EXAMENSARBETE
Hösten 2009
Lärarutbildningen
Musik som hjälpmedel
- En kvalitativ undersökning om pedagogers
användning av musik i matematik, svenska och
engelska.
Författare
Jessica Håkansson
Malin Olsson
Handledare
Michael Eylers
www.hkr.se
Musik som hjälpmedel
- En kvalitativ undersökning om pedagogers användning av musik i matematik,
svenska och engelska.
Abstract
Bakgrunden till uppsatsen är att skribenternas intresse väckts då de i lärarutbildningen läst
musik och fått verktyg för att arbeta med musik i andra ämne. Ett varierat arbetssätt fångar
fler elever än om pedagogen håller sig till ett och samma arbetssätt. Syftet är att undersöka
pedagogers användning av musik som ett pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen i
matematik, svenska och engelska i årskurserna fyra till sex. Datainsamlingen genomfördes i
form av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger i årskurs fyra till sex. Resultatet visar att
pedagogerna ansåg sig sakna kompetens för att använda musik för att stödja undervisningen.
En slutsats som kan dras är att pedagogerna behöver mer kompetens i hur musik kan främja
lärandet och hur musik kan användas i andra ämne.
Ämnesord: Musik, kärnämnena, matematik, svenska, engelska, lärande, pedagogsyn,
samhället, intervju, elev, kompetens
2
1 INLEDNING .................................................................................................. 4
1.1 Bakgrund ............................................................................................... 4
1.2 Syfte....................................................................................................... 4
1.3 Frågeställning ........................................................................................ 5
1.4 Begreppsdefinition ................................................................................. 5
2 LITTERATURGENOMGÅNG........................................................................... 6
2.1 Musikens betydelse för eleverna och deras lärande ............................... 6
2.2 Musikens betydelse i samhället ............................................................. 7
2.3 Pedagogens roll ..................................................................................... 9
2.4 Kursplaner och läroplaner .................................................................... 10
3 METOD .......................................................................................................13
3.1 Metodval ............................................................................................. 13
3.2Urval av undersökningsgrupp ............................................................... 14
3.3 Genomförande..................................................................................... 14
3.4 Etiska överväganden............................................................................ 15
3.5 Bearbetning av data ............................................................................ 15
4 RESULTAT ...................................................................................................16
4.1 Kort presentation av intervjupersonerna ............................................. 16
4.2 Musik i pedagogernas utbildning och deras musikintresse .................. 16
4.3 Pedagogernas syn på musik................................................................. 17
4.4 Pedagogernas användning av musik i undervisningen ......................... 17
4.5 Skolornas materiella resurser och arbetslagets specialkompetenser ... 18
5 DISKUSSION ...............................................................................................19
5.1 Resultatdiskussion ............................................................................... 19
5.2 Metoddiskussion ................................................................................. 23
5.3 Slutsats ................................................................................................ 24
6 SAMMANFATTNING ...................................................................................25
REFERENSLISTA .............................................................................................26
BILAGOR .......................................................................................................27
Bilaga 1 ..................................................................................................... 27
Bilaga 2 ..................................................................................................... 28
3
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Genom varierad undervisning fångas fler elever upp och kan på så sätt aktiveras i
undervisningen. Musik är ett av alla ämnen som kan användas för att åstadkomma varierad
undervisning. Eftersom vi har valt att läsa musik i vår lärarutbildning, fångades intresset av att
undersöka i vilken utsträckning pedagoger ute på fältet använder sig av musik för att
stimulera lärandet i andra ämnen i grundskolan. Att vi har läst musik betyder inte att vi blir
musiklärare men har fått redskap som kan ses som ett pedagogiskt hjälpmedel i matematik,
svenska och engelska. Under musikkursens gång fick vi upp ögonen för hur viktig musiken är
för eleverna och för deras lärande, det fick oss att forska vidare för att se om det finns
pedagoger, författare och andra forskare som har samma uppfattning eller är av en annan åsikt
än oss. Jernström och Lindberg (1995) betonar att pedagoger inte ska förlita sig på
”expertmedverkan” utan det är viktigt att de själva vågar ta ansvar och initiativ till
användning av musik i skolan.
Bjørkvold är en av Nordens mest inflytelserike forskare inom musikens påverkan på
människan, ifrån det ofödda barnet hela livet igenom. I nedanstående citat visar han sin syn på
lärandet.
”Det hjälper inte att du lägger ut nätet flera gånger (= fler timmar i ämnet) eller tidigare på dagen (=
tidigare skolstart) - garnet förblir lika tomt. Det handlar med andra ord inte om att öka/ändra kvantiteter,
utan att växla till kvalitet. Tesen är: kultur behövs för att sätta igång lärande. Alla mänskliga färdigheter
är kulturbaserade.” (Bjørkvold, 2005, s.222)
1.2 Syfte
Enligt Lpo 94 (Skolverket, 2006) har skolan som uppdrag att gynna elevernas utveckling,
detta bör uppnås genom att både innehåll och arbetsformer ska varieras. Vår tolkning är att
musik är en typ av variation som kan tas till hjälp för att uppnå en bra utveckling, både när det
gäller personlighets- och kunskapsutveckling, vilket även Jernström och Lindberg (1995)
menar. Syftet är att undersöka pedagogers användning av musik som ett pedagogiskt
hjälpmedel matematik, svenska och engelska i grundskolans mellanår (årskurs fyra till sex).
4
1.3 Frågeställning
Används musiken i årskurs fyra till sex som hjälpmedel i kärnämnena? I så fall hur
och varför eller varför inte?
Vilken syn har pedagoger på användandet av musik i kärnämnena?
1.4 Begreppsdefinition
Inom uppsatsens problemområde finns det många definitioner på musik, kärnämnen och
musikpedagog. Här följer förklaring på hur vi definierar de olika begreppen.
Musik är en del av det som också kan kallas kultur där även teater, bild och dans ingår. Musik
är allt mellan sång och rytmik, där instrumentspel så som maracas och tonboxar även ingår.
Men musik är också när vi lyssnar på låtar, oavsett om det är instrumentalt, vokalt eller både
och. Jernström och Lindberg (1995) betonar att musiken ska ses som ett språk och ett
uttrycksmedel för utveckling till en välbalanserad människa. Precis som Jernström och
Lindberg (1995) menar vi att musik är ett språk på så sätt att det är ett uttrycksmedel som
både kan förmedla känsla och ha ett budskap. Genom musik kan vi även kommunicera
(Emanuelsson, 1990), för att tillexempel förmedla sina tankar och upplevelser (Jederlund,
2004).
I uppsatsen kommer även begreppet kärnämne att användas. I gymnasieskolan innefattar
kärnämnena bland annat matematik, svenska och engelska (Skolverket), därav att vi använder
oss av begreppet kärnämne istället för att benämna ämnena var för sig.
Med musikpedagog menar vi de pedagoger som har gått på musikhögskola och har för avsikt
att undervisa i ämnet musik på grundskolan.
5
2 Litteraturgenomgång
I detta kapitel presenteras vad olika forskare författare kommit fram till om musikens
påverkan på barns och elevers lärande. Andra teman som behandlas här är vilken plats
musiken har i samhället och vilken roll pedagogen har för elevens kunskaps utveckling, med
hjälp av musik.
2.1 Musikens betydelse för eleverna och deras lärande
Sundin (2001) menar att barn inte är ”oskrivna blad” i musik när de börjar skolan. Det han
menar är att musiksmak och erfarenhet av musik får varje barn innan de börjar skolan och att
de har mer musikkännedom än tidigare generationer haft. Det som kan vara den bidragande
faktorn, enligt Sundin, är att barn idag har tillgång till TV, internet och video. Massmedia och
internet gör att elever idag utsätts för musik dagligen. För några generationer sedan var musik
ett avbrott från den ordinarie vardagen och användes oftast bara vid festliga sammanhang
(Sundin, 2001).
I skolan utvecklar eleverna sin talförmåga för att uttrycka sina känslor och tankar, Jernström
och Lindberg (1995) menar att det tar de estetiska uttrycksformernas plats. Många barn och
ungdomar idag använder sig av musik för att hitta och visa sin identitet (Wiklund, 2003).
Utbudet av musik i samhället avgör vilken genre som barnen och ungdomarna tar till sig
(Wiklund, 2003). Bjørkvold (2005) håller med Wiklund (2003) om att ungdomar använder
musiken för att bryta upp från föräldrarna och göra uppror. Wiklund (2003) hänvisar till en
dansk forskare, Kristen Drotner, som menar att barn och ungdomar använder musiken och
andra estetiska uttrycksformer för att hitta sig själva och få en självbild. Jederlund (2004)
betonar att olika ”musikupplevelser” kan leda till utveckling hos varje individ. Vidare
framhåller han att musik skapar ”hela människor” och används i situationer där språket
utvecklas. Barn med olika modersmål och erfarenheter kan med musikens hjälp utvecklas och
må bra (Jederlund, 2004). Enligt Antal-Lundström (2006) får eleverna en djupare kunskap när
den bearbetas genom olika uttrycksformer så som musik, bild och rörelser. I ett klassrum med
olika nationaliteter kan detta arbetssätt göra att eleverna kommer varandra närmare och att de
kan få en djupare personlig förståelse för sig själv och varandra (Antal-Lundström, 2006).
6
Dewey (2004) nämner begreppet ”learning by doing”, där han menar att eleverna lär genom
att arbeta fysiskt med ämnet. Eleverna behöver det kreativa och praktiska, inte bara det
teoretiska, för att få en tydligare bild av sammanhanget. Jederlund (2004) och Jernström och
Lindberg (1995) menar att genom ett kreativt arbetssätt aktiveras och stimuleras olika delar av
hjärnan, som gör att alla sinnena används och ett bättre lärande uppstår, som även består.
Elever med annat modersmål än svenska, kan genom musikspråk och bildspråk utveckla sitt
svenska talspråk och även på längre sikt sitt skriftspråk i svenska (Jederlund, 2004). Jederlund
kopplar till Antal-Lundström där hon beskriver hur pedagoger ska gå till väga för att
förebygga läs- och skrivsvårigheter. Hon menar att eleverna kan utveckla det verbala och det
bokstavliga genom att förbättra den ”akustiska” uppfattningsförmågan (Jederlund, 2004).
Den stora skillnaden idag menar Wiklund (2003) är att musik även används vid läxläsning.
Musiken sägs skapa lugn och stöttar eleverna att behålla sin identitet. Många vuxna menar att
musik inte alls hör ihop med läxläsning utan att det ska vara tyst runt omkring, men ungdomar
menar att tystnad är till för pensionärer och att de behöver sin favoritmusik (Wiklund, 2003).
2.2 Musikens betydelse i samhället
Uddholm (1993) jämför tidigare års och dagens generationer, och menar att dagens generation
genomsyras av musik och att musik idag inte längre är lika speciellt. Musiken användes
tidigare vid speciella tillfällen, men nu har vi musiken runt omkring oss hela tiden. Enligt
Wiklund (2003) är musiken självklar i samhället på samma sätt som all konst eftersom den
finns överallt, till exempel i filmer, på radion, i TV-reklam, i mobiler och leksaker. Musik
finns hela tiden runt omkring oss och har så alltid gjort och vi klarar oss inte utan musik,
menar Jederlund (2004). Antal-Lundström (2006) hänvisar till György Lukács som är en känd
”estetiker i Europa” och han ”betonar att det estetiska språket är människans första, urgamla
signalsystem” (s.19) och att det sedan har utvecklats och blivit ett mer modifierat språk.
Jederlund (2004) menar att människan har klarat sig utan det talade språket för många
generationer sedan, men då hade musiken stor betydelse. Det finns fortfarande idag de som
inte har skriftspråk och dessa klarar sig bra ut ifrån deras levnadsstandard. Under Pythagoras
och Platons tid användes musik väldigt flitigt som hjälpmedel både i undervisningen och i
terapisammanhang (Jederlund, 2004).
7
I dagens samhälle kommer det hela tiden ny teknik och så även inom musiken (Emanuelsson,
1990). Med elektroniska instrument fångar pedagoger elevernas intresse, uppmärksamhet och
kunskap. Detta menar Emanuelsson (1990) ska tas tillsvara på och användas som en tillgång
och inte ses som ett problem.
När ett barn börjar skolan kan det bli en kulturkrock eftersom de kommer in i en strukturerad
värld med ämnesuppdelning istället för den helhetssyn som de tidigare har upplevt
(Bjørkvold, 2005). Bjørkvold skildrar likheter och olikheter mellan skolans värld och barnets
värld, vilket är en del i vårt samhälle. Han menar att skolans värld upplevs som allvarlig,
tvångsmässig, rationell och förnuftig. Barnens värld, menar Bjørkvold, innefattar däremot
humor, frivillighet, emotionellitet och fantasi. Skolans innehåll speglar alltså vuxensamhällets
syn på viktig kunskap samt vad politikerna tycker att varje människa bör kunna (Bjørkvold,
2005). Jederlund (2004) ifrågasätter skolans uppdelning i teoretiska ämnena, som till exempel
matematik, och praktiska ämnen, som tillexempel bild, detta efter de senaste årtiondenas
forskning. Resultatet han kunde utläsa var att vid mer teoretiska ämnen så blev inte lärandet
bättre eller mer utvecklat. Han såg även att skolorna prioriterade de teoretiska ämnena, så som
matematik och svenska, till följd av att de praktiska ämnena, så som bild, musik och idrott,
fick mindre tid på schemat (Jederlund, 2004).
Enligt Antal-Lundström (2006) är en av skolans viktigare uppgifter att erbjuda eleverna en
chans till att kunna medverka demokratiskt i samhället. Det ges förslag på att det ska kunna
göras genom ”estetiska aktiviteter” (s.6) då det stärker elevernas personlighet.
Sundin (2001) menar att massmedia är de som fostrar våra barn musikaliskt. TV är den stora
aktören som förser oss med idoler och mode, även reklambranschen använder musik för att
fånga vår uppmärksamhet. Han menar då att musik är en del av miljön idag precis som hus,
träd och bilar, eftersom musik hela tiden finns runt om oss. Både Piaget (Stensmo, 1994) och
Dewey (2004) anser att skolan ska vara en del av samhället, att det ska vara ett fungerande
samspel mellan dem. Eleverna ska kunna komma ut i samhället och använda sig av den
kunskap och erfarenheter de har fått från skolan. Säljö (2000) och Antal-Lundström (2006)
nämner att det inte bara är i skolan som eleverna lär, utan det sker också utanför skolan i
interaktion med andra människor och situationer. Sundin (2001) betonar att massmedia, med
TV, TV-spel och internet i spetsen, utgör en stor del av barns fostran idag och formar våra
elever mer än vad skolan och hemmet gör.
8
Antal-Lundström (2006) tror inte att det kommer att vara en stor efterfrågan på arbetskraft
utbildad för specifika yrken i framtiden utan istället kommer arbetsmarknaden att efterfråga
människor som kan etablera sig inom många skilda områden. Hon betonar också att den
kunskap som samhället efterfrågar idag, inte är i närheten av det som eleverna klarar av att
hantera. Hon menar att framtidens arbetskraft inte bara ska ha mycket kunskap inom ett ämne
utan de ska ha kunskap inom många ämnen. Hon anser att skolan måste utvärdera sin
verksamhet och samhällets efterfrågan för att ge eleverna vad som krävs av dem när de
kommer ut i arbetslivet eller till fortsatta studier.
2.3 Pedagogens roll
Säljö (2000) lägger tonvikten på Vygotskijs tankar om att pedagogen ska handleda elevernas
lärande istället för att mata dem med kunskap. Jernström och Lindberg (1995) menar att
pedagogens roll även är att ge eleverna redskap för att utveckla kunskap. För att göra det på
bästa sätt menar de att båda hjärnhalvorna bör stimuleras. På senare år har de praktiskestetiska ämnena, till exempel musik, blivit mer teoretiska och detta kan leda till att eleven
blir negativt inställd till skolan och dess ämnen (Jernström & Lindberg, 1995). En orsak till
att musikämnet har blivit mer teoretiskt kan vara att pedagogen är resultatinriktad och gärna
vill kunna utvärdera elevens kunskap. Det är lättare att utvärdera och betygssätta de teoretiska
ämnena eftersom kunskapen mycket ofta testas i skrift, till exempel nationella prov (Jernström
& Lindberg, 1995). Alla pedagoger bör därför ha som mål att eleven först måste förstå för att
utveckla kunskap, för att sedan uppnå lärande som består (Emanuelsson, 1990).
En skola med en speciell pedagogisk inriktning, till exempel Waldorf, uppnår enlig Jederlund
(2004) bättre resultat i både de teoretiskt inriktade och de praktiskt inriktade ämnena. Detta
eftersom de använder sig av olika arbetsformer, till exempel musik och bild, som gör att
eleven tar till sig språk och social kompetens på ett meningsfullt sätt (Jederlund, 2004). Även
om man använder sig av musik som ett hjälpmedel eller har en speciell inriktning på sin
pedagogik så krävs, enligt Bjørkvold (2005), att pedagogen tror på sig själv och den
inriktningen som det jobbas mot för att engagera eleverna. Oavsett hur mycket pedagogen kan
om ämnet musik så är det ändå flera faktorer som spelar in när det gäller att skapa ett
meningsfullt lärande och få en engagerad elev. Enligt Bjørkvold (2005) är engagemang,
kreativ förmåga, kunna förmedla kunskap och umgås med barn och ungdomar de centrala
9
faktorerna för att skapa meningsfullt lärande med musik. Samtidigt anser han att utan lärare
som brinner för musiken och dess betydelse får skolan inte heller elever som brinner för den.
Lärarutbildningen bör därför utformas på så sätt att de nyblivna pedagogerna ökar sin
musikaliska förmåga istället för att inrikta sig på elevens levnadssätt och musikaliska förmåga
(Bjørkvold, 2005). Även Sundin (2001) lägger tonvikt på hur viktigt det är för pedagoger att
ha kunskaper inom musik. Uddholm (1993) betonar också att musiken är en stor del av våra
liv och han menar vidare på att den borde ha en större plats i lärarutbildningen.
Uddholm (1993) framhåller vikten av att pedagogen håller sig uppdaterad på förändringarna i
samhället, detta för att kunna fånga elevernas intressen. Jernström och Lindberg (1995) anser
att det krävs att pedagogen uppmuntrar eleverna till att använda alla sina sinnen i
lärandesituationer, för att kunna fånga elevernas uppmärksamhet och intresse. Dewey (2004)
menar att pedagogen inte ska bygga sin undervisning på ren faktakunskap, utan istället utgå
från elevernas tidigare kunskaper och på så sätt få ett bättre lärande. Jernström och Lindberg
(1995) menar att pedagogen lever i en kluven värld med skolan som är uppdelad i ämnesblock
och världen utanför som är övergripande. Enligt Bjørkvold (2005) bör pedagogen jobba mer
med bild och musik i de teoretiska ämnena för att lärandet ska bli äkta och långvarigt.
2.4 Kursplaner och läroplaner
Läroplanen ger stöd åt pedagogen att arbeta utifrån ett helhetsperspektiv (Jernström &
Lindberg, 1995). Enligt Sundin (2001) gav Lgr80 pedagoger syften att jobba med. Lpo 94
innehåller däremot mer elevmål med sina uppnåendemål och strävansmål. Alltså innebär Lpo
94, enligt Sundin (2001) att pedagogen själv får bestämma hur elevmålen ska uppnås och
vilka aktiviteter som ska bidra till lärande.
Uddholm (1993) menar att målen för musik är otydliga och kan låsa pedagogerna till att
använda musik. Musik innehåller mycket och kan undervisas på väldigt många sätt och det
enda kravet, enligt Uddholm, är att det inte blir en ohållbar stämning i salen där lektionen
hålls. Han menar att med en bra stämning i rummet där lektionen hålls blir lektionen mer
givande och eleverna kan lättare ta till sig kunskap. Uddholm (1993) menar också att skolan
inte ser musikämnet som viktigt och timmarna kan därför komma att minska i ämnet. I
kursplanen (Skolverket, 2000) för musik dras det paralleller mellan musikämnet och det
matematiska ämnet, där det framgår att musikens begrepp är matematiska, så som takt, rytm,
10
tonart och ackord. Det står även att personlighetsutveckling och lärande kan främjas genom
musiken. Matematikämnets karaktär är att det ”har nära samband med andra skolämnen”
(Skolverket, 2000, s.28).
Ett av de ämnena som vi definierar som kärnämnen i uppsatsen är engelska och i kursplanen
(Skolverket, 2000) för engelska läggs det stor tonvikt på att pedagogen kan dra nytta av att
massmedia och andra instanser och aktiviteter utanför skolan. Engelska finns idag överallt och
eleverna möter varje dag, antingen ett TV-program, TV-spel eller en låt på radion, som är på
engelska.
Ett annat ämne som vi definierar som kärnämne är svenska och i kursplanen (Skolverket,
2000) för svenska betonas det att skolan ska utgå ifrån ”elevernas egna kulturella skapande”
(s.96). Det står också att eleverna utvecklar sitt språk genom att använda det i många olika
sammanhang, till exempel lyssna, tala, skriva många olika texter. Om de får möjlighet att
använda sitt språk vid många olika tillfällen så lär de sig ”att behärska situationer som ställer
olika språkliga krav på inlevelse, utförlighet eller formell korrekthet” (Skolverket, 2000,
s.99).
Det är inte bara målen i kursplanerna som ska följas och uppnås. Pedagogerna har även en
läroplan att följa och där står det vad skolan som helhet ska sträva efter, rektorns ansvar, mål
och riktlinjer för pedagoger samt normer och värden. I Lpo 94 (Skolverket, 2006) står det
bland annat att ”undervisningen ska vara saklig och allsidig” (Skolverket, 2006, s.4) och att
den ska ha inslag av de estetiska ämnena, så som musik.
Precis som i kursplanerna finns det mål även i läroplanen som pedagogerna ska se till att
eleverna uppnår. Några av dem är att eleven ska ”efter genomgången grundskola” kunna
använda sig av ”så många olika uttrycksformer som möjligt som språk, bild, musik, drama
och dans” (s.10). Detta ska uppnås, enligt Lpo 94 (Skolverket, 2006), med hjälp av att variera
undervisningen och utgå ifrån elevens bakgrund, erfarenhet och kunskap. Alla lär olika och
enligt Lpo94 är skolans uppdrag att se till att målen nås och att undervisningen ska göras så
allsidig som möjligt för att nå ut till alla. Antal-Lundström (2006) anser att skolan bör
utvärdera hur väl metoderna och målen gör att eleverna kan ”tillägna sig ny kunskap” (s.26).
11
Det pågår en ständig forskning i hur kunskapsutveckling sker och hur skolan ska förhålla sig
till det nu och i framtiden. I Lpo94 (Skolverket, 2006) påpekas att varje skola ständigt måste
ha en diskussion om hur skolan ska se ut idag och även i framtiden. Skolan har som uppdrag
att uppfostra och lära eleverna att bli goda samhällsmedborgare och förbereda dem för
samhället (Dewey, 2004).
12
3 Metod
I denna del av uppsatsen beskrivs hur undersökningen genomfördes samt frågornas
utformning. Tre pedagoger, som är verksamma i tre av Skånes kommuner, intervjuades.
Avsikten med intervjuerna var att undersöka pedagogers syn på musiken som pedagogiskt
hjälpmedel, samt om, hur och varför de använder detta. Syftet är att undersöka pedagogers
användning av musik som ett pedagogiskt hjälpmedel matematik, svenska och engelska i
grundskolans mellanår (årskurs fyra till sex).
3.1 Metodval
Denscombe (2000) menar att intervju som metod ger djupare och mer detaljerad information
än vid enkät. Han menar även att ett mindre antal personer behöver tillfrågas, när det gäller
intervju. Dessa påståenden spelade roll när vi valde metod till vår undersökning. Intervju är en
vanligt förekommande metod för insamling av data vid kvalitativa undersökningar vilken
vanligtvis genomförs öga mot öga och intervjuobjektet uttrycker sig i tal istället för i skrift
(Backman, 2008).
Vi använde oss av så kallade semistrukturerade intervjuer (Denscombe, 2000). I linje med
Denscombe utgick våra semistrukturerade intervjuer från förberedda frågor med möjlighet för
intervjupersonerna att fritt utrycka sina svar. En semistrukturerad intervju sker oftast vid
personligt möte öga mot öga. Denscombe ser personligt möte som en fördel för båda parterna
eftersom intervjuobjektet kan uttrycka sina svar utan att behöva vänta på sin tur eller ta
hänsyn till några andra intervjuobjekt. En annan fördel är att de som intervjuar lätt kan ställa
följdfrågor, vilket vi använde oss av och på så sätt gav intervjupersonerna möjlighet att
förtydliga sina svar. Intervjuerna spelades in på en bandspelare, ljudupptagning anses vara
standardutrustning för att samla intervjudata (Denscombe, 2000).
Semistrukturerad intervju innebär också att frågorna är uppspaltade och ämnet som ska
behandlas är klart för så väl intervjuaren och intervjuobjektet (Denscombe, 2000). Denscombe
menar att ordningen på frågorna kan komma att kastas om och det finns möjligheter för
intervjuaren att ställa följdfrågor. Intervjuobjektet har möjlighet till öppna svar och kan
lättare, än vid enkät, uttrycka sina synpunkter och tankar. Denscombe menar även att bra
frågor ska vara genomtänkta för att få ett flyt i intervjun samt kunna förklara frågorna närmre
13
om så krävs. Vidare betonar han vikten av att frågorna inte får vara styrande vid en
semistrukturerad intervju (Denscombe, 2000).
Intervju valdes även på grund av att insamlingstiden av en enkät är lång och oftast har många
bortfall. Denscombe (2000) menar att den höga svarsfrekvensen för intervju är positivt men
att en nackdel med intervju kan vara att det tar tid att både samla in data och analysera det.
Denscombe (2000) menar även att intervju kan kränka privatlivet och hämma intervjuobjektet
om intervjuaren inte lyssnar på intervjuobjektets önskemål om tid och plats samt informerar
intervjuobjektet om villkoren för intervjun.
3.2Urval av undersökningsgrupp
Tre pedagoger, som är verksamma i årskurs fyra till sex och i tre olika kommuner i Skåne
valdes ut för intervju. Ingen av de pedagoger som intervjuades är utbildade till
musikpedagoger. Pedagogernas ålder, kön samt hur länge de varit verksamma har inte spelat
någon roll vid urvalet.
3.3 Genomförande
Innan intervjuerna genomfördes skickades förfrågningar till fyra skolor via elektronisk post.
Där fick de ett dokument (se bilaga 2) som förklarade uppsatsens syfte samt att vi garanterade
pedagogernas anonymitet. Endast en skola svarade att där fanns en pedagog som ville
medverka. Vårt behov av fler intervjupersoner gjorde att vi kontaktades två skolor via telefon.
De två som blev kontaktade via telefon var båda villiga att medverka. Samtliga pedagoger bad
om att få titta på frågorna (se bilaga 1) innan intervjun.
För att intervjun skulle vara så personlig som möjligt och att pedagogerna skulle känna sig
bekväma genomfördes intervjuerna på deras respektive arbetsplats. Under intervjutillfällena
var där bara pedagogen som intervjuades samt den av oss som utförde intervjun i rummet.
När intervjuerna var genomförda transkriberades de ordagrant. Hur intervjudata bearbetades
beskrivs nedan och undersökningens resultat presenteras i kapitel fyra.
14
3.4 Etiska överväganden
CODEX (Vetenskapsrådet, 2002) har satt upp stolpar och riktlinjer som ska hjälpa forskare
och de som medverkar i forskningsundersökningar. Några av dessa kommer att presenteras i
detta avsnitt.
Intervjuobjektet ska innan genomförandet få veta att deras medverkan är frivillig och kan
avbrytas när de själva vill. De som medverkar ska garanteras anonymitet och information om
deras personuppgifter får inte publiceras om det inte finns något godkännande. För att inte
avslöja de medverkandes identitet är det en bra idé att använda sig av figurerade namn
(Vetenskapsrådet, 2002).
3.5 Bearbetning av data
Efter varje intervju lyssnade vi igenom inspelningen ett par gånger för att sen transkribera den
på datorn. För att vara säkra på att inte ha missat något i intervjuerna lyssnade vi på dem
åtskilliga gånger. När transkriberingarna var gjorda sammanfattades varje intervju, efter
rubrikerna i resultat kapitlet, för att få fram det som var viktigt för undersökningen. Vi
jämförde intervjuerna för att senare kunna analysera dem och få fram resultatet.
15
4 Resultat
Resultatdelen är upplagd så att den inleds med en kort presentation av pedagogerna som blev
intervjuade, för att sedan följas av deras svar som ligger under lämpliga rubriker. Eftersom
intervjupersonerna svarade väldigt kortfattat på frågorna och på eventuella följdfrågor så har
vårt resultat blivit lite tunt.
4.1 Kort presentation av intervjupersonerna
En Pedagog har arbetat som förskollärare i tio år samt som grundskollärare i 13 år, hon är nu
verksam i årskurs fem, vi har valt att ge henne namnet Anna. Den andra pedagogen har varit
verksam i fem år och arbetar nu i en klass med elever i årskurs fyra till sex, henne har vi valt
att ge namnet Berit. Den tredje pedagogen har arbetat som grundskollärare i 35 år och arbetar
mest i årskurs fem, men har även idrott i årskurs två och sex samt matematik i årskurs sju,
honom har vi valt att ge namnet Calle.
4.2 Musik i pedagogernas utbildning och deras musikintresse
I Annas förskollärarutbildning ingick musik och rytmik. Men i sin grundskollärarutbildning
valde hon att läsa engelska och fick där ytterst lite musik, i form av sånger och lite instrument
kännedom. Anna säger sig inte ha något musikintresse i den bemärkelsen att det synliggörs i
yrkesrollen.
Berit har en grundskollärarexamen med svenska och de samhällsorienterade ämnena som
inriktning. Hon har inte läst musik på inom ramen för sin lärarutbildning på högskolan eller
någon annan kurs utanför högskolan. Berit anser sig ha intresse i form av att hela tiden vilja
ha musik runtomkring sig, förutom i skolan.
Calle har mellanstadielärarexamen med biologi och kemi som tillvalsämnen, och har inte läst
musik på inom ramen för lärarutbildning på högskolan. Däremot har han ett musikintresse
eftersom övriga familjen har det.
Alla pedagoger har en lärarexamen och är verksamma ifrån årskurs fyra till sex. En av
pedagogerna har fått musikundervisning i sin utbildning medan de andra två inte har läst
16
någon musik överhuvudtaget. Pedagogernas musikintresse varierar, från att inte ha något
intresse som synliggörs i yrkesrollen till att stödja familjens musikintressen.
4.3 Pedagogernas syn på musik
Anna anser att musik är ett sätt att ventilera, samt att samla kraft och energi. Hon tycker också
att musik kan vara avslappnande och ett sätt att visa sin tillhörighet och identitet.
Berit vill alltid ha musik runt omkring sig och sätter därför på radion varje morgon, men
undviker att ha musik i skolan för där förekommer många andra ljud. Musik menar hon kan
vara lugnande.
Calle kopplar musik till dans och rytmik. Han menar också att musik kan vara avkopplande,
stimulerande och underhållande.
Alla tre pedagogerna anser att musik innefattar väldigt mycket och att det har en
avslappnande effekt på människan. Pedagogerna betonar också att musik kan vara ett sätt att
visa tillhörighet och identitet, samt att musik kan vara underhållande och går hand i hand med
dans. En av pedagogerna väljer att alltid sätta på radion hemma och i bilen för att hon vill ha
musik runt omkring sig, men inte i skolan för där finns så många andra ljud.
4.4 Pedagogernas användning av musik i undervisningen
Anna använder sig inte av musik i undervisningen, men har idéer. Icke-användandet tror hon
beror på att hon saknar kompetens och känner sig därför osäker. Hon betonar också att hon
inte vill ge sig in i något som hon inte kan utföra på bästa sätt.
Berit använder inte musiken i kärnämnena men däremot på bildlektionerna. Hon vill inte
använda sig av ”dunka-dunka” eftersom hon tror att det gör eleverna oroliga.
Calle använder musik i undervisningen i engelska, i form av låttexter på engelska som sjungs
och översätts.
17
Två av pedagogerna i undersökningen anger att de inte använder sig av musik i
undervisningen. Anledningen kan vara, enligt dem själva, brist på kompetens samt oro över
att använda musik som kan göra eleverna oroliga. Pedagogen som berättar att hon har idéer
utvecklade inte dessa, även då hon fick en följdfråga. Det var också den pedagogen som har
läst lite musik i sin utbildning. Den pedagog som använder sig av musik i undervisningen i
engelska har inte läst musik i sinutbildning men har ett intresse.
4.5 Skolornas materiella resurser och arbetslagets specialkompetenser
De materiella resurserna på Annas skola är musikrum, cd-spelare, TV och DVD. Där finns ett
litet samarbete med bildklassen på skolan då bildläraren går in och har bild i 30 minuter i
veckan.
Berit har en liten stereo i klassrummet samt har tillgång till en dator med projektor. När
eleverna har musik går de till slöjdsalen där några instrument finns. Arbetslaget som Berit
ingår i delar vid vissa tillfällen upp undervisningen och då tar varje pedagog den del som
speglar deras kompetens.
Calles skola har efter stor renovering fått en fin musiksal med bra instrument samt smartboard i varje klassrum. Med hjälp av smart-boarden kan det visas saker direkt från internet,
det finns även cd-spelare i klassrummet. I Calles arbetslag delar de på undervisningen efter
kompetens, den som är musikintresserad och har den kompetensen undervisar arbetslagets
alla klasser i musik. Det samma gäller bild och matematik.
Samtliga skolor har materiella resurser men det varierar. En skola har smart-board i alla
klassrummen medan en annan skola får nöja sig med cd-spelare i varje klassrum. Även
samarbetet i arbetslagen varierar, alltifrån 30 minuter per vecka till ett tätt samarbete inom
arbetslaget.
18
5 Diskussion
I detta kapitel kommer litteratur, metod, resultat, analys och våra egna tankar att vävas
samman. Vi diskuterar litteraturen och kopplar in analysen eller metoden och våra egna
åsikter.
5.1 Resultatdiskussion
Utan ett musikintresse eller kompetens i musik så används inte musik som hjälpmedel.
Bjørkvold (2005) menar att om inte pedagogen har ett eget intresse för musik så kan det vara
svårt för eleverna att utveckla sitt eget intresse. Han menar även att pedagogen måste tro på
sig själv och ämnet som behandlas för att eleverna ska känna att ämnet är viktigt och äkta.
Enligt Bjørkvold (2005) finns det fyra faktorer som spelar en stor roll för att få ett
meningsfullt lärande med hjälp av musik. Dessa faktorer är att pedagogen ska vara engagerad,
kreativ, kunna förmedla kunskap och ha en bra relation till eleverna. Pedagogerna i vår
undersökning har inget stort eget intresse för musik, de har inte heller fått musik i sin
grundskollärarutbildning. Läraren i engelska använder dock musik i sin undervisning, i form
av låtar som översätts. Den pedagog som använder sig av musik i engelska har inte haft musik
i sin egen utbildning, men han har ett eget intresse. Hade pedagogerna haft ett eget intresse för
musiken hade de kanske använt det som ett hjälpmedel i sin undervisning, om de själv brinner
för till exempel musik kan det vara enklare att få inspiration hur de kan använda musiken i
undervisningen. En av pedagogerna har en förskollärarutbildning i grunden och i den fick hon
musik men det är inget hon själv anser kunna använda i grundskolan. Vi menar att
kompetensen och intresset för musikämnet är viktiga faktorer för att eleverna ska kunna ta det
på allvar och känna att det är viktigt. Om inte vi som pedagoger visar eleverna att vi brinner
för ämnet och tror på det vi gör, har eleverna svårt att göra det också.
Många av forskarna och pedagogerna, bland andra Antal-Lundström (2006) och Sundin
(2001), som behandlas i litteraturgenomgången, nämner att skolan inte ”hänger med” i vad
samhället efterfrågar. Skolan har en central roll i samhället och har haft det från och till i
många år, därför menar forskare att det är av stor vikt att skolan ”hänger med” i vad
efterfrågan är i samhället och vad samhället har att erbjuda. Enligt Lpo 94 (Skolverket, 2006)
ska pedagogen fostra eleverna till att bli bra samhällsmedborgare men det är svårt om inte
skolan hänger med i vad eleverna behöver för att bli en bra samhällsmedborgare. Pedagogerna
19
i vår undersökning har inte fått någon musik i sin grundskollärarutbildning. Vi menar att
lärarutbildningen borde ha mer av de praktisk-estetiska ämnena för att pedagogerna ska bli
mer bekväma och våga använda sig av dem. Det är inte meningen att vi pedagoger ska kunna
allt och vara specialister i allt, det vore däremot bra om alla har haft lite musik och fått lite
idéer på hur musik kan användas i kärnämnena.
Sundin (2001) och Bjørkvold (2005) nämner att barn i dag får sin musikvana redan innan de
börjat skolan, då de har hunnit skaffa sig olika erfarenheter och kunskaper. Denna musikvana
kan de få genom till exempel radio och TV. Uddholm (1993) och Jederlund (2004) betonar att
musiken finns runtomkring oss hela tiden och att det gäller som pedagog att hålla sig
uppdaterad. Wiklund (2003) menar att barnen kan använda sig av musiken på olika sätt, som
att hitta sin identitet och bryta upp från föräldrarna. Pedagogerna från vår undersökning
nämner att musik är väldigt mycket, allt från avslappning till underhållaning. En av
pedagogerna nämner att hon inte vill ha musik i klassrummet, då hon är rädd att det ska bli ett
orosmoment för eleverna. Det är också en pedagog som nämner att hon inte känner sig trygg
med musik och då vill hon inte genomföra något hon inte tror kan bli bra. En annan pedagog
nämner att musik kan vara identitetsskapande och ett sätt att visa tillhörighet. Kursplanen
(Skolverket, 2000) nämner att musik kan vara ett sätt att utveckla sin personlighet. Vi anser
att musiken kan vara ett bra sätt för eleverna att hitta sig själva, men med översyn från en
vuxen som kan gå igenom de olika genrerna för eleverna. Eleverna kan då få en djupare
kunskap och kanske våga ifrågasätta vissa saker. Musiken kan också bli ett gemensamt språk
för eleverna om det är många olika nationaliteter i klassen. Om eleverna har ett språk där de
förstår varandra och där de känner sig trygga, så kan detta underlätta undervisningen, i form
av att de kan hjälpa varandra och undervisningen blir mer konkret, speciellt i kärnämnena som
är ”tunga” och viktiga ämnen. Det gäller som pedagog att veta vad man gör när man vill ta in
musiken i klassrummet, det är inte alla elever som klarar av sådana distraherande ljud och vill
ha lugn och ro.
Jederlund (2004), Jernström och Lindberg (1995) menar att de praktisk-estetiska ämnena i
skolan har blivit mer teoretiska. En bidragande orsak till detta kan vara att pedagogerna är
mer resultatinriktade. De menar också att det är lättare för pedagogerna att skriva omdömen
och se om eleverna uppnått målen i de teoretiska ämnena via till exempel de nationella
proven. Påföljden av detta menar de kan bli att eleverna blir negativt inställda till skolan.
Pedagogerna i vår undersökning arbetar teoretiskt med de teoretiska ämnena, men en av
20
pedagogerna använder sig av musik i sin undervisning i engelska. Varje år ser vi en tendens
på att färre och färre väljer att läsa vidare på gymnasiet, oftast saknar de behörighet. Vi anser
att det är pedagogens uppdrag att utbilda elever till fortsatta studier. Men genom att göra
undervisningen för teoretisk tappar pedagogen elever som kräver variation och en praktisk
undervisning. Dewey (2004) förespråkar ett mer praktiskt arbetssätt, hans uttryck är learning
by doing som betyder lära genom att göra. Om man som pedagog tar hjälp av ett ämne som
musik i kärnämnena som oftast är ”tunga ämnen”, kan detta underlätta för eleverna då
kärnämnena blir mer konkreta.
Antal-Lundström och Jederlund (2004) betonar att musik kan hjälpa elever, med till exempel
svenska som andra språk, att utveckla det svenska språket både i skrift och i tal. Vi kan även
läsa i kursplanen (Skolverket, 2000) för svenska att språket kan utvecklas genom att användas
i olika sammanhang. Eftersom vår undersökning inte går på djupet i hur pedagogerna arbetar i
svenska kan vi heller inte dra några slutsatser om deras arbetssätt är varierande eller inte.
Musik är bara ett av de sätten att variera undervisningen med.
Bjørkvold (2005) skildrar olikheterna mellan skolans värld och barnens värld. Det som skiljer
sig mest är att skolans värld är ämnesuppdelad, allvarlig och tvångsmässig. Medan barnens
värld har en helhetssyn, humor och är frivillig. Piaget (Stensmo, 1994) och Dewey (2004)
menar att där bör vara ett fungerande samspel mellan skolan och samhället, där barnens värld
är samhället. Därför menar Uddholm (1993) att det är av stor vikt att pedagogen håller sig
uppdaterad på förändringarna i samhället. Sundin (2001) anser att massmedia är det som
musikaliskt uppfostrar våra barn idag. Det kan därför vara svårt att ta in allas favoritmusik i
undervisningen. Vi anser även att det är ett stort hopp mellan förskolan och skolan, vilket kan
leda till svårigheter för eleverna att anpassa sig till det skolan efterfrågar, vilket vi menar är
ämnesblock och stillasittande.
Lgr 80 är föregångaren till Lpo 94, Sundin (2001) menar att Lgr 80 var mer tydlig i hur
ämnen skulle bearbetas medan Lpo 94 nu ger oss vad som ska uppnås. Lpo 94:s uppnåendeoch strävansmål innehåller väldigt lite musik. Enligt Uddholm (2001) har även kursplanen för
musik otydliga mål, vilket kan låsa pedagogernas fantasi och metodval. Kursplanen
(Skolverket, 2006) för engelska menar att pedagogerna ska ta hjälp av massmedia i
undervisningen. En av pedagogerna i vår undersökning använder sig av musik i engelska
undervisningen, han använder sig av texter och musik på engelska som till exempel översätts.
21
Vi pedagoger har stora möjligheter att välja vilka metoder som ska tas till i undervisningen.
En orsak till att musik inte används som hjälpmedel i kärnämnena tror vi kan vara att målen i
Lpo 94 (Skolverket, 2000) inte innehåller tillräckligt mycket musik. De otydliga målen i
musik kan också vara en annan orsak. Vi tror att en del av pedagogerna som använder musik i
undervisningen inte har något tydligt syfte med det. Ett exempel är pedagogen i vår
undersökning som använder musik i engelska undervisningen. Han kunde inte vid
intervjutillfället vidareutveckla sitt användande av musik. Lärarutbildningen har lärt oss att
alltid ha ett syfte med det vi gör i skolan.
Jernström och Lindberg (1995) menar att pedagogerna lever i en kluven värld där skolan är
uppdelad i ämnesblock och ute i samhället är allt övergripande. Bjørkvold (2005) och Dewey
(2004) menar båda att det är viktigt att pedagogen inte bygger sin undervisning på ren
faktakunskap utan tar in lite mer praktiska inslag så som musik och bild. Pedagogerna som vi
intervjuade har olika erfarenheter med att jobba över blocken och klasserna. Vi kan se
exempel på samarbete där ämnena delas upp efter intresse och kompetens samt ett annat
exempel, där en bildpedagog tas in i klassen 30 minuter i veckan. Enligt vår mening är det
viktigt att man i arbetslaget tar hjälp av varandra och tar tillvara på den kompetens som finns
inom arbetslaget. Som vi nämnt innan så är det inte meningen att en pedagog ska sitta på alla
kunskaper själv och vara expert i alla ämnen utan man undervisar i de ämnena som man
brinner lite extra för. Tyvärr ser vi att inte alla skolor använder kompetensen inom arbetslaget
på bästa sätt. Kanske kan vi förhindra sjukskrivningar och att pedagoger går in i väggen, om
samarbetet blir bättre inom arbetslaget.
På de skolorna vi gjort intervjuer förekommer olika materiella resurser och det kan också vara
en faktor som spelar in i varför eller varför de inte använder musik i undervisningen i
kärnämnena. Sundin (2001) skriver att massmedia idag förser våra elever med musik och att
internet har gjort att eleverna har tillgång till musik dygnet runt. Sundins (2001) syn på media
och internet stämmer rätt så bra överrens med det vi sett i praktiken. Vi anser även att
pedagogerna idag får vara försiktiga med att ta in för mycket från internet eftersom det
förekommer många sidor som inte går att lita på, det är då viktigt att pedagogen är källkritisk
och även lära eleverna att vara källkritiska.
Efter att ha läst ett flertal böcker som behandlar uppsatsens ämne kan vi dra en mindre
slutsats, att musik kan vara till stor hjälp i undervisningen. Bjørkvold (2005), Sundin (2001)
22
och Uddholm (1993) menar att det är viktigt att lärarutbildningen innehåller musik men inte
bara
inriktad
på
elevernas
lärande
utan
även
pedagogens.
Långt
ifrån
alla
grundskollärarutbildningar idag innehåller obligatorisk del med musik och många
lärarstudenter drar sig för att läsa musik eftersom de teoretiska ämnena har varit mer värda när
studenterna kommer ut i arbetslivet. Idag ser vi att de praktiska ämnena är väldigt värdefulla,
många skolor har någon form av inriktning som gör att det är ett stort plus om vi studenter har
mer praktiska ämnen. En annan anledning till att musikkunskap kan vara värdefull är för att
många skolor idag har elever med annat modersmål och musik kan vara ett språk där samtliga
elever kan delta i och förstå.
Under uppbyggnaden av uppsatsen har det uppkommit en fråga. Just nu arbetas det med en ny
kurs- och läroplan för grundskolan och även en ny lärarutbildning är under utredning. Det vi
undrar är om den nya lärarutbildningen kommer samspela med de nya kurs- och läroplanerna
för musik? De allmänna utbildningsområdena borde vara mer speglade på samhällets
efterfrågan och samverka med de nya kurs- och läroplanerna.
5.2 Metoddiskussion
Trots att Denscombe (2000) menar att bortfallen är färre samt att ett färre antal personer
behöver tillfrågas vid intervju, var vårt utfall sådant att av de sju skolor som vi tillfrågat var
det bara tre som svarade och var villiga att ställa upp. Slutsatsen vi kan dra av det är att alla de
som vi ringde till, ställde upp på intervjun. Kanske skulle vi haft som strategi att när den
elektroniska posten skickats så skulle vi ringt någon dag efter för att höra om de fått det, samt
om där fanns någon som passade in på våra kriterier.
Intervjun som valdes att genomföras kallar Denscombe (2000) för semistrukturerad eftersom
den har färdiga frågor men att svaren inte var givna på alla frågor som ställdes. Vi insåg
snabbt att vid intervju får vi tillfälle att ställa följdfrågor. Denscombe (2000) beskriver att
intervju är en metod som har hög svarsfrekvens men att det tar tid att samla in data samt att
analysera data. I vårt fall var datainsamlingen inte så omfattande pågrund av att pedagogerna
inte svarade så utförligt på frågorna. Datainsamlingen vi använde oss av var en bandspelare
där vi sedan transkriberade det som hade sagts och plockade det som var viktigt och
väsentligt.
23
En nackdel med intervjuer, menar Denscombe (2000), kan vara att intervjuobjektet hämmas
och på så sätt påverka svarsutfallen. Detta gjorde att vi lät pedagogerna själva välja var och
när intervjun skulle genomföras. Under några av intervjuerna förekom det störningsmoment
men enligt vår mening var inte detta något som påverkade intervjuns utgång och avsikt,
pedagogerna verkade inte besvärade av det heller. Denscombe (2000) skriver att det inte krävs
någon större teknisk utrustning eller kunskap för att genomföra intervjuer. Vi upplever
däremot att det är bra om man gjort någon intervju innan man ger sig ut för att genomföra de
”riktiga”, som ska ingå i undersökningen. Dels får man en chans att testa frågornas
uppbyggnad och relevans samt mer erfarenhet i att intervjua. En intervju ska till viss del vara
spontan och ska ha ett flyt så att inte intervjuobjektet stressas igenom frågorna.
Valet av pedagoger styrdes inte av kön, ålder eller hur länge de varit verksamma. Däremot
ansågs det rimligt att vi valde pedagoger i Skåne eftersom det annars tar för lång tid att åka till
och från själva intervjun. Denscombe (2000) menar att intervjuobjektet bör finnas på rimligt
avstånd. Vår tolkning är att det hade tagit längre tid att utföra intervjuerna samt den
ekonomiska aspekten spelar in. I urvalet gjordes några avgränsningar, så som att pedagogerna
skulle vara verksamma i årskurs fyra till sex samt att de inte skulle vara musikpedagoger som
undervisar i musik.
5.3 Slutsats
Eftersom de intervjuade pedagogerna svarade kortfattat på våra intervjufrågor, har vi fått ett
tunt resultat. Men genom resultatet har vi kommit fram till att pedagogernas kompetens och
intresse är avgörande för om musik används i undervisningen. Pedagogerna har också uttryckt
sig att om de saknar kompetens i området vill de heller inte genomföra de. Utav de tre
pedagogerna som blev intervjuade var det bara en av dem som använde musik i sin
undervisning och det var i ämnet engelska.
24
6 Sammanfattning
Syftet var att synliggöra om och varför musik kan användas som ett hjälpmedel i kärnämnena,
eller varför det inte används som ett hjälpmedel.
Litteraturdelen behandlar forskare och pedagogers åsikter om musik och dess betydelse för
eleverna och deras lärande, pedagogens roll samt musikens betydelse i samhället. Samtliga
författare i litteraturdelen håller med om att musik är en bra metod i undervisningen och kan
bidra till ett bättre lärande. Några författare ifrågasätter även pedagogers kompetens inom
musik och om det har någon betydelse i användandet. Slutsatsen på det är att pedagogen
måste hålla sig uppdaterad och att lärarutbildningen behöver ha en obligatorisk del med
musik, i utbildningen. Vi hade däremot svårt att hitta författare som talar emot musik i
undervisningen.
Metoden som användes var intervju, den var semistrukturerad. Vi valde att avgränsa urvalet
genom att utesluta rena musikpedagoger och skickade ut förfrågningar till skolor där vi
uppgav uppsatsens syfte och metodens målgrupp. Vi intervjuade tre pedagoger i tre olika
kommuner i Skåne. Resultatet vi kan utläsa är att minoriteten använder musik i
undervisningen av kärnämnena, men musik kan tas in i andra ämnen så som till exempel bild.
En anledning till att pedagogerna inte använder musik kan vara brist på kompetens eller
bristande intresse för musik. Deras syn på musik är spridd, men alla är överrens om att musik
kan vara avkopplande och lugnande.
Uppsatsens syfte var att synliggöra om, hur och varför musik bör ses som ett redskap och inte
enbart ett ämne i skolan. Det vi kan se i vår undersökning är att pedagogernas kompetens och
intresse spelar stor roll för användandet av musik i undervisningen. Med denna uppsats menar
vi inte att kärnämnen är oviktiga, snarare tvärtom. Om vi använder oss av flera olika metoder
fångar vi fler elevers uppmärksamhet och samtidigt tillgodoser vi fler elever med kunskap.
25
Referenslista
Antal-Lundström, I. (2006). Estetiska aktiviteter som pedagogiskt redskap: Rapport från ett
pågående interkulturellt skolutvecklingsprojekt. Hämtat från Mälardalens Högskola:
http://mdh.diva-portal.org/smash/get/diva2:115926/FULLTEXT01
hämtat
den
26
november 2009
Backman, J (2008) Rapporter och uppsatser Lund: Studentlitteratur.
Bjørkvold, J-R (2005) Den musiska människan Malmö: Runa Förlag AB.
CODEX - regler och riktlinjer för forskning. (2002) : http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
hämtat den 26 november 2009
Denscombe, M (2000) Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Dewey, J (2004) Skola, individ och samhälle (4 upplagan) Stockholm: Natur och kultur.
Emanuelson, B (1990) Musik i skolan – Musikämnets didaktik i historisk belysning Lund:
Studentlitteratur.
Jederlund, U (2004) Musik och språk – ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling
Stockholm: Runa förlag.
Jernström, E & Lindberg, S (1995) Musiklust Malmö: Runa förlag AB.
Skolverket (2000) Grundskolan: kursplaner och betygskriterier. Stockholm: skolverket.
Skolverket (2006) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet Lpo 94 http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069 hämtat den: 19
november 2009
Stensmo, C (1994) Pedagogisk filosofi Lund: Studentlitteratur.
Sundin, B. (2001) Barn musikaliska utveckling Göteborg: Liber AB.
Säljö, R (2000) Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts
Akademiska förlag.
Uddholm, M (1993) Pedagogen och den musikaliska människan Falköping: Förlaget
lutfisken.
Wiklund, U (2003) Den lydiga kreativiteten – om barn, estetik och lärande. Kristianstad:
Sveriges utbildningsradio AB.
26
Bilagor
Bilaga 1
Intervjufrågor
1) Hur många år har du varit verksam som pedagog?
2) Inom vilken årskurs jobbar du idag?
3) Vilken utbildning har du?
4) Har du läst musik på högskolan, antingen i inriktningen eller som specialisering?
5) Har du läst musik utöver din högskoleutbildning? Eller har du ett musikintresse?
6) Vad innebär musik för dig?
7) Använder du musik som en undervisningsform/hjälpmedel i kärnämnena?
-
Om ja, Hur och varför i så fall? Vilket är syftet med att använda musik som
hjälpmedel?
-
Om nej, varför inte? Skulle du vilja i så fall hur?
8) Finns det fysiskt materiella resurser på skolan, till exempel rum, instrument, media
spelare, så musik kan användas som undervisningsform/hjälpmedel i andra ämnen?
Vad och vilka?
9) Delar ni upp era specialkompetenser inom arbetslaget så att ni känner er bekväma i det
ni gör? I så fall hur görs detta?
10) Känner du till någon på er skola som använder sig av musik som en
undervisningsform/hjälpmedel i andra ämnen?
-
Om ja, vet du hur? Är ni intresserade av ett samarbete för att utbyta kunskaper?
-
Om nej, hade det varit intressant att få en kurs eller fortbildning i hur man kan
använda musik som en undervisningsform/hjälpmedel?
11)
Har du någon pedagogisk inriktning på skolan eller arbetslaget? I så fall vilken.
27
Bilaga 2
Hej
Vi är två tjejer som läser sista terminen på Högskolan i Kristianstad och just nu skriver vi vårt
examensarbete. Uppsatsen handlar om: om, hur och varför pedagoger använder musik som ett
hjälpmedel i kärnämnena samt pedagogernas syn på musik.
Med detta brev vill vi fråga om vi kan få göra en intervju med er angående vårt
examensarbete. Vi ser som en självklarhet att intervjun är frivillig och alla som medverkar
garanteras immunitet samt kommer få figurerade namn vid redovisningen. Frågorna kan
skickas ut i förväg om önskan finns. Intervjun tar ca 15 minuter och den kommer att spelas in
på bandspelare, inspelningen kommer att förstöras på något sätt efter att vi har bearbetat den.
Vilken av följande dagar kan ni?
-
Tisdagen den xx/xx
-
Torsdagen den xx/xx
-
Fredagen den xx/xx
-
Måndagen den xx/xx
-
Tisdagen den xx/xx
Kontakta oss gärna om ni har frågor eller synpunkter.
Med Vänliga Hälsningar
Malin Olsson, malin.olsson0045@stud.hkr.se
Jessica Håkansson, jessica.hakansson0014@stud.hkr.se
28
