REMISS
2014-01-24
Regelutvecklingsavdelningen
H Eintrei
1 (13)
Dnr 3198/2013
Saknr 6.3
Enligt sändlista
Förslag till ändring av Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS
2005:9) om användning med viss symbol (Nyckelhålet)
Livsmedelsverket översänder förslag till ändring av rubricerade föreskrifter.
Bifogat finns förutom föreskriftsförslaget också ett PM.
Livsmedelsverket vill ha Ert yttrande senast den 28 mars 2014 till
- Livsmedelsverket, Box 622, 751 26 Uppsala, eller
- livsmedelsverket@slv.se
Magnus Danielsson
Avdelningschef
Hannes Eintrei
Jurist
LIVSMEDELSVERKET
Regelutvecklingsavdelningen
H Eintrei
REMISS
2014-01-24
Sändlista
Astma- och Allergiförbundet
Axfood Sverige AB
Bergendahlsgruppen
Coop Sverige AB
Dagligvaruhandelns Riksförbund
Dietisternas riksförbund
Expertgruppen för nutrition och folkhälsa
Finax
Fiskbranschens Riksförbund
Fria bröd
Gröna Näringens Riksorganisation
Hushållningssällskapet
ICA Handlarnas AB
Kommerskollegium
Konsumentföreningen Stockholm¨
Konsumentverket
Kött- och Charkföretagen
Lantbrukarnas Riksförbund (LRF)
Lantmännen
Livsmedelsföretagen (Li)
Livsmedelshandlareförbundet SSLF
LRF Mjölk
Näringslivets Regelnämnd (NNR)
Regelrådet
Semper
SNF Swedish Nutrition Foundation
Svenska Diabetesförbundet
Svenska Celiakiförbundet
Svensk Dagligvaruhandel
Svensk Fisk
Svensk Handel
Svenskt Kött
Svenska Fiskhandelsförbundet
Sveriges Bagare och Konditorer
Sveriges Kommuner och Landsting
Sveriges Konsumenter i Samverkan
Sveriges Konsumenter
Visita
2 (13)
Dnr 3198/2013
Saknr 6.3
LIVSMEDELSVERKET
Regelutvecklingsavdelningen
H Eintrei
REMISS
2014-01-24
3 (13)
Dnr 3198/2013
Saknr 6.3
Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen/motsvarande i följande kommuner:
Göteborg
Helsingborg
Landskrona
Lidköping
Malmö
Skellefteå
Solna
Stockholm
Växjö
Örebro
För kännedom
Landsbygdsdepartementet
LIVSMEDELSVERKET
Regelutvecklingsavdelningen
H Eintrei
REMISS
2014-01-24
4 (13)
Dnr 3198/2013
Saknr 6.3
Förslag till ändring av Livsmedelsverkets föreskrifter
(LIVSFS 2005:9) om användning av viss symbol
1. Förslaget
Livsmedelsverket föreslår
– en ny lydelse av 1 och 2 §§
– fyra nya bestämmelser (1 a, 3, 4 och 5 § §)
– ändringar i bilagan som får namnet bilaga 2 där bl.a. nya
livsmedelsgrupper och ändringar i villkoren införs.
– en ny bilaga (bilaga 1) med begrepp.
För utförlig kommentar om bestämmelserna, se stycke 2.2 nedan.
2. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå
2.1 Bakgrund
Nyckelhålsmärkning är ett frivilligt märkningssystem inom området mat
och hälsa. Den har funnits sedan 1989. Nyckelhålet är Livsmedelsverkets
varumärke sedan dess. Syftet var att symbolmärkningen skulle finnas inom
livsmedelsgrupper där konsumenten kunde ha svårt att hitta de
näringsmässigt bättre alternativen. Villkoren i Nyckelhålet är ett antal
näringspåståenden.
Nyckelhålet är till för att hjälpa konsumenter att hitta de hälsosammare
alternativen inom olika livsmedelsgrupper. Livsmedelsverket reviderar
fortlöpande användningen av nyckelhålsmärkningen vad gäller
livsmedelsgrupper och villkor, bland annat mot bakgrund av den ständigt
pågående produktutvecklingen på marknaden. Vidare sker den nu aktuella
revideringen av villkoren med utgångspunkt i de nordiska
näringsrekommendationerna 2012 (NNR 2012). NNR 2012 lyfter bl.a. fram
matvanor som kan minska risken för de viktigaste livsstilssjukdomarna,
främst hjärt- och kärlsjukdom, typ 2-diabetes och benskörhet.
Nyckelhålsmärkningen finns även i Danmark och Norge sedan 2009. Under
2012-13 har villkoren för Nyckelhålet diskuterats och reviderats i en
arbetsgrupp med deltagare från Danmark, Norge och Sverige. I januari
2013 har även Island gått med i den nordiska arbetsgruppen. Litauen har
under 2013 anslutit sig till att använda Nyckelhålet men ingår inte i den
nordiska arbetsgruppen.
Motsvarande förslag till regler remissbehandlas samtidigt i Danmark,
Norge och Island. Hänsyn kan komma att tas också till remissvar i dessa
länder.
LIVSMEDELSVERKET
Regelutvecklingsavdelningen
H Eintrei
REMISS
2014-01-24
5 (13)
Dnr 3198/2013
Saknr 6.3
2.2 Kommentar till föreskrifterna
1§ Nyckelhålet
En helt ny bestämmelse som beskriver föreskrifternas tillämpningsområde.
I bestämmelsen införs också ett klargörande att föreskrifterna inte avser
icke färdigförpackade livsmedel som tillhandahålls på restaurang och i
restaurangliknande verksamhet. Sådana livsmedel kommer att kunna
omfattas av ett nytt system för ”Nyckelhålet på restaurang” som för
närvarande är under utarbetning i en projektgrupp tillsammans med
Hushållningssällskapet.
1 a § Nyckelhålets utformning m.m.
Bestämmelsen motsvarar i allt väsentligt den nuvarande 1 § i gällande
föreskrifter (LIVSFS 2005:9, senast ändrad genom omtryck i LIVSFS
2009:6).
2 § Villkor
Möjligheten att märka icke färdigförpackade varor inom vissa
livsmedelsgrupper med Nyckelhålet utvidgas till att även omfatta icke
färdigförpackat bröd, knäckebröd, kött och ost. Många av dessa
livsmedelsgrupper utgör en stor andel av det dagliga kostintaget och
livsmedelsbranschen efterfrågar möjligheten att märka eller presentera
sådana varor med Nyckelhålet.
3 § Villkor gällande livsmedel avsedda för barn
Bestämmelsen finns i 2 § gällande föreskrifter.
4 § Övriga villkor.
Nuvarande generella villkor gällande sötningsmedel och godkända nya
livsmedel och nya livsmedelsingredienser med sötande egenskaper behålls.
Produkter som innehåller växtsteroler m.m. innefattas av regleringen
gällande nya livsmedel. Dessa produkter är avsedda för personer som
behöver kontrollera kolesterolhalten i blodet1.
Produkterna har tidigare kunnat nyckelhålsmärkas. Denna typ av produkter
kan dock vara mindre lämpliga för barn under fem år samt gravida och
ammande kvinnor. Därför ska sådana produkter inte kunna märkas med
Nyckelhålet, vars målsättning är att nå ut till en så bred konsumentgrupp
som möjligt.
Det införs en bestämmelse i syfte att tydliggöra att fett, sockerarter och salt
endast får tillsättas i de livsmedel där det i bilaga 2 uttryckligen framgår
sådana villkor i respektive livsmedelsgrupp.
1
Se artikel 1 i kommissionens förordning (EU) nr 718/2013 av den 25 juli 2013 om ändring av
förordning (EG) nr 608/2004 om märkning av livsmedel och livsmedelsingredienser med tillsats av
fytosteroler, fytosterolestrar, fytostanoler och/eller fytostanolestrar.
LIVSMEDELSVERKET
Regelutvecklingsavdelningen
H Eintrei
REMISS
2014-01-24
6 (13)
Dnr 3198/2013
Saknr 6.3
5 § Näringsdeklaration
Denna bestämmelse är ny. Eftersom Nyckelhålet är ett antal
näringspåståenden ska produkter, där företagen som väljer att använda sig
av Nyckelhålet, även förses med en näringsdeklaration. Detta krav gäller
färdigförpackade livsmedel och icke färdigförpackade livsmedel med
undantag för obearbetade grönsaker i grupp 1, frukt och bär (grupp 2) och
fiskeriprodukter, levande musslor och beredda fiskeriprodukter (grupp 20).
Vad gäller de icke färdigförpackade livsmedlen ska näringsdeklarationen
ges på ett valfritt sätt förutsatt att konsumenten kan ta del av den innan
köpet avslutas. På livsmedel som är färdigförpackade för direkt försäljning
ska näringsdeklarationen finnas på förpackningen.
Bilaga 1
I denna nya bilaga definieras de vanligast förekommande begreppen i
förslaget till nya föreskrifter. Det finns önskemål från bl.a. branschen att
merparten av begreppen i föreskriften om Nyckelhålet är i
överensstämmelse med övrig unionslagstiftning på livsmedelsområdet. Det
finns emellertid ett antal begrepp som är specifika för Nyckelhålet och
saknar motsvarighet i EU-rättsakter eller andra författningar, det gäller t.ex.
spannmål, fullkorn och renframställda sockerarter.
Ändringar i bilaga 2 (i nuvarande föreskrift bilagan)
Nya livsmedelsgrupper har tillkommit och numreringen är annorlunda
jämfört med nuvarande föreskrifter. Följande generella ställningstaganden
gällande fett, socker, salt och ligger till grund för ändringarna av villkoren i
bilagan. Mängden salt sänks i enlighet med NNR 2012 inom flera
livsmedelsgrupper. För mycket salt kan vara en orsak till högt blodtryck,
vilket i sin tur ökar risken för att man ska drabbas av flera olika
livsstilssjukdomar. Omkring tre fjärdedelar av saltintaget kommer från
industriellt framställda livsmedel. Med modern teknologi minskar behovet
av att använda salt för att öka hållbarheten i livsmedel.
Det införs i förslaget nya villkor på mättat fett i ett antal livsmedelsgrupper.
Av NNR 2012 framgår att intaget av mättat fett bör begränsas till tio
procent av energiintaget. Omättat fett bör bidra till minst två tredjedelar av
kostens totala fettinnehåll. Större vikt läggs på kostens fettsammansättning
än på den totala mängden fett. Nuvarande villkor om mättat fett skärps.
I NNR 2012 rekommenderas att sockerintaget begränsas till under tio
procent av energiintaget, vilket är samma nivå som tidigare. Små
justeringar av villkoren för socker föreslås i några livsmedelsgrupper.
Vidare rekommenderas i NNR 2012 ett dagligt intag av fiber med 25-35 g
för vuxna, vilket återspeglas i villkoren för ett antal livsmedelsgrupper.
LIVSMEDELSVERKET
Regelutvecklingsavdelningen
H Eintrei
REMISS
2014-01-24
7 (13)
Dnr 3198/2013
Saknr 6.3
Livsmedelsgrupperna
Nya grupper är
Nötter och jordnötter (3)
Ris (5)
Rågbröd (8b)
Soppor, två grupper (28-29)
Färdigrätter som inte utgör en komplett måltid (30)
Dressingar och såser (31-32).
Eftersom saltvillkor införs för fiskeri- och köttprodukter görs en ny
indelning (grupp 21 a-e respektive 23 a-d).
Den nuvarande gruppen Smaksatta fermenterade mjölkprodukter (2 i
LIVSFS 2009:6) föreslås utgå. För grupp 11 ingår laktosfria produkter och i
grupp 8, 9 och 10 omfattas även glutenfria produkter.
Vissa grupper har bytt namn.
Begreppen ”natrium” ersätts med ”salt” och ”kostfiber” ersätts med ”fiber”
för att överensstämma med förordning (EU) nr 1169/2011. Salt ska räknas
genom att den totala mängden natrium tas 2,5 gånger.
Grönsaker, frukt, bär och nötter m.m. (grupp 1-3)
Numrering i gällande föreskrifter (LIVSFS 2009:6) är 18-19.
I grupp 1 (Potatis, rotfrukter, baljväxter (utom jordnötter) och andra
grönsaker samt färska kryddor) införs en möjlighet till bearbetning samt
nya villkor gällande fett, mättat fett, renframställda sockerarter och fiber.
Saltvillkoret skärps. Vad gäller livsmedelsgrupperna 1-2 har villkoren för
de aktuella grupperna reviderats för att öka konsumtion av sådana varor.
Nötter och jordnötter (grupp 3) är en ny grupp.
Mjöl, gryn och ris m.m. (grupp 4-6)
Numrering i gällande föreskrifter är 23-24.
Grodd föreslås ingå, utöver idag gällande frövita och kli, i begreppet
fullkorn (se även bilaga 1). En ny grupp med ris (med krav på fullkorn)
införs. För Müsli och frukostflingor är fettnivån höjd från nuvarande 7
g/100 g till 8 g/ 100 g. Villkoren gällande salt och renframställda
sockerarter är skärpta.
Gröt, bröd och pasta m.m. (grupp 7-10)
Numrering i gällande föreskrifter är 20-21 och 25.
Nytt är att glutenfria produkter kan nyckelhålsmärkas i
livsmedelsgrupperna Bröd (grupp 8a), Hårt bröd och skorpor (grupp 9), där
kravet på fullkorn är minst 10 % respektive 15 % fullkorn beräknat på
torrsubstans.
LIVSMEDELSVERKET
Regelutvecklingsavdelningen
H Eintrei
REMISS
2014-01-24
8 (13)
Dnr 3198/2013
Saknr 6.3
En ny grupp införs för Rågbröd (grupp 8b). I grupperna för Gröt och
grötpulver (grupp 7) och Mjukt bröd m.m. (grupp 8a) är villkoren för
fullkorn höjda.
Mjölk, fermenterade produkter och vegetabiliska alternativ (grupp 11-14)
Numrering i gällande föreskrifter är 1-5.
Nytt är att även laktosfria produkter ingår i denna grupp.
Den nuvarande gruppen Smaksatta fermenterade mjölkprodukter föreslås
emellertid utgå. Möjligheten till nyckelhålsmärkning av dessa produkter
som infördes 2005 har inte bidragit till någon nämnvärd produktutveckling
på området.
Ost och motsvarande vegetabiliska produkter (grupp 15-17)
Numrering i gällande föreskrifter är 6-8.
I gruppen Ost (15) har villkoret för salt lättats något.
Matfett och oljor m.m.(grupp 18-19)
Numrering i gällande föreskrifter är 9-10. I båda grupper skärps
saltvillkoren något samt villkoren på mättade fettsyror. Villkoren för fett
ändras från högst 41 g / 100 g till 80 g /100 g. Ändringen föreslås mot
bakgrund av att man i NNR fokuserar på fettsammansättning snarare än
total fetthalt.
Fiskeriprodukter och produkter därav (grupp 20-21)
Numrering i gällande föreskrifter är 12 och 13 b).
Ny indelning av grupperna. I samtliga grupper införs saltvillkor eftersom
det saknas i gällande föreskrifter.
Kött och köttprodukter (grupp 22-23)
Numrering i gällande föreskrifter är 11 och 13 a).
Ny indelning som innebär en utökning av antalet grupper inom kategorin. I
samtliga grupper, förutom grupp 22, införs saltvillkor eftersom det saknas i
gällande föreskrifter.
Vegetabiliska produkter (grupp 24)
Numrering i gällande föreskrifter är 13 c).
Villkor för mättat fett och salt införs.
Färdigrätter (grupp 25-30)
Numrering i gällande föreskrifter är 14-17.
I gällande föreskrifter finns en grupp för soppor (17) .
Nya grupper är
Soppor med kött och fisk (28)
Soppor utan kött och fisk (grupp 29)
Färdigrätter som inte utgör en komplett måltid (grupp 30).
Salt- och sockervillkoren skärps i alla grupper. Villkoren anpassas till fet
fisk. Villkor på högsta andel mättat fett införs i alla grupper. I flera av
LIVSMEDELSVERKET
Regelutvecklingsavdelningen
H Eintrei
REMISS
2014-01-24
9 (13)
Dnr 3198/2013
Saknr 6.3
grupperna införs villkor med högsta halt av salt per portion. Fullkornskrav
finns numera i alla grupper utom soppor.
Dressingar och såser (grupp 31-32)
Två nya grupper införs:
Dressingar av olja och vinäger (31)
Såser (32).
Det finns en efterfrågan från branschen att kunna nyckelhålsmärka dessa
produkter.
Toleransgränser, EU-kommissionens vägledning
EU-kommissionen publicerade i december 2012 en vägledning2 för att ge
livsmedelsföretagare och kontrollmyndigheter vägledning om tillåtna
avvikelser i en näringsdeklaration.
Det har tidigare saknats EU-gemensamma riktlinjer för hur stor skillnaden
får vara mellan deklarerade och analyserade värden fastställda i samband
med offentliga kontroller av näringsdeklarationer.
Vägledningen gäller vid kontroll av toleransnivåer för näringsdeklaration
på en förpackning och överenstämmelsen med EU-lagstiftning.
Vägledningen omfattar bland annat tillåtna avvikelser för kontroller av
halter av de näringsämnen för vilka halter anges i förordning (EG) nr
1924/20063 om närings- och hälsopåståenden om livsmedel.
EU-kommissionens vägledning är inte rättsligt bindande men ska tillämpas
vid kontroll av halter av de näringsämnen som kan kontrolleras i
näringsdeklarationer på nyckelhålsmärkta produkter i enlighet med vad som
gäller för produkter med närings- och hälsopåståenden.
Vägledningen har olika tillåtna avvikelser för olika sorters livsmedel. Bland
annat finns ett kapitel gällande livsmedel generellt, ett gällande kosttillskott
med vitaminer och mineraler samt ett som berör livsmedel med näringsoch hälsopåståenden.
2
Vägledning för behöriga myndigheter vid kontroll av överensstämmelse med EU:s
lagstiftning om Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den
25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, och om ändring
av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1924/2006 och (EG) nr 1925/2006 samt om
upphävande av kommissionens direktiv 87/250/EEG, rådets direktiv 90/496/EEG, kommissionens
direktiv 1999/10/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG, kommissionens direktiv
2002/67/EG och 2008/5/EG samt kommissionens förordning (EG) nr 608/2004
och rådets direktiv 90/496/EEG av den 24 september 1990 om näringsvärdesdeklaration för
livsmedel och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/46/EG av den 10 juni
2002 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kosttillskott med avseende på
fastställande av tillåtna avvikelser för näringsvärden som deklareras på etiketten.
3 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006
av den 20 december 2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel.
LIVSMEDELSVERKET
Regelutvecklingsavdelningen
H Eintrei
REMISS
2014-01-24
10 (13)
Dnr 3198/2013
Saknr 6.3
I bilaga 1 i föreskriftsförslaget ges de värden gällande vissa näringsämnen
som livsmedlen får innehålla. I enlighet med de tillåtna avvikelserna i EUvägledningen ska värden som ligger till grund for näringspåståenden anses
som fastställda maximi- och minimivärden för näringsämnesinnehåll. I EUvägledningens tabell tre anges att i dessa fall accepteras endast
analysosäkerheten som avvikelse.
Ikraftträdande av föreskrifterna.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 13 december 2014. Livsmedel
som släppts ut på marknaden eller som märks eller presenteras enligt äldre
regler får fortsätta att släppas ut på marknaden fram till den 31 december
2015 till dess lagren tar slut. Genom övergångsbestämmelserna medges tid
till företagen för anpassning.
3. Alternativa lösningar och effekter om ingen reglering kommer till
stånd
Att inte göra några ändringar i gällande föreskrifter skulle medföra att
kriterierna för Nyckelhålet inte följer med den anpassning till NNR 2012
och den produktutveckling som sker inom livsmedelsbranschen. Det skulle
riskera dels att skada förtroendet för varumärket Nyckelhålet, dels att
minska Nyckelhålets attraktivitet.
I arbetet med att hitta nya grupper livsmedel som skulle kunna komma
omfattas av Nyckelhålet har bland annat smoothies, ägg och vatten
utvärderats. Eftersom ökad konsumtion av sådana produkter saknar stöd i
NNR 2012, samt att det delvis rör sig om produkter som saknar alternativ
inom sina kategorier har de förslagen avvisats.
4. Vilka berörs av regleringen?
Framförallt berörs företag som tillverkar mjölk-, fiskeri, - och köttprodukter
(grupperna 11-17, 21 och 23) färdiglagade rätter (grupp 25-30) samt
spannmålsprodukter (grupperna 4-10).
5. Kostnadsmässiga och andra konsekvenser som regleringen medför
och jämförelse av konsekvenserna för de övervägda alternativen.
Företag som använder eller avser att använda sig av den frivilliga
märkningen med Nyckelhålet på sina produkter kan behöva se över sitt
produktutbud (recept, råvaror m.m.) för att den ska överensstämma med de
nya villkoren.
6. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver
de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska
unionen
Nyckelhålsmärkningen är en nationell företeelse som inte har sin grund i
EU-rätten.
Nyckelhålet är en samling näringspåståenden. Livsmedelverket
underrättade i januari 2008 EU- kommissionen om de näringspåståenden
LIVSMEDELSVERKET
Regelutvecklingsavdelningen
H Eintrei
REMISS
2014-01-24
11 (13)
Dnr 3198/2013
Saknr 6.3
som används vid presentation med Nyckelhålet i samband med
tillämpningen av förordningen (EG) nr 1924/2006 om närings- och
hälsopåståenden om livsmedel.
Det nu aktuella föreskriftsförslaget ska anmälas i enlighet med förordning
(EG) nr 1924/2006 innan det beslutas. Anmälningsproceduren tar minst sex
månader.
7. Hänsyn när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det
finns behov av speciella informationsinsatser
Livsmedelsverket bedömer att de övergångsbestämmelser som föreslås
ovan är tillräckliga för att företagen ska ha möjlighet att anpassa sig till de
nya villkoren.
Livsmedelsverket har utförlig information om Nyckelhålet på webbplatsen
www.nyckelhalet.se.
Det finns också en särskild vägledning
(http://www.slv.se/upload/dokument/livsmedelsforetag/vagledningar/Vagle
dning_nyckehalet.pdf) som kan användas av företagen även om den i första
hand är framtagen för kontrollmyndigheterna. En ny vägledning kommer
att utarbetas i samband med att de nya reglerna antas.
8. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen
är verksamma i samt storleken på företagen
I Sverige fanns 2013 omkring 1 500 nyckelhålsprodukter på marknaden
(Livsmedelsverkets rapport årsredovisning 2012).
Nedan redovisas antalet företag i de huvudsakliga branscher som berörs.
Bland företagen finns även de som tillverkar livsmedel som inte omfattas
av föreskrifterna.
Osttillverkning och annan mejerivarutillverkning
Enligt Statistiska Centralbyråns företagsregister fanns 2013 inom gruppen
”Osttillverkning och annan mejerivarutillverkning” totalt 74 företag med
sammanlagt 235 anställda.
Köttprodukter, färdigrätter m.m.
Enligt Statistiska centralbyråns företagsregister 2013 finns inom gruppen
Charkuteri- och köttvarutillverkning totalt 272 företag med sammanlagt
4 271 anställda. Dessutom finns i gruppen ”Framställning av andra
livsmedel” totalt 112 företag verksamma med sammanlagt 915 anställda.
Bröd och andra spannmålsprodukter
De företag som berörs är bagerier som producerar färdigförpackat bröd för
leverans till butiker, storhushåll eller konsumenter. Enligt Statisitiska
centralbyråns företagsregister 2013 fanns det 1 312 företag med
sammanlagt 11 450 anställda verksamma i gruppen som tillverkar mjukt
LIVSMEDELSVERKET
Regelutvecklingsavdelningen
H Eintrei
REMISS
2014-01-24
12 (13)
Dnr 3198/2013
Saknr 6.3
matbröd och färska bakverk. Inom knäckebrödstillverkning finns det 37
företag med sammanlagt 800 anställda. Dessutom finns totalt 45 företag
med sammanlagt 1 116 anställda som tillverkar frukostflingor, mixer och
andra livsmedelsberedningar av kvarnprodukter.
9. Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig och
vad den innebär för företagens administrativa kostnader
Enligt uppgifter från Livsmedelsföretagen, Li, kan en enklare ändring av ett
recept för en färdiglagad måltid ta ett par dagar. Därtill kommer arbetet
med att ändra trycket på förpackningen. Under förutsättning att
användningen av gammalt emballage kan fasas ut genom långa
övergångstider är kostnaden ca 21 000 kr. För en mer komplicerad ändring
uppgår kostnaden till 60 000 kr.
Eftersom det är frivilligt att använda Nyckelhålet kan företaget dock göra
en avvägning av om det är lönsamt att göra de förändringar som behövs,
eller om man väljer att avstå från nyckelhålsmärkningen.
10. Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen
medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som
företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen
Eventuellt kan kostnader för information och utbildning till anställda om de
nya föreskrifterna ta viss tid i anspråk.
11. Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att
påverka konkurrensförhållandena för företagen
Genom att utöka antalet livsmedelsgrupper är det Livsmedelsverkets
förhoppning att fler företag kommer kunna märka sina produkter med
Nyckelhålet. Det kan i många fall vara så att stora företag har större
möjligheter att anpassa och ta fram nya produkter.
Användning av Nyckelhålet kan i vissa fall vara en förutsättning för att
bibehålla eller öka företagets marknadsandel.
12. Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att
påverka företagen
Eftersom nyckelhålsmärkningen är frivillig bedöms någon ytterligare
utredning av konsekvenserna av förslaget inte vara nödvändig.
13. Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid
reglernas utformning
Små företag berörs på samma sätt som stora företag men kan ha svårare att
hantera produktutvecklingen inom företaget. Sådana tjänster kan dock
köpas in. Övergångsreglerna är avvägda för att även gälla små företag.
LIVSMEDELSVERKET
Regelutvecklingsavdelningen
H Eintrei
REMISS
2014-01-24
Kontaktpersoner på Livsmedelsverket
Anette Jansson, dietist, tel. 018-17 55 94
Hannes Eintrei, jurist, tel. 018-17 56 45
13 (13)
Dnr 3198/2013
Saknr 6.3
