Mål och uppföljningsplan 2005

I NNE H ÅL LS FÖ RTE CKNI NG
BAKGRUND ...................................................................................................................... 3
N Y B E H O V S G R U P P : MÄNNISKOR MED DEPRESSION. .................................................. 4
MÅL OCH UPPFÖLJNINGSPLAN 2005-2007: DEPRESSION ..................................................................8
N Y B E H O V S G R U P P : MÄNNISKOR MED OSTEOPOROS .................................................. 9
MÅL OCH UPPFÖLJNINGSPLAN 2005-2007: OSTEOPOROS ............................................................... 13
MÄNNISKOR MED REUMATOID ARTRIT ............................................................................ 14
MÅL OCH UPPFÖLJNINGSPLAN 2005-2007: REUMATOID ARTRIT........................................................ 16
MÄNNISKOR MED ASTMA OCH KOL . ................................................................................ 17
Mål och uppföljningsplan 2005-2007: Astma &
KOL..…………..…………………………………………………….. 21
MÄNNISKOR MED DIABETES. ........................................................................................... 22
MÅL OCH UPPFÖLJNINGSPLAN 2005-2007: DIABETES. ................................................................... 25
MÄNNISKOR MED HÖFTFRAKTUR .................................................................................... 26
Mål och uppföljningsplan 2005-2007:
Höftfraktur………………….…..…………………..……………..…………. 29
MÄNNISKOR MED HJÄRTINFARKT ................................................................................... 30
Mål och uppföljningsplan 2005-2007:
Hjärtinfarkt………………….………………………………………………..… 33
MÄNNISKOR MED STROKE. .............................................................................................. 34
Mål och uppföljningsplan 2005-2007: Stroke
……..……………………………………………………………………… 37
MÄNNISKOR MED KOLOREKTALCANCER ......................................................................... 38
MÅL OCH UPPFÖLJNINGSPLAN 2005-2007: KOLORECTALCANCER .................................................... 41
MÄNNISKOR MED SCHIZOFRENI ...................................................................................... 42
MÅL OCH UPPFÖLJNINGSPLAN 2005-2007: SCHIZOFRENI................................................................ 45
MÄNNISKOR MED DEMENS .............................................................................................. 46
MÅL OCH UPPFÖLJNINGSPLAN 2005-2007: DEMENS ...................................................................... 49
MÄNNISKOR I BEHOV AV PALLIATIV VÅRD ....................................................................... 50
MÅL OCH UPPFÖLJNINGSPLAN 2005-2007: PALLIATIV VÅRD ............................................................ 52
MÄNNISKOR I BEHOV AV MÖDRA- OCH BARNHÄLSOVÅRD. ............................................. 53
Mål och uppföljningsplan 2005-2007: Mödra- och
barnhälsovård…………………....…………………………...55
BARN OCH UNGDOMAR MED STORT TANDVÅRDSBEHOV ................................................ 56
MÅL OCH UPPFÖLJNINGSPLAN 2005-2007: BARN OCH UNGDOMAR MED STORT
TANDVÅRDSBEHOV………………....… 58
Bakgrund till behovsgruppsarbetet
De övergripande målen för hälso- och sjukvården är att uppnå en god hälsa för befolkningen
och en god vård på lika villkor. Hälso- och sjukvårdsnämndernas huvudsakliga uppgift är att i
sin roll som befolkningsföreträdare bedöma befolkningens behov av hälso- och sjukvård och
tillgodose dessa behov genom att teckna överenskommelser om sjukhusvård,
primärvård/tandvård och folkhälsoarbete. En viktig aspekt av de övergripande målen och
överenskommelserna är att följa upp insatserna och resultaten för patienterna och
befolkningen. Genom att göra en bedömning av insatta resurser i relation till patientupplevd
livskvalitet, tillfredsställelse med vården m.m. följs resultaten upp.
Behovsgruppsarbetets syfte är att skaffa mer kunskap om varje grupp men också att se hela
vårdprocessen, vilka vårdgivare som är involverade och det samlade resultatet. I arbetet har
verksamhetsföreträdare från sjukhus, primärvård/tandvård, nämndledamöter och patient- och
brukarorganisationer medverkat. Tillsammans har förslag till mål/kvalitetsindikatorer tagits
fram men det är hälso- och sjukvårdsnämnden som fastställer målen utifrån bedömning av
resursinsatser och prioriteringar i enlighet med riksdagens prioriteringsuppdrag.
Användningen av kvalitetsindikatorer är ett led i att driva utveckling, uppföljning och
förbättring av vården i Södra Älvsborg.
Under hösten 2004 och våren 2005 har behovsgrupparbetet bl a inneburit ett s k omtag, vilket
har resulterat i att de nu ”färdigutredda” grupperna övergår i en uppföljningsgrupp. Ett antal
kvalitetsindikatorer har tagits fram för var och en av dessa grupper för att aktivt kunna
användas och tydliggöras i överenskommelser med vårdgivarna. Därtill har nya grupper som
depression och osteoporos tillkommit.
Uppföljning under 2006 - 2007 av de mål/kvalitetsindikatorer som är antagna för varje
behovsgrupp finns beskrivet i detta dokument. Förutsättningar i hälso- och sjukvården
förändras kontinuerligt, därför är det viktigt att kvalitetsnivåer och indikatorer ständigt
omprövas och revideras för att optimal hälso- och sjukvård ska uppnås för tillgängliga
resurser. Underlag till indikatorerna har hämtats från Socialstyrelsens förslag på indikatorer
för olika patientgrupper, uppföljningsresultat i behovsgrupperna samt nationella riktlinjer och
kvalitetsregister.
Hälso- och sjukvårdsnämnderna i MittenÄlvsborg och i Sjuhäradsbygden påbörjade 1997 ett
arbete med behovsbeskrivning och resultatuppföljning för fem patient-/behovsgrupper, som
numera omfattar 14 grupper. Patient- och behovsgrupperna har valts på grund av att de utgör
sjukdomar/tillstånd som samtliga tillhör prioriteringsgrupp 1 och 2, har hög dödlighet,
drabbar många och/eller innebär stora kostnader för samhället. Mödra- och barnhälsovården
ingår då dessa verksamheter har en strategisk roll för befolkningens hälsoutveckling.
Uppgifterna om personer och vårdkonsumtion har hämtats ur Västra Götalandsregionens
vårddatabas VEGA i maj 2005. Antalet personer avser sådana som registrerats med de
aktuella diagnoskoderna antingen som huvud- eller bidiagnos. Detta för att få en uppfattning
om hur många personer i nämndområdena som kan vara drabbade av sjukdomen. Antalet
besök och vårdtillfällen avser enbart sådana där de aktuella diagnoskoderna förekommer som
huvuddiagnos. Detta för att vi är intresserade av hur många som varit i kontakt med vården i
första hand för att de tillhör den aktuella behovsgruppen (inte i första hand på grund av någon
annan sjukdom även om de i och för sig tillhör en behovsgrupp). Personer och vårdkontakter
där flera diagnoser inom samma behovsgrupp finns registrerade räknas bara en gång.
MÄNNISKOR MED DEPRESSION
Beskrivning av sjukdomen/tillståndet
Depression är inte en enhetlig sjukdom. Genom åren har hälso- och sjukvården använt skilda
benämningar på olika depressiva tillstånd. Ibland har gränsdragningar varit svåra att göra både
avseende tillstånd och svårighetsgrad, t ex mellan tillfällig nedstämdhet och depression.1
Framförallt hos äldre kan ett sänkt stämningsläge döljas av annan kroppslig eller psykisk
sjuklighet som förstås måste uteslutas för alla individer. I aktuella medicinska riktlinjer
beskrivs den vanligaste formen av depression som ”egentlig depression”.2 Definitionen
beskrivs i de kompatibla DSM - IV och ICD –10 systemens klassifikationer vilka används
som stöd vid diagnostisk av psykiska störningar. 3
Den ”egentliga” depressionen kan vara antingen av lindrig, måttlig eller svår art.
Svårighetsgraden avgörs av hur mycket depressionen påverkar ens dagliga liv. För att
diagnosen ska ges krävs en period på minst två veckor med distinkt nedstämdhet och/eller
minskat intresse för vardagliga aktiviteter. Andra symtom är betydande viktnedgång,
sömnstörningar, psykomotorisk agitation eller hämning, värdelöshets- och skuldkänslor,
minskad tanke- och koncentrationsförmåga samt suicidtankar och suicidförsök. Vid fullbordat
suicid har majoriteten varit diagnostiserade som depressiva. 4
Andra tillstånd och definitioner med depressiva symtom är kroniska förstämningsstillstånd av
depressiv art med flera års varaktighet, ångest med depression, alkoholabstinens, sorg och
livskriser samt utmattningssyndrom. Därtill kan kvinnor drabbas av depression i samband
med förlossning.
Förekomst
Nationella folkhälsokommittén uttalar i sitt slutbetänkande ”att den svenska ohälsan är en stor
utmaning för det svenska samhället och folkhälsan” samt ”att den psykiska ohälsan är det
mest angelägna folkhälsoproblemet att angripa, dels på grund av dess storlek men också för
att minst sammantagna insatser har gjorts för att förebygga psykisk ohälsa”. 5
Ökningen av den psykiska ohälsan rör främst de lindriga och måttliga depressionerna, medan
förekomsten av de svårare förefaller oförändrad. 6
1
Statens Beredning för medicinsk utvärdering. Behandling av depressionssjukdomar. En systematisk litteraturöversikt. Sammanfattning och
slutsatser. Februari 2004.
2
Medicinska sektorsrådet psykiatri. Vertikal prioritering inom psykiatrin, Västra Götalandsregionen februari 2004.
Medicinska riktlinjer. Behandling av depression hos vuxna. Fastställd januari 2005 av Lars-Olof Rönnqvist, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Västra
Götalandsregionen.
3
Regional utvecklingsplan för psykiatri. Delrapport Epidemiologi (2004).
Underlag till regional utvecklingsplan för psykiatri i Västa Götaland. Utmattningssyndrom (2004).
4
SOU 2000: 91 (2000): Hälsa på lika villkor – nationella mål för folkhälsan. Slutbetänkandet av Nationella Folkhälsokommittén. Stockholm: Fritzes
offentliga publikationer.
5
Statens beredning för medicinsk utvärdering. Behandling av depressionssjukdomar. En systematisk litteraturöversikt. Sammanfattning och
slutsatser. Februari 2004.
6
Medicinska sektorsrådet psykiatri. Vertikal prioritering inom psykiatrin, Västra Götalandsregionen februari 2004.
Psykiska sjukdomar inklusive suicid är den sjukdomsgrupp som bidrar till den största
sjukdomsbördan uttryckt i DALY (Disability Adjusted Life Years, d v s förlorade friska år
p g a sjukdom eller död) och utgör ca 25 % av all sjuklighet. Tillsammans utgör
sjukdomsgruppen den fjärde vanligaste dödsorsaken totalt i befolkningen. Den vanligaste
dödsorsaken för män i åldersgruppen 15 – 44 år är suicid.
Av gruppen nybeviljade förtidspensioner i Sverige utgörs 25 % av psykisk sjukdom (varav
2/3 har diagnosen depression och ångest) och visar kraftigast ökning.
Av alla långtidssjukskrivningar i Västra Götaland år 2003 utgör psykisk ohälsa med 37 % den
näst vanligaste orsaken. Psykisk ohälsa omfattade 15 122 sjukfall av totalantalet 40 456
sjukfall. I jämförelse med tidigare kartläggningar har andelen med psykisk ohälsa ökat7. I
diagnosgruppen dominerar kvinnor med 69 % medan män står för 30 %. Av dessa är 41 %
sjukskrivna av läkare på vårdcentral medan läkare på sjukhus står för 7 % av
sjukskrivningarna.
Det finns ingen samlad bild av den psykiska ohälsan i Västra Götalandregionen. Utifrån
regionens vårddatabas, VEGA, som är under uppbyggnad, har den relativa förekomsten av
olika psykiska störningar i stort och inom de olika nämndområdena under senare år
dominerats av diagnoskategorin depressiv episod (57 800 individer från hela regionen).8
Av primärvårdens samtliga läkarbesök utgörs 25 % av depressions- och ångestsjukdomar.
Drygt en tredjedel av besöken totalt har psykisk sjukdom som grund.
Tabell 1. Antal personer med diagnosen depression (ICD-10-kod F32-F33) i respektive nämndområde
åren 2003-2004, redovisat på kön.
Personer
MittenÄlvsborg
2003
2004
Sjuhäradsbygden
Kvinnor
Män
Totalt
1324
1271
608
569
1932
1840
Kvinnor
Män
Totalt
2192
1112
3304
2223
1090
3313
Källa: Vårddatabasen VEGA
Kostnader
Samhällskostnaderna för psykiska sjukdomar beräknas uppgå till cirka 45 miljarder kronor
per år, mest av alla sjukdomsgrupper.9
Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete
Det hälsofrämjande synsättet fokuserar på vilka samhälleliga förutsättningar som kan skapas
för att människors egna resurser skall tas i anspråk i hanterandet av olikartade kris- och
stressreaktioner. Kunskaper om detta kan öka förmågan att förhindra insjuknandet i psykisk
sjukdom. Fördomar som behäftar psykisk sjukdom kvarstår i stor utsträckning och innebär att
personer p g a skamkänslor inte söker vård. Det är ett problem att de som insjuknat eller är på
väg att insjukna inte söker hjälp och därmed förblir obehandlade vilket utgör en risk för
suicid. 10. Föreläsningar för allmänhet och specifika målgrupper - exempelvis
7
Försäkringskassan, Västra Götaland, sjukfallskartläggning 2003/2004.
Regional utvecklingsplan för psykiatri. Delrapport Epidemiologi (2004).
9
Medicinska sektorsrådet psykiatri. Vertikal prioritering inom psykiatrin, Västra Götalandsregionen februari 2004.
10
Medicinska sektorsrådet psykiatri. Vertikal prioritering inom psykiatrin, Västra Götalandsregionen februari 2004
8
pensionärsgrupper - avseende kardinaltecken på psykisk ohälsa och depression kan öka
medvetenheten om detta.
I primärpreventivt arbete utförs åtgärder för att förhindra sjukdom. Det är viktigt att
vårdpersonal har adekvat kunskap att observera tecken på psykisk ohälsa/sjukdom.
Patientutbildningar om egenvård, vilket bl a innefattar motion i promenadgrupper kan precis
som stöd till självhjälpsgrupper bidra till att förhindra sjukdom och öka välbefinnandet.
I sekundärpreventivt arbete innefattas diagnostik som kan spåra depression i identifierade
riskgrupper. Te x genomförs screening av nyblivna mödrar i Sjuhärad.
Vård och behandling
Primärvården har numera basansvaret för de patienter som diagnostiserats som lindrig till
måttlig depression. Behandlingen som är avhängig svårighetsgraden kan omfatta både
medicinska, psykologiska och sociala aspekter. Det finns starkt stöd för att psykoterapi är
minst lika verkningsfullt som läkemedelsbehandling vid lindriga och måttliga depressioner.
Vid svåra och medelsvåra depressioner rekommenderas läkemedelsbehandling gärna i
kombination med psykoterapi.11 Det är viktigt att patienter som fått läkemedelsbehandling
följs upp avseende följsamhet till behandling och tillfrisknande.
I statistik från Apoteket AB, 2003, återspeglas försäljningen för olika läkemedel som används
vid psykiska sjukdomar. Av antidepressiva, intar här SSRI - medel, en särställning, med 70
dagliga dygnsdoser (DDD) / 1000 individer och dag i regionen i stort (de används även vid
ångesttillstånd och i vissa fall vid aggressivt beteende, relationen är 50/50 %). Detta
motsvarar 7 % av befolkningen vid en given tidpunkt. I MittenÄlvsborg var DDD 49 och i
Sjuhärad 45. Läkemedelskostnaden för detta preparat uppgick år 2004 till cirka 5,5 miljoner
kronor i MittenÄlvsborg och cirka 10 miljoner kronor i Sjuhärad.
Generellt för prioritering till specialpsykiatrin gäller att det föreligger behandlingssvikt,
suicidrisk, psykotiska symtom eller andra allvarliga eller symptom som exempelvis att
patienten slutat äta.
Vårdutnyttjande
Tabell 2. Vårdutnyttjande depression. Antal vårdtillfällen relaterade till depression i MittenÄlvsborg
respektive Sjuhäradsbygden 2003-2004.
Besök
Vårdtillfällen
MittenÄlvsborg
Sjuhäradsbygden
MittenÄlvsborg
Sjuhäradsbygden
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
2003
2278
1051
3329
3626
1948
5574
40
22
62
109
72
181
2004
2443
1008
3451
3565
1771
5336
51
32
83
102
60
162
Källa: Vårddatabasen VEGA
Referenser
Statens Beredning för medicinsk utvärdering. Behandling av depressionssjukdomar. En
systematisk litteraturöversikt. Sammanfattning och slutsatser. Februari 2004.
Medicinska sektorsrådet psykiatri. Vertikal prioritering inom psykiatrin, Västra
Götalandsregionen februari 2004.
11
Statens beredning för medicinsk utvärdering. Behandling av depressionssjukdomar. En systematisk litteraturöversikt. Sammanfattning och
slutsatser. Februari 2004.
Medicinska riktlinjer. Behandling av depression hos vuxna. Fastställd januari 2005 av LarsOlof Rönnqvist, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Västra Götalandsregionen.
Regional utvecklingsplan för psykiatri. Delrapport Epidemiologi (2004).
Underlag till regional utvecklingsplan för psykiatri i Västa Götaland. Utmattningssyndrom
(2004).
SOU 2000: 91 (2000): Hälsa på lika villkor – nationella mål för folkhälsan. Slutbetänkandet
av Nationella Folkhälsokommittén. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Statens beredning för medicinsk utvärdering. Behandling av depressionssjukdomar. En
sytematisk litteraturöversikt. Sammanfattning och slutsatser. Februari 2004.
Medicinska sektorsrådet psykiatri. Vertikal prioritering inom psykiatrin, Västra
Götalandsregionen februari 2004.
Försäkringskassan, Västra Götaland, sjukfallskartläggning 2003/2004.
Regional utvecklingsplan för psykiatri. Delrapport Epidemiologi (2004).
Medicinska sektorsrådet psykiatri. Vertikal prioritering inom psykiatrin, Västra
Götalandsregionen februari 2004.
Mål och uppföljningsplan för 2006-2007: Människor med Depression
Mål
Indikator
Syfte
Huvudansvar
Antal diagnosticeradepatienter
med depression. Ålders- och
könsfördelat.
Säkerställa registrering av diagnoskoder för att
möjliggöra en framtida uppföljning av
patientgruppen.
Primärvården
Uppföljning år
2006 - 2007
MittenÄlvsborg
Alla patienter med konstaterad
depression registreras med ICD -kod.
Sjuhärad
Få en bild av antal patienter som
erhållit psykoterapi och/el.
läkemedelsbehandling.
Minska suicidförekomsten genom att
personal har adekvat utbildning.
Samsyn och samverkan bland
vårdgivare avseende diagnos,
behandling och uppföljning av
patienter.
Antal patienter som fått
psykoterapi och/el.
läkemedelsbehandling.
Ett årligt fokustillfälle på
suicidprevention.
Antal möten relaterade till
patient, patientgrupper och
behandling.
Följa förändring över tid.
Få en bild av hur den ökade satsningen på
psykoterapeutisk kompetens i primärvården
kommit patientgruppen till del.
Öka medvetenheten och kunskapen om
faktorer som kan leda fram till suicid.
Förbättrat bemötande av patienter med
suicidtankar.
Kunskapsspridning.
Rätt vårdnivå och adekvat vård för patienten.
MittenÄlvsborg
Primärvården
Sjuhärad
Primärvård och
Öppenvårdspsykiatrin Säs.
Primärvård och
Öppenvårdspsykiatrin Säs.
MittenÄlvsborg
Sjuhärad
MittenÄlvsborg
Sjuhärad
MÄNNISKOR MED OSTEOPOROS
Beskrivning av tillståndet/sjukdomen
Osteoporos, benskörhet, beror på att benvävnaden dels minskat i kvantitet och dels fått en
försämrad mikrostruktur, vilket leder till en generellt minskad hållfasthet. Under uppväxten
byggs skelettet upp, benvävnaden fortsätter att omsättas och modelleras även sedan tillväxten
är avslutad för att under resten av livet anpassas till mekaniska belastningar. I högre åldrar
försämras, både hos män och kvinnor, produktionen av uppbyggande hormoner liksom
bildningen av aktivt vitamin D i njurarna. Ofta minskar också den fysiska aktiviteten och
näringsintaget försämras. Sammantaget leder det till ökad förlust av benvävnad och lägre
benkvalitet hos de äldsta.
Förekomst
Osteoporos är ett vanligt tillstånd i Sverige framförallt bland kvinnor. En tredjedel av alla
svenska kvinnor i åldern 70–79 år beräknas ha osteoporos vid bentäthetsmätning av höften12.
Endast ett litet antal av dessa kvinnor är för närvarande diagnostiserade eller behandlade.
Detta gäller i synnerhet de kvinnor som har högst risk vilket motsvarar äldre kvinnor med
redan genomgångna frakturer. Konsekvenserna av osteoporos är frakturer som kan inträffa
redan efter lindrig påfrestning då det förtunnade skelettets hållfasthet inte motsvarar kravet
vid mekaniska påfrestningar.
Tabell 3. Antal personer med diagnosen Osteoporos (se fotnot 1) per nämndområde, män och kvinnor
åren 2003-2004.
MittenÄlvsborg
Sjuhäradsbygden
Kvinnor
Antal personer
Män
Totalt
Kvinnor
Antal personer
Män
Totalt
2003
393
34
427
602
75
677
2004
394
30
424
717
74
791
Källa: Vårddatabasen Vega
Årligen inträffar omkring 70 000 frakturer som har samband med osteoporos varav cirka
18 000 är höftfrakturer13. Livstidsrisken för en medelålders svensk kvinna att drabbas av en
osteoporosfraktur är cirka 50 % medan risken för män är cirka 25 %. År 2001 var 4/5 av
höftfrakturerna14 bland kvinnor och män över 65 år orsakade av lågenergitrauma15.
Vård och behandling
Diagnostik av osteoporos behövs för att bedöma frakturrisk och utforma prevention och
behandling. För att kunna diagnostisera osteoporos har bentäthetsmätare utvecklats. Flera
läkemedel för att behandla osteoporos och förebygga frakturer har godkänts. Mekaniska
skydd för att mildra skadan vid fallolyckor har börjat säljas. Kliniska viktiga mått på olika
åtgärders nytta är att förhindra fraktur, smärtlindring, livskvalitet och funktionsförmåga.
12
I det internationella klassifikationssystemet för sjukdomar, ICD-10, finns tre diagnosnummer för osteoporos
M80, osteoporos med fraktur, M81, osteoporos utan fraktur och M82, osteoporos orsakad av specifika sjukdomar.
13
Den årliga incidensen av höftfrakturer i Sverige är högst bland 14 undersökta EU länder enligt en rapport utgiven av IOF.
Socialstyrelsens Epidemiologiska centrum (2001)
15
Enligt angivna W-koder i ICD-10. Med lågenergitrauma menas fall i samma plan, vilket innebär att kraftigare våld eller fall från
större höjder är uteslutna.
Konsekvenserna av osteoporosrelaterade frakturer varierar. En handledsfraktur kräver oftast
inte inläggning på sjukhus och läker hos många utan restproblem inom några månader medan
en höftfraktur alltid kräver sluten sjukhusvård och kan orsaka bestående funktionsnedsättning
hos en avsevärd andel av de drabbade. Vissa osteoporosrelaterade frakturer, exempelvis
kotfrakturer och revbensfrakturer, kan vara spontana eller orsakas av minimala påfrestningar
medan andra frakturer, exempelvis handledsfrakturer och höftfrakturer, nästan alltid inträffar
efter en påfrestning, ofta en fallolycka. Orsaken till fallet kan i sin tur vara beroende av
faktorer inom individen exempelvis dålig balans och klen muskulatur eller riskfaktorer i den
yttre miljön inom eller utom hemmet. Det är därför angeläget att motverka både osteoporos
och fallolyckor.
Kostnader
En fraktur medför ofta kostnader för både behandling och rehabilitering. I syfte att förebygga
och behandla osteoporos kan såväl farmakologiska som icke farmakologiska interventioner
användas.
Kostnader nämndvis för sluten vård
Antalet vårddagar för osteoporos och osteoporosrelaterade frakturer16 i Sverige var år 2001
cirka 304 000. Uppgifter från Landstingsförbundet visade att den genomsnittliga kostnaden
per vårddag vid kirurgklinik/ortopedklinik var 5 320 kronor. Det skulle för Sjuhärad år 2004
innebära cirka 133 000 kronor. För MittenÄlvsborg skulle det innebära cirka 111 720 kr.
Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande
Benskörhetsfrakturer kan förebyggas. Forskningen har visat på flera åtgärder som kan minska
risken för fallolyckor bland äldre. Hit hör individuellt anpassad träning av muskelstyrka och
balans, anpassning av hemmet och en nedtrappning av mediciner som ger yrsel och
ostadighet. Höftskydd för äldre i särskilt boende förefaller också minska risken för
höftfraktur. Även risken att utveckla benskörhet är det möjligt att påverka. Fysisk aktivitet
spelar roll för skelettets uppbyggnad i alla åldrar, inte minst bland barn och unga. Minst en
halvtimmes fysisk aktivitet 2-3 gånger i veckan kan ge dem bättre bentäthet. Och för kvinnor
som har passerat klimakteriet finns vissa belägg för att fysisk träning kan förhindra frakturer.
Hög risk för benskörhet löper både kvinnor och män som är fysiskt inaktiva, får för lite
dagsljus, röker, konsumerar mycket alkohol eller får kortisonbehandling. Alla dessa
riskfaktorer kan påverkas.
Fall och fallprevention
Fall är den vanligaste olycksorsaken och ökar i absoluta tal. Fall är inte en oförutsägbar
företeelse eller en konsekvens av det naturliga åldrandet därmed är det också möjligt att
förebygga. Ökningen är störst hos de allra äldsta, beroende på att andelen äldre ökat. Under
ett år faller cirka 30 % av icke institutionsboende äldre över 65 år, och hälften av dessa faller
minst två gånger. För gruppen över 75 år ökar andelen som faller markant. Kvinnor har större
risk att falla än män och 50 % av kvinnor över 85 år faller en gång per år. Multipla faktorer,
enskilt eller i kombination, kan orsaka fall, såsom degenerativa förändringar i balanssystemet,
rörelseinskränkning beroende på led- och muskelproblem, synproblem, yrsel, allmän svaghet,
dåligt näringsintag, olycksfallsrisker inom och utom hemmet.
Socialstyrelsens riktlinjer för vård och behandling av höftfraktur (2003)
Förbättringsområden
Patienter med osteoporosfraktur är en underbehandlad grupp vad avser läkemedelsbehandling
och andra åtgärder för att förebygga nya frakturer. Diagnosen osteoporos finns sällan med
vare sig vid in- eller utskrivning av höftfrakturpatienter.
För att minska antalet fall hos äldre har följande åtgärder visats ha betydelse: individuellt
anpassad muskelstyrke- och balansträning, åtgärder mot fallrisker i hemmet, kombination av
träning och modifiering av fallrisker inklusive nedtrappning av medicinering men i synnerhet
tillse calcium och D-vitamin intag hos institutionsboende äldre.
Vårdutnyttjande
Lidandet för den enskilda individen och kostnaderna för samhället orsakas av frakturerna.
Dessa frakturer kan drabba de flesta kroppsdelar men vanligast är handleds-, överarms-,
kotkropps- och höftfraktur17. Patienter med höftfraktur konsumerar fler vårddagar inom
sjukvården än patienter med hjärtinfarkt, lungsjukdomar, reumatoid artrit, diabetes och ett
antal andra sjukdomar tillsammans. Låg bentäthet är till yttermera visso en starkare prediktor
för tidig död än högt kolesterol eller högt blodtryck. Studier har visat att benskörhet oavsett
frakturer är relaterad till en ökad dödlighet18.
Tabell 4. Antal besök och vårdtillfällen relaterade till Osteoporos i MittenÄlvsborg respektive
Sjuhäradsbygden 2003-2004. Andel män respektive kvinnor (se fotnot 1).
MittenÄlvsborg
Antal besök
Sjuhäradsbygden
Antal vårdtillfällen
Antal besök
Antal vårdtillfällen
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
2003
234
20
254
9
1
10
234
20
254
21
1
22
2004
245
18
263
19
2
21
202
33
235
21
4
Källa: Vårddatabasen Vega
25
Osteoporossjukdomen är sannolikt den mest underdiagnostiserade och underbehandlade
folksjukdomen i Sverige och så även i Västra Götalandregionen. I regionen finns en
förhållandevis väl organiserad och utbyggd osteoporosvård med osteoporosmottagningar på
samtliga större sjukhus. Osteoporosgruppen föreslår i vårdprogrammet att ortopedkliniker
ansvarar för remittering för utredning av frakturpatienter och övriga kliniker för uppföljning
av
kortikosteroidbehandlade
patienter.
Vårdprogrammet
föreslår
vidare
att
osteoporosmottagningarna fortsätter utvecklandet av kvalitetsindikatorer. Gruppen föreslår
även att klinisk forskning på olika nivåer stöds t.ex. genom nätverksbyggande mellan
ortopedi, primärvård och osteoporosmottagningar.
Osteoporosbehandling visar i motsats till behandling av flera andra vanliga sjukdomar att det
aldrig är för sent att behandla osteoporos. Osteoporosgruppen föreslår att Västra
Götalandsregionen antar högriskstrategin kring diagnostik och behandling genom att
prioritera patienter med nya frakturer och patienter med kortikosteroidbehandling19.
Hagenfeldt K (ordf.), Alton V, Eksell S, Johansson C, Johnell O, Ljunggren Ö, Marké LÅ, Möller M, Mørland B, Nilsson K,
Ringertz H, Strender LE, Sääf M, Sønbø Kristiansen I, Zethraeus N; Osteoporos - prevention, diagnostik och behandling. SBUrapport: 165/1, 165/2 (2003)
Riksföreningen Osteoporotiker http://www.osteoporos.org [2004-12-09]
Regionalt vårdprogram Osteoporos (remissversion), Västra Götalandsregionen (maj 2005)
Vårddatabasen VEGA
Referenser
Socialstyrelsens Epidemiologiska centrum (2001)
Socialstyrelsens riktlinjer för vård och behandling av höftfraktur (2003)
Hagenfeldt K (ordf.), Alton V, Eksell S, Johansson C, Johnell O, Ljunggren Ö, Marké LÅ,
Möller M, Mørland B, Nilsson K, Ringertz H, Strender LE, Sääf M, Sønbø Kristiansen I,
Zethraeus N; Osteoporos - prevention, diagnostik och behandling. SBU-rapport: 165/1, 165/2
(2003)
Riksföreningen Osteoporotiker http://www.osteoporos.org [2004-12-09]
Regionalt vårdprogram Osteoporos (remissversion), Västra Götalandsregionen (maj 2005)
Regionens vårddatabas VEGA
Mål och uppföljningsplan 2005-2007: Människor med Osteoporos
MÅL
INDIKATOR
SYFTE
Att alla patienter med konstaterad
osteoporos registreras med ICD10 kod.
Antal diagnosticerade patienter
med osteoporos.
Säkerställa registrering av diagnoskoder och
möjlighet att följa upp patientgruppen.
Minska antalet frakturer på sikt
genom preciserad diagnosticering
genom bentäthetsmätningar på
vissa frakturer som uppkommit
genom lågenergivåld.
Antal/andel bentäthetsmätningar som genomförts
under året.
Måltal: 80% av patientgruppen
med fraktur p.g.a.
lågenergivåld.
Möjliggöra resursavsättning som speglar
patientgruppens faktiska behov.
Bentäthetsmätning bör göras på patienter
mellan 50-80 år som genom lågenergivåld
ådragit sig radiusfraktur och/eller höftfraktur.
Reducera antalet riskfaktorer hos
äldre genom att : Identifiera och
åtgärda riskfaktorer.
Följa antalet höftfrakturer hos
patienter > 75 år.
Måltal:
Reducera antalet höftfrakturer med 10 % i
gruppen äldre > 75 år.
HUVUDANSVAR
UPPFÖLJNING
ÅR 2005-2007
MittenÄlvsborg:
PV, Säs, AL
Sjuhärad:
MittenÄlvsborg:
Säs, AL
Sjuhärad:
MittenÄlvsborg:
Säs, AL, PV
Sjuhärad:
MÄNNISKOR MED REUMATOID ARTRIT
Förekomst
Reumatoid Artrit (RA), ledgångsreumatism, är en kronisk inflammation i kroppens leder och
den vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomen. I Södra Älvsborg beräknas 1 400 –
2 000 personer lida av sjukdomen. Varje år nyinsjuknar 65 - 80 personer. Sjukdomen kan
starta i alla åldrar men vanligtvis i övre medelåldern och framför allt hos kvinnor.
Förhållandet kvinnor och män är 3/1.
Följande statistik är framtagen ur vårddatabasen VEGA, för diagnosgrupperna Seropositiv
reumatoid artrit (M 05), annan reumatoid artrit (M 06) och Juvenil artrit (M 08).
Tabell 5. Antal personer inom respektive nämndområde med diagnosen RA (utifrån ICD-10-kod M05,
M06, M08) Redovisas per nämndområde och kön.
MittenÄlvsborg
Sjuhäradsbygden
Antal personer
Antal personer
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
2003
330
115
445
661
206
867
2004
324
110
434
677
219
896
Källa: Vårddatabasen Vega
Sjukdomsförlopp
Det finns en stor variation i sjukdomsförloppet. Sjukdomen har ofta initialt ett smygande
förlopp. Vilket kan innebära att patienten inte söker eller får adekvat vård vid de första
lindriga symtomen. I sjukdomsgruppen finns såväl patienter med mycket lindrig sjukdom som
spontant blir bättre, som patienter som utvecklar svåra ledförändringar och rörelsehandikapp.
Även andra organ som hud, ögon och inre organ kan drabbas av inflammationen. Av de
drabbade är 10 – 15 % efter 10 år helt eller delvis beroende av en annan person. Ökad
dödlighet rapporteras i främst hjärt-kärlsjukdomar. Personer med RA upplever en sämre
livskvalitet jämfört med normalbefolkningen. Detta gäller i större grad personer i
yrkesverksam ålder.
Behandling
Vid behandling syftar man till att minska inflammationsaktiviteten, förbättra
allmäntillståndet, lindra subjektiva besvär samt att förbättra funktion och hindra progress.
Behandlingsalternativen består av läkemedel, kirurgi, sjukgymnastik och arbetsterapi. Oftast
består behandlingen av en kombination av flera alternativ. Ett nytt läkemedel, s k TNFalfahämmare har utvecklats och har på senare år visat sig vara mycket effektiva.
Kostnad
Kostnaderna för RA beräknades 1997 till cirka 3 miljarder kronor för Sverige. Där cirka 800
miljoner kronor härrör från de direkta kostnaderna (sjukvårdskostnad inklusive läkemedel)
och resterande 2,2 miljarder kronor från kostnader för förtidspension, sjukskrivning och för
tidig död.
Dessa kostnader kan i framtiden möjligen ändras då de nya läkemedlen är dyra. Kostnaden för
dessa läkemedel är cirka 20 gånger högre än för mer traditionell läkemedelsbehandling.
Årskostnaden ligger på ungefär 100 000 kronor per patient. Av patienter med grav RA
beräknas 10 – 20 % bli aktuella för behandling med TNF-alfahämmare. Trots dessa ökade
kostnader kan de sammanlagda samhällskostnaderna visa sig minska p.g.a. minskade
kostnader för sjuklighet, handikapp och invaliditet.
Vårdutnyttjande
I Södra Älvsborg finns reumatologmottagning både i Alingsås och Borås. De är besatta med
reumatologläkare och reumatologsjuksköterska. Totalt i Västra Götalandsregionen finns
en stor brist på reumatologer och sköterskor.
Under 2003 hade 387 invånare i MittenÄlvsborg någon form av vårdkontakt inom ovan
angivna diagnosgrupper + huvuddiagnos. Motsvarande siffra för Sjuhärad var 739 invånare.
Sett till det antal besök och antal vårdtillfällen patienterna genererar så besökte varje patient i
MittenÄlvsborg i genomsnitt vården ungefär 2,1 gånger och genererade ungefär 9
vårdtillfällen år 2004. För Sjuhärad var antal besök i genomsnitt 2,5 och antal vårdtillfällen
9,5 samma år.
Tabell 6. Personer med Reumatoid artrit (här definierat efter ICD-10-koderna M05, M06, M08) och antal
besök samt vårdtillfällen dessa genererade, redovisas per nämndområde och kön.
MittenÄlvsborg
Antal besök
Sjuhäradsbygden
Antal vårdtillfällen
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
2003
683
224
907
2004
686
221
907
Antal besök
Antal vårdtillfällen
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
36
6
42
1415
374
1789
71
11
82
25
23
48
1275
362
1637
67
27
94
Källa: Vårddatabasen Vega
Behov
Antalet personer med RA beräknas öka något, främst beroende på ändrad åldersstruktur. En
ökning av resursbehov kan också förväntas genom tidigareläggning av diagnos och
behandling samt p.g.a. att de nya läkemedlen är dyrare och i vissa fall kräver inläggning för
dosjustering och tätare återbesök.
Referenser
Hälso- och sjukvårdkansliet, Borås. Anteckningar från uppföljningsseminarier 2001 och 2002
avseende: Människor som drabbats av reumatoid artrit.
Förslag ”Sammanställning av fakta per sjukdomsgrupp. Västra Götalandsregionen” CMT
Rapport 1999:5
Socialstyrelsen: Förslag ”Nationella riktlinjer för vård och behandling av reumatoid artrit”
Socialstyrelsen 1998. Sjukvården i Sverige 1998: 137-147.
Läkemedelsverket: http://www.mpa.se/workshops/reko/reumatoidartrit.shtml (2005-06-03)
Västra Götalandsregionens vårddatabas VEGA
Mål och uppföljningsplan 2005-2006: Människor med reumatoid artrit
Mål
Indikator
Syfte
Ansvar
Samtliga diagnosticerade patienter
rapporteras till RAmona
Andel rapporterade till registret
Att kvalitetssäkra
vården
Säs, AL
Att registrera andelen
nydiagnosticerade patienter som
behandlas med DMARD*
Andelen nydiagnosticerade patienter som
behandlas med DMARD
Som del i att
utvärdera
kostnaderna för TNF
- hämmare
Säs, AL
Att samtliga med misstänkt RA ska
bedömas av reumatolog inom 3
månader.
Att fler patienter med RA upplever en
lägre grad av sjukdom efter ett halvt
respektive ett års behandling jämfört
med idag.
Måltal: 100%
Måltal:
Andel bedömda av reumatolog vid
nyinsjuknande (inom 3 månader)
Måltal: 90 %
Mäta grad av sjukdomsaktivitet enligt
DAS** efter 6 resp. 12 mån efter första
besök hos specialist
Måltal efter 6 mån:
Att mäta om den
självupplevda
livskvalitén förbättras
Säs, AL
av läkemedel.
MittenÄlvsborg:
Sjuhärad:
MittenÄlvsborg:
Sjuhärad:
MittenÄlvsborg:
Sjuhärad:
Att kvalitetssäkra
bedömningen
Att kvalitetssäkra
vården
Uppföljning 2005-2006
Säs, AL
MittenÄlvsborg: Alingsås lasarett är
anslutna sedan februari månad
2002.
Sjuhärad:
Måltal efter 12 mån:
* DMARD = Benämning på grupp sjukdomsmodifierande läkemedel som utgörs av auranofin, klorokin/hydroxyklorokin, metotrexat eller sulfasalazin
** DAS = Disease Activity Score
MÄNNISKOR MED ASTMA OCH/ELLER KOL
Beskrivning av tillståndet/sjukdomen
Astma är en inflammatorisk sjukdom i luftvägarna, som leder till återkommande perioder av
andnöd, hosta och pipande andning, dessa symtom beror på ett minskat luftflöde, som
försvinner spontant eller med behandling. Flertalet av de som har astma har lindriga besvär,
cirka 30 procent har medelsvår astma och ca 5 procent har svår astma.
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) innebär en kronisk nedsättning av
ventilationsförmågan som leder till en successiv försämring av luftflödet genom lungor och
luftvägar.
Den helt dominerade orsaken till KOL är rökning, det finns i sällsynta fall även belägg för att
damm, rök och gaser som vissa personer exponeras för i yrkeslivet kan vara orsaken. KOL är
ett relativt nytt begrepp som tidigare beskrevs som astma.
Avancerad KOL innebär en kraftigt nedsatt lungkapacitet, men leder i förlängningen också till
andra medicinska konsekvenser såsom muskelsvaghet, undernäring, inkontinens och
benskörhet. Den ständiga andnöden skapar ångest och en försämrad livskvalitet ofta med
social isolering som följd.
Förekomst
Astma är den vanligaste kroniska folksjukdomen i Sverige med en prevalens på 8 %, 20 det
innebär att det finns cirka 15 000 personer med astma i Södra Älvsborg. Sjukdomen ökar,
tydligast bland barn och unga vuxna. Trots intensiv forskning är inte orsakerna till själva
sjukdomen kända inte heller varför en ökning sker. Antalet individer med astma beräknas öka
under de närmaste 20 åren och har sedan 1960-talet fördubblats. Mortaliteten i Sverige är ca
400 personer/år.
I Sverige har cirka 700 000 över 50 års ålder och uppåt KOL, det motsvarar ca 8 % av
befolkningen över 50 år. Dödligheten i KOL är betydande cirka 2000 personer per år.
Fördelat på kvinnor och män har man sett en oroande ökning av kvinnor som avlider i
sjukdomen, 1997 var dessa 800 till antalet och antal avlidna män samma år var 125021.
Tabell 7. Antal personer med diagnosen astma (ICD-10-Kod J45-J46) respektive diagnosen KOL (ICD10-KOD J44.0, J44.1, J44.8, J44.9) i respektive nämndområde, redovisat på kön.
Personer med ASTMA
MittenÄlvsborg
Personer med KOL
Sjuhäradsbygden
MittenÄlvsborg
Sjuhäradsbygden
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
2003
1021
924
1945
2086
1769
3855
164
114
278
415
419
834
2004
1050
990
2040
1949
1822
3771
155
139
294
412
451
863
Vårddatabasen Vega
20
21
SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2000.
SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2000.
Tabell 8. Dödlighet i KOL 1998-2002, procentandel per kommun i Södra Älvsborg22
Sjuhäradsbygden (%)
Borås
Bollebygd
Mark
Svenljunga
Ulricehamn
Tranemo
medel
MittenÄlvsborg (%)
Kvinnor
Män
39
19
30
19
28
30
28
40
39
35
50
29
32
38
Lerum
Alingsås
Herrljunga
Vårgårda
medel
Länet (%)
Riket (%)
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
13
16
32
19
20
14
43
52
28
34
27
23
29
28
Vårddatabasen VEGA
Det är svårt att få en god uppfattning om antalet astmasjuka via regionens vårddatabas. En del
har lindriga besvär och klarar sig utan professionell vård under lång tid. För andra kommer
sjukdomen i skov med långa friska perioder däremellan.
Vård och behandling
Astma är en kronisk sjukdom som ofta upptäcks redan i barn- och ungdomsåren som kräver
regelbunden behandling och vårdkontakt. Tidig diagnos och adekvat behandling är grunden i
sekundärpreventionen. Det är viktigt att renodla diagnosen astma från t ex kronisk obstruktiv
lungsjukdom (KOL) för att kunna ge rätt medicinering och behandling. KOL debuterar senare
i livet först i 45-50 års åldern.
Målet med modern astmabehandling är en hög livskvalitet, bibehålla normal aktivitetsnivå, att
uppnå symtomkontroll och förebygga försämringsepisoder. För att uppnå detta är det viktigt
att öka patientens kunskap om sin sjukdom för att ge förutsättningar för en effektiv egenvård,
det krävs en välfungerande astmamottagning med fungerande astmateam för att få färre
akutbesök och sjukskrivningar. Enligt utvärdering i fokusgrupper finns behov av astmaskolor.
I patientenkäter framkommer ett behov av att öka patientens möjlighet till delaktighet i
behandlingen, t ex genom individuell vårdöverenskommelse.
Vårdnivå: Patienter med astma är idag i högsta grad primärvårdspatienter.
Det finns 9 astmamottagningar i MittenÄlvsborg, det finns alltså en på varje vårdcentral. I
Sjuhärad finns det 18/20 astmamottagningar.
Vid behandling av KOL är i det helt avgörande att sluta röka, då är prognosen är bättre. I
första hand rekommenderas rökstopp23. Medicinsk behandling med luftrörsvidgande eller
liknande medel har inte visat lika stor effekt som vid astma. Vid lindrig form av KOL
rekommenderas rökstopp och uppföljning av patienten. Vid svårare former av KOL används
kortison i inhalationsform vilket ger färre antal försämringsperioder. Vid mycket svår KOL
används syrgasbehandling i hemmet. Patientens livskvalitet blir bättre med kortisonspray och
luftrörsvidgande läkemedel. Det är av stort värde att patienten får sjukgymnastik för att hålla
en bra allmänkondition. Det finns ett antal KOL-skolor där astma sjuksköterska, läkare
sjukgymnastiken, arbetsterapeut m.fl. informerar och motiverar patienten att ta en aktiv del i
sin egen behandling.
22
23
Källa Folkhälsoinstitutet, kommunfakta 2004.
Socialstyrelsens riktlinjer för vård av astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), Socialstyrelsen, 2004.
Kostnader
Enligt SBU år 2000 beräknades kostnaderna för vård av astma och kroniskt obstruktiv
lungsjukdom (KOL) 1991 utgöra ungefär en procent vardera av de totala hälso- och
sjukvårdskostnaderna i Sverige. Detta motsvarade omkring 1,1 miljarder kronor per
sjukdomsgrupp. Till detta kom produktionsbortfall till följd av sjukskrivningar,
förtidspensioneringar och dödsfall i produktionsaktiva åldrar till en kostnad på 1,9 miljarder
kronor. Motsvarande siffror för KOL beräknades till 1,7 miljarder kronor. De totala
samhällskostnaderna för astma och KOL (år 2000) var nästan 7 miljarder kronor.
Betydande insatser görs lokalt för att underlätta tillvaron för de astmasjuka. Då det gäller
sjukvård har det skett en överföring av vård från sjukhus till primärvård. Trots det är antalet
personer som tvingats söka sluten sjukhusvård med astma som huvuddiagnos ungefär
oförändrat under perioden 1997-2000, medan antalet där astma utgör någon av de fem första
diagnoserna har stigit under motsvarande period.
Patienter med svår astma svarar för de största sjukvårdskostnaderna. Beräkningar har gjorts på
hur graden av följsamhet till ordinationen påverkar kostnaderna24. Jämförelser har gjorts på
direkta och indirekta kostnader för en patient med svår astma som helt struntade i sin
medicinering, det beräknades kosta 77 % mer per år än den som var 100 % följsam. Det
motsvarar 30 000 kr/år mot 53 000 kr/år.
Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande
Det finns idag inga kända faktorer som kan angripas för att minska förekomsten av astma. Det
är ett välkänt faktum att de akuta besvären minskar om man följer ordinerad medicinering.
Andra faktorer som påverkar sjukdomsförloppet positivt är framför allt att patienten får
kunskap om sin sjukdom och dess behandling, samt har en sund livsföring. Det är viktigt att
medicinering astmaskola mottagning blir ett naturligt led i behandlingen, eftersom många har
svårigheter att acceptera sin astma. Tidig diagnostik och intervention är viktig. Det finns idag
inga kända faktorer som kan angripas för att minska förekomsten av astma.
Förbättringsområden
Att tidigt sätta rätt diagnos är viktigare vid KOL än vid astma, det gör att patienten får chans
att leva ett bättre liv. Spirometrar finns idag på alla vårdcentraler i vårt nämndområde.
Astmasjuksköterskor har KOL-mottagning i samband med astmamottagningen och
samarbetar med läkare, sjukgymnaster och arbetsterapeuter m fl.
KOL är idag den femte vanligaste dödsorsaken. Det finns ett stort och ökande vårdbehov i
denna patientgrupp vad gäller både inläggningar på sjukhus, behovet av avancerad
hemsjukvård och insatser från kommunerna kommer också att öka.
24
IHE Arbetsrapport 2001:5
Tabell 9. Rökande blivande mödrar 1998-2002 procentandel per kommun i Södra Älvsborg25
Sjuhäradsbygden (%)
Borås
Bollebygd
Mark
Svenljunga
Ulricehamn
Tranemo
medel
MittenÄlvsborg (%)
15
11
14
17
12
15
14
Lerum
Alingsås
Herrljunga
Vårgårda
medel
Länet (%)
Riket (%)
12
12
10
14
13
17
14
Ett annat förbättringsområde är att kontinuerligt arbeta med att försöka få människor att aldrig
börja att röka.
Vårdutnyttjande
Bland patienter med Astma fördelar sig vårdutnyttjandet mellan de respektive nämnderna
enligt vad som framgår i tabellen nedan.
Tabell 10. Antal besök och antal vårdtillfällen som astmapatienter genererade, per nämnd och kön. (ICD10-kod J45-J46)
Besök
Vårdtillfällen
MittenÄlvsborg
2003
2004
Sjuhäradsbygden
MittenÄlvsborg
Sjuhäradsbygden
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Tot
Kvinnor
Män
956
931
1015
1015
1971
1946
1917
1761
1842
1865
3759
3626
21
18
35
31
56
49
71
55
86
89
Totalt
157
144
Vårddatabasen VEGA
Bland patienter med KOL fördelar sig vårdutnyttjandet mellan de respektive nämnderna enligt
vad som framgår i tabellen nedan.
Tabell 11. Antal besök och antal vårdtillfällen som KOL-patienter genererade, per nämnd och kön. (ICD10-kod J44.0, J44.1, J44.8, J44.9)
Besök
Vårdtillfällen
MittenÄlvsborg
2003
2004
25
Sjuhäradsbygden
MittenÄlvsborg
Sjuhäradsbygden
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
55
67
40
49
95
116
199
232
213
223
412
455
57
39
25
40
82
79
149
120
Folkhälsoinstitutet, kommunfakta, 2004.
Män
Totalt
135
284
158
278
Källa: Vårddatabasen Vega
Mål och uppföljningsplan 2005-2006: Människor med astma och/eller KOL
Mål
Indikator
Att alla patienter
med astma ska
erbjudas en säker
diagnostik.
Andel patienter med astma.
Andel patienter med
genomförd och
dokumenterad basalutredning.
Syfte
Mycket viktigt att diagnosen
sätts tidigt för att sätta in
behandling med läkemedel.
Ansvar:
Uppföljning avseende 2005
MittenÄlvsborg:
Säs, PV, AL
Sjuhärad:
Måltal: 90%.
Patienter med
astma ska göra
återbesök till
astmamottagning
regelbundet.
God
sjukdomskontroll.
Andel patienter med aktuella
uppgifter om spirometri.
Måltal: 90%.
Andel astmapatienter som
sökt akut p.g.a. astma de
senaste 12 månaderna.
Måltal:
Att alla patienter
med KOL
informeras om och
får råd om
rökstopp.
Andel KOL patienter som är
rökare/ icke rökare.
Andel KOL patienter som
slutat röka det senaste året.
Måltal:
Viktig kvalitetsparameter vad
gäller t ex årlig kontroll av
PV
patienten på
astmamottagning.
MittenÄlvsborg:
En adekvat behandlad astma
som följs upp kontinuerligt
Säs, PV, AL
behöver i mindre
utsträckning söka akut.
MittenÄlvsborg:
Rökare med KOL som lyckas
sluta röka förbättrar sin
Säs, PV, AL
prognos.
Sjuhärad:
Sjuhärad:
MittenÄlvsborg:
Sjuhärad:
MÄNNISKOR MED DIABETES
Förekomst
Andelen människor med diabetes i Sverige är bland de högsta i världen. Mellan 3 och 4 % av
den svenska befolkningen beräknas ha diabetes. Detta innebär att det bör finnas
8 000 - 10 000 individer med diabetes i MittenÄlvsborg och Sjuhäradsbygden. Ökningen av
antalet diabetessjuka i Sverige har varit snabb, cirka 6% per år. Typ 1 diabetes utgör enligt
nationella uppgifter 10 – 15 % av samtliga med diabetes och drabbar vanligen personer under
40 år. Vanligast formen av diabetes är typ 2 diabetes, s k åldersdiabetes. Denna typ uppträder
oftast hos personer över 40 år och är ofta förenad med övervikt. Idag ser man dock en trend
att insjuknandet i denna typ av diabetes sker i allt lägre åldrar.
Tabell 12. Antal personer med diabetes (ICD-10-kod E10-E14) i respektive nämndområde redovisas per
kön.
Personer
MittenÄlvsborg
2003
2004
Sjuhäradsbygden
Kvinnor
Män
Tot
1121
1155
1409
1463
2530
2618
Kvinnor
Män
Tot
2798
3286 6084
2806
3371 6177
Källa: Vårddatabasen Vega
Vårdutnyttjande
Tabell 13. Antal besök och vårdtillfällen bland diabetespatienter i respektive nämndområde redovisat per
kön.
Besök
Vårdtillfällen
MittenÄlvsborg
2003
2004
Sjuhäradsbygden
MittenÄlvsborg
Sjuhäradsbygden
Kvinnor
Män
Tot
Kvinnor
Män
Tot
Kvinnor
Män
Tot
Kvinnor Män
1418
1798
1777
2267
3195
4074
4184
4924
5339
6470
9523
11394
49
48
39
50
88
98
135
131
266
113
122
235
Källa: Vårddatabasen Vega
Tot
Personer med diabetes löper ökad risk att drabbas av komplikationer från ögon, njurar, fötter,
hjärta och blodkärl. Nästan hälften av alla fot- och benamputationer i västvärlden genomförs
på människor med diabetes.
Förebyggande
Diabetesvården har en utpräglat förebyggande inriktning, där patientutbildning och egenvård
spelar en betydelsefull roll för om och när individen ska drabbas av komplikationer. De enda
kända primärpreventiva åtgärderna är goda kostvanor och motion. Socialstyrelsen har
tillsammans med Socialdepartementet och Landstingsförbundet utarbetat Nationella Riktlinjer
för Diabetesvården som beskriver målen för diabetesvården i Sverige. Dessa riktlinjer ska
ligga till grund för lokala vårdprogram. Sådana finns både i Västra Götalandsregionen och i
MittenÄlvsborg och Sjuhäradsbygden.
Det är viktigt att via sekundärpreventivt arbete förhindra allvarliga komplikationer. Inom
MittenÄlvsborg och Sjuhäradsbygden har antalet underbensamputationer hos personer med
diabetes minskat under åren 1997 – 2000.
Folkhälsoarbete
Livsstilfrågor såsom kost- och motionsvanor och drogförebyggande arbete är viktiga områden
för förebyggande insatser i syfte att hindra utvecklingen av typ 2 diabetes. Stöd till mödraoch barnhälsovård, förskola och skola i deras hälsofrämjande arbete med livsstilsfrågor är
också en viktig del i detta arbete.
Kostnader och resursinsatser
Diabetesvården beräknas stå för cirka 10 % av de direkta vårdkostnaderna i landet. Därtill
kommer indirekta kostnader för sjukfrånvaro, förtidspensionering och inte minst ett mänskligt
lidande och för tidig död. Idag finns uppgifter om att det är tre gånger dyrare att låta personer
med dåligt kontrollerad typ 2 diabetes utveckla allvarliga följdsjukdomar än att förebygga
dem med sekundärpreventiva åtgärder. Kommittén för hälso- och sjukvårdens finansiering
och organisation (HSU 2000) beräknar att individer med diabetes står för 7 % av det totala
vårdutnyttjandet inom landstingssektorn.
Vårdkedjearbetet
Formellt utsedda vårdkedjeledare är för Borås-Bollebygd- Ulricehamn-Tranemo Marianne
Olsson, för Mark och Svenljunga Britt-Marie Carlsson samt för MittenÄlvsborg (kallas nu
Diabetesrådet) Peter Fors.
Behov
Behoven har fångats upp genom patientenkäter, rapport från Nationella Riktlinjer för
Diabetes i Västra Götaland och uppföljningsseminarier med företrädare från vårdgivare vid
Alingsås lasarett, Säs, primärvården och kommunerna. Viktiga förbättringsfaktorer:

Att kunna erbjuda individer med diabetes utbildning om sin sjukdom samt en individuell
vårdöverenskommelse.

Att alla diabetiker i behov av medicinsk fotvård och ortopedtekniska hjälpmedel ska
kunna erbjudas detta.

Informationsteknologi som ökar möjligheterna att utbyta kunskap och information samt
att inhämta kvalitetsindikatorer för utvärdering av diabetesvården lokalt och regionalt.

Diabetesprevention med screening och tidig upptäckt kombinerad med tidigt insatta
åtgärder mot sjukdomen.

Att erbjuda riktad hälsokontroll till alla personer med ökad risk för hjärt- och
kärlsjukdom.

Att efter förlossningen aktivt följa upp kvinnor med graviditetsdiabetes för att förebygga
återinsjuknande.
För att man ska nå framgång med diabetesvården är det viktigt att ha fungerande
vårdkedjegrupper och väl fungerande diabetesmottagningar med diabeteskompetent personal.
Ett viktigt led i detta arbete är att fortsätta tillskapandet av sjuksköterskeledda diabetesmottagningar.
Referenser
SOU 1996:163, 1996: Behov och resurser i vården- en analys. Kommittén om hälso- och
sjukvårdens finansiering och organisation (HSU 2000) Stockholm: Socialdepartementet.
Fallberg Lars, 1998: Vi värderar vården; Hur personer med diabetes värdera kvaliteten i
vården. Delrapport 1. Diabetesförbundet och Nordiska Hälsovårdshögskolan.
Socialstyrelsen, 1998: Sjukvården i Sverige 1998 . Stockholm: Socialstyrelsen
Nationella Diabetesregistret – årsrapport 2001
Nationella riktlinjer för diabetes i Västra Götaland 1999.
”Vad tycker människor med diabetes om vården”? En kartläggning och analys
genomförd 1997 i samverkan mellan HSN i Borås, Södra Älvsborg och MittenÄlvsborg.
Hälso- och sjukvårdskansliet, Borås, 2002. Anteckningar från seminarier 1997 – 2002
avseende behovsgruppen Människor som drabbats av diabetes.
Folkhälsorapport 2001. Socialstyrelsen.
Mål och uppföljningsplan 2005-2006: Människor med diabetes
Mål
Andelen patienter med god
kontroll på blodsockernivån
ska öka.
Indikator
Andel patienter med HbA1c <6% vid
typ 1 diabetes.
Måltal:
Andel patienter med HbA1c <5% vid
typ 2 diabetes.
Måltal:
Andelen patienter som
uppnått målblodtrycket ska
öka.
Syfte
Mått på diabetesvårdens kvalitet.
God kontroll minskar risken för
ögon-, njur- och nervsjukdomar
samt åderförkalkning som i sin tur
ökar risken för hjärtinfarkt, stroke
och perifer kärlinsufficiens.
Ansvar
Uppföljning avseende 2005
Säs, PV, AL
MittenÄlvsborg:
Metod: NDR
Sjuhärad:
Andel patienter <75 år med blodtryck
lägre än 140/85.
Högt blodtryck ökar risken för
komplikationer. Hos patienter med PV, Säs, AL
Måltal:
mikroalbuminuri ökar risken för
Andel patienter <75 år med
nefropati. Tillståndet ska behandlas
mikroalbuminuri med blodtryck lägre och tidig behandling är enkel och
Metod: NDR
än 130/80.
kostnadseffektiv.
MittenÄlvsborg:
Sjuhärad:
Måltal:
Andelen patienter
inrapporterade till NDR.
Att andelen patienter som
utvecklar fotsår minskar
årligen.
Säs, PV, AL
MittenÄlvsborg:
Måltal: 90 %.
En förutsättning för att möjliggöra
såväl den lokala
kvalitetsuppföljningen liksom
regionalt och nationellt.
Metod: NDR
Sjuhärad:
Antalet patienter <75 år som årligen
behandlats för fotsår vid sjukhusens
diabetes-mottagningar i förhållande
till det totala antalet registrerade
patienter.
Fotsår är en komplikation som bör
undvikas. Viktigt att följa effekten
av gjorda förändringar i utbudet av
medicinsk fotvård.
Diabetesfotmottagnin MittenÄlvsborg:
garna. Säs, PV, AL
Andel patienter som rapporteras till
NDR.
Måltal:
Sjuhärad:
MÄNNISKOR MED HÖFTFRAKTUR
Förekomst
Tabell 14. Antal personer med höftfraktur (ICD-10-kod S72) i våra respektive nämndområden, redovisas
per kön.
Personer
MittenÄlvsborg
2003
2004
Sjuhäradsbygden
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
150
163
74
82
224
245
329
167
496
333
162
495
Källa: Vårddatabasen Vega
Män
Totalt
Vårdutnyttjande
Tabell 15. Antal besök och vårdtillfällen patienter med höftfrakturer genererade 2003-2004 i respektive
nämndområde, redovisas på kön.
Besök
Vårdtillfällen
MittenÄlvsborg
2003
2004
Sjuhäradsbygden
MittenÄlvsborg
Sjuhäradsbygden
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
87
76
51
38
138
114
222
188
114
106
336
294
129
137
62
56
191
193
271
298
Män
Totalt
136
407
147
445
Källa: Vårddatabasen Vega
Knappt 2/3 av höftfrakturpatienter var kvinnor med en medelålder på 81 år. Hälften är
ensamboende. Orsaken till höftfrakturen är oftast fallolyckor som vanligtvis inträffar inomhus
i patientens hem.
Förebyggande
Det bästa sättet att förebygga höftfrakturer är antagligen fysisk aktivitet i ungdomen, vilket
bidrar att bygga upp ett starkt skelett, och bibehållen fysisk aktivitet upp i hög ålder.
Balansförmågan hos gamla kan tränas och det är troligt att sådan träning skulle kunna
reducera fallbenägenheten och antalet frakturer. Rökning medför ökad risk. Inom ramen för
folkhälsoarbetet, bland annat i äldresäkerhetsråd, bedrivs en mängd olika aktiviteter t ex
information för att förhindra fallolyckor, fysisk aktivitet och träning av balansförmågan. I
Marks kommun bedrivs uppsökande verksamhet med 75-års-samtal där förebyggande
åtgärder tas upp. Inom sjukvården finns sedan flera år ett osteoporosprogram för att
förebygga, identifiera och behandla benskörhet. Det sker för närvarande även en stark
utveckling inom läkemedelsområdet ifråga om preparat mot benskörhet.
Folkhälsoarbete
Det hälsofrämjande arbetet handlar om ”den process som ger människor möjligheter att öka
kontrollen över sin hälsa och förbättra den”. Utgångspunkten är att stärka de hälsofrämjande
effekterna i individens omgivning, genom att påverka livsvillkoren i de närmiljöer, arenor, där
människor lever eller vistas. Till exempel förskola, skola, arbetsplatser och bostadsområden.
Hälsan ses här som en resurs i vardagslivet, som förutsätter att individen har tillfällen att
påverka den egna situationen och samhällsförhållanden som är avhängiga för att hälsan ska
förbättras och tillses. Hälsosamtalen och kunskaperna om kost, motion och riskerna med fall
och fallskador ska tas upp i ett sammanhang där både individ- omgivnings- och
samhällsinriktade frisk- och skyddsfaktorer involveras. Sedan ett flertal år pågår i
Sjuhäradsbygden och MittenÄlvsborg ett hälsofrämjande folkhälsoarbete inom både
kommuner och primärvård som innefattar det skadeförebyggande arbetet. Insatser görs till
exempel för barn och ungdom på förskolor, skolor, idrottsföreningar och för äldre i
pensionärsföreningar, äldreboende och för befolkningen i några bostadsområden.
Kostnader
Enligt de kostnadsberäkningar som gjorts av Kommittén om hälso- och sjukvårdens
finansiering och organisation (HSU 2000) kostar en individ som drabbas av höftfraktur i
genomsnitt omkring 79 000 kronor under en 12-månadersperiod, från och med insjuknandet
(1994-års prisnivå). Beräkningarna bygger på data från Malmöhus läns landsting och avser all
vård som ges inom landstingssektorn. Enligt de beräkningar som gjorts inom ramen för RIKSHöft var genomsnittskostnaden 75 000 kronor (1992-års prisnivå) under de första fyra
månaderna. Summan inkluderar såväl institutionsvård som hemhjälp.
Behov
Behoven har fångats genom patientintervjuer, journalgranskning, data från RIKS-Höft,
litteratur/artiklar och uppföljningsseminarier med företrädare från vårdgivarna vid Södra
Älvsborgs sjukhus, primärvården och kommunerna. Det viktigaste behovet ur ett
befolkningsperspektiv är att så långt som möjligt förebygga att människor ådrar sig en
höftfraktur. Andra behov som bör tillgodoses är:

Utveckling av och tillämpning av ett vårdprogram för osteoporos.

En kunskapsbaserad vård och behandling (evidence based) som förhindrar att patienten
drabbas av akut förvirringstillstånd i samband med höftfrakturen.

En fullgod smärtlindring under hela vårdförloppet

Förhindra andra komplikationer såsom infektioner och trycksår

Att man på samtliga patienter gör en helhetsbedömning av deras hälsa
Vad patienterna anser vara betydelsefullt (intervjuer av 65 patienter)

Att personalen har tid att samtala och lyssna.

Att personalen förstår vad som är patientens viktigaste problem att få stöd och hjälp med

Att man får veta tillräckligt om sin sjukdom och vård.

Att få hjälp med den personliga vården (ex. klädsel, mat hygien, toabesök, förflyttning)

Att personalen visar tillräckligt med hänsyn vid t ex undersökningar, toabesök,
träningsmoment, i samtal etc.

Att man får den träning som man behöver.

Att man får tillräckligt med stöd och hjälp inför utskrivningen.

Att man blir tillräckligt förberedd på den situation som stundar efter sjukhusvistelsen.

Att man vet vart man ska vända sig om man behöver hjälp när det gäller hälsan.
Vården får mycket goda omdömen på de flesta av dessa punkter men det finns också
förbättringspotentialer på en del. Framför allt bör förbättringar göras vad gäller:

att förmedla kunskap till patienterna om deras sjukdom och vård

förberedelserna inför utskrivningen och situationen för patienten och anhöriga efter
sjukhusvistelsen

information om vart man ska vända sig om man behöver hjälp när det gäller hälsan
Referenser
SOU 1996:163, 1996; Behov och resurser i vården- en analys. Kommittén om hälso- och
sjukvårdens finansiering och organisation (HSU 2000) Stockholm: Socialdepartementet
Socialstyrelsen, 1999; RIKS-höft; Medicinsk faktadatabas
Socialstyrelsen, 1999; Kliniska riktlinjer och patientinformation: höftfraktur; Medicinsk
faktadatabas.
Borås lasarett, 1999-01-19; Ändrad gränsdragning mellan ortopedklinik och
rehabiliteringsklinik.
Vårdkedja Höftfrakturer i Borås–Bollebygd. 1998; Verksamhetsberättelse.
Höftfrakturer- Vårdkedjeanalys av patienter i Alingsås, Lerum, Vårgårda och Herrljunga;1999
Hälso- och sjukvårdskansliet i Borås, Anteckningar från uppföljningsseminarium
1999-2002 avseende: Människor som drabbats av höftfraktur.
Patienters och anhörigas uppfattning om vården, intervjuer med patienter vårdade vid
Alingsås och Borås lasarett, 1999.
Borås lasarett, 1997. Osteoporosriktlinjer för utredning och behandling; medicinkliniken.
Landstinget i Skaraborg, 1998. Osteoporos; organisatoriskt vårdprogram.
Mål och uppföljningsplan 2005-2006: Människor med höftfraktur
Mål
Indikator
Rehabilitering till tidigare
funktionsnivå, patienterna
ska ha samma
gångförmåga efter
operationen som före
skadetillfället.
Andel patienter som vid fyramånaderskontrollen som kunde gå
före operation och har samma
gångförmåga.
Patienten ska ha en god
smärtfri funktionsnivå.
Syfte
Säs, AL
Ett mått på vårdens kvalitet
och resultat.
Metod: SAHFE Kval.reg.
Måltal: 75 %.
Andel patienter utan smärta fyra
månader efter operation.
Måltal:
Andel patienter som blir opererade
inom 24 timmar.
Måltal: 85 %
Uppföljning avseende 2005
MittenÄlvsborg:
Sjuhärad:
Säs, AL
MittenÄlvsborg:
Metod: SAHFE Kval.reg.
Sjuhärad:
Säs, AL
MittenÄlvsborg:
Metod: SAHFE Kval.reg.
Sjuhärad:
Speglar frakturläkning.
Måltal: 75 %.
Andel patienter med trycksår som
uppkommit under vårdtiden.
God omvårdnad och snabbt
omhändertagande av
patienten.
Ansvar
Speglar en fungerande
vårdprocess.
MÄNNISKOR MED HJÄRTINFARKT
Förekomst
Tabell 16. Antal personer med hjärtinfarkt (ICD-10-kod I21-I22)
i respektive nämndområde, redovisat per kön.
Personer
MittenÄlvsborg
2003
2004
Sjuhäradsbygden
Kvinnor
Män
Tot
155
141
250
221
405
362
Kvinnor
Män
Tot
343
469
812
348
435
783
Källa: Vårddatabasen Vega
Vårdutnyttjande
Tabell 17. Antal besök och vårdtillfällen personerna genererade 2003-2004. Per nämndområde och kön.
Besök
Vårdtillfällen
MittenÄlvsborg
2003
2004
Sjuhäradsbygden
MittenÄlvsborg
Sjuhäradsbygden
Kvinnor
Män
Tot
Kvinnor
Män
Tot
Kvinnor
Män
Tot
30
34
40
55
70
89
42
41
108
87
150
128
130
130
253
229
383
359
Kvinnor
Män
Tot
339
512
851
360
472
832
Källa: Vårddatabasen Vega
Kommentar 2: Observera att som framgår av uppföljningstexten till mål 1, så ändrades
definitionen och kriterierna för hjärtinfarkt under 2001. Det är troligt att detta fick genomslag
i statistiken någon gång under 2001, vilket troligtvis kan förklara ökningen av antalet mellan
åren.
Antalet individer med hjärtsjukdom uppgår till cirka 10 000 i de båda nämndområdena.
Vården av patienter med infarkt har genomgått mycket stora förändringar under de senaste
decennierna. Dödligheten i hjärtinfarkt har minskat, men är fortfarande den vanligaste
dödsorsaken. Varje år avlider cirka 48 000 individer till följd av hjärt- eller kärlsjukdomar i
Sverige, varav ungefär 17 000 i hjärtinfarkt.
Förbättringar i hjärtinfarktbehandlingen genom effektiva och tidigt insatta läkemedel har
medfört kraftigt minskad dödlighet på sjukhus. Speciella insatser har genomförts att förbättra
det akuta omhändertagandet. En betydelsefull faktor är att minimera tiden mellan infarktens
inträffande tills dess att behandling sätts in.
Sedan 1998 finns nationella riktlinjer för kranskärlssjukvård.
Förebyggande
Den minskade dödligheten förklaras till största delen av att färre insjuknar, men också av att
de som insjuknar överlever i större utsträckning. Bidragande orsaker till den minskade
sjukligheten anses vara livsstilsförändringar (rökning, kost och motion), förbättrat omhänder-
tagande av högt blodtryck, förbättrad infarktbehandling inklusive sekundärprevention, och
rehabilitering. Nya läkemedel som sänker kolesterolhalten i blodet bedöms kunna minska
risken för insjuknande i ny hjärtinfarkt. En annan riskfaktor som bör beaktas är negativa
psykosociala faktorer.
Gruppen av människor med diagnosen instabil angina ökar däremot och insatserna som görs
avseende sekundärprofylax och rehabilitering är samma som vid diagnosen hjärtinfarkt.
Folkhälsoarbete
I det hälsofrämjande folkhälsoarbetet är det väsentligt att utifrån ett arenaperspektiv arbeta
med livsstilfrågor: kost, motion och drogförebyggande. Men även stödja mödra- och barnhälsovården, förskola och skolan i deras hälsofrämjande arbete vad gäller livsstilsfrågorna.
Kostnader
Ett vårdtillfälle för akut hjärtinfarkt kostar omkring 40 000 kronor. Till denna kostnad
tillkommer öppenvård och läkemedel. Förskrivningen av blodfettssänkande läkemedel har
ökat och utvärdering avseende kostnadseffektivitet har visat att kostnaden per vunnet
levnadsår är 56 400 kronor, vilket i jämförelse med många andra insatser i hälso- och
sjukvården får anses vara kostnadseffektivt. Dock finns mycket som talar för att förskrivning
av blodfettsänkande medel av primärpreventiva skäl inte är lika kostnadseffektiva som vid
sekundärprevention. Där är befolkningsinriktad prevention, läkares råd om rökstopp och
rökavvänjning efter hjärtinfarkt mer kostnadseffektiv.
Behov
Behoven har fångats genom patientintervjuer, RIKS-HIA, litteratur/artiklar och
uppföljningsseminarier med företrädare från vårdgivarna vid Södra Älvsborgs sjukhus,
primärvården och kommunerna. Behoven som pekas ut är:

Att personer med misstänkt hjärtinfarkt snabbt kommer under behandling på sjukhus.
Fördröjningen orsakas i första hand av att patienten själv inte söker direkt. Det finns också
viss osäkerhet hos kommunernas personal vid särskilt boende om hur de skall handla då
någon av de boende får bröstsmärtor.

Effektivt medicinskt omhändertagande och behandling i enlighet med de nationella
riktlinjerna.

Lokalt vårdprogram/handlingsprogram för att uppnå välfungerande samverkan och
kunskapsbaserad, enhetlig vård för alla oavsett vårdgivare.

Riktlinjer för det sekundärpreventiva arbetet för människor avseende hypertoni,
hyperlipedemi (höga halter av blodfetter) och rökning.

Patienterna ger uttryck för behov av mer information om sin sjukdom och hur man skall
förhålla sig efter sjukhusvistelsen vad gäller kost, motion, sexualitet och stress

Klara besked om återbesök, när och till vem, vid utskrivningen.
Referenser
SOU 1996:163, 1996: Behov och resurser i vården- en analys. Kommittén om hälso- och
sjukvårdens finansiering och organisation (HSU 2000) Stockholm: Socialdepartementet
Socialstyrelsen, 1997: Årsrapport RIKS-HIA; Medicinsk faktadatabas
Socialstyrelsen, 1998: Nationella riktlinjer för kranskärlssjukvård; Medicinsk faktadatabas
EpC, 2000. ”Lipidsänkande läkemedel till kranskärlssjuka: Kostnadseffektivitet och
epidemiologi som underlag för resursfördelning”. Rapport 2000:5. Socialstyrelsen.
Svensson, L m fl, 1998: Fokusgrupper: närstående + patienter vid Skene lasarett.
Rydstedt, J, Flensburg K. 1998: Patientupplevelse från människor som fått hjärtinfarkt;
Fokusgruppsintervjuer, Alingsås lasarett.
Marinder, I. 1999: Omvårdnad i primärvård av patienter som genomgått en hjärtinfarkt: i ett
vårdvetenskapligt perspektiv. Vårdhögskolan i Borås.
Stenestrand, U m fl 1998: ”Akut kranskärlsvård – framgångsrik, men ojämlik” I Läkartidningen 1998:24.
Hälso- och sjukvårdskansliet i Borås, Anteckningar från uppföljningsseminarium avseende
patienter med hjärtinfarkt 1999, 2000, 2001 och 2002.
Mål och uppföljningsplan 2005-2006: Människor med hjärtinfarkt
Mål
Indikator
Syfte
Att väntetid mellan
larmande och ankomst av
ambulans inte överstiger 20
min för minst 80 % av
infarktpatienterna (prio1,
kodgrp 301) som inkommer
med ambulans till sjukhuset.
Andel patienter (prio 1 kodgrp 301)
där tid från larm till
ambulansankomst understiger 20 %.
Redovisas per kommun.
Tidig bedömning och
behandling påverkar
utgången.
Patienter med ST-höjning
eller vänstergrenblock (total
avstängning av ett
kranskärl) ska behandlas
med akut perfusion.
Ansvar
Säs, AL
Andel patienter < 80 år som fått akut
reperfusionbehandling vid hjärtinfarkt
Effektiv behandling
med ST-höjning eller
påverkar överlevnaden.
vänstergrenblock.
Måltal:
Uppföljning avseende 2005
MittenÄlvsborg:
Metod: VGR-interna
reg.
Sjuhärad:
Säs, AL
MittenÄlvsborg:
Metod: Riks-HIA
Sjuhärad:
Säs, AL
MittenÄlvsborg:
Metod: Riks-HIA
Sjuhärad:
Andel patienter som avlider
Hög överlevnadsgrad
relaterat till medelålder.
-
första dygnet
-
inom 30 dagar
relaterat till medelålder.
Oförändrad ADL-funktion
är en del av
rehab.kvaliteten.
Måltal:
Väntetid för arbets-EKG ska
Andel patienter som får detta inom 2
vara max 2 månader för
månader.
patienter som uppvisar
tecken till
Måltal:
kranskärlssjukdom vid EKG.
Säs, AL
Fortsatt utredning ska inte
fördröjas.
MittenÄlvsborg:
Metod: VGR-interna
reg.
Sjuhärad:
MÄNNISKOR MED STROKE
Förekomst
Slaganfall, eller stroke, är en av våra folksjukdomar. I 80 – 85 % av fallen är en blodpropp
den bakomliggande orsaken i resterande fall en blödning. Det är framförallt den gamla
människan som insjuknar i stroke. Varje år insjuknar cirka 25 000 svenskar i slaganfall varav
20 000 är förstagångsinsjuknanden. Cirka 20 % av de drabbade är yngre än 65 år vid
insjuknandet och medelåldern är 75 år. Dessutom drabbas fler yngre kvinnor som röker och
har gjort det länge, har stressigt arbete och är lågutbildade.
Tabell 18. Antal patienter med stroke (ICD-10-kod I61, I63, I64) i respektive nämndområde, redovisas per
kön.
Personer
MittenÄlvsborg
2003
2004
Sjuhäradsbygden
Kvinnor
Män
Tot
259
293
293
293
552 667
586 641
Kvinnor
Män
Tot
622
1289
673
1314
Källa: Vårddatabasen Vega
Vårdutnyttjande
Tabell 19. Antal besök och vårdtillfällen som patienter med stroke genererade åren 2003-2004 i respektive
nämndområde, redovisas per kön.
Besök
Vårdtillfällen
MittenÄlvsborg
2003
2004
Sjuhäradsbygden
Kvinnor
Män
Tot
95
154
121
137
216 209
291 220
Kvinnor
MittenÄlvsborg
Män
Tot
Kvinnor
231
342
440
562
157
177
Män
Sjuhäradsbygden
Tot
Kvinnor
166
323
376
158
335
368
Källa: Vårddatabasen Vega
Män
Tot
306
377
682
745
Förebyggande
Cirka 70 % av alla strokeinsjuknanden kan hänföras till högt blodtryck. Andra etablerade
riskfaktorer för utvecklandet av stroke är ålder, manligt kön, förhöjda blodfetter, rökning,
diabetes, hög alkoholkonsumtion och hjärtsjukdom. Andelen patienter med förmaksflimmer
utgör en dryg fjärdedel av patienterna enligt RIKS-Stroke. Det primärpreventiva arbetet
utgörs dels av åtgärder för att främja en hälsosam livsstil bland befolkningen dels preventiva
insatser för personer med en eller flera riskfaktorer. Särskilt bör människor med högt
blodtryck identifieras och behandlas. Diabetespatienter och patienter med förmaksflimmer är
andra grupper som redan har etablerad kontakt med sjukvården och där förebyggande insatser
mot stroke är viktigt.
Folkhälsoarbete
I det hälsofrämjande folkhälsoarbetet är det väsentligt att utifrån ett arenaperspektiv arbeta
med livsstilfrågor: kost, motion och drogförebyggande. Men även stödja mödra- och barnhälsovården, förskola och skolan i deras hälsofrämjande arbete vad gäller livsstilsfrågorna.
Kostnader
Stroke är den kroppsliga sjukdom som kostar mest i Sverige, dryga 10 miljarder kronor per år.
Det är en kostnadsmässigt ”tung” diagnos för såväl kommun som landsting. En undersökning
i Marks kommun/Skene lasarett visade att kostnaderna för en strokepatient under enbart första
året efter insjuknandet i genomsnitt uppgick till 390 000 kronor. Av dessa belastades
lasarettssjukvården med 9 %, primärvården med 6 % och kommunen med 85 %. Enligt
beräkningar från Östergötlands läns landsting kostar en människa med förstagångsstroke cirka
280 000 kronor under den 12-månadersperiod som följer efter det akuta insjuknandet.
Behov
Behoven har fångats genom patientintervjuer, årsrapport från RIKS-Stroke, litteratur/artiklar
och uppföljningsseminarier med företrädare från vårdgivarna vid Södra Älvsborgs sjukhus,
primärvården och kommunerna.

En riskfaktor för att drabbas av stroke är förmaksflimmer, det är därför viktigt att
blodförtunnande medel sätts in.

Att individen med misstänkt stroke snabbt kommer till sjukhuset.

Det är av största vikt att snabbt sätta diagnosen och kunna påbörja behandling och
rehabilitering. Detta gäller självklart även de som bor i kommunernas särskilda boende.
Full klarhet måste råda om detta mellan sjukhusen, primärvården och kommunerna. Även
allmänheten bör informeras om vikten av att snabbt söka vård vid tecken på stroke.

Att patienterna får sin vård vid en strokeenhet.

En mängd olika studier visar bäst vårdresultat för de som får sin vård och rehabilitering
vid en strokeenhet. Data från RIKS-Stroke visar bättre diagnostik, lägre grad av
handikapp, att fler kunde återvända till eget boende och lägre dödlighet vid
strokeenheterna jämfört med vanliga avdelningar.

Samarbete mellan sjukhus, primärvård och kommuner.

Stroke är en gränsöverskridande diagnos, vilket innebär att samarbetet mellan
vårdnivåerna är viktigt. Utifrån ett primärvårds- och kommunalt perspektiv upplevs
närheten till sjukhus (såväl geografiskt som kommunikativt) som en viktig förutsättning
för att åstadkomma en god strokevård. Det är ett absolut krav att patienter med fortsatt
rehabiliteringsbehov ges fortsatt rehabilitering inom en vecka efter utskrivning från
sjukhuset.

Socialstyrelsens undersökning 2001 av hur strokedrabbades situation ser ut två år efter
insjuknandet visar att denna grupp uppvisar stora hjälpbehov, oavsett om detta uttrycks i
funktionsnedsättningar, symptom på ohälsa eller livskvalitetsförluster. Ytterligare
beskrivs det stora beroendet av anhöriga och närstående som många har. Det tredje
intrycket handlar om den frekventa förekomsten av kognitiva skador med efterföljande
psykosociala konsekvenser.

Patienters och anhörigas uppfattning om vården.
Vid en studie som genomförts vid lasaretten i Skene, Alingsås och Kungälv ingick bl a en
intervju av patienter eller anhöriga cirka 14 dagar efter utskrivningen från sjukhuset. 110
patienter och 34 anhöriga ingick i studien i Skene och Alingsås.
Förbättringsområden enligt patient- och anhörigintervjuerna:



Nästan hälften av patienterna och deras anhöriga tyckte att de inte fått veta tillräckligt om
sin sjukdom.
30 – 50 % av patienterna och deras anhöriga var inte tillräckligt förberedda på hur
situationen skulle bli efter sjukhusvistelsen
10 – 30 % av patienterna och deras anhöriga visste inte tillräckligt om vart de skulle vända
sig om de behövde hjälp när det gällde hälsan efter hemkomsten.
Referenser
SOU 1996:163, 1996: Behov och resurser i vården- en analys. Kommittén om hälso- och
sjukvårdens finansiering och organisation (HSU 2000) Stockholm: Socialdepartementet
RIKS-stroke; Årsrapport för 1997 och första halvåret 1998
Socialstyrelsen, 2000: Nationella riktlinjer för strokesjukvård
Socialstyrelsen, 2001: Att drabbas av stroke- Hur ser situationen ut två år efter insjuknandet.
Vad tycker patienterna om vården. 1997; Fokusgruppsintervjuer, HSN i Borås, Södra
Älvsborg och MittenÄlvsborg,
Hälso- och sjukvårdskansliet i Borås. Anteckningar från uppföljningsseminarium, 2000- 2002
avseende: Människor som drabbats av stroke
Patienters och anhörigas uppfattning om vården, delstudie, Utvärdering och rehabilitering av
strokepatienter vid små lasarett; Alingsås, Skene, Kungälvs lasarett, 1999.
Medical Link, 1999 02 15. Stroke – Sveriges dyraste sjukdom;
Mål och uppföljningsplan 2005-2006: Människor med Stroke
Mål
Indikator
Alla patienter med symtom
på akut stroke ska vårdas
på stroke-enhet.
Andel patienter som i akutskedet
vårdas på stroke-enhet.
Hög överlevnadsgrad.
Måltal: 95 %?
Syfte
Ansvar
Vård på stroke-enhet
minskar dödligheten.
Säs, AL
Andel patienter som avlider inom 28
dagar.
Samma som ovan.
Måltal:
Bibehållen ADL-funktion.
Patientupplevd kvalitet. Hur
mår patienten 3 månader
efter en stroke?
Andel patienter som var oberoende
av andra före insjuknandet, men som Oförändrad ADL-funktion
blivit ADL-beroende 3 månader efter är en del av
stroke.
rehabiliteringskvaliteten.
Måltal:
Andel patienter som anser sitt
hälsotillstånd vara ganska / mycket
gott 3 månader efter en stroke.
Måltal:
Patienten ska trots sin
stroke uppleva en god
livskvalitet.
Metod: Riks-Stroke
Säs, AL
Metod: Riks-Stroke
Säs, AL
Metod: Riks-Stroke
Säs, AL
Metod: Riks-Stroke
Uppföljning avseende 2005
MittenÄlvsborg:
Sjuhärad:
MittenÄlvsborg:
Sjuhärad:
MittenÄlvsborg:
Sjuhärad:
MittenÄlvsborg:
Sjuhärad:
MÄNNISKOR MED KOLOREKTALCANCER
Förekomst
Hos var femte individ som drabbas av cancer är denna lokaliserad till mag-tarmkanalen.
Kolorektalcancer (grovtarmscancer) är här den vanligaste cancerformen och i Sverige drabbas
drygt 5 000 personer varje år. Av samtliga insjuknade är 65 % över 70 år. Mortaliteten
(dödligheten) för människor med kolorektalcancer ligger runt 50 %.
Tabell 20. Antal personer med kolorektalcancer (ICD-10-kod C18-C21) i respektive nämndområde,
redovisat på kön.
Personer
MittenÄlvsborg
2003
2004
Sjuhäradsbygden
Kvinnor
Män
Tot
Kvinnor
Män
69
54
63
70
132
124
126
140
171
297
168
308
Källa: Vårddatabasen Vega
Tot
Vårdutnyttjande
Tabell 21. Antal besök och vårdtillfällen som patienter med kolorektalcancer genererade 2003-2004 i
respektive nämndområde, redovisat på kön.
Besök
Vårdtillfällen
MittenÄlvsborg
2003
2004
Sjuhäradsbygden
Kvinnor
Män
Tot
105
84
105
113
210 246
197 295
Kvinnor
MittenÄlvsborg
Män
Tot
415
498
661 60
793 46
Kvinnor
Sjuhäradsbygden
Män
Tot
51
57
111 84
103 89
Kvinnor
Män
Tot
130
214
92
181
Källa: Vårddatabasen Vega
Förebyggande
Grundorsaken för denna cancerform är inte entydig utan tre områden beskrivs som möjliga:
polypers utveckling till cancer, genetiska komponenter, kostens betydelse för uppkomst. I
synnerhet skulle fiberfattig kost rik på animaliskt fett samt stillasittande vara risk faktorer.
Motion, frukt och grönsaker samt fettsnål kost skulle i så fall vara skyddande. Eftersom
sjukdomens förekomst varierar i olika länder sätts detta i samband med bl a levnadsvanorna.
De senaste 20 årens registrering tyder på en svag ökning av kolorektalcancer i Sverige.
Det pågår studier i Europa och USA för att utvärdera effekten av en screeningmetod för att på
så vis kunna diagnostisera tidigt och därigenom förbättra prognosen
Folkhälsoarbete
I det hälsofrämjande folkhälsoarbetet är det väsentligt att utifrån ett arenaperspektiv arbeta
med livsstilfrågor: kost, motion och drogförebyggande. Men även stödja mödra- och barnhälsovården, förskola och skolan i deras hälsofrämjande arbete vad gäller livsstilsfrågorna.
Behandling
Den effektivaste behandlingen är kirurgisk. Av alla patienter med kolorektalcancer opereras
95 %. Av dessa blir 75 % kurativt opererade med en 5 års överlevnad på 50 %. Med hjälp av
modern operationsteknik slipper 70 % av patienterna kolostomi, s k påse på magen.
Strålbehandling och cytostatikabehandling har en betydelse när det gäller att lindra symtom
och återfall (recidiv) vid avancerad cancer. Vid rektalcancer har strålbehandling före
operation i stora randomiserade studier kunnat visa på att risken för att få recidiv minskar
samt troligen medför en ökad överlevnad om det genomförs.
Det är i allmänhet distriktsläkaren som med ledning av patientens symtombild påbörjar en
utredning och sedan remitterar till specialist vid länssjukvården för vidare behandling. Vid
cancersjukdomar i mag-tarmkanalen kan endoskopiska undersökningar, röntgenologiska
undersökningar och/eller ultraljudsundersökningar ge sådan information att man kan fastställa
rätt målsättning med de fortsatta åtgärderna.
Kostnader
För en person med koloncancer där förutsättningarna är tidig diagnos och i övrigt frisk,
beräknas kostnaderna för kurativt kirurgiskt ingrepp med relativt kort konvalescens till
40 000 - 50 000 kronor (Socialstyrelsen:1998).
Behov
Under uppföljningsseminariet framkom och belystes vissa områden i omhändertagandet och
vården av dessa patienter som klart behöver förbättras. För att på ett tydligt sätt kunna
beskriva vårdförloppet och insatserna för denna patientgrupp är det nödvändigt att göra en
processbeskrivning och utifrån denna beskrivning formulera mål. I detta arbete bör hela
vårdförloppet beskrivas både i Borås och Alingsås för att kunna kartlägga väsentliga
skillnader, fokus bör vara på:

Väntetider för läkarbesök, undersökningar, röntgen/tillgänglighet under hela
vårdförloppet

Patient- och anhörig information Vem ger information? Hur ges den; skriftlig,
muntligt? Finns någon som samordnar informationen?

Hur ges patienten möjlighet att bli delaktighet och få inflytande i vård och behandling?

Remisshanteringen från primärvårdsläkare till röntgen och specialistläkare.

Medicinsk praxis vid Borås respektive Alingsås lasarett.

Omvårdnads praxis vid Borås respektive Alingsås lasarett.

Patientansvarig läkare/sjuksköterska.

Patientens förberedelser inför röntgenundersökning och operation.

Överföring av patientinformation mellan olika vårdgivare.
Vården av de patienter som är i behov av palliativ vård i livets slutskede kan efter de
diskussioner vi haft förbättras avseende:
 Alla patienters möjlighet att remitteras till ett palliativt team
 Alla patienters möjlighet att erbjudas s.k. öppen retur till ”sin” avdelning på sjukhuset
 Följsamhet till det av Säs framtagna policydokumentet för palliativ vård och för patienter i
livets slutskede.
Uppföljning
Uppföljning av denna patientgrupp vad avser de medicinska resultaten kan göras med hjälp av
regionalt vårdprogram och det nationella kvalitetsregistret för rektalcancer som Borås och
Alingsås är anslutet till. Vårdprogram för koloncancer är under framväxt och likaså pågår
arbetet med att starta ett nationellt kvalitetsregister för koloncancer. Uppföljning för att
beskriva ytterligare dimensioner av kvalitet ur ett brukarperspektiv är den patient upplevda
kvaliteten, hälsotillstånd och livskvalitet. Detta kan görs med hjälp av patientintervjuer,
fokusgrupper och andra livskvalitetsstudier.
Referenser:
Socialstyrelsen, 1998. Sjukvården i Sverige 1998 . Stockholm: Socialstyrelsen
Statistik från vårddatabasen Cyklop, 1998.
Regionalt vårdprogram i Västra Götaland för cancer recti 1995 från Onkologiskt centrum vid
Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
Hälso- och sjukvårdskansliet, Borås, Anteckningar från seminarier 1999-2002 avseende:
Människor som drabbas av kolorektalcancer.
Nationellt kvalitetsregister för Cancer recti 1997; Onkologiskt centrum Norrlands
universitetssjukhus i Umeå.
Mål och uppföljningsplan 2005-2006: Människor med Kolorektalcancer
Mål
Välorganiserat
omhändertagande av
patienten.
Patient och anhöriga ska
uppleva att de får
psykosocialt stöd och
tillräckligt med information
under hela vårdförloppet.
Indikator
-
Syfte
En välfungerande
Förekomst av recidiv efter kirurgi vårdprocess med hög
för ändtarmscancer.
kompetens hos
vårdgivarna skapar
Dödlighet i cancer i grovtarm
förutsättningar för goda
och ändtarm.
medicinska resultat.
Förekomst av rutiner och riktlinjer för
informationsgivning och psykosocialt
stöd.
Ansvar
Säs, AL
Metod: Kvalitetsreg.
cancer recti
Säs, AL
Information och
psykosocialt stöd påverkar
det totala resultatet för en
Metod: Kvalitetsreg.
patient.
Cancer recti
Säs, AL
Effektiv vårdprocess.
Väntetid från beslut om behandling
till den första behandlingsåtgärden.
Kommentar: Ett välorganiserat omhändertagande av patienten är
en kombination av tidig diagnos, rätt utförd operation, tillägg av
strålbehandling och cytostatika. All väntetid är inte en passiv
väntan utan måste till för olika typer av diagnostik, provtagningar
m.m.
Väntetider speglar hur
vårdprocessen fungerar.
Metod: Kvalitetsreg.
Cancer recti
Uppföljning avseende 2005
MittenÄlvsborg:
Sjuhärad:
MittenÄlvsborg:
Sjuhärad:
MittenÄlvsborg:
Sjuhärad:
Kommentar: Dödligheten mäter i en bredare mening effekten av en
vårdprocess med flera aktörer som måste samverka.
MÄNNISKOR MED SCHIZOFRENI
Förekomst
Andelen förstagångsinsjuknade av den totala befolkningen är mellan 0,01 % - 0,05 % d v s
en till fem personer insjuknar per 10 000 invånare/år. Detta skulle innebära att i Sjuhäradsbygden
insjuknar varje år omkring 20 personer. Motsvarande siffra för MittenÄlvsborg är cirka 10
personer. Av alla individer som insjuknar är 90 % i åldern 15 - 50 år. För att få ställa diagnosen
schizofreni krävs kontinuerliga sjukdomssymtom i minst sex månader. I ett livstidsperspektiv
tillfrisknar omkring 20 % helt. Resterande patienter har olika grad av funktionsnedsättning.
Patientgruppen utgör 5 % av patienterna inom psykiatrin och 10 % av besöken inom
psykiatrin. Slutenvårdsbehovet är oftare förekommande i schizofreni och psykosgruppen än
vid övriga diagnoser.
Tabell 22. Antal patienter med schizofreni (ICD-10-kod F20) i respektive nämndområde redovisat på kön.
Personer
MittenÄlvsborg
2003
2004
Sjuhäradsbygden
Kvinnor
Män
Tot
Kvinnor
25
23
35
37
60
60
107
177
284
111
155
266
Källa: Vårddatabasen Vega
Män
Tot
Vårdutnyttjande
Tabell 23. Antal besök och vårdtillfällen som patienter med schizofreni genererade 2003-2004 i respektive
nämndområde, per kön.
Besök
Vårdtillfällen
MittenÄlvsborg
2003
2004
Sjuhäradsbygden
Kvinnor
Män
Tot
43
45
68
81
111 174
126 173
Kvinnor
MittenÄlvsborg
Sjuhäradsbygden
Män
Tot
Kvinnor
Män
Tot
Kvinnor
342
282
516
455
3
5
11
13
14
18
30
19
Män
Tot
73
103
44
63
Källa: Vårddatabasen Vega
Förebyggande
Det finns inget som talar för att schizofreni ökar, snarare tvärtom. De mobila teamens snabba
insatser i personens närmiljö möjliggör tidig upptäckt och nya typer av läkemedel ger en
bättre livskvalitet trots sjukdom. Rehabiliteringen bör starta från första dagen eftersom
rehabilitering och behandling går hand i hand.
Kostnader
Totalkostnader för psykiatrin i Södra Älvsborg för behovsgruppen Schizofreni har 1997
beräknats till cirka 21,5 miljoner kronor, metod ABC-kalkylering, fördelade på 13 miljoner
kronor i slutenvård och 8,5 miljoner kronor i öppenvård.
Vid den utvärdering av Psyk Ädel, som gjorts i sju kommuner i f d Älvsborgslandstinget,
inventerades antalet ”svårt psykiskt störda” i respektive kommun. Andelen varierar mellan
kommunerna och ligger i genomsnitt på 0,55 % d v s fem personer per 1 000 invånare.
Kommunernas och psykiatrins sammantagna kostnader per individ och år varierar i
kommunerna mellan 75 000 och 188 000 kronor. Kommunerna ansvarar för ungefär 2/3 av
kostnaderna för vården av dessa personer.
Behov
Inom psykiatrin har man bedrivit ett utvecklingsarbete och arbetat fram en modell och
metoder för uppföljning av resultatkvalitet inom vården av schizofrenipatienter som fått
benämningen Kvalitetsstjärnan. I denna bedöms resultatet utifrån följande dimensioner:

Tillfredsställelse med vården; ur ett patientperspektiv

Upplevda besvär; ur ett patientperspektiv

Livskvalitet; ur ett patientperspektiv

Symtom; professionens bedömning

Social funktion; professionens bedömning

Anhörigbördan; anhörigperspektiv

Läkemedelsbiverkningar; professionens bedömning
Under år 2002 har 88 patienter och deras anhöriga skattats med kvalitetsstjärnan.
Grundläggande behov såsom bostad, mat och sysselsättning visar sig vara dåligt tillfredställda
och samverkan med kommunerna och ett tydliggörande av ansvarsgränser är angeläget.
Ett behov av synliggörande och bekräftelse samt behov av utökat samarbete med
brukarorganisationer visade sig i form av att både patienter och anhöriga säger att detta är
första gången någon frågar dem om hur de upplever sin livskvalitet och hur bemötandet varit i
vården.
Utvecklingslinjer i psykosvården – handlingsprogram
Tidig upptäckt av psykossjukdom

Är av avgörande betydelse. Det tar för lång tid mellan symtom och behandling. Ofta en
försening på ett till två år. Patienten ”tappar fart i livet” och är skadligt såväl biologiskt
som socialt och psykiskt.

Nedbringa tiden för att komma under behandling. Primärvården och kommunerna har ett
stort kontaktnät för att fånga dessa personer tidigt.

Skapa tillitsfull kontakt med vårdare.

Samverkan mellan olika myndigheter såsom skola, fritids, ungdomsgårdar, ungdomsmottagningar m fl.
Vårdprinciper




Öppenvården måste ha en omfattande krisberedskap (24-timmarsregel)
Tillgängligheten vid psykiatriska öppenvården utökas
Vård i patientens närmiljö – oron större, mer skrämmande i okänd miljö
Sluten vård i mindre och trygga enheter.
Behandlingsinsatser inkl. rehabilitering

Låga doser neuroleptika, minsta effektiva dos. För höga doser kan dölja eller konservera
ångest.

Patient- och anhörigutbildning enligt empowerment-filosofin. Vilket innebär att patienten
får förutsättningar att ta kontroll över sina liv. Viktigt att experterna delar med sig av sina
kunskaper. Studiecirkeln ”Ett självständigt liv” är en form som används.

Psykoterapeutiska insatser med bl a kognitiv beteendeterapi och dynamisk stödterapi,
familjeterapi mm.

Nätverksarbete, rehabilitering så att patienten inte ska behöva vara budbärare mellan
myndigheter. Gemensamma besök där patienten träffar aktuella handläggare från t ex
sjukvården, socialtjänst, försäkringskassan och arbetsförmedlingen vid ett och samma
tillfälle.

Individuella beredskapsplaner att nyttjas vid försämring. Dessa ger kunskap om tidiga
symtom som man bör vara uppmärksam på. Planerna ska patienten ha själv och ska finnas
i journalen.

Dagligt stöd i boendet och sysselsättning, många olika alternativ är viktigt.
Referenser
SOU 1996:163; Behov och resurser i vården - en analys. HSU 2000. Stockholm:
Socialdepartementet
Underlag till handlingsprogram, Regionala samverkansgruppen i Älvsborg, 1997
Hälso- och sjukvårdskansliet i Borås 2000-2002, Anteckningar från uppföljningsseminarium
avseende: Människor som drabbats av sjukdomen schizofreni
Luvö, E1996; Ekonomisk uppföljning av kostnaderna i samband med psykiatrireformen i
Borås kommun
Behandling av patienter med schizofreni”. SBU nr 4 1999:4. Stockholm: SBU
Vad kostar olika behovsgrupper inom psykiatrisk vård ? B Claesson Uppsats i folkhälsovetenskap MPH 1999:23 NHV
Mål och uppföljningsplan 2005-2006: Människor med Schizofreni
Mål
Indikator
Syfte
Ansvar
Uppföljning avseende 2005
MittenÄlvsborg:
Prevalens för öppen- och
Förhindra att patienten faller
slutenvårdsregister kombinerat med
utanför systemet.
GAF.
Att förhindra att patienten
faller utanför systemet.
Att patienten har en så bra
livskvalitet som möjligt.
Att patienten har en så bra
Säs
livskvalitet som möjligt.
Säs
Sjuhärad:
MittenÄlvsborg:
Andelen patienter med schizofreni
som skattas enligt kvalitetsstjärnan.
Sjuhärad:
Att få en optimal utredning,
omvårdnad, behandling och
rehabilitering.
MittenÄlvsborg:
Andelen patienter med en
patientansvarig personal.
Kommentar: Genom att skatta mäter man bl.a. livskvalitet. Bara
genom att skattas upplever en del patienter en större delaktighet
som i förlängningen också gör att man upplever en större
livskvalitet. Även andra parametrar i stjärnan gör att patientens
livskvalitet kan mätas.
*GAF = Global Assessment of Functioning scale
Samma som målet.
Säs
Sjuhärad:
MÄNNISKOR MED DEMENS
Förekomst
Antalet personer med måttlig eller svår demens beräknas uppgå till cirka 3 000 i
Sjuhäradsbygden och MittenÄlvsborg. Antalet demenssjuka människor beräknas öka med
cirka 30 % under den kommande 10-årsperioden. Enligt HSU 2000 torde omkring 40 % av
alla med måttlig eller svår demens vara i behov av ett särskilt boende, sjukhem eller
gruppboende. Andelen personer med demenssjukdom bland de som har särskilt boende är 50
– 80 % (SOS: Sjukvården i Sverige 1998).
Den förväntade ökningen av antalet dementa är framför allt en följd av
befolkningsutvecklingen. Man vet också att det finns ett mörkertal, d v s personer med
demenssjukdom som ännu inte diagnosticerats. En inventering av antalet
demenshandikappade och misstänkta dementa i Marks och Svenljunga kommuner och
primärvård som genomfördes under 2001 bekräftar detta. Som stöd i arbetet har det
förväntade antalet personer med demenssjukdom beräknats för varje kommun i Sjuhärad och
MittenÄlvsborg. Beräkningen är baserad på befolkningsstatistik och den procentuella
förekomsten av demens i en stor lokal undersökning (Kungsholmenprojektet).
Tabell 24. Antal patienter med demens (ICD-10-kod F00-F03, G30) i respektive nämndområde, redovisas
per kön.
Personer
MittenÄlvsborg
2003
2004
Sjuhäradsbygden
Kvinnor
Män
Totalt
223
200
138
134
361
334
Kvinnor
Män
Totalt
626
373
999
580
408
988
Källa: Vårddatabasen Vega
Vårdutnyttjande
Tabell 25. Antal besök och vårdtillfällen patienter med demens genererade åren 2003-2004 i respektive
nämndområde, redovisas per kön.
Besök
Vårdtillfällen
MittenÄlvsborg
2003
2004
Sjuhäradsbygden
MittenÄlvsborg
Sjuhäradsbygden
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
155
180
107
111
262
291
498
482
316
341
814
823
16
12
11
7
27
19
Kvinnor
Män
Totalt
37
27
64
27
23
50
Källa: Vårddatabasen Vega
Folkhälsoarbete
Publicerade forskningsresultat visar att demensutvecklingen kan fördröjas hos personer som
har ett bra nätverk kring sig. I ett folkhälsoarbete är det därför angeläget att skapa
förutsättningar för att bilda sådana nätverk för att förhindra ensamhet och isolering. Ett led i
detta arbete är också att skapa självhjälpsgrupper i samhället.
Kostnader
Enligt HSU 2000 finns det indikatorer på att de närståendes stödinsatser till äldre med
omvårdnadsbehov har ökat under de senaste 10 åren. Stödet kommer framförallt från kvinnor
som hjälper sina sjuka män. Kommunens kostnader för gifta män i åldern 75 - 84 år med svår
ohälsa, beräknas i HSU till cirka 60 000 kronor per person och år. Motsvarande kostnad för en
ensamboende kvinna, allt annat lika, beräknas uppgå till cirka 180 000 kronor per år. I takt
med att hemsjukvården byggs ut, kommer vårdbehovet bland de som vårdas i hemmet att öka.
Hur stödet till de anhöriga som vårdgivare kommer att utvecklas över tiden är en viktig fråga
som måste vägas in när de framtida resursbehovet uppskattas. Behovet av tillfälliga
boendeformer, avlastningsplatser, under vissa tider är ytterligare ett behov som måste
tillgodoses.
Utveckling
Inom läkemedelsområdet har det kommit nya preparat som på olika sätt förväntas fördröja
sjukdomsutvecklingen hos den som drabbats av demens. Kunskapen om sjukdomen bland
vårdpersonal, beslutsfattare och anhöriga ökar och viljan att dölja sjukdomen minskar.
Framtida förhoppningar är att via primärvårdens datasystem få fram säkrare uppgifter om
incidens och prevalens. Fokusgruppsintervjuer med anhöriga i Mark - Svenljunga och
MittenÄlvsborg planeras. Vårdprogram för Boråsområdet ska uppdateras, nytt program
föreligger för MittenÄlvsborg och Mark - Svenljunga.
Behov
Resultat från fokusgruppsintervjuer med anhöriga till demenshandikappade i MittenÄlvsborg
visar på områden som går att förbättra:

Anhöriga uttryckte behov av stöd och hjälp men också större inflytande inklusive
möjlighet till avlastning med korttidsplatser i ”rätt” miljö.

Kunskaperna om demens bör öka hos både personal och anhöriga.

Samarbetet med vårdpersonal och över olika huvudmannagränser bör förbättras och
kontaktmannaskapet bör kunna fungera bättre.

Mer information behövs och den ska vara tydlig, uppfattas som tillräcklig och ges i rätt
tid.

Väntetiden för demensutredning bör förkortas vid Borås lasarett.
Vårdkedjearbetet
Siv Tagesson är vårdkedjeledare för Skene lasarett, primärvården och kommunerna i Mark
och Svenljunga.
Eva Höglund är vårdkedjeledare för Borås lasarett, primärvården och kommunerna i Borås–
Bollebygd.
MittenÄlvsborg saknar vårdkedjeledare.
Referenser:
Socialstyrelsen, 1998; Sjukvården i Sverige 1998. Stockholm: Socialstyrelsen.
SOU 1996:163, 1996; Behov och resurser i vården- en analys. Kommittén om hälso- och
sjukvårdens finansiering och organisation (HSU 2000) Stockholm: Socialdepartementet
Borås kommun, 1996; Vårdprogram Demenstillstånd; I samverkan mellan Borås kommun
och Landstinget i Älvsborg. Borås.
Verksamhetsberättelser 2000 – 2002 från Vårdkedjan för ”Människor som drabbats av
demenssjukdom” i Sjuhärad och MittenÄlvsborg.
Hälso- och sjukvårdskansliet, Borås, 2002. Anteckningar från seminarier 1997 – 2002
avseende behovsgruppen Människor som drabbats av demenssjukdom.
Fokusgruppsintervjuer gjorda i MittenÄlvsborg och Mark - Svenljunga 1999 – 2000.
Mål och uppföljningsplan 2005-2006: Människor med Demens
Mål
Indikator
-
väntetid för patienter remitterade
för demensutredning vid
sjukhusen.
-
Andel patienter med
specificerad diagnos i
förhållande till det totala antalet
patienter med specificerad
diagnos.
Personer med
demensliknande tillstånd
ska snabbt få en preciserad
diagnos.
-
Andel patienter med
specificerad diagnos i
förhållande till förväntad
prevalens i området.
Kommentar: En övervägande del av demensvården sker i
kommunal regi. Specialist- och primärvård består framförallt i att
stå för en snabb diagnosticering av tillståndet, att ansvara för en
adekvat medicinering samt att vara tillgänglig då patienten behöver
läkarvård.
Syfte
Ansvar
Uppföljning avseende 2005
Säs. AL, PV
Snabb utredning är
grunden för vidare
vårdplanering.
MittenÄlvsborg:
Metod: Års- och
delårsrapporter.
Samt Profdoc för PV.
Sjuhärad:
MÄNNISKOR I BEHOV AV PALLIATIV VÅRD OCH VÅRD I LIVETS
SLUTSKEDE
Förekomst
Enligt Prioriteringsutredningen bör ett värdigt avsked från livet vara en av de högst
prioriterade rättigheterna inom vården. Utredningen prioriterar de döende lika högt som
patienter i behov av akuta insatser vid livshotande tillstånd.
WHO definierar begreppet palliativ vård som en aktiv helhetsvård av den sjuke och familjen
genom ett tvärsektoriellt sammansatt vårdlag. Målet för palliativ vård är att ge högsta möjliga
livskvalitet för människan i form av ett lugnt och värdigt döende.
Vi har idag inget underlag som kan ange hur många människor som befinner sig i ett palliativt
skede eftersom det idag saknas möjlighet att registrera denna diagnos. Tillgänglig statistik
visar hur många patienter som är inskrivna i de olika palliativa teamen som finns i Borås och
Skene. På Alingsås lasarett finns idag ej ett palliativt team motsvarande det som finns vid
Södra Älvsborgs sjukhus, viss palliativ vård och behandling bedrivs vid cytostatika
mottagningen på sjukhuset.
Tabell 26. Antal nya patienter anslutna till teamen i Sjuhärad 2001-2002
Nya patienter anslutna till teamen
Borås
Skene
2000
2001
2002
220
67
266
59
250
44
Kostnader
Kostnadsjämförelse har gjorts mellan palliativ vård som ges i hemsjukvård och slutenvård där
alla kostnader ur ett samhällsperspektiv är medräknat. Kostnaderna per patient som erhåller
palliativ vård i slutenvård är mellan 96 000 kronor till 134 000 kronor. Kostnaderna i
hemsjukvård beräknas mellan 104 000 kronor till 134 000 kronor, enligt studie som är gjord i
Östergötland och Sörmland.
Den döende och dennes anhöriga ska ha ett stort inflytande över vårdplaneringen och måste
ges möjlighet att välja var vården ges, på sjukhus, i kommunens vårdinrättningar eller i
hemmet, med eller utan stöd av primärvården. Det är således av största vikt att utvecklingen
av den palliativa vården sker i nära samarbete mellan olika vårdnivåer och huvudmän.
Behov
Den palliativa vården i Sjuhäradsbygden och MittenÄlvsborg har utvecklats i positiv riktning
med en gemensam policy för hela Södra Älvsborgs sjukhus inklusive Alingsås lasarett som
sjukhus och för dess patienter och anhöriga. Policyn beskriver grundläggande värderingar och
följs av handlingsplaner som ska skapa förutsättningar för högsta möjliga livskvalitet till
patienter i livets slutskede.
De palliativa teamen vid de tre lasaretten har olika inriktning beroende på lokala
förutsättningar och resurser. En hospiceavdelning vid ett sjukhem i Borås är ytterligare ett sätt
att ge människor i behov av palliativ vård möjlighet till högsta möjliga livskvalitet.
Rapporten om ”patienters och anhörigas upplevelse av den palliativa vården” som gjordes
1999 visar på områden som kan förbättras och det är framförallt i omhändertagandet av
patient och anhöriga. De som var inskrivna i ett palliativt team har haft positiva upplevelser
av palliativ vård, medan det fanns brister i vården hos dem som inte haft denna kontakt.
Referenser
Västra Götalands regionala policyprogram för palliativ vård 1999.
Södra Älvsborgs sjukhus policyprogram för palliativ vård och vård i livets slutskede.
Uppföljning i Sjuhäradsbygden 1998 ”Vård i livets slutskede”.
IHE arbetsrapport 1999:2; Kostnadsjämförelse mellan sluten sjukhusvård och omfattande
hemsjukvård vid ”Cancer i livets slutskede” Chatarina Hjortsberg, Patrik Svarvar.
Verksamhetsberättelser 1998 från Palliativa teamen vid SÄS.
SOU (1995) Socialdepartementet. Vårdens svåra val, Slutbetänkande av prioriteringsutredningen.
SOU 2000:6; Döden angår oss alla – värdig vård vid livets slut. Delbetänkande från
kommittén om vård i livets slutskede.
SOU 2000:6; Bilaga till delbetänkandet. Utveckla kvaliteten i den palliativa vården.
Hälso- och sjukvårdskansliet Borås. Anteckningar från uppföljningsseminarier år 1999-2002
avseende; Människor i behov av palliativ vård och vård i livets slutskede.
Mål och uppföljningsplan 2005-2006: Människor i behov av Palliativ vård
Mål
Alla patienter som vårdas i
livets slutskede ska ha
optimal symtomlindring
oavsett var patienten
vårdas.
Indikator
Syfte
Ansvar
Säs. AL, PV palliativa
teamen.
Antal patienter som smärtskattas.
Måltal:
Alla patienter i behov av
återinskrivning, i livets
Antal patienter som är föremål för s k
slutskede, ska komma
”öppen retur”, antal patienter med
direkt till avd. och ha en fast patientansvarig läkare.
läkarkontakt.
Att kunna leva så bra som
möjligt tills man dör.
Att skapa trygghet för
patient och närstående
samt minska onödigt
lidande.
Uppföljning avseende 2005
MittenÄlvsborg:
Metod: Regelbunden
Sjuhärad:
smärtskattning med VAS
eller verbala skalor.
MittenÄlvsborg:
Säs. AL, PV
Sjuhärad:
Säs, AL
Patientens trygghet och
säkerhet ska garanteras
oavsett vårdgivare.
Att respektive vårdgivare ska
implementera det lokala
vårdprogrammet i Södra Älvsborg
”Palliativ vård i livets slut”,
MittenÄlvsborg:
Att ta fram lokala
handlingsplaner.
Metod: Redovisa
handlingsplanerna i
verksamhetsberättelse.
Sjuhärad:
MÄNNISKOR I BEHOV AV MÖDRA- OCH BARNHÄLSOVÅRD
Förekomst
Mödra- och barnhälsovården har en strategisk roll för befolkningens hälsa. Verksamheterna
når alla blivande och nyblivna föräldrar och deras barn. Antalet mödrar och barn som kommer
att utnyttja mödra- och barnavårdscentralernas (MVC och BVC) resurser grundar sig på 2004
års födelsetal och antal barn mellan 0 och 6 år. 2004 fanns i MittenÄlvsborg 7 274 barn och i
Sjuhäradsbygden 13 532 barn i åldern 0 - 6 år. Under år 2004 föddes i MittenÄlvsborg 994
barn och i Sjuhäradsbygden 1858 barn.
Tabell 27. Antal barn per år i åldrarna 0-6 år under fyraårsperiod 2001-200426
Barn 0-6 år
2001
2002
2003
2004
MittenÄlvsborg
7257
7 062
7 156
7274
Sjuhärad
13374
13 272
13 427
13532
Källa: Västra Götalandsregionens statistikdatabas
Tabell 28. Antal barn födda per år under fyraårsperiod 2001-2004
Födda
2001
MittenÄlvsborg
896
Sjuhärad
1768
2002
2003
908
939
2004
994
11 840
1891
1858
Källa: Västra Götalandsregionens statistikdatabas
Ett övergripande mål för mödra- och barnhälsovården är att erbjuda en säker
hälsoövervakning som innefattar ett medicinskt, psykologiskt och socialt stöd för blivande
och nyblivna föräldrar och barn samt barn i förskoleåldern. I mödravårdens mål ingår också
en god, reproduktiv och sexuell hälsa för hela befolkningen.
Det finns en stor utvecklingsmöjlighet under den process som graviditet, förlossning samt
spädbarnstid innebär. Graviditeten är en tid då många kvinnor blir uppmärksamma på sin
situation och önskar ändra på ogynnsamma förhållanden för att graviditeten och sedermera
barnen ska få optimala villkor. En väsentlig del av mödra- och barnhälsovårdens uppgift är att
skapa nätverk och samarbetsformer för familjestödjande åtgärder.
Mödrahälsovårdens arbetsområden är graviditetsövervakning inklusive föräldrautbildning
(c a 60 %), preventivmedelsrådgivning (c a 20 %), gynekologiska hälsokontroller (c a 10 %)
samt utåtriktad verksamhet riktad till exempelvis skolor och förebyggande arbete mot sexuellt
överförbara sjukdomar, s k STD-profylax, (c a 10 %).
Barnhälsovården arbetar med basprogram och rutinåtgärder för friska barn i en omfattning
som upptar 20 – 30 % av BVC-sjuksköterskornas tid för barnhälsovård, medan 70 - 80 % av
tiden ägnas åt de barn och familjer som har behov av extra stöd och är i hög grad ett
psykosocialt förebyggande arbete.
Vårdkedjearbete
En naturlig del av mödra- och barnhälsovårdens uppgift är att det sker samverkan mellan de
olika vårdgivarna. Formellt utsedd samordningsperson för mödravården är utsedd.
26
Från och med 1/7 2003 övergick 6 - åringarna till skolhälsovården och barnhälsovården har således inte ansvar för
dem längre. Antalet barn dock detsamma och redovisas för hela året 2003. Fr o m 2004 redovisas antalet barn 0-5 år.
Råd och stödprogrammet (ROS) är en vårdkedja med samarbete MVC, BVC, lasarett och
kommun kring familjer med psykosociala problem.
Folkhälsoarbete
Ett av de politiska uppsatta målen för Västra Götaland är strävan efter jämlik hälsa. I arbetet
för en jämlik hälsa är det angeläget att så tidigt som möjligt bli varse de barn och familjer som
behöver psykosocialt stöd. Detta kan ske genom att fördjupa samarbetet mellan mödra- och
barnhälsovård, barnomsorg och socialtjänst. En vidareutveckling av detta samarbete kan ske
genom att påbörja diskussion om möjligheten att skapa familjecentraler.
Som ett led i det förebyggande folkhälsoarbetet är att ungdomsmottagningarna deltar i ett
samhällsinriktat hälsofrämjande arbete utifrån sitt kunskapsområde där målsättning är att
förebygga fysisk och psykisk ohälsa och verka för en sund sexualitet. Detta arbete kan t ex
bestå av bland annat sex- och samlevnadsundervisning på grundskola och gymnasiet, utifrån
ett genusperspektiv arbeta med pojkar och flickor enskilt och/eller i grupp för att ge kunskap
om kroppens utveckling och sexualitet.
Behov
Behov uppmärksammades vid uppföljningsseminarier.
Arbetet med blivande och nyblivna föräldrar och deras barn samt barn i förskoleåldern har
tidigare varit till en stor del inriktat på somatiska och medicinska problem. Då den
psykosociala problematiken har ökat i samhället med både fysiska och psykiska konsekvenser
som följd ökar behovet av att satsa på förebyggande psykosociala insatser. En dålig relation
mellan föräldrarna, ekonomiska eller sociala svårigheter, brist på nära relationer och tidigare
psykiska problem har visat sig ha ett samband med depression och psykisk ohälsa. En viktig
del i det förebyggande arbetet är riktad, såsom föräldrautbildning, individuell och/eller i
grupp.
Andra bitar som är viktiga när det gäller det psykosociala omhändertagandet är ROSprogrammet och spädbarnsgrupperna. Familjecentraler med nära samverkan mellan
primärvård och kommun är ytterligare en modell att möta en del av dessa problem.
Behovet av amningsstöd ökar i takt med att vårdtiden i samband med förlossning kortas.
Referenser
Mödrahälsovårdens Metodbok och verksamhetsberättelse
Barnhälsovårdens Metodbok och verksamhetsberättelse
SOU 1997:161: Betänkande av Utredningen om föräldrautbildning. Stöd i föräldraskapet.
Socialstyrelsens rapport 1996:7: Hälsovård före, under och efter graviditet.
Hälso- och sjukvårdskansliet 2000-2002, Anteckningar från seminariet avseende: Mödra- och
barnhälsovård
WHO. Hälsa 21 – hälsa för alla på 2000-talet.
MRF 1999: Barnhälsovårdens betydelse för barns hälsa.
Regionens vårddatabas VEGA
Mål och uppföljningsplan 2005-2006: Människor i behov av Mödra– och barnhälsovård
Mål
Indikator
Rökstopp vid graviditet samt
Andelen kvinnor som röker.
vid barnets första år.
-
Antal familjer i ROSprogrammet.
-
Andel föräldrar som får
hembesök efter hemkomst från
BB.
Stöd i föräldraskapet.
-
Syfte
Ansvar
Att ge föräldrar och i
förlängningen barnet så
goda förutsättningar som
möjligt.
PV
Metod: Statistik årligen i
verksamhetsberättelser.
MittenÄlvsborg:
Sjuhärad:
MittenÄlvsborg:
PV
Sjuhärad:
Andel föräldrar som deltar i
föräldrautbildningen.
Andel kvinnor som ammar efter:
Fortsatt ökning av
amningsfrekvensen.
Uppföljning avseende 2005
-
2 månader, 90% helt.
-
4 månader, 80% helt/ delvis.
-
6 månader, 80% helt/ delvis.
MittenÄlvsborg:
PV
Sjuhärad:
BARN OCH UNGDOMAR MED STORT TANDVÅRDSBEHOV
Förekomst
Munhälsan är ojämnt fördelad i befolkningen, geografiskt och socialt. Funktionella störningar
är orsaken till att många barn och ungdomar har ett stort behov av tandvård. Andra har stort
behov av förebyggande och behandlande insatser på grund av handikapp, allmänsjukdom etc.
Andra åter har ett stort vårdbehov på grund av rädsla, behandlingssvårigheter, psykiskt
handikapp mm som eventuellt fordrar narkostandvård. Ytterligare andra uppvisar år efter år
nya kariesskador, vilket på sikt leder till ett tandstatus med många lagningar, med framtida
risk för tuggbesvär, smärta och höga tandvårdskostnader för individ och samhälle. Då det
gäller allmäntandvård är det gruppen med återkommande kariesskador som är mest intressant.
Behovsgruppen barn med stort tandvårdsbehov så som den definieras f n (se mål 7) omfattar
7 - 8 % av samtliga barn i åldrarna 3 - 19 år. Det innebär ungefär 1 650 barn i MittenÄlvsborg
och 3 000 i Sjuhäradsbygden.
Förebyggande
Tandvården ska ha en tydlig tandhälsoprofil. Tandhälsovårdsinformation, kostrådgivning,
information om fluor och munhygieninstruktion ska i anpassad omfattning ges till alla.
En tidig identifiering och riskbedömning utifrån odontologiska, medicinska och sociala
faktorer utgör basen för en god tandvård. Alla barn ska ha en riskgruppstillhörighet som
revideras kontinuerligt.
Extra preventiva insatser (utvidgad basprofylax) ska ges till vissa patientgrupper och till barn i
områden med sämre tandhälsa. Barn och ungdomar som uppvisar sjukdomsaktivitet och/eller
risk att få karies eller skador i tandfästet ska erhålla individuellt utformad tilläggsbehandling.
Varje klinik ska ha rutiner och vårdprogram för bas- och tilläggsprevention.
Fältinriktad preventiv verksamhet ska bedrivas på ett strukturerat sätt i samverkan med
barnhälsovården, förskolan, skolan m fl.
Tobaksbruk ska tas upp i anamnesen och dokumenteras i journalen. Tandvårdens personal ska
uppmuntra och stödja ungdomar att inte börja använda tobak. Tandvården ska samverka med
andra vårdgivare för att upptäcka ungdomar med ätstörningar.
Kostnader
Det finns för närvarande inga uppgifter om tandvårdskostnaderna för dessa grupper, men 2080-regeln kan utgöra ett riktmärke, d v s att 20 % av barnen står för 80 % av de totala
tandvårdskostnaderna för barn.
Behov
Behoven hos dessa barn, ungdomar och föräldrar skiftar, eftersom orsaken till deras stora
tandvårdsbehov är olika. En del behov fångas av nedanstående mål.
Referenser
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2003: Kravspecifikation för barn- och ungdomstandvård i
Västra Götalandsregionen.
Socialstyrelsen, 1998: Sjukvården i Sverige 1998. Stockholm: Socialstyrelsen.
Hälso- och sjukvårdskansliet, Borås, 2002. Anteckningar från uppföljningsseminarier 1999 2002 avseende behovsgruppen Barn och ungdomar med stort tandvårdsbehov.
Folkhälsorapport 2001. Socialstyrelsen.
Basepidemiologi för barn och ungdomar 2003. Databas, Västra Götalandsregionen
Mål och uppföljningsplan 2005-2006: Barn med stort tandvårdsbehov
Mål
Indikator
Barnen ska tillförsäkras god
kontinuitet i sina kontakter
Andelen barn ur R3 som behandlas
med tandvården samt ha en årligen/ totala antalet barn i R3namngiven patientansvarig gruppen.
tandläkare/ tandhygienist.
Munhälsan hos dessa barn
ska förbättras/ bibehållas.
Genomsnittligt antal nya manifesta
kariesskadade tandytor per år ska
minska/ inte öka.
Syfte
Ansvar
Särskilt viktigt att aktivt
försöka upprätthålla
PV/Folktandvården
kontinuitet i vården för
dessa barn, eftersom flera
faktorer* kring dem kan
bidra till att kontinuiteten
Metod: Lokal databas
bryts och tandhälsan
försämras.
Uppföljning avseende 2005
MittenÄlvsborg:
Sjuhärad:
PV/Folktandvården
MittenÄlvsborg:
Metod: Lokal databas
Sjuhärad:
Förbättrad hälsa ett
självklart syfte.
* Exempel på sådana faktorer är rädsla, brister i socialt stöd, kulturella faktorer m.m.