Högsby

Högsby kraftstation.
Högsby
Högsby kommun, Högsby socken
Byggår: 1919-1921
Emån
Huvudfåran
Historik
Historiskt sammanhang: Allmän elproduktion. Kommunalt verk.
Emån ringlar sig fram genom den egna ådalens låglänta slättmark, men tvingas i Högsby svänga tvärt kring några
högre bergspartier, där ån fram till 1920-talet delade sig i två fåror kring en holme. Emåns huvudfåra norr om
holmen är ännu tydlig, men Kvillen söder om ön är idag kraftigt förminskad. Holmen utgjorde redan på medeltiden
prästgård och omnämns då som Odensö. På 1550-talet gjorde Gustav Vasa denna äga, tillsammans med ett par
andra gårdar, under en kort period till kungsgård: Högsholm eller Högsby ladugård. Under 1600-, 1700- och 1800talet var Högsholm fortsatt prästgård. Under 1700-talet hade Högsholm och Odensvi sina sågkvarnar i Kvillen. I
huvudfåran hade prästgården sitt fasta ålfiske med s.k. lanor.
På den norra sidan av huvudfåran, där kraftverket ligger, låg hemmanet Frövi där en kvarn omtalas så tidigt som år
1344. År 1842 lät Henrik Otto af Harmens uppföra den nuvarande kvarnen som fick hela sex par stenar. Tio år
tidigare hade han anlagt Frövi tegelbruk, vid den nuvarande kraftverksdammen. År 1878 uppfördes det befintliga
stora kvarnmagasinet av sonen Henrik Gustaf Ferdinand af Harmens. Invid Frövi kvarn fanns också ett sågverk från
1700-talet fram till 1950-talet. År 1868 uppfördes Högsholms kvarn tvärs över åfåran från Frövi kvarn.
H O af Harmens (1799-1855) på Berga var en av Kalmar läns rikaste markägare, med ett stort godsinnehav i
Högsbytrakten, bl.a. Fågelfors bruk. Efter hans död splittrades godset genom arvsskifte och under slutet av 1800talet övergick de uppdelade ägorna till andra ägare. År 1896 drogs Kalmar–Berga järnväg rakt över Frövis ägor,
varefter hemmanet delades i mindre delar. År 1901 uppfördes Frövi Möbelfabrik söder om kvarnen och sågverket.
Redan år 1912 uppfördes en liten elektrisk kraftstation vid Frövi tegelbruk. Tegelbruket ska ha lagts ned omkring år
1914. Kraftverket gav ljus till gatubelysning i Högsby samhälle och dessutom till en del av hushållen på orten. Då
första världskriget bröt ut och ransoneringen på lysolja blev besvärande uppfördes ytterligare ett litet kraftverk år
1915, då vid Frövi kvarn.
De båda småkraftverken i Frövi köptes dock efter bara några år av Finsjö Kraftaktiebolag. Detta kraftbolag hade
bildats år 1909 för ägande och drift av Finsjö nedre kraftverk, uppfört 1903, i samband med en konkursaffär (se
beskrivningen för Finsjö nedre kraftverk). Enligt en uppgift ska Finsjö Kraft ha fått erbjudande redan omkring år 1910
om att inköpa fallen i Högsby och Blankaström av en privatperson, men affären kom att dröja några år.
Oskarshamns stad som hade stort intresse i Finsjö kraftverk, liksom av en fortsatt utbyggnad av vattenkraften, fick år
1
1913 möjlighet att inköpa aktiemajoriteten i Finsjö Kraftaktiebolag till ett fördelaktigt pris . Under första världskriget
genomförde Oskarshamn en kampanj för att locka nya industrier till staden, vilket resulterade i att Jungnerbolagets
ackumulatorfabrik och Oskarshamns kopparverk uppfördes i stadens hamnområde åren 1916-1919 . Säkert fanns
förväntningar på ytterligare industrietableringar. Stadens ångdrivna elektricitetsverk och Finsjö kraftverk kunde
sannolikt vare sig svara mot reella eller förväntade kraftbehov. Under några få år uppförde Finsjö Kraftaktiebolag
därför ytterligare fyra större vattenkraftverk i Emån och Alsterån. År 1916-1917 anlade man Blankaströms kraftverk
som snart följdes av kraftverken vid Finsjö Övre (ca 1917-1919), Hornsö (ca 1918-1919) och Högsby (1929-1920).
Därmed hade Finsjöbolaget på bara några få år uppfört fyra större kraftverk belägna inom en och en halv mils radie!
Högsby kraftverk blev det största av dem.
Anläggandet av Högsby kraftverk innebar att en damm byggdes tvärs över Emån vid det gamla tegelbruket. Vattnet
avleddes istället i en närmare 600 meter lång nyanlagd intagskanal till kraftstationen som lades ungefär 50 meter
nedströms kvarnen och sågen. Högsby kraftstation inrymde till att börja med endast ett kraftaggregat, men ett andra
aggregat installerades redan år 1924. Aggregaten gjordes horisontella, trots att den vertikala uppställningen vid
denna tid började bli allt vanligare vid större verk. Just när kraftverket färdigställts med sitt första aggregat, år 1921,
blev Finsjö Kraft uppköpt av och dotterbolag till Sydsvenska Kraftaktiebolaget. Oskarhamn inträdde därmed som
sjätte delägande stad i Sydkraft.
De båda småkraftverken vid Frövi hade troligen lagts ned redan då Blankaströms kraftverk stått färdigt år 1917, men
gjorde det definitivt då Högsbyverket stod färdigt. Den lilla kraftstationen vid tegelbruk bör, liksom själva
tegelbruket, ha dränkts av den stora kraftverksdämningen. Eftersom industrianläggningarna i Frövi (kvarn, såg och
möbelfabrik) förlorade sin drivkraft sedan Högsby kraftverk tagits i drift bör de senast ha elektrifierats vid denna tid. I
samband med det stora kraftverksbygget uppfördes ytterligare en fabrik på området. Det var Martin Petterssons
snickerifabrik med såg och hyvleri. Vid mitten av 1930-talet uppfördes dessutom en liten fabrik nära bron,
Petterssons & Larssons möbelfabrik.
Vid mitten av 1950-talet tunnades byggnadsbeståndet kring Högsby kraftverk ut. Först brann möbelfabriken intill
kvarnen ned och bara ett par år därefter skadades vid kvarnens sågverk så svårt av åskan att den revs.
Snickerifabriken med sågverk flyttades. Kvar står ännu Frövi kvarn som var i drift in på 2000-talet. Den är därmed en
av de kvarnar som drivits längst fram i tiden i Kalmar län. Även Pettersson & Larssons lilla möbelfabrik var i drift in på
2000-talet. I anslutning till kraftverket och fabriken låg tidigare även några bostadshus som sannolikt hade koppling
till verksamheterna på området, bland annat en maskinistbostad, men idag återstår endast ett av dem, fastigheten
”Karlsborg”.
Med de många kraftstationer som Sydkraft hade i området, valde man att förlägga ett distriktkontor till Högsby. På
1960-talet var man med ett 50-tal anställda en av ortens största arbetsgivare. På 1960-talet genomfördes en
modernisering av samtliga Finsjöstationerna, då kontroll- och reglerutrustningen utbyttes till modernare system med
automatiserat larm. Detta innebar en stor förändring för driftsrutinerna. Tidigare hade personal funnits på plats i
verken dygnet om och man hade maskinistbostäder med plats för tre hushåll vid stationerna. Efter automatiseringen
behövdes inte längre personal på plats, istället ringde telefonen hemma hos den som hade jour. Denna
modernisering inleddes med Högsby kraftverk som ändrades redan år 1961. Maskinistbostaden revs, liksom vid
Sydkrafts andra Emå-stationer.
År 2001 köpte tyska Eon AG majoriteten i Sydkraft och 2005 namnändrades företaget till Eon Sverige AB. Alla Finsjökraftverken ägs och drivs av dotterbolaget E.ON Vattenkraft Sverige AB .
Beskrivning av miljön
Miljösammanhang: Tätortsmiljö/Bruksortsmiljö.
Högsby kraftverk ligger i Fröviområdet i den västra delen av Högsby tätort. De närmaste omgivningarna kring Emån
är relativt luftiga, med lövträd, vattennära promenadstråk och Lanhagens hembygdsgård söder om åfåran. Tätortens
bebyggelse är dock inte långt borta åt något håll och en större infartsväg passerar platsen på broar över åfåran och
kraftverkskanalen. Från denna väg leder tillfartsvägar till kraftstationen både på den norra och på den södra sidan av
1
Årtalsuppgiften härrör från en samtida tidning ”Kalmar”. På Oskarshamns kommuns hemsida uppge att staden inköpte
kraftbolaget år 1916.
intagkanalen, men ingen förbindelse finns mellan de båda vägarna. Den södra tillfartsvägen, som utgör huvudinfart
till kraftstationen, går några hundra meter över det äldre, småskaliga industriområdet vid Frövi. Den passerar den
lilla möbelfabriken och fastigheten ”Karlsborg”. I fonden av infarten ligger Frövi kvarn med magasin. Alla byggnader
har en välbevarad historisk karaktär. Både kvarnen och snickerifabriken står sannolikt oanvända med bevarade
maskinparker och inventarier. Även Högsholms kvarn, på andra sidan åfåran, är sannolikt bevarad, men ombyggd till
bostadshus (ej besiktigad). I slutet av den södra infartsvägen skymtar kraftstationsbyggnaden bortom intagskanalens
dammvall. Innan man når kraftstationen passeras en bro över en isutskovskanal.
Kraftverkets egentliga dammbyggnad, spärrdammen eller utskovsdammen, ligger en halv kilometer uppströms
kraftstationen där den ger en viss, dock inte påtaglig, vidgning av vattendraget. Dammen upplevs således inte som en
omedelbar del av miljön kring kraftstationen. Dammbyggnaden, som är i betong och av lamelltyp, har inte något
tydligt historiskt utförande, men ska till stora delar vara från anläggningstiden. Delar av den förstärktes år 2011.
Några få bostadsfastigheter ligger intill vattenspegeln. Den mäktiga intagskanalen med sin dammvall som leder fram
till stationsbyggnaden är desto mer påtaglig i kraftverksmiljön. Kanalen med sitt stilla strömmande vatten utgör den
norra avgränsningen av det lilla historiska kvarn- och industriområdet vid Frövi kvarn. Åt söder avgränsas området av
den naturliga åfåran som sällan är helt torrlagd, eftersom den innehåller en hel del gropar och hinder som håller kvar
vattnet i pölar.
Högsby kraftverk har en högrest, voluminös stationsbyggnad i tegel som dock ligger i den kraftigt sluttande åslänten,
varför den blir mest imponerande från vattensidan. Byggnaden består som brukligt vid många större stationer av
ställverkstorn och maskinhus, men har en mot vattensidan framspringande risalit vilket ger byggnaden en något mer
komplicerad exteriör och planlösning än vanligt. Byggnadens yttre arkitektur är relativt enkel men välbevarad .
Byggnaden har fler bevarade originalfönster än de andra Finsjöstationerna och därtill en bevarad originalport. Några
fönsteröppningar är dock helt eller delvis igensatta.
I generatorhallens högresta rum står de två (förmodat) ursprungliga generatorerna med klassiskt horisontell
uppställning. Även turbinerna är i grunden ursprungliga, men regulatorerna finns inte längre kvar. Från hallen finns
underjordiska inspektionsgångar för kontroll av axlarnas lagring. Fondväggen har en tredelad, kolonettförsedd
galleriöppning och ett par minskade muröppningar in till kontrollrummet. Öppningarna har troligen ursprungligen
varit helglasade med spröjsade fönster för att ge gott dagsljusinsläpp. Kontrollutrustningen är från 1961 och i bruk.
Ställverksbyggnaden inrymmer idag ingen utrustning. Högst upp i denna byggnad ligger ett tornrum med fönster i
alla väderstreck.
Kulturhistoriska värden
Högsby kraftverk har ett mycket högt kulturhistoriskt värde, för vilket intagskanalen men i synnerhet kraftstationens
exteriör, och i viss mån även dess interiör samt maskiner har en stor betydelse. Utskovsdammens betydelse är av
underordnad betydelseför det kulturhistioriska värdet. Högsby kraftverk är i många avseenden typisk och utgör en
god representant för sin tillkomsttid, liksom för länets större kraftverk, där merparten utgörs av Finsjö
Kraftaktiebolags verk. Finsjöbolagets verk har sammantaget haft en mycket stor betydelse för regionens industriella
utveckling, inte minst för Oskarshamns stad, och den breda elektrifieringen av mellersta Kalmar län. Högsby kraftverk
är det största kraftverket i denna grupp, men stora likheter finns mellan Högsby kraftverk, Finsjö nedre och
Blankaström. Av dessa har Högsby den bäst bevarade kraftstationsbyggnaden.
Kraftstationsbyggnaden i Högsby är i många avseenden även en god representant för sin tillkomsttid, det gäller
uppdelningen i maskinhus och ställverksbyggnad, maskinuppställningen och byggnadens yttre. Kraftstationerna fick
ofta, som i Högsby, exteriörer i rött eller brunt tegel, vilket gav dem ett rustikt, kraftfullt utseende. Ornamentiken var
ofta sparsam, varför fönstersättning och snickerier är viktiga för byggnadernas uttryck. I Högsby kraftstation har
många originalsnickerier bevarats och därmed både estetiska som pedagogiska värden. Detaljer som murade
hörnlisener och fönstergrupperingar visar att byggnaden är formgiven med omsorg. Förutom de välbevarade
originalsnickerierna är maskinhusets takryttare (ventilationshuv) en viktig detalj. Interört är generatorhallens
galleriöppning särskilt viktig.
En stor del av det kulturhistoriska värdet av Högsby kraftverk, beror av att verket ligger på en plats som utnyttjats för
kraftutvinning sedan medeltid och i en helhetsmiljö som ännu bär tydlig vittnesbörd om detta. Fröviområdets kvarn
och kraftverk utgör tillsammans en intressant illustration av vattenkraftens betydelse i olika tider. Miljön har som
helhet ett mycket högt kulturhistoriskt värde, med flera bevarandevärda och tydligt historiska byggnader som omges
av intagskanalens och åfårans strömmande vatten, där det även finns lämningar från vattenanknutna industrier.
Platsen är en central kulturmiljö i Högsby. Sett ur ett regionalt perspektiv, är det vattenkraftverken som utgör
Högsby kommuns främsta industrihistoriska signum.
Historiska källor
Litteratur: ”Högsbyboken”; del I och II (1969). Riksantikvarieämbetet; Brunnström & Spade, inventeringsblankett
1990.
Historiska kartor: Avmätning av Högsholm från år 1646. Avmätning Högsholm m.m. från år 1683. Utredning, karta
över Frövi kvarnar från år 1793. Ägostyckning, karta över Frövi från år 1900.
Internet: www.alemenergi.se
Muntl: Alvar Mellstrand, pensionerad maskinist (?).
Kraftstationen från entresidan.
Intagskanalen med kraftstationen i fonden.
Galleriet.
Utblick över generatorhallen från galleriet.
Generatorhallen med nischer för aggregaten. Gallerivåningens
öppningar i fondväggen.
Kontrollutrustning från 1960-talet.
Generatorhallen mot entrén.
Inspektionskulvert med lager för turbinaxeln.
Vattendraget nedströms kraftverket.
Dammen.
Kvarnmagasinet t.v. T.h. en mindre byggnad som hör till
kraftverket och inrymmer förråd och transformator.
Infarten till kraftstationsbyggnaden med den lilla förrådsoch transformatorbyggnaden centralt i bilden.
Magasinet, kvarnen och garage-/verkstadsbyggnad som kan ha
hört till kvarnen.
Garage-/verkstadsbyggnad som kan ha hört till kvarnen. I
bakgrunden bostadshusen på Karlsborg.
Karta över vattendrivna verk och fisken i Fröviområdet år 1793.