visar att livskvaliteten hos
bröstcancerpatienter påverkas i olika grad beroende på en del faktorer. Av de tio
granskade artiklarna var ingen från Sverige, och inte heller från något av de andra
länderna i norden. Däremot speglas upplevelsen av livskvalitet från både andra
världsdelar och länder som exempelvis Litauen, USA, Japan, Brasilien, Indien och
15
Iran. Det kan vara svårt att göra en exakt jämförelse med olika artiklars resultat då
både sjukvårdssystem, sociala strukturer och kulturer kan skilja sig mycket åt i de
olika länderna. Författarna anser efter granskning, att kvaliteten på de inkluderade
artiklarna är hög. Ju större urvalet är i en kvantitativ studie, desto mer
representativa är resultaten och forskare bör därför använda ett så stort urval som
möjligt (Polit & Beck, 2006). Tre av de åtta kvantitativa studierna innehöll ett
högt antal studiedeltagare och de övriga fem kvantitativa artiklarna baserades på
resultat från 75-101 studiedeltagare. Alla inkluderade artiklar ansågs av
uppsatsförfattarna bidra med intressanta fynd utifrån litteraturöversiktens syfte
och inkluderades även om urvalet var något mindre i några av artiklarna.
Då livskvalitet är ett subjektivt begrepp (WHO, 1998) har artikelförfattarna
strävat efter att ta del av studier där dessa upplevelser mätts med tillförlitliga
instrument. SF-36 är ett internationellt utbrett och ofta använt formulär för att
mäta livskvalitet (Garratt et al, 2002). Formuläret tar hänsyn till olika aspekter av
livskvalitet och inkluderar frågor som rör bland annat fysisk funktion, allmän
hälsa, social funktion och psykisk hälsa (4). Formuläret användes i de inkluderade
artiklarna 4 och 5. Ett annat förekommande instrument var FACT-B (Functional
Assessment of Cancer Therapy scale-Breast). Enkäten anses lämpligt för
ändamålet, då detta är att mäta livskvalitet hos cancerpatienter, och reliabiliteten
har bekräftats (Brady et al, 1997). Mätinstrumentet FACT-B användes i artiklarna
3 och 8. Varianter av detta instrument såsom The Functional Assessment of
Cancer Therapy General questionnaire (FACT-G) och The Anemia Subscale of
the Functional Assessment of Cancer Therapy (FACT-An) användes i artikel 9.
Andra typer av instrument har använts i artiklarna 6 och 7, EORTC QLQ-C30
(The European Organisation for Research and Treatment of Cancer questionnaire)
och QLQ-BR23. Det sistnämnda är ett välkänt bröstcancer-specifikt formulär (6,
7).
Fysiska faktorer
Lägst livskvalitet återfanns hos de kvinnor som hade en avancerad sjukdomsbild.
Att leva med en långt framskriden cancer kan påverka förmågan att hitta sätt att
hantera sin situation och den fysiska motståndskraften försvagas också ju mer
avancerad sjukdomen är (10).
Kroppsuppfattningen och känslan av kvinnlighet och att inte känna sig sexuellt
attraktiv påverkades av behandlingen och framför allt mastektomerade kvinnor
upplevde förändringen som negativ. Detta kan vara relaterat till att bröstet, av
många kvinnor, anses vara en symbol för den kvinnliga identiteten (2). Många
undvek helt att svara på frågor kring sexualitet och kroppsuppfattning och
anledningen kan vara att dessa frågor är känsliga och vanligtvis inte diskuteras
öppet i den kulturella kontext som råder i det land där studien utförts (8). Den
enskilt största faktorn som uppgavs påverka livskvaliteten negativt var fatigue.
Detta symtom är vanligt hos bröstcancerpatienter och flera egenvårdsråd
rekommenderas men etiologin bakom symtomet är ännu inte klarlagd (7).
Problem i det dagliga livet påverkade kvinnan negativt och besvären med
svullnad, smärta eller begränsningar i rörelseförmågan anses vara ett resultat av
behandlingen, antingen av operation eller av strålning (2,3,6,7).
Ekonomiska faktorer
Kvinnor har uppgett att de upplever en försämrad livskvalitet relaterat till att de
inte kan utföra sitt arbete som tidigare eller tror sig veta att de inte blir befordrade
16
pga. sin sjukdom (1, 2). Att överhuvudtaget ha ett arbete gör att livskvaliteten
skattas högre (10).
Psykologiska faktorer
Psykologiska faktorer har betydande inverkan på hur livskvaliteten upplevs.
Uppemot 70 % av deltagarna i en studie, uppgav att de led av cytostatikabiverkningen ”chemobrain”. Symtomen uppträder som kognitiva
funktionsnedsättningar såsom minnesproblematik och koncentrationssvårigheter.
Kvinnorna upplevde att de ytterligare stod i en beroendesituation och kände rädsla
över att inte veta var det var som pågick (1). För att kunna hantera de besvär som
den kognitiva nedsättningen medförde, och för att fungera bättre såväl socialt som
professionellt, använde sig flera kvinnor av copingstrategier. Dessa kunde bl.a.
vara att sätta upp post-itlappar med viktiga uppmaningar eller att föra dagbok.
”Chemobrain” är inte mätbart, studien utfördes därför med hjälp av djupintervjuer
för att fånga patienternas upplevelse av fenomenet (1). Ett större antal
studiedeltagare upplevde att sjukvårdens information kring tillståndet ofta var
bristfällig, och en nonchalant inställning från delaktiga läkare rapporterades. Få
kvinnor fick förklaringar till vad det var som hände med dem och varför.
En annan faktor som påverkade livskvaliteten var det minskade självförtroende
som uppstod hos vissa kvinnor som till följd av en mastektomi fått ett förändrat
utseende. Dessa kvinnor förknippade bröstet med den kvinnliga identiteten och
den fysiska attraktionsförmågan (2). Kvinnor i Sverige har rätt att kostnadsfritt
prova ut en bröstprotes som kan bäras i bh:n och om kvinnan önskar och har
genomgått fullständig mastektomi kan en bröstrekonstruktion, genom
plastikkirurgisk operation erbjudas (Cancerfonden, 2010d).
Oro och ångest påverkade livskvaliteten negativt hos många studiedeltagare (1, 2,
4, 5, 6) och flera kände rädsla för återfall (2, 4, 5) och att bröstcancern skulle
metastasera (2).
Unga kvinnor kände i större utsträckning oro och ångest (5). Detta kan ha att göra
med att yngre kvinnor i mindre utsträckning funderar kring möjligheterna att
drabbas av en allvarlig sjukdom och att det ställs högre krav på dem på arbetet
och kring barnuppfostran. Dessutom kan en yngre kvinna ha färre resurser för att
med hjälp av copingstrategier kunna hantera stressen kring en cancersjukdom (5).
Sociala faktorer
En betydande faktor för om kvinnorna skulle bibehålla sitt välmående efter
behandlingen var hur omfattande socialt stöd som erbjöds henne under och efter
sjukdomsprocessen och behandlingstiden (4, 8, 10). De kvinnor som hade
möjlighet att få mycket stöd fick högre poäng på de formulär som mätte
livskvalitet (4). Att närstående kan finnas till, visa omtanke och lyssna på den
sjuke ger ett stort stöd (Cancerfonden, 2010b). I en studie var livskvaliteten hög
hos studiedeltagarna och detta har sannolikt samband med den kollektivistiska
kultur som råder i landet där studien genomförts. Familjens stöd är generellt stort
då någon närstående drabbas av sjukdom (8). Liknande mönster ses i resultatet
från ytterligare en artikel. Studiepopulationen fick stort socialt stöd och därav
upplevde kvinnorna generellt sett hög livskvalitet (10). Stöd från anhöriga kan
dock skilja sig åt. Ett exempel på det är en kvinna som berättade att släktingar
efter hennes cancerbesked tagit avstånd från henne då de trott att det var en
smittsam sjukdom (2). Även det stöd som sjukvården erbjuder påverkar
livskvaliteten. En studie visade att livskvaliteten sjönk hos de kvinnor som hade
17
avslutat den onkologiska behandlingen för att stödet då inte var tillgängligt lika
ofta som i början av behandlingen (4). Regelbunden kontakt med sjukvården
upplevs vara en trygghet för många (Cancerfonden, 2010c).
Intervjufrågor som berörde sex och samliv blev till stor del obesvarade i en av
artiklarna och anledningen kan ha varit att samtal om sex sällan diskuteras öppet i
den kultur där studien ägde rum (8). Att redogöra för denna typ av information
kan vara känsligt och faktorer som kan avgöra om svar erhålls är bland annat
informantens ålder och intervjuarens ålder och kön (8).
Flera kvinnor uttryckt en oro över att få en förändrad kvinnlig identitet och att
hennes roll som mamma skulle bli tvungen att omprövas om hon inte kunde ta
hand om sina barn som tidigare (2). Kvinnans civilstatus påverkade livskvaliteten.
Gifta kvinnor samt de som hade separerat hade sämre livskvalitet än de som var
singlar (4, 9). En möjlig orsak till detta kan vara att några av de
bröstcancerdrabbade kvinnornas makar var deprimerade och hade svårt att erbjuda
sina fruar det psykosociala stöd som kvinnorna hade behov av (4). Om
äktenskapet var olyckligt inverkade detta också på livskvaliteten för
studiedeltagarna medan de kvinnor som var nöjda med sin partner generellt sätt
upplevde en högre livskvalitet (4). Det är med stor sannolikhet en prövning för
relationen när den ena parten drabbas av en sådan allvarlig sjukdom som
bröstcancer. (Cancerfonden, 2009b).
Övriga faktorer
Kvinnans ålder kan påverka hur hon skattar sin livskvalitet. Att få diagnosen som
ung visade sig påverka livskvaliteten negativt i högre utsträckning jämfört med
om kvinnan var äldre (8, 5). Dock visade en studie att kvinnor i den yngre
åldersgruppen upplevde högre livskvalitet, detta troligen som ett resultat av att
den fysiska motståndskraften är högre hos yngre kvinnor jämfört med äldre (10).
Bifynd
Flera av artiklarna som granskats berörde kopplingen mellan hormonterapin som
kvinnorna fick och hur den påverkade livskvaliteten. Behandlingen har för avsikt
att hämma östrogenberoende tumörer. Effekten kan dock bli att kvinnan kan
försättas i en för tidig menopaus och kan drabbas av klimakterieliknande besvär
såsom vallningar (Cancerfonden, 2009c). Biverkningar eller symtom av denna
karaktär visade sig påverka kvinnans livskvalitet negativt (4, 7). Påverkan på
sexuell funktion och därmed negativ påverkan på livskvaliteten, kan också vara ett
resultat av att kvinnan försätts i för tidig menopaus (6).
SLUTSATS
Resultaten av litteraturöversikten visar att en rad olika faktorer påverkar en kvinna
som genomgått behandling. Bröstcancerpatienternas behov av att erhålla en
individuellt anpassad behandling samt fullständig information kring sjukdomen,
behandlingen och dess eventuella biverkningar är uppenbar. Ovissheten kring de
symtom som har drabbat kvinnan tycks i vissa fall påverka henne negativt i större
utsträckning än diagnosen som sådan. Detta visar ytterligare på hur viktig
informationen är för kvinnans livskvalitet. Sjuksköterskan har i sitt yrke ett ansvar
18
för att kvinnan erhåller den information som är nödvändig för att patienten också
ska kunna fatta beslut som rör hennes behandling (ICNs etiska koder, 2007).
Huruvida kvinnan erhöll stöd eller inte hade starkt samband med hur hon
hanterade sin livssituation. Uppsatsförfattarna antog att kvinnor som var gifta
skulle uppge att hon tack vare stöd från sin make upplevde god livskvalitet. Detta
resultat framkom dock inte då det förväntade stödet tvärtom visade sig vara
begränsat. Att stödet från makar uteblev tyder på att sjukdomen inte endast
påverkar kvinnan utan även hennes nära anhöriga. Att hela familjen vårdas i den
kris det innebär att en familjemedlem får ett cancerbesked är av stor vikt, då roller
och relationer sätts på prov (Cancerfonden, 2009b). Patienter upplevde en
trygghet i att ha fortsatt kontakt med sjukvården även efter avslutad behandling.
Kontaktsjuksköterskan har en viktig roll i att erbjuda kvinnan kontinuerligt stöd i
samband med diagnosticering och behandling (Andersson et al, 2004). Oron och
ångesten över framtiden, att sjukdomen ska metastasera eller gå i arv till döttrarna
kan troligen också lindras med stöd från sjukvården. Eftersom endast en liten
andel av de kvinnor vars bröstcancer upptäcks tidigt avlider (Andersson et al,
2004), kan det verka lugnande för patienter om sjuksköterskan informerar och
uppmuntrar till självundersökning av brösten. Detta är också det enda sättet att
upptäcka en knuta för de kvinnor som åldersmässigt befinner sig utanför den
grupp som regelbundet screenas för bröstcancer (Cancerfonden, 2009d). Svenska
bröstcancerpatienter kan få hjälp att styrka sitt självförtroende genom att erbjudas
hjälpmedel så att inte den kroppsliga förändringen efter en mastektomi upplevs
lika negativ.
Framtida värde
Med kännedom om vilka faktorer och på vilket sätt dessa kan påverka kvinnan
kan sjuksköterskan erbjuda en adekvat vård. Livskvaliteten förbättras avsevärt om
kvinnan får stöd. Många hälsovinster uppnås troligen om stöd finns att tillgå för
patienterna även efter avslutad behandling, till exempel genom samtalsstöd.
Såväl svenska som internationella studier har dessutom visat att en
multidisciplinär vård med samarbete mellan kirurger, sjuksköterskor, onkologer,
patologer och bröstradiologer leder till ökad kompetens och högre vårdkvalitet för
patienterna (SOU, 2009).
Förslag till framtida forskning
Under arbetets gång återfanns många studier som belyser hur
klimakterierelaterade besvär kan påverka livskvaliteten hos kvinnor med
bröstcancer. Dessa samband bör studeras vidare. Likaså har behandlingsrelaterade
biverkningar visat sig ha samband med en försämrad livskvalitet. Därför anser
uppsatsförfattarna att alternativa behandlingsmetoder med färre biverkningar, är
ett angeläget ämne för framtida forskning. Samband och utvärdering kring
sjukvårdens stödåtgärder och kvinnors upplevelse av livskvalitet bör utredas
ytterligare och strategier som täcker behovet av information bör utformas.
19
REFERENSER
Andersson, R & Jeppsson B & Lindholm C & Rydholm A & Ulander K (2004)
Kirurgiska sjukdomar patofysiologi behandling specifik omvårdnad. Lund:
Studentlitteratur.
(*7) Arndt, V & Stegmaier, C & Ziegler, H & Brenner, H (2006) A populationbased study of the impact of specific symptoms on quality of life in women with
breast cancer 1 year after diagnosis
Cancer 107:2496–503
Brady, MJ & Cella, DF & Mo, F & Bonomi, AE & Tulsky, DS & Lloyd, SR &
Deasy, S & Cobleigh, M & Shiomoto, G (1997) Reliability and validity of the
functional assessment of cancer therapy-breast quality-of-life instrument
J Clin Oncol 15(3):974-86
(*1) Boykoff, N & Moieni, M & Subramanian, S K (2009) Confronting
chemobrain: an in-depth look at survivors’ reports of impact on work, social
networks, and health care response.
J Cancer Surviv 3:223–232
(*9) Bulotiene, G & Veseliunas, J & Ostapenko, V (2007) Quality of life of
Lithuanian women with early stage breast cancer
BMC Public Health 7:124
(*4) Conde, D M & Pinto-Neto, A M & Cabello, C & Santos-Sá, D & CostaPaiva, L & Martinez, E Z (2005) Quality of life in Brazilian breast cancer
survivors age 45–65 years: Associated factors
The Breast Journal, Volume 11 Number 6, 425–432
Corrao G, Zambon A, Conti V, Nicotra, F & La Veccia, C & Fornari, C &
Cesana, G & Contiero, P & Tagliabue, G & Nappi, RE & Merlino, L (2007)
Menopause hormone replacement therapy and cancer risk: an Italian record
linkage investigation.
Ann Oncol 19 (1): 150-155
(*5) Costanzo, ES & Lutgendorf, SK & Mattes, ML & Trehan S & Robinson CB
& Tewfik ,F & Roman, SL (2007) Adjusting to life after treatment: distress and
quality of life following treatment for breast cancer
British Journal of Cancer (2007) 97, 1625 – 1631
(*2) Da Silva, G & Dos Santos, M A (2010) Stressors in Breast Cancer PostTreatment: a Qualitative Approach
Rev. Latino-Am. Enfermagem; 18(4):688-95
Ericson, E & Ericson, T (2008) Medicinska sjukdomar. Specifik omvårdnad Medicinsk behandling - Patofysiologi. Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F (Red.) (2006) Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.
20
Garratt, A & Schmidt, L & Mackintosh, A & Fitzpatrick, R (2002) Quality of life
measurement: bibliographic study of patient assessed health outcome measures
BMJ 324:1417
ICNs etiska kod för sjuksköterskor Svensk Sjuksköterskeförening (2007)
Isbn: 92-95040-41-4
(*6) Montazeri, A & Vahdaninia, M & Harirchi, I & Ibrahimi, M & Khaleghi, F
& Jarvandi, S (2008) Quality of life in patients with breast cancer before and after
diagnosis: an eighteen months follow-up study
BMC Cancer 8: 330-336
(*10) Ogce, F & Ozkan, S & Baltalarli, B (2007) Psychosocial stressors, social
support and socio-demographic variables as determinants of quality of life of
Turkish breast cancer patients
Asian Pacific J Cancer Prev, 8, 77-82
(*3) Ohsumi, S & Shimozuma, K & Morita, S & Hara, F & Takabatake, D &
Takashima, S & Taira, N & Aogi, K & Takashima, S (2009) Factors Associated
with Health-related Quality-of-life in Breast Cancer Survivors: Influence of the
Type of Surgery
Jpn J Clin Oncol 39(8)491–496
(*8) Pandey, M & Thomas,C B & Ramdas, K & Ratheesan, K (2006) Early effect
of surgery on quality of life in women with operable breast cancer
Jpn J Clin Oncol 36(7)468–472
Polit, D & Beck, C (2006) Essentials of Nursing research. Methods, appraisal
and utilization. Philadelphia: Lippincott
Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för yrkesutövande sjuksköterska
Artikelnummer: 2005-105-1
Socialstyrelsen (2007) Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och
prostatacancer
Artikelnummer: 2007-102-9
Socialstyrelsen (2009) Cancer i siffror
Artikelnummer: 2009-126-12
Socialstyrelsen (2009) Folkhälsorapport
Artikelnummer: 2009-126-71
SOU 2009:11
Weström, L & Åberg, A & Anderberg, E & Andersson, U-B (2005) Obstetrik och
gynekologi. Klinik och vård. Lund: Studentlitteratur
Willman, A & Stoltz, P & Bahtsevani, C (2006) Evidensbaserad omvårdnad: en
bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
Cancerfonden (2009a) Behandlingar - operation
21
http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Behandlingar/Operation/
<2010-12-27
Cancerfonden (2009b) Efter beskedet
http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Vardagen-forandras/Efter-cancerbeskedet/
>2010-12-27
Cancerfonden (2009c) Hormonbehandling
http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Behandlingar/Hormonbehandling/
>2010-12-22
Cancerfonden (2009d) Självundersökning - vad är sant?
http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Forebygga-och-risker/Lar-kanna-dinabrost/Sjalvundersokning--vad-ar-sant/
>2010-12-28
Cancerfonden (2009e) Trötthet vid cancer
http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Vardagen-forandras/Trotthet-vid-cancer/
<2010-12-28
Cancerfonden (2010a) Att ställa diagnos
http://www.cancerfonden.se/sv/Om-Cancerfonden/Fragor-och-svar/Vanligafragor-om-brostcancer/#vilka_underskningar_grs_fr_att_stlla_diagnos
>2010-12-27
Cancerfonden (2010b) Att vara närstående
http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/For-narstaende/Att-vara-narstaende-till-encancersjuk/ >2010-12-20
Cancerfonden (2010c) Bröstcancer – Känslomässiga reaktioner
http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Brostcancer/#knslomssig
a_reaktioner
>2010-12-20
Cancerfonden (2010d) Bröstprotes och bröstrekonstruktion
http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Brostcancer/#brstprotes_
och_brstrekonstruktion
>2010-12-28
Cancerfonden (2010e) Frågor och svar
http://www.cancerfonden.se/sv/Om-Cancerfonden/Fragor-och-svar/Vanligafragor-om-brostcancer/
>2010-12-27
Cancerfonden (2010f) Lymfödem
http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Behandlingar/Operation-av-lymfodem/
>2010-12-27
Cancerfonden (2010g) Undersökningar
http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Brostcancer/#olika_form
er_av_brstcancer
22
<2010-12-28
FASS (2010)
WHO (1998)
http://www.who.int/mental_health/evidence/who_qol_user_manual_98.pdf
>2010-12-22
23
Bilaga 1 Matris över använda artiklar samt deras kvalitetsgrad
Bilaga 1:1
Författare
År
Land
Artikel 1
Boykoff et
al
2009
USA
Titel
Syfte
Metod
Deltagare
Resultat
Kommentar
Kvalitetsgrad
Confronting
chemobrain:
an in-depth
look at
survivors’
reports of
impact on
work, social
networks,
and health
care
response
Att redovisa de
effekter som
kemoterapi kan ha
på kvinnors
privat- och
yrkesliv.
Kvalitativ
74 vita och afroamerikanska
kvinnliga
bröstcanceröverlevare
70 % av informanterna
uppgav att de drabbats
av kognitiva
funktionsnedsättningar
till följd av kemoterapi
och att detta ledde till
sämre livskvalitet
ekonomiskt,
känslomässigt och
socialt.
Intervjuobjekten
upplevde bristfällig
information om
fenomenet
”chemobrain”.
Godkänd av etisk
kommitté.
Uppgift om
mättnad saknas.
Begränsningar
diskuteras såsom
att data
analyserades av
en ensam forskare
och att metoden
med vilken
objekten hittades,
möjligen gjorde
urvalet skevt.
Citat används
frekvent för att
styrka
trovärdigheten.
I
Fokusgrupp för
att utforma och
finslipa frågor.
Djupintervjuer.
Tolkning m.h.a
etnografisk
innehållsanalys
Inslag av
kvantitativa data
Bilaga 1:2
Författare
Land
Årtal
Artikel 2
Da Silva &
Dos Santos
Brasilien
2010
Titel
Syfte
Metod
Deltagare
Resultat
Kommentar
Kvalitetsgrad
Stressors
in breast
cancer
posttreatment:
a
qualitative
approach
Att identifiera vilka
påfrestningar och
stressfaktorer som
förekommer i
efterbehandlingsperi
oden i kvinnors liv
1-5 år efter
bröstcancerdiagnos
Kvalitativ
16 kvinnor i åldern
35-75 år som
genomgick
mastektomi,
strålningsbehandling
och/eller
cytostatikabehandling
1-5 år efter
bröstcancerdiagnos
I
efterbehandlingsperioden
upplevde
kvinnorna oro och
besvär såsom:
-ändrad
kroppsuppfattning
-rörelseinskränkning som l/t
fysiska hinder i
vardagen
-ekonomisk stress
-rädsla för recidiv
-oro för att
sjukdomen ska gå
i arv
Datamättnad
uppnås. Tydlig
resultatredovisni
ng.
Intervjufrågorna
pilottestades
först på tre
personer för att
ta reda på om
frågorna var
tydliga och
lämpliga. Detta
material
kasserades
därefter. Studien
är godkänd av
forskningsetisk
kommitté. Citat
används för att
stärka
trovärdigheten.
I
Deskriptiv
tvärsnittsstudie.
Semistrukturerade
intervjuer där
frågorna först
pilottestades.
Data
analyserades
med
innehållsanalys.
Bilaga 1:3
Författare
Land
Årtal
Artikel 3
Ohsumi, S
et al
Japan
2009
Titel
Syfte
Metod
Deltagare
Resultat
Kommentar
Kvalitetsgrad
Factors
associated
with
healthrelated
quality-oflife in
breast
cancer
survivors:
Influence
of the type
of surgery
Att utreda om det
finns skillnader I
hälsorelaterad
livskvalitet mellan
bröstcanceröverlevare som
genomgått
mastektomi jämfört
med de som
genomgått
bröstbevarande
kirurgi. Faktorer
som kan påverka
livskvaliteten på
lång sikt har också
undersökts.
Kvantitativ
93 patienter som
nyligen
genomgått en
kirurgisk
behandling och
som vid tillfället
för sin operation
hade en
cancersvulst av
storleken < 3 cm i
diameter och som
inte återinsjuknat
inom 5 år .
Samband fanns
mellan:
- ålder och
livskvalitet, ju äldre
desto sämre.
- utbildning och
socialt välmående,
ju högre utbildning,
desto högre socialt
välbefinnande.
- kvinnor som
genomgått
bröstbevarande
kirurgi tenderade att
ha högre livskvalitet
än de som fått
mastektomi.
Etiskt godkänd.
Godtagbart
bortfall (7 %).
Välbeprövat
formulär (FACTB) användes
vilket ökar
validiteten.
I
Tvärsnittsstudie
med patientadministrerade
frågeformulär.
Bilaga 1:4
Författare
Land
Årtal
Artikel 4
Conde et al
Brasilien
2005
Titel
Syfte
Metod
Deltagare
Resultat
Kommentar
Kvalitetsgrad
Quality of
life in
Brazilian
breast
cancer
survivors
age 45–65
years:
Associated
factors
Att bedöma
livskvaliteten och
identifiera dess
associerade
faktorer hos
kvinnor i
klimakteriet med
en anamnes av
bröstcancer.
Kvantitativ
75
bröstcanceröverl
evare i åldern
45-65 år som
hade genomgått
fullständig
onkologisk
behandling men
som inte under
de senaste sex
månaderna
behandlats med
hormonterapi
eller
Tamoxifen®.
Om kvinnan hade
högt BMI, var gift
eller separerad eller
diagnostiserad inom
de senaste 36
månaderna gav
detta lägre
livskvalitet.
Barnlösa kvinnor
samt de med tre
barn eller fler hade
bättre livskvalitet än
de som hade ett
eller två. Under
perioden ett till tre
år efter diagnos var
livskvaliteten som
lägst.
Yrsel och
sömnrubbningar
påverkade
livskvaliteten
negativt. Kvinnor
som var tillfreds i
sin kärleksrelation
upplevde bättre
livskvalitet.
Etiskt godkänd.
Fullständig
urvalsbeskrivning
fanns i en tidigare
artikel av
författarna.
Beprövade
instrument/formulär
användes.
I
Tvärsnittsstudie
med frågeformulär.
Multipel
regressionsanalys
användes för att
jämföra olika
variabler.
Bilaga 1:5
Författare
Land
Årtal
Artikel 5
Costanzo et
al
USA
2007
Titel
Syfte
Metod
Deltagare
Resultat
Kommentar
Adjusting
to life after
treatment:
distress
and quality
of life
following
treatment
for breast
cancer
Att empiriskt
undersöka i vilken
utsträckning den
psykologiska
anpassningen blev
störd under
månaderna som
följde avslutad
behandling för
bröstcancer.
Bisyfte 1: Att finna
de källor som
kunde påverka
Bisyfte 2: Att
undersöka de
demografiska,
psykologiska samt
de sjukdoms- eller
behandlings
relaterade faktorer
som kunde påverka
anpassningen.
Kvantitativ
89 kvinnor med
cancer i stadie 0III som
behandlats med
kemoterapi och/
eller strålning
deltog i första
mätningen, 79 st i
mätningen 3
veckor efter
behandlingens
avslut och 71
kvinnor deltog i
samtliga 3
mätningar.
Samband hittades
mellan ålder och
ångest- ju yngre
desto mer ångest.
De flesta kvinnorna
anpassade sig
psykologiskt väl
efter avslutad
behandling och
hade god
livskvalitet jämfört
med innan
behandlingen men
ju mer avancerad
behandlingen varit
desto större var
risken att kvinnan
led av cancerrelaterad ångest
efteråt.
Etiskt godkänd.
I
Tillförlitliga
mätinstrument
användes.
Generaliserbarheten kan
ifrågasättas då
nästan hela
studiepopulation
en var
kaukasiska, levde
i en relation samt
var välutbildade.
Uppföljningsstudie där
frågeformulär
besvarats vid
tidpunkten för
avslutad
behandling, 3
veckor efter samt
3 månader efter.
Frågorna gällde:
depressivitet,
generell oro,
cancer-relaterad
oro,
stressfaktorer,
symtom r/t cancer
samt
hälsorelaterad
livskvalitet
Kvalitetsgrad
Bilaga 1:6
Författare
Land
Årtal
Artikel 6
Montazeri
et al
Iran
2008
Titel
Syfte
Metod
Quality of
life in
patients
with breast
cancer
before and
after
diagnosis:
an
eighteen
months
follow-up
study
Att undersöka hur
cancerdiagnosen
och dess
behandling
påverkar kvinnor
med bröstcancer
Kvantitativ
Deltagare
316 kvinnor
med misstänkt
Prospektiv
bröstcancer
uppföljningsstudie deltog vid första
där livskvaliteten
mätningen, 167
mättes med
med bekräftad
frågeformulär vid
diagnos deltog
tre tillfällen: start
vid andra
av behandling, tre
mätningen och
månader efter
99 genomförde
påbörjad
samtliga tre
behandling samt ett mätningar.
år efter avslutad
behandling.
Resultat
Kommentar
Kvalitetsgrad
Förbättrad fysisk
funktion vid den
sista mätningen men
försämrad
emotionell, kognitiv
och social funktion.
Den övergripande
livskvaliteten var
kraftigt reducerad
vid den sista
mätningen där
också symtom
såsom fatigue och
smärta upplevdes
som svårast.
Ekonomiska
svårigheter och
försämrad
kroppsuppfattning
var mer uttalat vid
mätning två och tre.
Etiskt godkänd.
Tillförlitliga och
beprövade
mätinstrument.
99 %
konfidensintervall.
I
Bilaga 1:7
Författare
Land
Årtal
Artikel 7
Arndt et al
Tyskland
2006
Titel
Syfte
Metod
Deltagare
Resultat
Kommentar
Kvalitetsgrad
A
population
-based
study of
the impact
of specific
symptoms
on quality
of life in
women
with
breast
cancer 1
year after
diagnosis
Att identifiera de
bakomliggande
faktorer som i störst
utsträckning leder till
funktionsnedsättning
och lägre livskvalitet
hos kvinnor med
bröstcancer efter
avslutad primär
behandling
Kvantitativ
314 kvinnor
som ett år
tidigare
diagnostisera
ts med
bröstcancer.
De mest
utmärkande
symtomen som
rapporterades var:
fatigue,
sömnrubbningar,
smärta och “armsymtom” såsom
lymfödem,
känselbortfall och
stickningar. Andra
förekommande
symtom var de mer
generella r/t
cancerbehandling
såsom aptitlöshet,
håravfall och
illamående vilka
alla påverkade
kvinnorna negativt.
Etiskt godkänd.
Frågeformulär
tillförlitliga och väl
beprövade vilket
ökar trovärdigheten.
Stort urval och hög
svarsfrekvens ökar
generaliserbarheten.
Artikeln undersöker
endast fysiska
symtom som kan
påverka
livskvaliteten.
I
Populationsbaserad
kohortstudie.
Multipel linjär
regressionsanalys
Bilaga 1:8
Författare
Land
Årtal
Artikel 8
Pandey et
al
Indien
2006
Titel
Syfte
Metod
Deltagare
Resultat
Kommentar
Early
effect of
surgery on
quality of
life in
women
with
operable
breast
cancer
Att påvisa de tidiga
effekterna av
kirurgi på
livskvaliteten hos
kvinnor med
bröstcancer i
Indien.
Kvantitativ
251 kvinnor i
åldern 17-80 år,
med bröstcancer
som hade
genomgått kirurgi
-Fysiskt och
funktionellt välmående
minskade i direkt
anslutning till
operation.
-Inga signifikanta
skillnader påvisades
gällande socialt och
emotionellt välmående.
-Kvinnor under 40 år
samt de över 50 år
visades ha lägre
livskvalitet
-Ju mer avancerad
sjukdomen var desto
lägre var livskvaliteten.
-Kvinnor som
genomgått mastektomi
hade lägre livskvalitet
jämfört med de som fått
bröstbevarande kirurgi.
Etiskt godkänd.
I
Tillförlitliga och
välbeprövade
mätinstrument
används vilket
ökar
tillförlitligheten.
Deltagare som
svarade på 80 %
av frågorna
inkluderades.
Upp till 33 % av
deltagarna
besvarade ej
frågor som
berörde sexualitet
och
kroppsuppfattning
.
Longitudinell
Univariata och
multivariata
analyser
Kvalitetsgrad
Bilaga 1:9
Författare
Land
Årtal
Artikel 9
Bulotiene et
al
Litauen
(2007)
Titel
Syfte
Metod
Deltagare
Resultat
Kommentar
Quality of
life of
Lithuanian
women
with early
stage
breast
cancer
Att utvärdera
förändringar i
livskvaliteten hos
litauiska kvinnor
med bröstcancer i
tidigt stadium nio
månader efter
operation och om
förändringen är
beroende av
sociodemografiska
faktorer.
Kvantitativ
77 kvinnor i
åldern 32-78 år
och som hade
bröstcancer i
ett tidigt
stadie.
9 månader efter
behandlingen hade
livskvaliteten
överlag försämrats i
samtliga grupper.
Det sociala
välmåendet hade
minskat i alla
grupper. De kvinnor
som genomgått
bröstbevarande
kirurgi hade
dessutom minskat
emotionellt
välmående. Den
största minskningen
av livskvalitet
visade sig i gruppen
med mastektomi
och samtidig
kemoterapi. Gifta
kvinnor hade
signifikant lägre
socialt välmående
efter nio månader
oberoende av beh.
Etiskt godkänd.
I
Artikeln är en del
av en större
studie.
Välbeprövade
mätinstrument.
Stor
bortfallsfrekvens
vilket kan ha
påverkat
resultatet.
Prospektiv
longitudinell studie.
Deltagarna delades
in i grupper:
Mastektomi med/
utan kemoterapi och
bröstbevarande
kirurgi med/utan
kemoterapi.
Frågeformulär
besvarades en vecka
efter respektive nio
månader efter
kirurgisk behandling
för att jämföra
resultaten.
Förändringar av
livskvaliteten i de
olika grupperna
jämfördes därefter
med varandra.
Multivariat analys
Kvalitetsgrad
Bilaga 1:10
Författare
År
Land
Artikel 10
Ogce et al
2007
Turkiet
Titel
Syfte
Metod
Deltagare
Resultat
Kommentar
Psychosocial
stressors,
social support
and sociodemographic
variables as
determinants
of quality of
life of
Turkish
breast cancer
patients
Att undersöka
effekterna av
psykosociala
stressfaktorer,
socialt stöd och
sociodemografiska
variabler på
livskvalitet hos
bröstcancerpatie
nter som
genomgått
kemoterapi
Kvantitativ
101 kvinnor med
bröstcancerstadie
II, III eller IV
Generellt sämre
livskvalitet hos
kvinnor med
cancerstadie IV än
i stadie II och III.
Kvinnor med gott
socialt stöd
upplevde bättre
livskvalitet.
Arbetslösa
kvinnor med låg
inkomst upplevde
fler psykologiska
stressfaktorer och
sämre livskvalitet.
Kvinnor under 40
år påverkades i
lägre grad av sina
fysiska symtom
och hade högre
livskvalitet än
kvinnor över 50
år.
Studien bygger
I
på resultat
framkomna
m.h.a.
välbeprövade
instrument vilket
stärker både
intern validitet
och resultatens
reliabilitet.
Godkänd av etisk
kommitté.
Bortfallsdiskussi
on saknas liksom
resonemang
kring resultatens
begränsningar.
Information
hämtades genom
intervjuer,
medicinska
journaler och
genom ett flertal
strukturerade
frågeformulär.
Kvalitetsgrad
Bilaga 2:1 Kvalitetsgranskningsprotokoll för kvantitativa vetenskapliga studier.
Modifierat av författarna efter bilaga G, Willman et al (2006).
Bedömningsfråga:
Ja
1. Är syftet tydligt beskrivet?
Kommentar:
2. Beskrivning av urval?
Kommentar:
3. Representativt urval?
Kommentar:
4. Kriterier för exkludering?
Kommentar:
5. Metod tydligt beskriven?
Kommentar:
6. Bortfallsstorlek beskriven?
Kommentar:
7. Godkänd av etisk kommitté?
Kommentar:
8. Diskuteras resultatens validitet?
Kommentar:
9. Diskuteras resultatens reliabilitet?
Kommentar:
10. Resultat generaliserbart?
Kommentar:
11. Resultatens signifikans?
Kommentarer:
12. Diskuteras metodens begränsningar?
Kommentar:
13. Diskuteras resultatens begränsningar?
Kommentar:
Kvalitetssumma:
___ p/13
Kvalitetsprocent:
___ %/100
Kvalitetsgrad:
___ / III
Nej
Bilaga 2:2: Kvalitetsgranskningsprotokoll för kvalitativa vetenskapliga studier.
Modifierat av författarna efter bilaga H, Willman et al (2006).
Bedömningsfråga:
Ja
1. Är syftet tydligt beskrivet?
Kommentar:
2. Beskrivning av urval?
Kommentar:
3. Relevant urval?
Kommentar:
4. Strategiskt urval?
Kommentar:
5. Urvalsmetod tydligt beskriven?
Kommentar:
6. Datainsamlingsmetod tydligt beskriven?
Kommentar:
7. Etiskt resonemang?
Kommentar:
8. Råder datamättnad?
Kommentar:
9. Redovisas resultatet tydligt?
Kommentar:
10. Är resultatet begripligt?
Kommentar:
11. Diskuteras metodens begränsningar?
Kommentar:
12. Diskuteras resultatens begränsningar?
Kommentar:
Kvalitetssumma:
___ p/12
Kvalitetsprocent:
___ %/100
Kvalitetsgrad:
___ /III
35
Nej
