Kapitel 1 - Comunicera

Kapitel 1
”Personlig utveckling innebär inte att sitta inne med alla de rätta
svaren, utan att ha förmågan att ställa de nödvändiga frågor för att
utveckla sig själv.”
Jonas Gåde
I det här kapitlet lär du dig:
Bakgrunden till NLP (NeuroLingvistisk Programmering)
De grundantaganden som ligger till grund för boken
Varje modell som beskriver djupare förändringsprocesser bygger på idéer om hur livet verkar
och fungerar. I den här servicemanualen har jag samlat en del nya idéer och tankar och gamla
sanningar, som varit till hjälp för mig. Många tekniker har inspirerat mig – bland annat NLP,
kognitiv terapi, hypnoterapi. En del av det här materialet kanske utmanar dina nuvarande
föreställningar och värderingar. När det inträffar – se utmaningen och anta för ett ögonblick
att det du läser är sant – så kan du senare när du läst boken klart, se vilka värderingar som
passar dig bäst. Det första du måste göra är ganska lätt och kräver bara lite mod. Du måste
överge alla gamla idéer om hur andra människor och omvärlden påverkar ditt liv. Du måste
börja arbeta med det enda som du verkligen har kontroll över – dig själv! Nedan finner du
några av de grundantaganden som utgör basen för NLP och delar av den här boken.
1. Kartan är inte verkligheten
Det här påståendet utgår från att det inte finns någon objektiv verklighet. Världen vi
”opererar” i utgör bara vår egen personliga tolkning. Det beror på att vi filtrerar omvärlden
genom våra fem sinnen, men också på att vi bär med oss våra minnen, värderingar och
föreställningar. Det är denna process som gör oss unika som människor. Det vi upplever kan
därför mer liknas vid en karta. För hur detaljerat vi än upplever verkligheten, så blir det bara
en modell av den. Frasen – ”kartan är inte territoriet” - myntades ursprungligen av den
polske matematikern Alfred Korzpyski. Låt mig ge ett exempel. Föreställ dig att en person
bestämmer sig för att åka på semester med bil till Italien. Det första den personen gör är att
införskaffa en bilatlas för att leta upp den färdväg som passar honom eller henne bäst. Varje år
fortsätter han eller hon att köra samma väg, trots att det under åren tillkommit massvis med
nya vägar.
En dag bygger man en tunnel och en helt ny motorväg genom hela alperna. Alla som kör efter
den gamla kartan kör naturligtvis den gamla vägen, medan de som hade skaffat sig nya kartor
har en ny valmöjlighet som både sparar tid och pengar. På samma sätt väljer en del människor
att agera i verkligheten med gamla kartor. Jag vet inte om du är speciellt intresserad av att
utmana dina personliga gränser och uppfylla dina drömmar. Det är naturligtvis ovanligt. De
flesta tror inte att det är möjligt att förändras. Jag vet inte vad du känner, men jag skulle finna
det otroligt frustrerande, om jag i efterhand fick klart för mig att det faktiskt varit möjligt att
få ut ännu mer av livet. ”Äsch, det finns bara en verklighet och den är samma för alla
människor och jag vet precis hur den ser ut. Människor som inte förstår det behöver verkligen
1
syssla med personlig utveckling eller läsa böcker typ den här, kanske någon ointresserad
säger”.
2. Bakom varje beteende finns en positiv intention
Nästa grundprincip är att det alltid finns en positiv intention bakom allting vi gör. Om jag t ex
skulle dricka alkohol innan varje föreläsning, så skulle jag inte göra detta för att skada min
lever. Min positiva intention skulle vara att göra det för att bli mindre nervös. Genom att ta
reda på den positiva intentionen bakom ditt agerande, ger du dig själv fler valmöjligheter –
som är effektivare och bättre alternativ för att det du önskar skall uppnås. När vi tittar närmare
på hur vi agerar i en del sammanhang, så är inte alltid vårt beteende förnuftigt. Det finns dock
alltid ett syfte – hur fel tillvägagångssättet än är. Om du har problem med en människas
beteende så kom ihåg att det för den personen just då är den enda möjligheten – även om det
verkar ologiskt utifrån alla andras perspektiv. Genom att försöka förstå vad den personen har
för positiv intention, ökar också din förståelse och ödmjukhet. Om du tycker det jag säger
verkar konstigt, kan du naturligtvis fortsätta att tro att dina och andras negativa beteende beror
på obotlig dumhet och inget annat.
3. Du kan bli bättre på att kommunicera
Forskningsstudier har visat att mänsklig kommunikation består av tre huvudsakliga faktorer:
Ord 7%
Röst 38%
Kroppsspråk 55%
Även om dessa siffror inte är giltiga i alla sammanhang så finns där något mycket intressant
att ta fasta på. Dina ord utgör bara en bråkdel av din totala kommunikation. Genom att bli
bättre på att använda din röst och dina gester kan du förbättra din kommunikation avsevärt.
Du kan också se kommunikation som den process du använder dig av för att förstå den andra
personens karta eller för att uttrycka din egen karta, så att du kan förklara hur du har tolkat
världen. När vi tänker lite noggrannare på vad detta innebär, så är det inte så konstigt att vi
skulle behöva lite mer mänsklighet och ömsesidig respekt. Ingen av oss kan hävda, att vi
känner till verkligheten. Vi innehar vår subjektiva tolkning av den. Många av våra
kommunikationsproblem uppstår på grund av att vi uppfattar världen olika. Detta i sin tur
framkallar olika känslor, tankar och beteenden som leder till en mängd konflikter,
äktenskapsproblem, rasfördomar och krig.
4. Inga misslyckanden – bara feedback
Personlig utveckling handlar om lärande. Lärande handlar faktiskt om att våga göra misstag.
Om ett beteende inte ger dig det önskade resultatet, får du ut information (feedback) som ger
dig möjlighet att ändra ditt beteende. Feedback är varken bra eller dåligt. Det är bara
information som kan hjälpa dig i riktning mot ditt mål. Det hjälper dig också att inte göra om
samma misstag. Det största felet är inte att göra misstag, utan att inte lära sig av sina
misstag. Om misstag inte existerade, skulle vi inte kunna gå vidare mot lyckade resultat. I
kapitel 2 kommer du att få ännu mer förståelse för att ”misslyckande” är en nödvändig fas
som du måste gå igenom för att utvecklas. Feedback är frukost för människor som vill
utvecklas. Robert Dilts berättar om en god vän han har, som är uppfinnare. Han prövar
mängder av saker som inte fungerar. En gång frågade han honom: ”Hur hanterar du dina
besvikelser när det inte fungerar?” Han svarade, ”Nej, jag inser bara att det är lösningen på ett
annat problem”.
2
5. Att ha fler val är bättre än inget val alls
Eller som en klient en gång sa: ”Löjligt. Ett val är perfekt för då slipper man tänka själv. Två
val leder till inre konflikter. Tre val eller flera gör livet till ett helvete”. Jag vet inte hur det är
med dig, men man skulle ju också kunna säga: Ett val är inget val, två val är bättre än ett, tre
eller flera val ger oss frihet att börja uppnå vårt mål. Sökandet efter alternativa vägar leder oss
snabbare till vårt önskade resultat. Ofta har vi fler val än vi vill erkänna för oss själva. Du har
lärt dig att du har valet att kunna ta hand om det som händer dig. Misstag eller annan viktig
lärande information kan ju leda till att du ändrar ditt framtida beteende. Det är också en
valmöjlighet.
6. Om det du gör inte fungerar – gör något annat
En av de starkaste instinkter en människa har är att göra vad som är naturligt och vad hon vant
sig vid. Det är denna grundinstinkt som gör det så svårt för oss att lära oss något nytt. För när
någonting inte fungerar, har vi en tendens att fortsätta göra samma sak. När saker inte
fungerar, fortsätter de flesta människor att göra som de har gjort, fast det inte har fungerat –
oftast mer intensivt. Jag märkte detta då jag var på semester i före detta Jugoslavien. Då
kunde jag inte undgå att höra hur tyska turister kunde fråga följande på Tyska ”Kan du tala
om var det finns en Bierstube?” Den andra personen skakar på huvudet. De höjer då sin
röstvolym och bokstaverar: ”KAN DU TALA OM VAR DET FINNS EN BRA
BIERSTUBE?” Den andra personen säger högt: ”JAG TALAR INTE tyska.” Den första
personen fortsätter ännu högre: ”KAN DU TALA OM VAR DET FINNS EN BRA
BIERSTUBE?” Precis som om volymen skulle lösa kommunikationsproblemen! Om du gör
samma sak om och om igen kan du vara säker på att få samma resultat! Kom ihåg att dina
begränsningar inte ligger i territoriet, utan i din karta. Om du vill ha samma resultat, fortsätt
på samma väg. Om du vill något annat – gör något annat. Att utforska varför du inte kommer
dit du ville, kommer inte att hjälpa dig. Det spelar ingen roll hur många varför och därför du
kommer upp med. Du fortsätter ändå längs samma gamla hjulspår. ”Äsch, trams. Struntprat!
Kan man inte göra en sak perfekt med en gång ska man inte göra den alls! kanske någon
säger”.
7. Det viktiga med all kommunikation är hur det landar
Kommunikation använder vi oss av för att uppnå ett preciserat resultat. Om det önskade
tillståndet inte uppnås, är kommunikationen ineffektiv. Du har tidigare lärt dig, att om ett
beteende inte fungerar effektivt, bör du försöka göra något annat, tills du uppnår ditt mål.
Det är viktigt att du samtidigt noterar din effektivitet i din kommunikation genom att se hur
den önskade responsen blir. När bra kommunikation uppstår mellan människor, uppstår något
som vi kallar rapport (se mer kapitel 8). Rapport kallar vi den ömsesidiga förståelse som
uppstår, när vi känner trygghet, tröst, öppenhet, harmoni och samstämmighet.
Sammanfattning
Dessa enkla, men mycket kraftfulla antaganden är varken trosläror eller psykiska lagar. De är
bara mycket effektiva verktyg, som kommer att vara till stor hjälp när du gör förändringar
med dig själv. Många människor som jag arbetar med säger att livet blev enklare, när de tog
till sig dessa grundantaganden. De upplevde också, att de hade större förståelse för andra
människor.
Människor agerar utifrån sina kartor av verkligheten – inte utifrån själva
verkligheten.
Bakom varje beteende finns en positiv intention.
3
Du kan bli ännu bättre på att kommunicera.
Det finns inga misslyckanden - bara feedback.
Att ha flera val är bättre än inget val alls.
Om det du gör inte fungerar, gör något annat.
Det viktiga med din kommunikation är den respons du får.
Konsekvenser
När du gör dessa antaganden – inte bara till en riktning, utan även till ett genomgående sätt att
tänka – kommer du att upptäcka hur lätt det är att få det du vill.
Dessa grundantaganden leder nämligen till följande konsekvenser:
Du gör kartor av allt du erfar.
Det finns en positiv intention bakom allt du gör, tänker och fantiserar.
Du är inte medveten om somliga av de kartor du har.
Du kommunicerar med dig själv och med andra genom alla dina
representationssystem.
Du misslyckas aldrig - du får bara feedback.
När du gjort förändringar hos dig själv, är det viktigt att ha ett stöttande system omkring dig.
Förändringar behöver inte alltid ligga på dina axlar. Omge dig med människor som stödjer din
utveckling, så kommer du att upptäcka att dina förändringar går ännu fortare. Var vaksam på
att det finns människor omkring dig som inte kommer att stödja dina förändringar. Det
upplevs ofta som hotfullt för omgivningen, när någon förändrar sig själv. Jag säger inte att
dessa personer är dåliga. Ibland vill de oss väl, men rädslan att bli kvar ensamma eller egna
brustna förhoppningar gör, att de känner sig osäkra. Förändringen i sig blir farlig.
Vad kan du göra nu?
Tänk inte mer på det här med kommunikationsförmåga och kartor osv. Du blir bara trött och
deprimerad av att använda din hjärna. Det är bara jobbigt. Ditt liv fungerar bra som det är,
inte sant? Kommer du ihåg hur det var, när du skulle lära dig simma första gången? Hur
obekvämt och konstigt det kändes att ligga på marken och torrsimma. Hur du sedan fick
känslan av att du skulle drunkna när du hamnade i vattnet första gången. Ungefär så kanske
det kommer att kännas precis i början när du börjar din förändringsprocess. Sedan går allt
lättare. Nu vet inte jag hur angeläget det är för dig att göra förändringar med dig själv nu eller
om du vill vänta tills det är riktigt besvärligt. Det vet bara du. Varje kapitel avslutas med ett
antal övningar, som hjälper dig utvecklas ännu fortare.
Övning
Sök upp en speciell plats där du kan vara för dig själv.
Fundera på något, som du fram tills idag haft problem med. Välj ett lagom
stort problem.
Gå igenom ditt problem utifrån alla grundantagandena.
Vad är den positiva intentionen bakom ditt beteende? Kartan är inte
territoriet.
Fortsätt nu med respektive grundanatagande.
Övning
Tänk efter en stund på om du har personer omkring dig som stöttar dig.
4
På vilket sätt kan det vara hotfullt för dem, när du gör dina förändringar?
Du kanske måste välja bort en del personer i ditt umgänge eller bli
tydligare och bättre på att stå upp för dig själv.
Kapitel 2
Hur din hjärna fungerar
”Din hjärna är som en maskin, utformad för att skötas av ett spöke.”
Sir John Eccles, nobelpristagare 1963
I det här kapitlet lär du dig
Hur din hjärna styr dig.
Hur du kan använda din hjärna effektivare.
Förstå de fyra olika inlärningsnivåerna.
Hjärnan har kallats för ”Den sovande jätten”, ”Den mest komplicerade maskinen i
universum”, ”Det minst utforskade området i världen”. Oavsett vilka metaforer vi använder
om vår hjärna, så är vår hjärnkapacitet oändligt mycket mer sofistikerad än de största
datorerna i världen. Låt oss för ett ögonblick använda den populära metaforen att vår hjärna
liknar en dator. Som du vet har de flesta datorer ett operativsystem som kallas Windows.
Utan det programmet skulle inte datorn fungera. Du kan jämföra det med en bil som har allt
utom en motor. När vi använder den här metaforen om att hjärnan liknar en dator, kan vi
föreställa oss att våra tankar och handlingar är mjukvaran och kan liknas vid de program vi
väljer att stoppa in i datorn. Jämförelsen med datorer förklarar också varför en del former av
personlig utveckling inte lyckas göra bestående förändringar. För det spelar ingen roll hur
mycket vi uppgraderar mjukvaran om vi glömmer att kolla operativsystemet – det
undermedvetna. Det räcker som du vet att några filer i operativsystemet är skadade, för att de
ska påverka alla program som vi stoppar in i datorn. Vill du genomföra förändringar med dig
själv så måste du checka operativsystemet – det undermedvetna. Precis som du kan
uppgradera din dator, kommer du i de kommande kapitlen att förstå hur lätt du kan göra en
”uppgradering” av dig själv. Innan du börjar göra dessa förändringar med dig själv, vill jag att
du lär dig mer om hur din hjärna är konstruerad.
Det är nämligen den som styr din tillvaro. Hjärnan är sammankopplad till hela den fysiska
kroppen genom ett komplext nervsystem, som aldrig upphör att skicka information till
hjärnan. Informationen får hjärnan genom våra fem sinnen; syn, hörsel, känsel, lukt och smak.
De samlar in information åt hjärnan och fungerar som en slags radar. Varje sekund fångar den
upp mängder av information från dina fem sinnen. Informationen överförs sedan till den del
av hjärnan som kallas hypothalamus. Hypothalamus kan liknas vid en slags huvuddator –
ungefär som en server. Den analyserar och dechiffrerar all information och bestämmer sedan i
vilken del av hjärnan som informationen ska lagras. En stor del av informationen sänds till
den omedvetna delen, medan resten skickas till det medvetna.
5
Tre hjärnor i en
Innan människan utvecklades fullt ut, gick hjärnan igenom en mängd olika komplexa
utvecklingsstadier. Under en lång tid var vår hjärna inställd mestadels på att arbeta med
problem för att kunna klara vår överlevnad. Den ville upprätthålla stabilitet – vare sig det var
en organism eller ett djur.
Hjärnstammen (Reptilhjärnan)
I basen på din skalle sammansmälter delar av ryggraden. Här finner du din äldsta del av
hjärnan, som du delar med lägre levande arter som ödlor, krokodiler och fåglar. Vi kallar den
reptilhjärnan. Denna del av hjärnan känner du igen från fotbollsarenan eller framför tv:n när
en person ser ett spännande sportprogram och utbrister: ”Hö! Hö! Hö! AIK!” Denna del av
hjärnan kontrollerar också funktioner som andning, hjärtslag och instinkter som att fly eller
slåss. Genom evolutionen och vårt ursprungliga behov av att överleva, så har denna del av
hjärnan utvecklat en strategi att registrera minnen och fantasier av det som vi inte vill (ha) och
eventuella problem. När något obehagligt inträffar utlöses automatiskt en alarmsignal (rött
ljus) för en fara som vi bör undvika. Det är till och med så att din kropp reagerar instinktivt på
följande sätt när du upplever ett starkt hot.
Blodet rusar till musklerna för att förbereda en eventuell kamp.
Musklerna spänns. De är redo att reagera.
Du producerar mindre saliv och blir torr i munnen.
Levern avsöndrar socker för att kroppen ska få snabb energi.
Immunförsvaret minskar. Det är ett sätt att spara energi, eftersom det ju nu i första hand inte
handlar om att bekämpa infektioner. Det handlar om att agera snabbt och kraftfullt.
Reptilhjärnan reglerar också instinkter när det gäller territorium. Det är därför du kan känna
dig obehaglig till mods när någon skrämmer dig eller plötsligt kommer för nära dig.
Signalerna som hjärnan snappar upp skickas vidare till den primitiva delen av hjärnan, som vi
kallar reptilhjärnan och du reagerar mer instinktivt än logiskt. På samma sätt reagerar vi, när
vi utsätts för stress eller andra starka negativa känslor. Informationen som vi ska ta ställning
till är helt enkelt inte tillgänglig för neocortex (den tänkande hjärnan). Detta förklarar varför
vi kan ha svårt att hantera vår ilska, då reptilhjärnan opererar i ett tänkande som är svart eller
vitt och leder till att våra valmöjligheter minskar radikalt.
Det limbiska systemet (Däggdjurshjärnan)
Den centrala delen av hjärnan sveper som en krage runt reptilhjärnan. Limbic betyder krage
på latin. Det är den här delen vi kallar däggdjurshjärnan. Den kontrollerar hormoner, törst,
hunger, sexualitet, matsmältning, immunförsvar och viktiga delar av ditt långtidsminne.
Hypothalamus hjälper till att stimulera långtidsminnet och amygdala hjälper till att kontrollera
våra känslor. De blir därmed viktiga funktioner för att kontrollera vårt emotionella beteende
och vårt målinriktade beteende. När en händelse innehåller starka känslor, kommer vi ofta
ihåg det mycket väl. Du kommer säkert ihåg din första kyss eller var du befann dig den natten
eller morgonen då Olof Palme mördades. Hjärnan har också en tendens att bättre registrera
negativa upplevelser än positiva, vilket beror på reptilhjärnans instinkt. Känslomässiga
argument fungerar bättre än rationella argument. Om du t ex tillbringar en kväll på en trevlig
restaurang med goda vänner där kommunikationen varit bra med både intimitet och harmoni.
Under kvällen ”ballar” plötsligt en av gästerna ur. Denna sekvens blir då riktmärke för hur du
upplevt kvällen. Det du kommer att komma ihåg av kvällen är: ”Vad jobbigt det var - vad vi
grälade.” Fem minuters diskussion ”suddar” ut 6-7 timmars harmoni.
6
Neocortex (Den tänkande hjärnan)
Den tredje delen av hjärnan är i allra högsta grad speciell. Det är den här delen som gör oss
mänskliga. Det är den delen som gör varje människa unik. Neocortex har hand om vår syn,
hörsel, tänkande, kreativitet, vårt tal och alla andra operationer, som kräver högre intelligens.
Det är i neocortex som vi bestämmer, hur vår värld ska organiseras, minnen lagras, tal
produceras, målningar beskådas, musik lyssnas till och avnjutas. Neocortex är i sin tur indelad
i speciella delar: centra för tal, syn, hörsel och känsel mm. Du har en unik kombination av
resurser inom dig. Det är summan av delarna och utgör din mentala kapacitet. Din hjärna är
lika unik som dina fingeravtryck.
Två hjärnor är bättre än en
Vår tänkande hjärna består av två hemisfärer. Populärt kallas de för den högra respektive den
vänstra hjärnhalvan. Denna uppdelning är inte ny, redan de gamla egyptierna kände till detta.
Under de senaste två decennierna har man gjort flera banbrytande upptäckter. Den vänstra
hjärnhalvan bryr sig inte om vad som är sant. Den påverkas av det som är sant för dig. Din
sanning baserar sig på de erfarenheter som du samlat på dig genom livet – vare sig de är
verkliga eller fantasier. Den kontrollerar också din framtid. Den högra hjärnhalvan ansvarar
för din kreativitet och din förmåga att drömma. Du förstår säkert precis som Einstein, att de
riktiga resurserna inte finns vare sig i den vänstra eller högra hjärnhalvan. Det handlar mer om
att kunna kombinera och använda rätt halva vid rätt tillfälle.
De Fyra inlärningsnivåerna
Den senaste forskningen inom neurologi och klinisk psykologi hjälper oss att förstå, hur det
undermedvetna är delaktigt i lärprocessen och våra automatiska funktioner. Generellt sett när
vi lär oss något mer komplicerat, sker vår lärprocess i fyra tydliga steg. Både hjärnans
medvetna och undermedvetna deltar i olika grad vid olika tidpunkter.
Omedveten inkompetens: Här är du inte är medveten om din okunskap.
Medveten inkompetens: I det här stadiet är du medveten om din okunskap.
Medveten kompetens: Du har nu identifierat och lärt dig de två första stegen i processen.
Du är nu medveten om att du har en viss kompetens.
Omedveten kompetens: När du väl har lärt dig hantera en specifik process, kan du nu
överlämna de psykiska och känslomässiga frågorna till ditt undermedvetna.
När det sista steget har passerats lägger du inte märke till hur vi tänker. Allt sker omedvetet.
Du kan tänka på hur du gör när du cyklar eller kör bil. Du är under själva handlingen inte
medveten om att du växlar eller tittar på trafik runt omkring. Du reglerar avståndet till
framförvarande bil automatiskt. Alla dessa aktiviteter och funktioner kommer från den direkta
eller indirekta processen från olika delar i ditt undermedvetna och sker med en omedveten
kompetens.
Sammanfattning
Vetskapen om att vi alltid kommer att gå igenom denna sekvens, gör det lättare för oss att
acceptera och tolerera våra misstag. De kommer vi alltid att göra längs vägen om vi vill
utvecklas. Det är inte ovanligt att våra höga krav på oss själva hindrar oss från att försöka
något nytt. Vi är helt enkelt rädda för att inte lyckas perfekt. Du kan säkert föreställa dig hur
ditt liv hade sett ut om du inte hade vågat försöka dig på nya saker när du var liten. Tänk om
du på när du försökte lära dig gå, resa dig upp, tog ett steg framåt och ramlade sagt åt dig
7
själv: ”Nej, det där tänker jag inte prova igen. Det måste ha sett dumt ut”. Livet hade också
varit oändligt mycket mer omständigt, om du varje gång du körde bil skulle ha med dig en
bok, som du var tvungen att titta i för att förstå vad varje vägmärke betydde. När du väl lärt
dig vägmärkena utantill, så sker allting automatiskt. Du förstår med detsamma vad du ser. Det
är naturligtvis mycket praktiskt att vi kan använda vårt omedvetna när vi opererar i
verkligheten. Det kan å andra sidan också ställa till problem, när vi omedvetet installerat
kunskaper som begränsar oss.
Reflektera över vad du har lärt dig
Din hjärna betsår av 3 hjärnor: Reptilhjärnan, däggdjurshjärnan och den tänkande hjärnan.
Du har en vänster och en höger hjärnhalvan.
Du har fyra olika inlärningsnivåer
Omedveten inkompetens
Medveten inkompetens
Medveten kompetens
Omedveten kompetens
Kapitel 3
Föreställningar
”Föreställningar är sådant som vi är helt säkra på, trots att det finns
bevis på motsatsen.”
”Okänd”
I det här kapitlet lär du dig

Förstå skillnaden mellan tankar och föreställningar
Förstå de olika neurologiska nivåerna
Förstå hur förställningar bildas
Du vet redan att vi upplever omvärlden genom våra fem sinnen. Eftersom våra sinnen inte kan
ta in mer än en del av allt som händer, blir våra upplevelser bara en spegling av våra
sensoriska processer. Dessa neurologiska processer föder i sin tur våra tankar i form av bilder,
känslor, intern dialog m.m. Varje dag kan vi tänka upp till hundra tusen tankar, där varje
enskild tanke följs av en annan tanke. Merparten av våra tankar ställer inte till med några
problem för oss. När vi däremot upplever situationer som är mer krävande och utmanande,
måste vår hjärna sortera tankarna på ett sådant sätt så att världen kan förstås. Dessa
tankestrukturer som då bildas kallar vi föreställningar. Dina föreställningar påverkar ditt
beteende i mycket stor utsträckning. Det är allmänt känt att om någon tror att han kan göra
något, kommer han att göra det. Om samma person tror att någonting är omöjligt, så spelar det
ingen roll hur vi anstränger oss för att övertyga honom om att det är möjligt. Det finns en rolig
historia som visar hur starkt våra föreställningar påverkar vår personlighet. Det var en gång en
man som hade en ovanlig psykisk störning. Han trodde att han var ett lik. Han åt inte och han
arbetade inte. Han satt bara ner och hävdade att han var ett lik. Psykiatrikern försökte
övertyga honom om att han verkligen inte var död. De argumenterade de fram och tillbaka.
8
Till slut frågade psykiatrikern: ”Blöder lik?” Mannen tänkte en stund och svarade: ”Nej, alla
vitala delar i kroppen har slutat fungera, så de blöder inte.” Då sa psykiatrikern: ”OK, då gör
vi ett litet experiment. Jag tar en nål och sticker dig i fingret och ser om det börjar blöda.”
Eftersom patienten är ett lik, så fanns det inte mycket han kunde säga eller göra. Psykiatrikern
stack honom i fingret och mannen började blöda. Patienten tittade helt chockad och
överväldigad på blodet och sa: ”Det var som fan, lik blöder också!”
Våra föreställningar växer fram ur hur vi tolkar en upplevelse. De fungerar samtidigt som ett
filter som ”hjälper” eller ”stjälper” oss genom att sortera bort alla nya tankar, som inte passar
in. Så fort en föreställningsstruktur har skapats i vår hjärna, kommer den att söka upp andra
föreställningar som påminner om den ursprungliga föreställningen. När de hittar varandra
väver de tillsammans med de andra föreställningarna en osynlig väv, som blir till ett filter mot
omvärlden. En annan konsekvens av det här är, att det undermedvetna alltid förenklar och
sorterar sig självt för att göra det så smidigt som möjligt. Det innebär att vi hela tiden söker
och lyssnar efter information som kan bekräfta de värderingar och föreställningar som vi tagit
till oss tidigare. Om föreställningarna är negativa, kan vi likna dem vid ett elakt virus som
sprider sig fort och som måste stoppas om det inte skall skada oss. Om vi inte i tid gör något
för att stoppa våra virus, så kommer vi på sikt att lida skada. Men du har ju redan börjat
genom att lära dig hur allt hänger ihop, eller hur? En del av dessa scheman och föreställningar
är djupare – så kallade centrala konstruktioner – och mindre benägna att förändras. Var
någonstans plockar vi upp våra föreställningar? Det finns naturligtvis många källor.
Det är inte ovanligt att en del av våra huvudföreställningar lånats in redan under vår uppväxt.
Dessa strukturer av föreställningar kallar vi för scheman. Vanligtvis tar vi intryck av våra
föräldrar, lärare eller andra förebilder, eftersom vi högaktar och bryr oss så mycket om dem.
Även senare i livet fortsätter vi att skapa nya scheman genom våra erfarenheter.
Föreställningar som handlar om oss själva, kallar vi för självscheman. Vi har en benägenhet
att skapa strikta scheman för hur vi organiserar vår tillvaro. Det finns scheman för hur vi
tänker, känner och handlar. När människors scheman fungerar bra, har jag inte mycket
kontakt med dem. Det är först när deras tillvaro inte fungerar, som vi får kontakt. Ofta beror
deras problem på föreställningar som uppkommit från någon av följande källor:
Kommentarer från vänner eller familjemedlemmar.
Kommentarer från vänner eller familj, som inte är direkt riktade till oss, men som vi hör.
Andra personers förklaringar till varför olika händelser inträffat.
Våra egna förklaringar till andras beteende.
Grupptryck eller tryck från våra förebilder.
Mobbning från andra barn.
Känslor som är kopplade till vissa situationer.
Inbillade händelser, dagdrömmar, nattdrömmar.
Det finns flera olika sätt som föreställningar föds på:
Du ser något och drar sedan en slutsats. Du kanske iakttar mamma och pappa när de grälar
och drar slutsatsen att relationer är krig.
Du hör något. Din lärare säger till dig: ”Du är bra i gymnastik, men något läshuvud är du
inte.” Du drar därefter slutsatsen att du har svårt för att lära dig.
Det tredje alternativet arbetar utifrån att hjärnan vill systematisera.
9
Det innebär att när en händelse inträffar som är oklar eller ologisk, så kommer din hjärna att
fantisera ihop det som saknas för att skapa en föreställning. Det omedvetna kan acceptera att
motstridiga föreställningar kan verka parallellt, utan att vi förstår eller kan ifrågasätta.
Det är mycket intressant att notera att föreställningar ligger på en annan nivå än beteende och
kompetens. De förändras inte heller enligt samma regler. Hjärnan är precis som alla andra
sociala och biologiska system strukturerad i olika nivåer. Din hjärna har till exempel olika sätt
som den kan bearbeta material på. Vi brukar tala om fem olika nivåer, som vår hjärna arbetar
under.
Den lägsta nivån kallar vi omgivningen. Det är miljön som du verkar i.
Nästa nivå kallar vi beteende. Du rör dig i omgivningen genom att bete dig på ett visst sätt.
För att kunna bete dig, måste du använda dig av dina strategier – kompetens.
Dessa kompetenser är formaterade i olika föreställningar.
Föreställningarna är sedan kopplade till en kärnvärdering.
Summan av alla dessa nivåer blir din identitet.
Vad kan jag göra nu?
Vår oförmåga att analysera objektivt, gör att vi har tagit emot information från andra utan att
kunna göra en korrekt bedömning. Det här i sin tur har fört med sig att vi skapar förutfattade
föreställningar om hur andra personer kommer att behandla oss. Fundera på ifrån vem den
ursprungliga föreställningen kommer. Tänk över och fundera på hur dessa frågor kunde ha
förändrat dina valmöjligheter som barn, om du hade kunnat svara på de nedanstående
frågorna med de resurser du har idag.
Är det här som händer nu mitt fel och är det riktigt?
Borde jag känna mig skyldig?
Varför känns det som om jag är den skyldiga?
Bryr de sig verkligen om mig?
Manipulerar de mig?
Varför behandlar de mig så här, om de älskar mig?
10