försättsblad, c

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper
Elin Björkström
Socialt kapital i en etniskt homogen
förening
Social capital in an ethnically homogeneous association
Statsvetenskap
C-uppsats
Datum:
Handledare:
Examinator:
Karlstads universitet 651 88 Karlstad
Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60
Information@kau.se www.kau.se
2009-01-09
Anders Broman
Susan Marton
Abstract
Essay in political science
“Social capital in an ethnically homogeneous association”
Author: Elin Björkström Course: Political science, C-level Tutor: Anders Broman
This essay is a case-study of an ethnically homogeneous association, situated in an ethnically
heterogeneous neighbourhood. The purpose is to examine the social capital of the members in
this particular association. The theory of social capital claims that this form of association
constitutes an example of bonding social capital, and is running the risk of becoming
excluding towards non-group members. However, several scientists suggest that the ethnically
homogeneous associations can assist immigrants in their new home countries to become a part
of society, hence promote a more bridging form of social capital. This would be extra
valuable in an ethnically heterogeneous context where the phenomenon of social capital often
has a hard time. With this viewpoint I conducted a survey in an ethnically homogeneous
association and examined the nature of the social capital among its members. The result of the
survey indicates a bridging form of social capital in the association, as opposed to what the
theory claims. However, I can not draw any general conclusions about the social capital in
ethnically homogeneous associations. For that to be possible, additional empirical research
has to be made within different contexts than in this thesis.
Innehållsförteckning
FIGURFÖRTECKNING..........................................................................................................1
1. INLEDNING..........................................................................................................................2
1.1 Ämnesval och problembild................................................................................................2
1.2 Syfte och perspektiv..........................................................................................................4
1.3 Definitioner, hypotes, och forskningsfrågor…….…………….........................................4
1.3.1 Definitioner…………….……………………………………………......………....4
1.3.2 Hypotes…………..…….…………………………………………………………..6
1.3.3 Forskningsfrågor…...................................................................................................6
1.4 Bakgrund…........................................................................................................................6
1.4.1 Etniskt organiserat föreningsliv……………..……………………………………..6
1.4.2 Vivalla………………………………………..…………………………………….8
1.4.3 Föreningen: Örebro Somaliska Kulturcenter................……………………………8
1.5 Tidigare forskning.............................................................................................................8
1.5.1 Behov för fortsatt forskning....................................................................................11
2. METOD……………………………………………………………………………………12
2.1 Metod och material..........................................................................................................12
2.1.1 Angreppssätt….......................................................................................................12
2.1.1.1 Fallstudien som metod................................................................................12
2.1.1.2 Surveymetoden...........................................................................................13
2.1.2 Avgränsning…………............................................................................................13
2.1.3 Material………………….......................................................................................14
2.1.4 Metoder för datainsamling och dataanalys….........................................................14
2.1.4.1 Urval…………………………………………………………………...…14
2.1.4.2 Valet av enkätstudie som metod……………………..…….……………..15
2.1.5 Operationalisering………....………………………………...…….……………...16
2.1.6 Validitet och reliabilitet…...……………………………………....……………...16
2.2 Forskningsetiska ställningstaganden…...…………………………………..…....……..17
2.3 Disposition……………………………....………………………………….….....…….18
3. TEORIN OM SOCIALT KAPITAL.................................................................................19
3.1 Bakgrund till begreppet...................................................................................................19
3.2 Litteratur om socialt kapital.............................................................................................19
3.3 Varför behöver vi socialt kapital?....................................................................................20
3.4 Hur uppstår socialt kapital?...………………………………...…..…………………….21
3.5 Överbryggande och sammanbindande socialt kapital.....................................................22
3.6 Kritik mot begreppet socialt kapital................................................................................24
3.7 Socialt kapital i Sverige…………………………………….....…..……………………25
4. ENKÄTUNDERSÖKNINGEN....……………………………………......………………26
4.1 Kategorier för mätning av det sociala kapitalet……………….…..……………………26
4.2 Enkätfrågor………………………………………………………...…………………...27
4.3 Tolkning av svar....…….……………………………………....…...…………………..28
5. ANALYS………………………………………………………..……......………………..30
5.1 Empiriska resultat och analys av dessa……….………………...…..………………….30
5.2 Analys av resultatet sett utifrån teorin om socialt kapital…………...…………………36
6. SLUTSATS……………………………………………………………………………..…38
6.1 Slutsats……………………………………………………………...………………….38
6.2 Diskussion sett i ljuset av tidigare forskning……………………….………………….38
REFERENSFÖRTECKNING………………………….……………….………………….40
FIGURFÖRTECKNING
Tabell 2.1: Förklaringsmodell överbryggande och sammanbindande socialt kapital……….24
Tabell 2.2: Sammanfattande modell av begreppet socialt kapital inom statsvetenskapen…..25
Tabell 3.1: Modell för förtydligande av operationalisering…………………………………27
Tabell 3.2: Modell för tolkning av enkätresultat…………………………………………….29
Tabell 4.1: Modell för sammanfattning och tolkning av enkätresultat………………………35
1
1. INLEDNING
1.1 Ämnesval och problembild
Mitt ämnesval har sin utgångspunkt i det etniskt organiserade föreningslivet och dess
förutsättning att verka integrerande för invandrare i det svenska samhället.
När invandrare kommer till Sverige finns det olika platser där hon/han har möjlighet att
integreras. Arbetsplatsen, bostadsområdet och föreningslivet är enligt avhandlingen
Integrationens arenor tre centrala exempel på detta.1
Merparten av dagens invandrare består dock av flyktingar och deras anhöriga2 vilket minskar
möjligheterna att integreras på dessa arenor. Detta då många flyktinginvandrare, i synnerhet
utomeuropeiska, har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och ofta hamnar i permanent
arbetslöshet3. Och då många bosätter sig i segregerade bostadsområden där invandrartätheten
är hög4 minskar även chanserna till integration via bostadsområdet (i synnerhet då
koncentrationen av den egna etniska gruppen i området är hög).
Hur ser det då ut med föreningslivet som arena för integration? Personer med utländsk
bakgrund har inte, under senare årtionden, haft någon god representation i svenskt
föreningsliv och under 90-talet uppvisade denna grupp ett stadigt minskande deltagande i
”samhälleliga sammanhang”, däribland föreningslivet. I Demokratiutredningen år 2000 drogs
därför slutsatsen att det har vuxit fram ett politiskt utanförskap hos personer med utländsk
bakgrund i Sverige.5
Men det finns en alternativ föreningsform till det traditionella svenska föreningslivet,
nämligen de etniskt organiserade föreningarna.6 Vad kan dessa föreningar fylla för funktion
hos medlemmarna när det gäller integration i det svenska samhället? Detta är en särskilt
intressant fråga när det gäller föreningar som verkar i så kallade utanförskapsområden7 där
1
Sandberg, A., Integrationens arenor: en studie av flyktingmottagande, arbete, boende, förenings- och
församlingsliv i tre kommuner. Uppsala, 1998, s. 15.
2
Malmberg, B., Hedberg, C., ”Invandring viktigare för Sverige än barnafödande”. Dagens Nyheter. 27/8 2008.
3
Emilsson, H., ”Många flyktinginvandrare hamnar i permanent arbetslöshet”. Tema Asyl och Integration. (200812-15).
4
Kuusela, K., Integration i invandrartäta bostadsområden? Göteborg, 1993, s. 24.
5
Zetterberg, P., ”Vägen in? Om etniska föreningar som skolor i demokrati”. I Bengtsson, B (red.), Föreningsliv,
makt och integration, Ds 2004:49. Stockholm, s. 233.
6
Ibid.
7
Acketoft, T., Nilsson, U., ”Utanförskap ska brytas”. www.folkpartiet.se, artiklar, (2008-12-11).
2
möjligheterna till integration annars är bristfälliga, bland annat på grund av hög arbetslöshet
och etnisk boendesegregation.
Enligt teorin om socialt kapital utgör etniska sammanslutningar ett exempel på
sammanbindande socialt kapital (för definition se sida 4) som riskerar att bli exkluderande.8
Detta då etniska sammanslutningar oftast vänder sig till en och samma etniska grupp och
dessutom syftar till att stärka den inre solidariteten i denna grupp. Istället är det den
överbryggande dimensionen av socialt kapital som är bättre lämpat för att ”stärka
samhörigheten i den övergripande medborgargemenskapen”9 och för att främja en integration
mellan olika grupper i samhället.
Men flera forskare, bland andra Axel Hadenius och Pär Zetterberg betonar att de etniska
föreningarna kan ha en utbildande funktion och fungera som en slags skolor i demokrati, där
medlemmarna, tvärtemot vad teorin säger, hjälps på traven in i det svenska samhället.10 De
betonar även det sammanbindande sociala kapitalets viktiga mobiliserande funktion, och
pekar på att invandrare genom föreningen ”ges en röst” vilket har stor betydelse ur ett vidare
demokratiperspektiv.11
Dessa argument visar på olika ståndpunkter gällande de etniska föreningarnas förmåga att
verka gränsöverskridande för dess medlemmar. Med utgångspunkt i denna motsättning är det
intressant att undersöka det sociala kapitalet hos medlemmarna i en etnisk förening och
uppskatta i vilken mån resultatet stämmer överens med vad som sägs om socialt kapital i
etniska sammanslutningar, i teorin om socialt kapital.
8
Putnam, R., Den ensamme bowlaren – den amerikanska medborgarandans upplösning och förnyelse.
Stockholm, 2006, s.22f.
9
Borevi, K., ”Den svenska diskursen om staten, integrationen och föreningslivet”. i Bengtsson, B (red.),
Föreningsliv, makt och integration, Ds 2004:49. Stockholm, s. 33.
10
Zetterberg, P., Hadenius, A. i Bengtsson, B (red.), Ds 2004:49, s. 232, 258.
11
a.a. s. 256.
3
1.2 Syfte och perspektiv
Syftet med min studie är att beskriva det sociala kapitalet hos en etnisk förening. Detta genom
att utföra en enkätstudie hos medlemmarna i en somalisk förening i stadsdelen Vivalla i
Örebro. Målsättningen är att utifrån enkätresultatet i viss mån pröva Robert Putnams teori om
socialt kapital.
Jag avser inte att i denna uppsats dra några slutsatser om en bredare population t.ex. hur det
sociala kapitalet generellt sett ser ut hos medlemmar i etniska föreningar, något som inte
heller är möjligt då uppsatsen är en enfallstudie och det inte finns något annat fall att jämföra
med. Min avsikt är att ta reda på om det sociala kapitalet i gruppen stöder Putnams
resonemang om sammanbindande socialt kapital i etniskt homogena sammanslutningar.
Resultatet kan ligga till grund för en diskussion om huruvida Putnams teori behöver utvecklas
och förfinas. Resultatet kan även vara intressant att använda som jämförelsepunkt för att
undersöka om och hur det sociala kapitalet skiljer sig åt i etniskt homogena respektive etniskt
heterogena kontexter. Denna uppsats kan därför ses som en form av förberedande forskning.
1.3 Definitioner, hypotes och forskningsfrågor
1.3.1 Definitioner
Socialt kapital - definieras övergripande som: ”…band mellan individer – sociala nätverk
och de normer för ömsesidighet och pålitlighet som uppstår ur dem”.12
Dessa sociala nätverk och normer för ömsesidighet får sitt utlopp i form av ett blomstrande
civilt samhälle och är någonting mycket positivt för demokratin menar Robert Putnam. Ju mer
engagerade människorna i ett samhälle är i föreningslivet desto högre är medborgarandan
vilket i sin tur stärker och främjar det sociala kapitalet. Detta är något mycket positivt för
demokratin menar Putnam.13
Det finns dock två olika dimensioner av socialt kapital – överbryggande och
sammanbindande. Det sammanbindande sociala kapitalet består av starka sociala band inom
en och samma grupp och stärker solidariteten mellan medlemmarna. Detta behövs för en slags
12
Putnam, R. i Eriksson, M., Socialt kapital. Teori, begrepp och mätning- en kunskapsöversikt med fokus på
folkhälsa. Umeå, 2003, s. 18.
13
Putnam, R., Den fungerande demokratin: Medborgarandans rötter i Italien. Stockholm, 1996, s.7.
4
grundtrygghet i tillvaron så att man klarar sig ”hyggligt”.14 Det överbryggande kan beskrivas
som gränsöverskridande lösa bekantskaper, så kallade ”weak ties” som för samman
människor från olika sociala grupper. Denna dimension är användbar för att komma framåt i
tillvaron, finna ett arbete osv.15 Dimensionerna förklaras mer utförligt i teorikapitlet.
Etnisk förening – använder jag för att beskriva de föreningar som är organiserade på etnisk
grund, där medlemskapet helt eller delvis grundar sig på etnisk tillhörighet. Ibland används
termen invandrarförening för att beskriva denna typ av förening men då min uppsats kretsar
kring just den etniska homogeniteten i gruppen passar uttrycket etnisk förening bäst i det här
sammanhanget. Begreppet används i denna mening i Bo Bengtssons (red.) ”Föreningsliv,
makt och integration” som utgör en av huvudkällorna till mitt arbete (se ”material” punkt
2.1.3).
Invandrare – är ett mångtydigt begrepp men används här i huvudsak som benämning på
personer som har invandrat till Sverige. I undersökningen finns dock ett intresse även för
personer som är födda i Sverige men har invandrade föräldrar. Som gemensam benämning på
dessa två grupper använder jag uttrycket personer med utländsk bakgrund. Att benämna barn
till invandrade föräldrar som ”personer av utländsk bakgrund” kan diskuteras men då detta
uttryck använts på motsvarande sätt i den statistik från Statistiska Centralbyrån som jag har
tagit del av, anser jag det lämpligt att använda mig av uttrycket även i denna undersökning.
Integration - Begreppet integration kan innefatta så mycket och är därför svårt att sätta någon
allomfattande definition på. I regeringens skrivelse ”Egenmakt mot utanförskap” beskrivs
integrationspolitiken som sektorsövergripande och en ”integrationsproblematik” där personer
med utländsk bakgrund har andra levnadsförhållanden än etniska svenskar, beskrivs som
mångbottnad. En förändring kräver också insatser på många olika områden, betonar man.16
I de integrationspolitiska målen från 2004 beskrivs integration som en ömsesidig process som
skall kännetecknas av ”ömsesidig respekt, delaktighet och medansvar oavsett bakgrund”.17
14
Eriksson, M., (2003), s. 13.
Eriksson, M., (2003), s. 13.
16
”Egenmakt mot Utanförskap – regeringens strategi för integration”, Regeringens hemsida, Propositioner och
skrivelser, s. 5,19. (2008-12-11).
17
Prop. 2003/04:1: Budgetpropostionen för 2004, Utgiftsområde 8, s.12. (2008-12-11).
15
5
När jag i denna uppsats talar om integration, definierar jag det som en ”demokratifrämjare” i
enlighet med den nuvarande regeringens ovan nämnda skrivelse. Enligt den kan integration
förstås som en demokratifrämjare bland annat därför att människor med utländsk bakgrund i
högre grad uppbär demokratisk delaktighet, ju mer integrerade i samhället de är.18 Med
bakgrund i denna skrivelse utgår jag från att integration är något positivt för demokratin, och
då forskare talar om etniska föreningar som skolor i demokrati är detta också något positivt
för integrationen av medlemmarna i dessa föreningar.
1.3.2 Hypotes
Med utgångspunkt i Robert Putnams teori om socialt kapital formulerar jag följande hypotes:
Etniskt homogena föreningar utgör en sammanbindande form av socialt kapital
1.3.3 Forskningsfrågor
Givet mitt syfte formulerar jag följande övergripande forskningsfråga:
Hur överensstämmer det sociala kapitalet hos medlemmarna i den aktuella etniska föreningen
med Robert Putnams teori om socialt kapital, närmare bestämt hans syn på socialt kapital i en
etniskt homogen sammanslutning?
Preciserade forskningsfrågor:
Visar det sociala kapitalet hos medlemmarna sammanbindande indikationer?
Visar det sociala kapitalet hos medlemmarna överbryggande indikationer?
1.4 Bakgrund
1.4.1 Etniskt organiserat föreningsliv
Föreningslivets betydelse för demokratin har genom tiderna intygats av ett antal politiska
teoretiker, så även i Sverige, och i Demokratiutredningen år 2000 slogs fast att ”…ett starkt
och fungerande föreningsliv utgör en grundbult i ett demokratiskt samhälle, som uttryckligen
främjar medborgarnas möjligheter till deltagande, inflytande och delaktighet”.19 Denna tilltro
till föreningen som demokratifrämjare omfattar även de etniska föreningarna.20
18
”Egenmakt mot Utanförskap – regeringens strategi för integration”, Regeringens hemsida, Propositioner och
skrivelser, s. 19. (2008-12-11).
19
SOU 2001:1:196-197. i Bengtsson, B (red.), Ds 2004:49, s. 18.
20
Bengtsson, B (red.), Ds 2004:49, s. 13.
6
1975 togs det första stora invandrarpolitiska beslutet i Sverige och det etniskt organiserade
föreningslivet har sedan dess rätt till ekonomiskt stöd samt medbestämmande i politiken.
Statligt stöd till föreningarna utgår dels på nationell nivå till ca 50 riksorganisationer, som i
sin tur har ett stort antal medlemsorganisationer vilka mottar stöd på kommunal nivå (praxis
varierar från kommun till kommun). Många av riksförbunden samverkar med staten kring
integrationspolitiska frågor genom deltagande i olika korporatistiska institutioner.
Det stöd som utgår till organisationerna utgörs dels av organisationsbidrag, som är en form av
generellt stöd till en viss organisationstyp, samt verksamhetsbidrag som har till syfte att
främja en viss typ av verksamhet.21
År 2002 erhöll 1300 etniska föreningar offentligt stöd men utöver dessa fanns ytterligare 1000
registrerade i Immigrantinstitutets föreningsregister. Det verkliga antalet är dock osäkert
eftersom det inte finns något krav på registrering av ideella föreningar om de inte söker
offentligt stöd. I en kartläggning år 2000 angav 6 procent av de utrikesfödda i Sverige
medlemskap i en etnisk förening, vilket endast motsvarar 45000 personer. Denna siffra
beräknas dock underskatta det verkliga antalet medlemmar, av flera orsaker. Kartläggningen
inkluderar nämligen inte personer under 16 år, eller personer över 16 år som är födda i
Sverige av invandrade föräldrar. Många har också ett ”informellt” medlemskap eller är
medlemmar familjevis, vilket gör felmarginalen i undersökningen ännu större.22
Enligt svensk integrationspolitiks målsättning skall det etniskt organiserade föreningslivet
”bidra till att upprätthålla den egna ursprungskulturen och underlätta en integration av de nya
medborgarna i det svenska samhället”.23
I en intervju i tidningen Integrationsbladet menar en företrädare för en etnisk förening att
invandrarföreningarna spelar en mycket viktig roll, dels för integrationsprocessen genom att
medlemmarna får möjlighet att lära sig hur det svenska samhället fungerar. Men också för det
viktiga i möjligheten att bevara sitt eget kulturarv, seder, folktraditioner och språk.24
21
Bengtsson, B (red.), Ds 2004:49, s. 19.
Bengtsson, B (red.), Ds 2004:49, s. 20f.
23
Bengtsson, B (red.), Ds 2004:49, s. 13.
24
”Invandrarföreningar”. Integrationsbladet, publicerad 2004-03-25. (2008-12-11)
22
7
1.4.2 Vivalla
Vivalla är en stadsdel belägen i utkanten av Örebro som är byggd under 1960- och 70 talen. I
området bor ca 6100 personer och av dessa har 60,7 % utländsk bakgrund. Ett stort antal
nationaliteter finns representerade i området och somalier samt irakier är de två största
invandrargrupperna med ca 11 procent vardera av invånarna.25
Vivalla tillhör enligt en kartläggning ett av de områden i Sverige som präglas av ett stort
utanförskap i form av hög arbetslöshet och stor andel bidragsuppbärare.26 Enligt en mätning
som genomfördes 2006 förvärvsarbetade endast 42,2 % av invånarna, att jämföra med 76,7 %
i riket som helhet.27 Enligt kartläggningen verkar bristen på arbete mycket negativt för
möjligheten att integreras för boende i den här typen av socialt utsatta områden.
1.4.3 Föreningen: Örebro Somaliska Kulturcenter
Föreningen Örebro Somaliska Kulturcenter är verksam i Vivalla och har ett drygt hundratal
registrerade medlemmar. Föreningen är öppen för alla nationaliteter men med undantag för
fotbollslaget, där ett par eritreaner är med, är i stort sett alla medlemmar somalier. Föreningen
ser integration som en mycket viktig fråga och samverkar mycket med andra föreningar. Man
samarbetar även med kommunen. Den huvudsakliga verksamheten utgörs av idrott,
studiecirklar och läxhjälp för ungdomar. I anslutning till dessa verksamheter träffar
medlemmarna personer från flera andra nationaliteter inklusive etniska svenskar. En stor
andel av de vuxna i föreningen är arbetslösa och de allra flesta kom till Sverige som
flyktingar. Många av medlemmarna är unga och av dessa deltar en stor del i
idrottsverksamheten. Det finns ytterligare ett antal somaliska föreningar i området men denna
är den enda som är verksam i enbart Vivalla.28
1.5 Tidigare forskning
Robert Putnams genomgång av hur de två faktorerna socialt kapital och etnisk homogenitet
sammanspelar är kortfattad och inte särskilt ingående. Å ena sidan beskriver han etniska
sammanslutningar som en sammanbindande form av socialt kapital som lätt blir
exkluderande. Men han beskriver även i positiva ordalag hur täta nätverk i ”etniska enklaver”
ger ”avgörande socialt och psykologiskt stöd till mindre lyckligt lottade medlemmar av
25
Statistiska Centralbyrån., områdesstatistik. (2007-06-14).
”Där utanförskapet är som störst”. Moderaternas hemsida, press, s. 17. (2008-12-12).
27
”Där utanförskapet är som störst”. Moderaternas hemsida, press, s. 5. (2008-12-12).
28
Föreningsordförande, (2007-05)
26
8
gruppen.29 Som nämndes i problemformuleringen anser dock Putnam att överbryggande
socialt kapital är av störst vikt för att få till stånd en integration mellan människor från olika
grupper, däribland etniska.
I artikeln Participation in heterogeneous communitys hänvisar författarna till internationella
mätningar som visar på ett tydligt samband mellan nivån på det överbryggande sociala
kapitalet i ett land, etnisk homogenitet samt inkomstskillnader. Mätningen visade att de fem
länder där det sociala kapitalet var som högst år 1997 (Sverige, Norge, Danmark, Finland och
Kanada) också var de befolkningsmässigt mest homogena länderna med relativt låga
inkomstskillnader.30 Att döma av denna undersökning uppstår (överbryggande) socialt kapital
på nationell nivå lättare i etniskt homogena nationer med små ekonomiska klyftor. Men
amerikanska undersökningar visar att det sambandet gäller även på lokal nivå.31 Även om vi
av detta inte kan dra några slutsatser om socialt kapital på föreningsnivå i Sverige, indikerar
dessa resultatet att det överbryggande sociala kapitalet får en större utmaning i etniskt
heterogena områden.
I artikeln Ethnicity and social capital in Canada fann artikelförfattarna att etnisk
homogenitet/heterogenitet inte påverkar nivån av överbryggande socialt kapital nämnvärt.
Däremot fann man ett samband, om än svagt, mellan synliga minoriteter, flyktingstatus och
nivåer av socialt kapital. Den tydligaste faktorn man fann var dock en slags ”cityeffekt” där
det sociala kapitalet är lägre ju större orten är. När det gäller etniska föreningar resonerar
artikelförfattarna i samma mönster som Robert Putnams, nämligen att dessa föreningar ofta
visar signaler utåt på högt socialt kapital och inte sällan medför sociala och ekonomiska
fördelar för medlemmarna, men då de bygger på exkluderande snarare än inkluderande
kriterium resulterar de inte nödvändigtvis i höga nivåer av sammanhållning mellan grupper.32
I artikeln Vägen in? Om etniska föreningar som ”skolor i demokrati” har Pär Zetterberg, med
inspiration av statsvetaren Axel Hadenius, undersökt etniska föreningars förutsättningar att
fungera som en slags skolor i demokrati. Föreningarna uppvisar goda förutsättningar att,
29
Putnam, R., (2006). s. 22f.
Alesina, A. & La Ferrera, E., ”Participation in Heterogeneous Communities”. The quarterly journal of
economics, August 2000, Vol. 115, No. 3, Pages 847-904. Introduktionen. (2007-04-22).
31
Alesina, A. & La Ferrera, E., ”Participation in Heterogeneous Communities”. The quarterly journal of
economics, August 2000, Vol. 115, No. 3, Pages 847-904. Conclusion. (“2007-04-22).
32
Aizlewood, A. & Pendakur, R., ”Ethnicity and social capital in Canada”., Canadian Ethnic Studies, 2005, Vol.
37, Issue 2, p. 77-102. s. 3. i artikeln. (2007-04-22).
30
9
genom främjande av medlemmarnas demokratiska och politiska färdigheter, stärka
invandrarnas medborgerliga resurser och fungera som en väg in i samhället, menar
Zetterberg.33
Att invandrare på detta sätt ges hjälp till en väg in i samhället bör vara någonting positivt för
integration. Zetterberg går i viss mån emot Putnam och författarna till artikeln om socialt
kapital i Kanada då han hävdar att föreningarna har goda förutsättningar att vara brobyggare
till andra delar av samhället. Detta tolkar jag som att Zetterberg indirekt pekar på de etniska
föreningarnas goda förutsättningar att främja ett överbryggande socialt kapital för sina
medlemmar. Särskilt intressant i Zetterbergs undersökning är att de föreningar vars
medlemmar i stor utsträckning redan är etablerade i samhället, i större mån har en verksamhet
som vänder sig inåt gruppen (finländska föreningen), till skillnad från den somaliska
föreningen i undersökningen. De somaliska medlemmarna hade, parallellt med sökandet efter
gemenskap, en önskan om att integreras i samhället, varför föreningen jobbar mycket utåt och
försöker uppmuntra medlemmarna till ett samhällsengagemang på ett annat sätt än vad de
finska föreningarna i undersökningen gör.34 Detta faktum pekar på att etniska föreningar, vars
medlemmar är mindre etablerade i samhället, är mer angelägna om att utveckla ett
överbryggande socialt kapital.
Karin Borevi ställer sig i artikeln, Den svenska diskursen om staten, integrationen och
föreningslivet, frågan om det såsom Putnam hävdar verkligen är det överbryggande sociala
kapitalet som är bäst sett ur ett integrationspolitiskt perspektiv. Hon argumenterar för att det
sammanbindande kan ses som minst lika viktigt. Dels p.g.a. vikten av mobilisering – genom
invandrarföreningarna ges invandrarna en röst och får möjlighet att göra sina röster hörda i
samhället, ett argument som även Axel Hadenius betonar. Men även på grund av värdet i att
etniska minoriteter ges möjlighet att bevara och utveckla en sammanhållning inom den egna
gruppen.35 Oavsett vilken av de två typerna av socialt kapital som är viktigast ur ett
integrationspolitiskt perspektiv så ligger där ett spänningsförhållande som staten måste ta
ställning till i sin hållning gentemot de etniska föreningarna, det så kallade ”etnos” kontra
”demos” menar Borevi. Etnos innebär ett utvecklande av samhörigheten inom den egna
etniska gruppen och demos, i sin tur, innebär ett stimulerande av den allomfattande
33
Zetterberg, P., i Bengtsson, B (red.), Ds 2004:49, s. 256ff.
Zetterberg, P., i Bengtsson, B (red.), Ds 2004:49, s. 254-255.
35
Borevi, K., i Bengtsson, B (red.), Ds 2004:49, s. 34.
34
10
tillhörigheten till medborgargemenskapen, att jämföra med sammanbindande respektive
överbryggande socialt kapital. Enligt Putnams teori är det demos som bör prioriteras eftersom
det överbryggande sociala kapitalet enligt hans mening är den viktigaste formen av socialt
kapital då det ger förutsättningar för en övergripande medborgargemenskap som integrerar
olika grupper i samhället med varandra.36 Men sett till Borevis argument är det ingen
självklarhet.
1.5.1 Behov för fortsatt forskning
Putnams resonemang om socialt kapital och etnisk homogenitet/heterogenitet är som sagt
kortfattat. Han konstaterar ”riskerna” med etniska föreningar och att ett överbryggande socialt
kapital är det mest avgörande för att få till stånd ett mer integrerat samhälle. Då jag i Putnams
forskning saknar tydliga empiriska exempel på socialt kapital i etniska sammanslutningar är
det intressant att göra en empirisk studie i ämnet. Putnams forskning grundar sig dessutom på
italienska och amerikanska förhållanden, liksom flera av de forskningsartiklar jag tagit del av.
Därför är det intressant att på ett närmare plan studera svenska förhållanden.
Pär Zetterberg presenterade en intressant forskningsartikel om förutsättningarna för de etniska
föreningarna att fungera som skolor i demokrati, och enligt en mer vidsträckt tolkning - som
främjare av ett överbryggande socialt kapital. Hans slutsats är att etniska föreningar har goda
förutsättningar att fungera som ”skolor i demokrati” men att det behövs effektanalyser för att
studera om dessa gynnsamma förutsättningar har någon effekt på medlemmarna.37
Sammantaget gör dessa faktorer det vetenskapligt motiverat att genomföra en empirisk
undersökning i ämnet.
36
37
Borevi, K., i Bengtsson, B (red.), Ds 2004:49, s. 31, 34.
Zetterberg, P., i Bengtsson, B (red.), Ds 2004:49, s. 256f.
11
2 METOD
2.1 Metod och material
2.1.1 Angreppsätt
Min uppsats kan beskrivas som en surveystudie inom ramen för en fallstudie och när man på
det sättet använder multipla forskningsstrategier inom en och samma uppsats är de båda
metoderna inte ömsesidigt uteslutande.38 Jag använder en i huvudsak kvantitativ mätteknik i
form av en surveystudie men det är fallstudielogik som utgör ”ramen” för uppsatsen.
Uppsatsen är i viss mån teoriprövande då jag utsätter delar av Putnams teori om socialt kapital
för en granskning, med hjälp av ett empiriskt exempel.39 Valet av förening grundar sig dels på
tillgänglighet, av de föreningar jag kontaktade var detta den där jag fick respons av
ordförande och där denne även hade möjlighet att hjälpa till med genomförandet av en
enkätundersökning.
2.1.1.1 Fallstudien som metod
En vanlig kritik mot enfallstudier är att det blir svårare att dra generella slutsatser på ett
vetenskapligt sätt, då man bara berör ett enda fall i forskningsuppgiften, utan
jämförelsepunkter. Robert K. Yin menar att man vid fallstudier, precis som vid experiment,
kan generalisera när det gäller teoretiska hypoteser - men inte när det gäller bredare
populationer. Målet med fallstudier är emellertid inte att beskriva frekvens utan att
generalisera och utveckla teorier – så kallad analytisk generalisering.40
Syftet med min undersökning, att testa en teori, medför att avsaknaden av jämförelsepunkter
inte utgör något större problem. Det ger dock mindre vetenskaplig tyngd åt mitt arbete.
En god grund för att välja en enfallstudie är att det valda fallet representerar ett ”kritiskt fall”
som lämpar sig vid prövningen av en redan etablerad teori. Det kritiska fallet kan användas
för att bekräfta, ifrågasätta eller utveckla teorins hypoteser och en sådan studie kan komma att
bidra till ett nytt fokus inför framtida forskningar inom området.41 Jag ser Örebro Somaliska
Kulturcenter som ett kritiskt fall i den bemärkelsen att det kan ses som representativt för vad
Robert Putnam definierar som en föreningstyp som utgör ett sammanbindande socialt kapital.
Fallet lämpar sig därför för att i viss mån försöka pröva Putnams teori om socialt kapital och
38
Yin, R. K., Fallstudier: design och genomförande. Malmö, 2007, s. 26.
Esaiasson, P., et. al., Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm, 2007,
s.42f
40
Yin, R. K., (2007), s. 28.
41
Yin, R. K., (2007), s. 61f.
39
12
ifrågasätta om teorin i tillfredsställande mån förklarar i vilka typer av sammanslutningar som
sammanbindande respektive överbryggande socialt kapital kan uppstå.
2.1.1.2 Surveymetoden
Så gott som alla surveyundersökningar karaktäriseras av insamling av data från ett stort antal
individer. Syftet kan variera men som regel är målsättningen att förklara eller beskriva åsikter
eller egenskaper hos en population genom ett representativt urval.42 Metoden har sitt ursprung
i den positivistiska traditionen och har en metodologi som har stora logiska likheter med
naturvetenskapen. Tillvägagångssättet i surveyforskning är som regel mycket rigoröst för att i
mesta möjliga mån undvika källor till skevhet i forskningen. Detta uppnås dels genom en
standardisering av utformandet av frågeformulär, där tanken är att eventuella åsiktsskillnader
i svaren skall bero på ”verkliga” skillnader och inte vara följder av hur man ställer frågor. En
annan faktor är att arbetet skall vara reproducerbart, d.v.s. det skall vara möjligt för andra
forskare att upprepa undersökningen med samma resultat i andra grupper och vid andra
tillfällen. Ett tredje sätt att minimera skevheten är kravet på representativitet i urvalet.43 Vid
teoribildande studier minskar dock det sistnämnda kravet eftersom det vid sådana tillfällen
inte alltid är nödvändigt att kunna göra generaliseringar om populationen utifrån urvalet44
vilket är fallet i den här uppsatsen.
2.1.2 Avgränsning
För att göra undersökningen greppbar begränsar jag mig till att utforska det sociala kapitalet
hos medlemmarna i en enskild etnisk förening. Det är inte någon komplett bild av det sociala
kapitalet hos dessa personer jag undersöker, utan vissa ”nyckelkategorier” (se kapitel 3).
Dessutom begränsar jag mig till att i huvudsak söka överbryggande och sammanbindande
tendenser i det sociala kapitalet. Följaktligen kan jag inte dra några bredare generaliseringar
om hur socialt kapital generellt sett ser ut hos medlemmar i etniska föreningar men däremot
går det att säga om det jag finner i denna enskilda förening stöder Putnams resonemang om
överbryggande respektive sammanbindande socialt kapital. En annan avgränsning är att jag
har använt mig av en förenklad modell av mätinstrumentet Social Capital Inventory (se
avsnittet om operationalisering). Originalmodellen innehåller ett antal kategorier inom både
42
Halvorsen, K., Samhällsvetenskaplig metod. Lund, 1992, s.113.
Halvorsen, K., (1992), s. 116ff.
44
Halvorsen, K., (1992), s. 121.
43
13
källor, former och effekter av socialt kapital men jag har på grund av undersökningens
begränsade omfattning valt ut ett par av kategorierna vid frågeformuleringen.
Tidsbristen sätter gränser för vad som är möjligt att genomföra inom ett och samma arbete
och man kan med fördel se min uppsats som en form av förberedande forskning.
2.1.3 Material
Det empiriska underlaget i min undersökning består av enkäterna och av information som jag
har erhållit av föreningsordförande i samtal med honom.
Den litterära basen utgörs delvis av Robert Putnams två verk om det sociala kapitalet, Den
fungerande demokratin och Den ensamme bowlaren, som jag använt för att bygga upp mitt
teoretiska ramverk, framför allt det sistnämnda. Två andra källor som har varit mycket
användbara är rapporten Ds: 2004:49 Föreningsliv, makt och integration samt Malin
Erikssons skrift Socialt kapital – Teori, begrepp och mätning – en kunskapsöversikt med fokus
på folkhälsa. Den sistnämnda har visserligen ett fokus på folkhälsa men innehåller en
klargörande översikt av de statsvetenskapliga tolkningarna av begreppet socialt kapital samt
användbar information om hur man operationaliserar begreppet. Dessa två källor tolkar och
resonerar kring Putnams teori om det sociala kapitalet och i den bemärkelsen är de
sekundärkällor. Sekundärkällor har alltid lägre trovärdighet än primärkällor45 men då
primärkällan i det här fallet ger en så pass kortfattad beskrivning av teorin har behovet av nya
infallsvinklar varit stort. Jag bedömer också trovärdigheten som god hos de här
sekundärkällorna, då det ena är en offentlig skrift och den andra ät utgiven av ett svenskt
universitet.
2.1.4 Metoder för datainsamling och dataanalys
2.1.4.1 Urval
Populationen i min undersökning utgörs av föreningsmedlemmarna. I större undersökningar
använder man sig ofta av slumpmässigt urval vilket innebär att alla inom populationen har
lika stor chans att ”bli utvalda”. Detta medför en god representativitet av populationen och
goda möjligheter att generalisera. En annan vanlig metod, då slumpmässigt urval inte är
möjligt, är ett strategiskt urval där man utifrån ett antal egenskaper t.ex. kön, ålder, utbildning
väljer ut ett färre antal respondenter ur populationen.46 Denna metod innebär dock mindre
45
46
Esaiasson, P., et. al., (2007), s. 319.
Bell, J., Introduktion till forskningsmetodik, Lund, 2000, s. 110f.
14
möjligheter att generalisera.47 När det gäller urval i min undersökning har det varit något
problematiskt att åstadkomma vare sig ett slumpmässigt eller ett strategiskt urval, framför allt
på grund av att medlemstalet är något flytande och det således saknas precisa uppgifter om
ålder och kön etc. på medlemmarna. Min strategi har istället varit att försöka göra ett
totalurval, med andra ord att få en så hög svarsfrekvens som möjligt på enkäterna. 77 av de
100 enkäterna jag skickade ut kom tillbaks vilket får ses som en mycket god svarsfrekvens.
Valet av själva föreningen går dock att beteckna som strategiskt i den bemärkelsen att jag
medvetet valde en förening som ligger i ett område där de boendes ”övriga arenor för
integration” (se inledningen) är bristfälliga.
2.1.4.2 Valet av enkätstudie som metod
Mitt beslut att använda enkäter som forskningsmetod styrdes framför allt av två faktorer,
varav den ena är risken för språkliga missförstånd. Enligt föreningsordförande kan de flesta i
föreningen tala hyfsad svenska, men om jag då valt intervju som metod finns risken att urvalet
skulle snedvridas p.g.a. att de som eventuellt inte behärskar svenska skulle utelämnas helt i
undersökningen. Den andra faktorn är risken för kulturella missförstånd. Vid fokusgrupper är
det viktigt att man förstår kulturen hos dem som deltar i gruppen och i det här fallet hade jag
eventuellt fått använda mig av en översättare på plats vilket hade minskat min kontroll över
forskningen. En annan aspekt är risken för intervjuareffekt vilken finns där, dels p.g.a. min
oerfarenhet som intervjuare men också för att vissa av de frågor jag ställer eventuellt kan
uppfattas som känsliga och troligtvis känns lättare att svara på i ett formulär.48
Principiellt sett är enkäten som metod sämre av den anledningen att man som forskare har lite
kontroll när formuläret väl skickats iväg (det är omöjligt att veta om respondenterna
misstolkar frågorna osv.).49 I det här fallet bedömer jag dock att jag kunnat behålla en relativt
god kontroll över forskningen p.g.a. gott samarbete med ordförande i föreningen. Gruppenkät
är också fördelaktigt av den anledningen att det ger absolut högst svarsfrekvens då
respondenterna är samlade av andra orsaker än för att fylla i enkäten. Innan jag skickade iväg
enkäten provläste ordföranden den för att uppskatta huruvida språket var tillräckligt
lättförståeligt för att samtliga i föreningen skulle kunna svara på frågorna. Efter att han
godkänt språknivån skickades 100 exemplar till föreningen för ifyllnad. Språket hölls
47
Esaiasson, P., et. al., (2007), s. 180.
Esaiasson, P., et. al., (2007), s. 265f.
49
Ibid, s. 265.
48
15
medvetet på en grundläggande nivå och jag försäkrade mig om att ordförande förstått alla
frågor och att han sedan skulle förklara om någon inte förstod. Jag återkommer till
formuleringen av frågeformuläret i kapitel 3.
2.1.5 Operationalisering
Socialt kapital är ett mångtydigt fenomen som skiftar beroende på i vilken kontext det äger
rum. Det är därför problematiskt att utforma ett universellt mätinstrument av begreppet som
håller god begreppsvaliditet.50 I ett försök att förtydliga mätningen av socialt kapital har
sociologerna Narayan & Cassidy utvecklat mätinstrumentet Social Capital Inventory vilket
gör tydlig skillnad på källor, former och effekter av det sociala kapitalet. Trots att
mätinstrumentet är utvecklat av sociologer är det mer statsvetenskapligt till karaktären vilket
märks genom att analysnivån är uttalat samhällsinriktad. Men även i operationaliseringen är
de statsvetenskapliga influenserna tydliga, där Putnams koncept tydligt uttrycks i frågor om
socialt nätverk, ömsesidighet etc. och då effekterna mäts i demokratitermer.51 Detta faktum
gör mätinstrumentet lämpligt att använda för att operationalisera det teoretiska begreppet i
min undersökning. En beskrivning av min metodologiska ansats och sättet som jag
operationaliserar de teoretiska begreppen på är emellertid alltför omfattande för att göras i det
här skedet av uppsatsen. Därför har jag lagt den informationen i det fjärde, som behandlar
själva enkätundersökningen.
2.1.6 Validitet och reliabilitet
En god validitet innebär att man i empirin undersöker det som man i teorin påstår att man
undersöker.52 Esaiasson med flera urskiljer dock inom validitetsbegreppet intern och extern
validitet samt begreppsvaliditet och resultatvaliditet. Vid beskrivande studier, som i mitt fall,
sätter man dock ett likhetstecken mellan intern validitet och resultatvaliditet.
Intern validitet (här även resultatvaliditet) = Hållbara slutsatser utifrån den/de
analysenheter man har valt att studera.
Extern validitet = Möjligheten att generalisera slutsatserna från det gjorda urvalet till en
annan (mer relevant och /eller större) population eller kontext
Begreppsvaliditet = Att den teoretiska definitionen stämmer överens med de operationella
indikatorerna samt att uppsatsen inte innehåller några systematiska fel.53
50
Campbell, Wood & Kelly., 1999. i M. Eriksson (2003). s. 31.
M. Eriksson, (2003). s. 40.
52
Esaiasson, P., et. al., (2007), s. 64.
53
Ibid, 64ff.
51
16
Som tidigare nämnts är nackdelen med fallstudier att bristen på jämförelsepunkter gör det
svårt att dra några bredare generella slutsatser av undersökningen. Därmed blir det också
problematiskt att åberopa någon extern validitet.54 Målet med den här undersökningen är
emellertid inte att kunna säga något om hur det sociala kapitalet ser ut hos medlemmar i
etniska föreningar generellt sett, varför det heller inte blir avgörande att kunna åberopa någon
god extern validitet. Den interna validiteten / resultatvaliditeten bedömer jag som god då jag
uppfattar mina slutsatser som rimliga i förhållande till analysenheten i undersökningen
När ett teoretiskt begrepp ligger på en hög abstraktionsnivå ökar automatiskt svårigheterna att
hålla en god begreppsvaliditet.55 Socialt kapital är inget enkelt fenomen att mäta varför
begreppsvaliditeten heller inte kan bli lika hög som är önskvärt. Jag har dock använt mig av
ett mätinstrument framtaget av forskare just i syfte att skapa en tydligare operationalisering av
begreppet och i denna är min huvudkällas (Putnams) koncept mycket tydliga.56 Detta ger min
undersökning en förhållandevis god begreppsvaliditet, sett till det teoretiska begreppets
abstraktionsnivå.
En hög reliabilitet innebär att undersökningen inte innehåller några slumpmässiga fel och att
resultatet skulle bli detsamma om någon annan gjorde om undersökningen.57 Jag har genom
att vara noggrann i mitt utförande och gå igenom arbetet flera gånger försökt undvika
slumpmässiga fel. Den begränsade tiden medför dock att det inte finns möjlighet att göra om
undersökningen eller att låta någon annan göra det. Jag ser min operationalisering som så pass
tydlig att resultatet med stor sannolikhet skulle bli detsamma om någon annan utförde
undersökningen. Detta går dock inte att vara helt säker på, med tanke på otydligheten i
begreppet socialt kapital.
2.2 Forskningsetiska ställningstaganden
För att försäkra mig om att jag tillämpat ett ur forskningssynpunkt etiskt förhållningssätt
under processen har jag beaktat de forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning som är utgivna av Vetenskapsrådet. I skriften finns fyra
huvudkrav att förhålla sig till som forskare. Det första är informationskravet, där alla berörda
54
Ibid, 64.
Ibid, 65f.
56
M. Eriksson, (2003). s. 40.
57
Esaiasson, P., et. al., (2007), s. 70.
55
17
skall informeras om syftet med den aktuella uppgiften. Det andra är samtyckeskravet som
innebär att deltagare själva bestämmer över sin medverkan.58 Dessa två krav har jag mött
genom att försäkra mig om att föreningsordföranden förklarar studiens syfte för
medlemmarna, samt att deltagande i enkätundersökningen är frivilligt. De två andra
huvudkraven; konfidentialitetskravet och nyttjandekravet som innebär att personuppgifter
skall ges största möjliga konfidentialitet och att uppgifterna inte skall användas för ickevetenskapliga syften59 har inte varit något problem att uppfylla, eftersom deltagarna inte är
identifierbara då jag inte har erhållit några personuppgifter. Namnet på föreningen redovisas
öppet i uppsatsen, då jag efter diskussion med föreningsordförande kommit fram till att
föreningen inte behöver vara anonym.
2.3 Disposition
Min uppsats är uppdelad i sex kapitel där det första utgör en bred grund för
undersökningsuppgiften med delar såsom introduktion, bakgrund och tidigare forskning.
Kapitel två utgörs av metodavsnittet och kapitel tre, teorikapitlet, beskriver den teoretiska
utgångspunkten för undersökningen. Det fjärde kapitlet utgör en beskrivning av den
utarbetade analysmodellen och hur den kan användas för att tolka resultatet av
undersökningen. Kapitel fem innehåller analys av det empiriska resultatet med utgångspunkt i
de teoretiska nyckelbegreppen och det sista kapitlet i uppsatsen innehåller slutsatser samt
diskussion sett ur ljuset av tidigare forskning.
58
59
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, Stockholm, 2002, s. 7ff.
a.a., s. 12f.
18
3 TEORIN OM SOCIALT KAPITAL
3.1 Bakgrund till begreppet
Fenomenet socialt kapital diskuterades redan i mitten av 1800-talet av den politiske
teoretikern Alexis de Toqueville som kraftigt poängterade den viktiga roll som frivilliga
sammanslutningar spelar i ett demokratiskt samhälle. Demokrati är en inlärningsprocess
menade han och organisationer kan fungera som skolor i demokrati. Toqueville ogillade
tanken på en alltför stark statsapparat och menade att föreningslivet kan fungera som en
motpart som ska skydda medborgarna från en alltför stark statlig maktkoncentration.60
Under senare år går bland andra författaren Francis Fukuyama och den amerikanske
statsvetaren Robert Putnam i Toquevilles fotspår och hävdar att det civila samhället är
avgörande för huruvida en demokrati fungerar eller inte. 61 Även den svenska statsvetaren
Axel Hadenius har inspirerats av Toquevilles idéer och menar att föreningar på två olika sätt
kan fungera utbildande. Dels genom en ”konfliktlösande funktion” där medlemmarna genom
demokratiska beslutsprocesser lär sig att förstå varandra och dels genom en ”proceduriell
funktion” där medlemmarna genom beslutsprocesserna lär sig det demokratiska spelets regler.
Hadenius menar att deltagande i föreningar kan ge medlemmarna möjlighet att se saker ur ett
större perspektiv vilket i längden främjar allmänandan, samverkan och tilliten mellan olika
grupper i samhället.62
3.2 Litteratur om socialt kapital
Med Robert Putnams omtalade verk Making Democracy Work presenterades för första gången
omfattande empirisk forskning på hur teorin om det sociala kapitalet kan fungera63 och det är
också han som oftast citeras i nutida undersökningar om socialt kapital.64 I Making
Democracy Work undersöker Putnam och hans kollegor de demokratiska institutionerna i
Italiens olika regioner och varför dessa fungerar så olika i de olika delarna av landet.
Slutsatsen i undersökningen är att den italienska demokratins välmående är avhängt av hur
välutvecklad medborgarandan är. I norra Italien, till skillnad från i södra, fanns en lång
tradition av föreningsverksamhet som fick samhällsengagemanget och medborgarandan att
60
De Toqueville, A., i Bengtsson, B. (red.), Ds 2004:49 s. 231f.
Berman, S., ”Civil Society and the Collapse of Weimar Republic”. World Politics, Vol. 49 No. 3, April 1997
p. 401-429. Inledningen.
62
Hadenius, A., i Bengtsson, B. (red.), Ds 2004:49 s. 232.
63
Rothstein, B., Sociala fällor och tillitens problem. Stockholm, 2003. s. 75.
64
M. Eriksson, (2003). s. 3.
61
19
blomstra. Ju mer engagerade människor är i olika föreningar och sammanslutningar desto
rikare socialt kapital, vilket gynnar demokratin, hävdar Putnam.65 Denna ensidigt positiva
hållning till socialt kapital ifrågasattes av flera forskare, bland andra Bo Rothstein (se
avsnittet om kritik mot socialt kapital).
I Putnams senare verk Den ensamme bowlaren, presenterar han en rad bevis för att det
amerikanska civila samhället är i kris. Engagemanget och deltagandet i informella sociala
nätverk och ideella organisationer minskar stadigt sedan mitten av sjuttiotalet. Det
amerikanska sociala kapitalet eroderar menar Putnam, och givet den stora vikt han fäster vid
socialt kapital för att demokratin ska fungera, innebär detta en djup kris för landets demokrati.
I detta verk presenterar han dock en något mer nyanserad bild av det sociala kapitalet och
betonar att ett socialt kapital vid vissa tillfällen kan skapa ett exkluderande klimat vilket inte
är förenligt med samhällsmålen i liberala demokratier (se sammanbindande respektive
överbryggande socialt kapital senare i kapitlet).66
Den svenska statsvetaren Bo Rothstein redogör i sitt verk Sociala Fällor och Tillitens
Problem för det sociala kapitalet i ”fel politisk kontext” som han kallar det.
Rothstein pekar på vikten av politiska institutioner som förutsättning för ett väl fungerande
socialt kapital och använder Ryssland och dess ofta korrumperade tjänstemän som exempel på
när fel politisk kontext förstör det sociala kapitalet. Han menar att det sociala kapitalet kan
förstöras om staten inte organiserar de offentliga institutioner som skall genomföra den
offentliga politiken, på rätt sätt.67
3.3 Varför behöver vi socialt kapital?
Vad gör socialt kapital för nytta i ett demokratiskt samhälle? Det finns en rad situationer där
alla människor i ett samhälle skulle tjäna på att samarbeta. Problemet är att om medlemmarna
av en grupp saknar förtroende för att övriga gruppmedlemmar handlar för gruppens bästa, så
är det ett betydande motiv till att hoppa av samarbetet.68 Det är här förnuftigt tänkande att
förvänta sig att de andra hoppar av samarbetet och därför göra det själv, ett fenomen som
Putnam refererar till som ”det kollektiva handlandets dilemma”. Putnam citerar en liknelse av
1700-tals filosofen David Hume för att exemplifiera:
65
Putnam, R. (1996), s. 7.
Putnam, R. (2006), s. 380
67
Rothstein, B., (2003), s. 246ff.
68
Putnam, R., (1996), s. 197.
66
20
Din säd är mogen i dag, min mognar i morgon. Det lönar sig för oss båda att jag
arbetar tillsammans med dig i dag och att du hjälper mig i morgon. Jag hyser ingen
vänskap för dig och vet att du ingen hyser för mig. Därför kommer jag inte att göra
mig någon möda för din skull, och om jag arbetade tillsammans med dig för min
egen skull, i förväntan om en gentjänst, vet jag att jag bleve besviken och att jag
förgäves finge vänta på din tacksamhet. Här lämnar jag dig sålunda att arbeta
ensam, och du behandlar mig på samma sätt. Årstiderna växlar, och vi förlorar båda
våra skördar av brist på ömsesidigt förtroende och trygghet.69
I samhällen med ett högt socialt kapital existerar alltså inte den här problematiken, enligt
Putnams slutsatser. För där finns det ömsesidiga förtroendet att man ställer upp på varandra
för att gynna allas bästa.
3.4 Hur uppstår socialt kapital?
Om lösningen på det kollektiva handlandets dilemman är socialt kapital, vad krävs då för att
ett socialt kapital ska kunna uppstå? Förutsättningarna att lyckas beror mycket på den bredare
sociala kontexten, menar Putnam. Om ett samhälle har en tradition av normer för
ömsesidighet och ett nätverk av samhällsengagemang, är det också betydligt lättare att
frivilligt samarbeta, än vad det är i samhällen där dessa traditioner inte finns.70
Enligt Putnam uppstår det sociala kapitalet ur ett blomstrande civilt samhälle med ett rikt
föreningsliv:
”…ett socialt kapital skapas genom människors aktiva deltagande i organisationer och grupper. Inom
organisationernas nätverk uppstår gemensamma normer som fungerar som ett sammanhållande kitt. Den
viktigaste normen som skapas i mänskliga nätverk är ömsesidighet - d.v.s. jag gör det här för dig nu och
förväntar mig att få tillbaka något på längre sikt. Denna process leder till förtroende mellan medlemmarna, man
litar på att samtliga deltagare kommer att samarbeta i enlighet med de gemensamma normerna. Det sociala
kapitalet är därför grundbulten för en fungerande demokrati…”71
Putnam beskriver det som att faktiska sociala kontakter främjar ”den föreställda
gemenskapen” mellan människor i ett samhälle.72 Till skillnad från andra typer av kapital ökar
det sociala kapitalet ju mer det används och vice versa.73
Bo Rothstein resonerar annorlunda om hur socialt kapital kan uppstå då han menar att
förtroendet för de politiska institutionerna är av avgörande betydelse för det sociala kapitalet.
Om det finns ett förtroende för de offentliga institutionerna så följer även ett mellanmänskligt
69
Ibid, s. 196.
Putnam, R., (1996), s. 201
71
Putnam, R., i Eriksson, M., (2003)., s. 4.
72
Borevi, K., i Bengtsson, B. (red.), Ds 2004:49, s. 33.
73
Putnam, R., i Eriksson, M., (2003), s. 18.
70
21
förtroende menar han. Rothstein visar på tydliga samband mellan korruptionsnivån i ett land
och det mellanmänskliga förtroendet i samma land. Om människor väljer att frivilligt delta i
organisationer så är det ett symtom på, snarare än en effekt av, mellanmänsklig tillit menar
Rothstein.74
3.5 Överbryggande och sammanbindande socialt kapital
En tydlig uppdelning som Putnam gör i sin definition av det sociala kapitalet, är den mellan
det överbryggande och det sammanbindande.
Det överbryggande sociala kapitalet är ett ”utåtblickande” socialt kapital, bestående av så
kallade ”weak ties” - lösa bekantskaper som för samman människor från olika sociala
grupper. Det sammanbindande, i sin tur, är en ”inåtblickande” form av socialt kapital som
stärker samhörigheten och solidariteten inom den egna gruppen och består av starka sociala
band mellan medlemmarna.75
De båda typerna av socialt kapital fyller olika funktioner, sammanbindande kan beskrivas som
en slags grundläggande form av socialt kapital som utgör ett starkt psykologiskt och socialt
stöd till gruppmedlemmarna. Detta blir värdefullt som grundtrygghet och för att ”klara sig
hyggligt” i tillvaron och skapar en grund för ömsesidighet inom nätverket. Det överbryggande
sociala kapitalet, som innebär svaga band till ytligt bekanta, får istället stor betydelse när man
vill nå framgång i livet, till exempel finna ett arbete.76
Generellt sett är båda dimensionerna av socialt kapital positivt för demokratin då mycket
tyder på att socialt kapital förstärks inbördes – de som är aktiva inom släkt- och vänkretsen är
oftast de som är mest engagerade i samhället i övrigt. Men det sammanbindande sociala
kapitalet kan i vissa sammanhang vara exkluderande och lättare utveckla negativa externa
effekter.77 På grund av den starka lojaliteten mot gruppmedlemmarna utvecklas lättare
antagonism gentemot personer utanför gruppen jämfört med i den överbryggande
dimensionen. Putnam anger religiösa och etniska sammanslutningar som exempel på där det
sammanbindande sociala kapitalet riskerar att bli exkluderande.78
74
Rothstein, B., i Eriksson, M., (2003) s. 4f.
Putnam, R., i Eriksson, M., (2003). s. 13.
76
Ibid.
77
Putnam, R., (2006). s. 382.
78
Putnam, R., (2006). s. 23.
75
22
Putnam citerar en annan statsvetare, Amy Gutmann för att förtydliga sitt resonemang:
”Ju mer ekonomiskt, etniskt och religiöst heterogena medlemmarna i en förening är, allt annat
lika, desto större är deras förmåga att odla den typ av offentlig diskussion och resonemang
som skapar demokratiska medborgare”.79
Putnam poängterar dock att både det sammanbindande och överbryggande sociala kapitalet
behövs och att båda former under många omständigheter skapar positiva effekter. De båda
dimensionerna går inte att sortera i ”antingen/eller” - kategorier utan snarare ”mer eller
mindre” dimensioner där man kan jämföra olika former, menar han.
Vidare resonerar han som så att många grupper i samhället sluter sig längs vissa sociala
dimensioner och bygger broar över andra. Ett exempel är den afroamerikanska
kyrkogemenskapen i USA som förenar människor av samma etnicitet och religion men från
olika samhällsklasser. Ett annat exempel är Internet där de som chattar med varandra kan göra
det oberoende av var i världen de befinner sig, samt oberoende av etnisk tillhörighet, ålder
eller religion men ändå dela samma ideologi (och utbildningsnivå). Sammanbindande
respektive överbryggande socialt kapital fyller alltså olika funktioner i olika sammanhang och
som Putnam beskriver det, är inte utbytbara.80
Putnam gör en skillnad mellan att vissa sammanslutningar är frivilligt inåtblickande och
stärker sammanbindande homogena grupper och identiteter medan andra är mer ofrivilligt
sammanbindande. Han går dock inte in i detalj på detta med frivillighet och ofrivillighet.81
När det gäller ”de stora” samhällsfrågorna och våra kollektiva problem i samhället är vi
emellertid i störst behov av mer överbryggande socialt kapital menar Putnam.82
Detta gäller som tidigare poängterats, enligt Putnams synsätt även integrationsfrågan eftersom
det överbryggande sociala kapitalet är bättre lämpat att ”stärka samhörigheten i den
övergripande medborgargemenskapen”.83
79
Gutmann, A., i Putnam, R., (2006). s. 377.
Putnam, R., (2006). s. 23f.
81
a.a. s. 22.
82
a.a. s. 383.
83
Borevi, K., i Bengtsson, B. (red.), Ds 2004:49, s. 33.
80
23
Ex. på typ av
sammanslutning:
Karakteriseras av:
Användbart:
Överbryggande socialt kapital
Sammanbindande socialt kapital
*medborgarrättsrörelsen
*de flesta ungdomsföreningar engagerade i
samhällsnyttigt arbete
*”utåtblickande”
*svaga sociala band till ytligt bekanta
*luxuösa golfklubbar
*etniska sammanslutningar
*För att komma ”vidare i livet”, finna
arbete etc.
*”inåtblickande”
*stärker samhörigheten inom gruppen
*starka sociala band till medlemmarna
*För att klara sig hyggligt i tillvaron, t.ex. någon
som bryr sig om hur man mår. ”Grundtrygghet”
Tabell 3.1: Förklaringsmodell överbryggande och sammanbindande socialt kapital
3.6 Kritik mot begreppet socialt kapital
Putnams till en början ensidigt positiva definition av begreppet socialt kapital och vad det kan
åstadkomma i ett samhälle har som sagt kritiserats av flera forskare bland annat för att han
ägnar betydelsen av politiska institutioner så lite uppmärksamhet.84 Den amerikanska
statsvetaren Sheri Berman använder i sin artikel ”Civil Society and the Collapse of the
Weimar Republic” Weimarrepubliken som belysande exempel på att samhällen som har en
svag politisk institutionalisering och samtidigt en hög grad av mobiliserad allmänhet ofta blir
instabila och våldsamma.85 Bo Rothstein betonar, som nämnts tidigare, även han betydelsen
av väl fungerande politiska institutioner och använder Ryssland som exempel, där en
korruptionskultur i de offentliga institutionerna förstör det sociala kapitalet.
Flera forskare ifrågasätter också de orsakssamband som Putnam drar om att deltagande i
nätverk och organisationer skulle öka tilliten till andra människor. Kan det inte vara så att det
är människor som redan har ett stort förtroende för andra människor som väljer att engagera
sig i det civila samhället (och att det inte är deltagandet i sig som skapar denna ökade
mellanmänskliga tillit)?86
En annan svaghet i Putnams teori som flera forskare, bland andra sociologen Alejandro
Portes, pekar på är att han gör en så otydlig uppdelning av vad som är källa, form och effekt i
begreppet socialt kapital.87
84
Rothstein, B., i Putnam, R., (1996). s. 8.
Berman, S., ”Civil Society and the Collapse of Weimar Republic”. World Politics, Vol. 49 No. 3, April 1997
p. 401-429.
86
Rothstein, B. i Eriksson, M., (2003). s. 25.
87
Portes, A. i Eriksson, M., (2003). s. 17.
85
24
Sammanfattning – användning av begreppet Socialt Kapital inom statsvetenskapen
Begreppets
användning
Förstå hur en
god
fungerande
demokrati kan
säkerställas
Utbredd
definition
"…sociala
nätverk och
de normer
för
ömsesidighet
och
pålitlighet
som uppstår
ur dem"
(Putnam
2000)
Analysnivå
Samhället
(individen)
Former av socialt
kapital
*Deltagande i
sociala nätverk
*sociala normer
*mellanmänsklig
tillit
Källor
1)Institutionell
mekanism som får
människor att
agera kollektivt sociala nätverk
och de normer för
ömsesidighet som
uppstår ur dem
(Putnam)
2)Väl fungerande
politiska
institutioner
(Rothstein)
Positiva
Effekter
*Väl
fungerande
demokratier
*Demokratiska kloka,
rika, friska,
trygga,
medborgare
Negativa
effekter
*Ökade
klassklyftor
*Diskriminering
*Rasmotsättningar
Kritiskt
Fokus
Kausalitet
Uppstår
verkligen
mellanmänsk
ligt
förtroende ur
deltagande
sociala
nätverk?
Tabell 3.2: Sammanfattande modell av begreppet socialt kapital inom statsvetenskapen88
3.7 Socialt kapital i Sverige
Bo Rothstein menar att resultaten av Putnams forskning om nedgången i socialt kapital inte är
överförbara till andra länder i västvärlden, i synnerhet inte till Sverige som är så olikt USA
både politiskt och ekonomiskt.89 Sverige förefaller dock, enligt Rothsteins synsätt, ha mycket
goda förutsättningar för att skapa och upprätthålla ett positivt socialt kapital, då man
tillsammans med Danmark och Nya Zeeland har den lägsta nivån av korruption i offentliga
institutioner, i hela världen.90 Av det skälet är det intressant att göra en empirisk undersökning
i Sverige, då förutsättningarna för ett positivt socialt kapital, enligt Rothsteins synsätt, kan ses
som så goda.
88
Eriksson, M., (2003). s. 29.
Rothstein, B., i Eriksson, M. (2003). s. 25.
90
Transparency International CPI.
http://www.transparency.org/news_room/in_focus/2008/cpi2008/cpi_2008_table (2008-12-11)
89
25
4. ENKÄTUNDERSÖKNINGEN
4.1 Kategorier för mätning av det sociala kapitalet
Som nämndes i det kortare avsnittet om operationalisering använder jag en förenklad modell
av mätinstrumentet Social Capital Inventory (SCI) i operationaliseringen av begreppet socialt
kapital. I SCI finns under källor, former och effekter av det sociala kapitalet ett antal
kategorier inom vilka man ställer olika typer av frågor för att undersöka det sociala
kapitalet.91 Utifrån uppsatsens syfte har jag valt ut följande kategorier:
Kategorier under källor till socialt kapital
Kategorin stolthet & identitet, behandlar frågor om känsla av identitet och stolthet över
grupptillhörighet92, vilket i min undersökning är relevant för att undersöka hur medlemmarna
identifierar sig, dels med den egna etniska gruppen men även gentemot andra etniska grupper.
Detta är av vikt för att undersöka hur det ligger till med förutsättningar för källor till
sammanbindande respektive överbryggande socialt kapital.
Kategorier under former av socialt kapital
Kategorin vardaglig socialisering, gäller frågor om medlemmarnas nätverkande
(umgängesvanor), vilket kan ge svar på om dessa omfattar andra än gruppmedlemmar.
Kategorin tillit/förtroende, som också är en form av socialt kapital handlar om medlemmarnas
tillit till personer inom respektive utanför gruppen.93 Båda dessa kategorier är av intresse för
att undersöka det sociala kapitalets överbryggande och sammanbindande tendenser.
Kategorier under effekter av socialt kapital
I kategorin ärlighet och korruption hos politiskt styre ställs frågor om upplevd ärlighet och
pålitlighet hos offentliga instanser. Detta kan ge en uppfattning om den övergripande
medborgarandan hos gruppmedlemmarna vilket ses som en effekt av socialt kapital.94 Denna
kategori ligger med som förklarande komplement till de två tidigare, för att få en uppfattning
om hur det ser ut med medborgarandan i gruppen.
91
Eriksson, M., (2003). s. 41.
a.a. s. 41.
93
a.a. s. 41.
94
a.a. s. 41.
92
26
Sammantaget bedömer jag dessa kategorier som relevanta för att uppfylla syftet med min
uppsats, att beskriva det sociala kapitalet i en etniskt homogen förening.
Flest frågor ligger under former av socialt kapital eftersom huvudfokus ligger på att
undersöka om de olika formerna av socialt kapital hos medlemmarna har sammanbindande
och/eller överbryggande tendenser.
Kategorier för
Källor till socialt kapital
Former av socialt kapital
Effekter av socialt kapital
Stolthet & identitet
Vardaglig
Tillit,
Ärlighet och korruption hos
socialisering
förtroende
politiskt styre
Känsla av identitet, stolthet
Nätverkande
Förtroende för
Upplevt ärlighet och pålitlighet hos
över grupptillhörighet
(umgängesvanor)
personer inom
offentliga instanser (såsom
och utanför
sjukvård, domstolar, polis etc.)
mätning
Typ av frågor
gruppen
Tabell 4.1 Modell för förtydligande av operationalisering
4.2 Enkätfrågor (se bilaga 1):
Fråga 1-4 är såkallade klassifikationsfrågor där jag frågat om kön, ålder, tid i Sverige och tid i
föreningen. Dessa variabler kan vara förklarande för vissa åsikter.95
Fråga 5-6 är frågor om personliga motiv till medlemskapet i föreningen och vad
medlemskapet har för personlig betydelse för medlemmarna. Dessa frågor togs med i enkäten
för att ge extra förklaring till motiven för medlemskap vilket kan vara användbart för att få
klarhet i varför man väljer att engagera sig i den här typen av förening.
Frågorna 7-12 gäller former av socialt kapital och kretsar kring medlemmarnas
umgängesvanor och deras förtroende för personer inom och utanför gruppen.
Fråga 13-14 gäller effekter av det sociala kapitalet, upplever man offentliga instanser som
pålitliga?
Fråga 15-16 gäller källor av det sociala kapitalet, och kretsar kring känslan av identitet.
95
Ejlertsson, Göran., Enkäten i praktiken: En handbok i enkätmetodik. Lund, 1996. s. 129.
27
Frågorna är dels faktafrågor men främst av så kallade skalfrågor där respondenterna ombeds
att uttrycka styrkan i en känsla eller attityd. De flesta frågorna som inte är
klassifikationsfrågor innehåller ca 4-5 svarsalternativ vilket betraktas som standard vid
frågeundersökningar (s.279 Es). Ingen av frågorna har något ”vet ej” svarsalternativ, ett
medvetet val för att undvika att respondenterna väljer det för att slippa svara på frågan.
Frånvaron av vet ej-alternativ medför visserligen att ett antal respondenter som faktiskt inte
vet avger ett ”ogrundat substantiellt svar” men forskning visar att det inte försämrar vare sig
validitet eller reliabilitet nämnvärt.96
När det gäller ordningsföljden har jag placerat de generella frågorna i början och de som jag
betraktar som mest specifika (och kanske mest personliga) sist i enkäten. Detta är att
rekommendera då risken är mindre att generella frågor påverkar svaret på de specifika och
tvärtom.97
Frågorna har testats både på mig själv och på föreningsordförande för att försäkra mig om att
de är tydliga, rimliga och ömsesidigt uteslutande. Enkätresultaten är sammanställda i SPSS, se
bilaga 2. Svaren anges i frekvens, procent, valid percent som står för procentandelen av det
antal som svarat på frågan, samt cumulative percent. I den sammanfattande tolkningsmodellen
på sida 33 anger jag resultaten i valida procent då det visar den faktiska procentandelen.
4.3 Tolkning av svaren
Analysen är, på samma sätt som operationaliseringsmodellen, indelad i källor, former och
effekter av det sociala kapitalet hos medlemmarna i föreningen. Nedan har jag, utifrån syftet
med uppsatsen, tagit fram en modell för tolkning av resultatet där jag klassificerar
svarsalternativen. På de frågor som är skalfrågor, där det oftast finns fyra svarsalternativ, har
jag slagit samman de jakande i en grupp och nekande i en annan grupp (samt de neutrala i en
enskild grupp där de svar hamnar som inte indikerar vare sig sammanbindande eller
överbryggande men som ändå finns med för att de är rimliga svarsalternativ). Detta för att
göra en analys av svaren möjlig, då ett detaljerat analyserande av varje enskilt svarsalternativ
troligtvis inte vore givande.
96
97
Esaiasson, P., et. al., (2007). s. 278f.
a.a., s. 280.
28
På fråga 7-12, gällande former av socialt kapital, ger de olika svarsalternativen
sammanbindande, överbryggande eller neutral indikation (där neutral alltså inte indikerar vare
sig sammanbindande eller överbryggande socialt kapital). Fråga 15-16, gällande källor till
socialt kapital, ger en indikation om källorna till sammanbindande respektive överbryggande
socialt kapital och klassificeras på samma sätt som fråga 7-12. Fråga 13-14 beskriver
effekterna av det sociala kapitalet och indikerar nivån på medborgarandan där
svarsalternativen indikerar låg eller hög medborgaranda. Frågorna 1-6 inkluderas inte i
tolkningsmodellen eftersom de är avsedda att eventuellt ge kompletterande förklaring till
resultatet på övriga frågor.
Fråga
Svarsalternativ
Indikation
7
A, B
Överbryggande
socialt
C
Neutral
kapital
C, D
Sammanbindande
A, C
Neutral
B
Sammanbindande
A
Överbryggande
B
Sammanbindande
A
Överbryggande
B
Sammanbindande
A, B
Sammanbindande
C, D
Neutral
A, B
Överbryggande
C, D
Sammanbindande
A, B
Hög medborgaranda
C, D
Låg medborgaranda
A, B
Hög medborgaranda
C, D
Låg medborgaranda
A
Källa till sammanbindande
B, (C, D)
Källa till överbryggande
A, C
Källa till överbryggande
(B), D
Källa till sammanbindande
Former av
8
9
10
11
12
Effekter
13
av socialt
kapital
Källor till
14
15
socialt
kapital
16
Tabell 4.2: Modell för tolkning av enkätresultat
29
5. ANALYS
Jag kommer i detta kapitel att systematiskt presentera och tolka det empiriska materialet i min
undersökning i enlighet med de frågekategorier som använts i undersökningen, för att sedan
analysera resultatet i ljuset av vad teorin om socialt kapital säger om etniskt homogena
sammanslutningar.
5.1 Empiriska resultat och analys av dessa
Enkäten och samtliga resultat finns att se under bilaga 1, 2 och 3. De resultat som jag anser
vara av utmärkande intresse för undersökningen presenteras med resultatmodell, hämtad från
bilaga 2, i den löpande texten.
Källor till socialt kapital, kategori stolthet & identitet
Fråga 15: Vilken etnisk grupp anser du att du tillhör?
Fråga 16: Tror du att du i framtiden kommer att se dig själv som svensk?
På fråga 15 gällande vilken etnisk grupp man anser sig tillhöra, svarade hela 47,2 procent att
de ser sig själva både som somalier och som svensk. En betydande del, 33,3 procent, ser sig
som somalier, följt av 15,3 procent som identifierar sig själva som svenskar. I fråga 16
uppmanades respondenterna svara på hur de tror att de kommer identifiera sig själva i
framtiden. Här svarar 35,3 procent att de förmodligen kommer att se sig själva som både
somalier och som svensk, medan 29,4 procent uppger det som en målsättning att se sig själva
som svenskar. 17,6 procent vill bo kvar i Sverige men ”vara somalier”, samma antal som
planerar att återvända till sitt hemland.
Resultatet visar att en stor del av medlemmarna i föreningen har en identitet som är utvidgad
till att sträcka sig över den egna etniciteten och att en majoritet uppfattar att de i framtiden
kommer att identifiera sig antingen som svensk eller som både somalier och svensk. Detta ger
gynnsamma förutsättningar för ett överbryggande socialt kapital hos medlemmarna. Mest
talande är kanske svaren på fråga 16, se resultaten på nästa sida, eftersom respondenterna där
får svara på vad de tror om framtiden, vilket bör innefatta vad man har för önskemål och vad
man är öppen för. Därför är det intressant att se att hela 64,7 procent har som framtidsvision
att se sig själva som svenskar eller som både somalier och svensk. Svaret att man har som
30
målsättning att återvända till sitt hemland i framtiden ser jag som en relativt tydlig källa till ett
sammanbindande socialt kapital. Visserligen kan denna plan att återvända ligga långt fram i
tiden men jag tolkar ändå det svaret som att man sannolikt har lite lägre motivation, än de som
svarat A eller C på fråga 16, att skapa ett överbryggande socialt kapital. Att man svarat att
man vill bo kvar i Sverige men fortsätta vara somalier ser jag också som en
källa till sammanbindande socialt kapital, om än inte lika tydlig som hos dem som har som
målsättning att återvända till hemlandet. Här ser jag ett visst samband mellan tid i Sverige och
identifikation (se bilaga 3). Av dem som är födda i Sverige är det ingen som identifierar sig
själv som somalier vilket kanske kan ses som naturligt då man redan från födseln levt med två
olika kulturer.
16: Tror du att du i framtiden kommer att se dig själv som svensk?
A: Ja, det är mitt mål
20
26,0
29,4
Cumulative
Percent
29,4
B: Nej, jag vill fortsätta bo i
Sverige, men vara somalier
12
15,6
17,6
47,1
C: Jag kommer nog att se
mig själv både som
somalier och som svensk
24
31,2
35,3
82,4
D: Nej, jag vill återvända till
mitt ursprungsland i
framtiden
12
15,6
17,6
100,0
Total
68
88,3
100,0
9
11,7
77
100,0
Frequency
Valid
Missing
System
Total
Percent
Valid Percent
Former av socialt kapital
Kategori: vardaglig socialisering (umgänge)
Fråga 7: Umgås du på fritiden med personer som har en annan etnisk bakgrund än du själv?
Här svarar 46,8 procent, att de ”mycket ofta” umgås med personer av annan etnisk bakgrund
än de själva. 22,1 procent svarar att de ”ganska ofta” umgås utanför den egna etniska gruppen.
Sammanlagt har alltså hela 68,8 procent av medlemmarna ett gränsöverskridande umgänge
vilket indikerar ett överbryggande socialt kapital hos dessa medlemmar, se resultatmodell på
nästa sida. 31,2 procent av medlemmarna umgås sällan eller aldrig utanför den egna etniska
gruppen vilket indikerar sammanbindande socialt kapital i deras umgängesform. Här märks
ett visst samband mellan ålder och umgängesform (se bilaga 3). De äldre respondenterna
31
umgås i något lägre utsträckning över de etniska gränserna, vilket kan ha sin naturliga
förklaring i att de yngre träffar många andra nationaliteter på skola och universitet.
7: Umgås du på fritiden med personer som har en annan etnisk bakgrund än du själv?
A: Ja, mycket ofta
36
46,8
46,8
Cumulative
Percent
46,8
B: Ja, ganska ofta
17
22,1
22,1
68,8
C: Sällan
12
15,6
15,6
84,4
D: Nej, aldrig
12
15,6
15,6
100,0
Total
77
100,0
100,0
Frequency
Valid
Percent
Valid Percent
Fråga 8: Om du svarat ”Sällan” eller ”Nej, aldrig” på fråga 7, varför umgås du inte mer
med personer av annan etnisk bakgrund?
Här förefaller det som om ett stort antal av respondenterna missförstått frågan, då de, trots
att de svarat ”Ja, mycket ofta” eller ”Ja, ganska ofta”, väljer att svara på fråga 8. Av de fåtal
som förstått frågan korrekt svarade 9 personer att de ”är nöjda med att mest umgås med
somalier” och därför inte umgås med andra etniska grupper. 5 personer har uppgett språket
som ett hinder för att umgås över de etniska gränserna och 3 stycken att det finns så lite
gränsöverskridande mötesplatser för att lära känna människor från andra etniska grupper.
Intressant är dock att notera att de som benyttjat sig av det öppna svarsalternativet alla har
angett samma orsak till varför de inte umgås utanför den egna etniska gruppen, nämligen
språksvårigheter. Det faktum att väldigt många har uppgett att de är nöjda med att mest umgås
med somalier, skulle kunna tolkas som en sammanbindande indikation. I så fall är det ett
misstag jag gjort i min frågeformulering, det kan ju vara så att man umgås mycket över de
etniska gränserna men trots det tycker bäst om att umgås med personer av samma etnicitet
som man själv.
Fråga 9: Om inte Örebro Somaliska Kulturcenter hade funnits, tror du att du hade umgåtts
mer med personer av annan etnisk bakgrund än du själv då?
Här blev svarsresultaten mycket jämnt fördelade, 49,3 procent svarar ”Ja”, medan 50,7
procent uppger att de inte hade umgåtts mer utanför den etniska gruppen utan föreningens
existens. Resultatet indikerar en mycket jämn fördelning av indikation om sammanbindande
32
respektive överbryggande socialt kapital i denna fråga vilket gör det svårt att dra slutsatser i
någon riktning.
Fråga 10: Om det fanns fler mötesplatser och möjligheter för personer av olika etnisk
bakgrund att lära känna varandra, skulle du då välja att delta där?
63,5 procent svarar ”Ja” på denna fråga, medan 36,5 procent svarar ”Nej”. Detta indikerar att
avsaknaden av mångkulturella mötesplatser har en inverkan på en stor del av medlemmarna
och deras umgängesvanor. Resultatet pekar också på att åtminstone 63,5 procent är öppna för
mer gränsöverskridande umgänge och därmed ett mer överbryggande socialt kapital, om
möjligheten till ett sådant skulle ges.
10: Om det fanns fler mötesplatser och möjligheter för personer av olika etnisk
bakgrund att lära känna varandra, skulle du då välja att delta där?
Frequency
Valid
Missing
Percent
Cumulative
Percent
Valid Percent
Ja
47
61,0
63,5
63,5
Nej
27
35,1
36,5
100,0
Total
74
96,1
100,0
3
3,9
77
100,0
System
Total
Kategori: Tillit och förtroende
Fråga 11: Tycker du att du kan lita på somalier som du inte känner?
Här svarar 40,5 procent ”Ja, alltid” och 29,7 procent ”Ja, oftast”, vilket indikerar att man har
ett förhållandevis starkt förtroende för medlemmar av den egna etniska gruppen, något som
indikerar ett sammanbindande socialt kapital.
11: Tycker du att du kan lita på somalier som du inte känner?
Ja alltid
30
39,0
40,5
Cumulative
Percent
40,5
Ja, oftast
22
28,6
29,7
70,3
Nej, oftast inte
16
20,8
21,6
91,9
100,0
Frequency
Valid
Nej aldrig
Total
Missing
Total
System
Percent
Valid Percent
6
7,8
8,1
74
96,1
100,0
3
3,9
77
100,0
33
Fråga 12: Tycker du att du kan lita på personer som har en annan etnisk bakgrund än du,
som du inte känner?
Här är andelen ”höglitare” lägre än i förra frågan, då 26,7 procent anser att man alltid kan lita
på och 24 procent att man oftast kan lita på personer från andra etniska grupper än man själv.
Vid en jämförelse antyder resultatet på fråga 11 och 12 att man i större utsträckning känner
tillit till den egna etniska gruppen, vilket är en indikation på ett sammanbindande socialt
kapital. Här finns ett samband mellan förtroende och ålder. De äldre tenderar att vara mer
”höglitare”, i synnerhet när det gäller tillit för den egna etniska gruppen.
12: Tycker du att du kan lita på personer som har en annan etnisk bakgrund än du, som du
inte känner?
Frequency
Valid
Missing
Percent
Valid Percent
Cumulative
Percent
Ja alltid
20
26,0
26,7
26,7
Ja, oftast
18
23,4
24,0
50,7
Nej, oftast inte
21
27,3
28,0
78,7
Nej aldrig
16
20,8
21,3
100,0
Total
75
2
97,4
2,6
100,0
77
100,0
System
Total
Effekter av socialt kapital, kategori: Ärlighet och korruption hos politiskt styre
Fråga 13: Tycker du att du kan lita på sjukvården?
Här svarar en väldig majoritet (90,4 procent) att de alltid (63 procent) eller oftast (27,4
procent) känner tillit för sjukvården.
13: Tycker du att du kan lita på sjukvården?
Ja alltid
46
59,7
63,0
Cumulative
Percent
63,0
Ja, oftast
20
26,0
27,4
90,4
5
6,5
6,8
97,3
100,0
Frequency
Valid
Nej, oftast inte
Nej aldrig
Total
Missing
Total
System
Percent
Valid Percent
2
2,6
2,7
73
94,8
100,0
4
5,2
77
100,0
34
Fråga 14: Tycker du att du kan lita på polisen?
Även för denna offentliga instans är förtroendet mycket högt. 67,6 procent anser att man alltid
kan, och 13,5 procent att man oftast kan, lita på polisen. Resultaten på dessa två frågor
indikerar en mycket hög medborgaranda hos medlemmarna inom dessa områden. Män/pojkar
i undersökningen litar i något lägre utsträckning på polisen än vad kvinnor/flickor gör, även i
något lägre utsträckning på sjukvården (se bilaga 3)
14: Tycker du att du kan lita på polisen?
Ja alltid
50
64,9
67,6
Cumulative
Percent
67,6
Ja, oftast
10
13,0
13,5
81,1
Nej, oftast inte
10
13,0
13,5
94,6
4
5,2
5,4
100,0
74
96,1
100,0
Frequency
Valid
Nej aldrig
Total
Missing
System
Total
Percent
3
3,9
77
100,0
Valid Percent
Fråga
Svarsalternativ
Indikation
Resultat, valid procent
7
A, B
Överbryggande
A= 48 B=22,1
av
C
Neutral / Sammanbindande
15,6
socialt
D
Sammanbindande
15,6
A, C
Neutral
B
Sammanbindande
A
Överbryggande
49,3
B
Sammanbindande
50,7
A
Överbryggande
63,5
B
Sammanbindande
36,5
A, B
Sammanbindande
A=40,5 B=29,7
C, D
Neutral
C=21,6 D=8,1
A, B
Överbryggande
A=26,7 B=24
C, D
Sammanbindande
C=28 D=21,3
A, B
Hög medborgaranda
A=63 B=27,4
C, D
Låg medborgaranda
C=6,8 D=2,7
A, B
Hög medborgaranda
A=67,6 B=13,5
C, D
Låg medborgaranda
C=13,5 D=5,4
A
Källa till sammanbindande
33,3
B, C, D
Källa till överbryggande
B=15,3 C=47,2 D=4,2
A, C
Källa till överbryggande
A=29,4 C=35,3
B, D
Källa till sammanbindande
B=17,6 D=17,6
Former
kapital
8
9
10
11
12
Effekter
13
av
socialt
14
kapital
Källor
15
till
socialt
kapital
16
Tabell 5.1 Modell för sammanfattning och tolkning av enkätresultat
35
5.2 Analys av resultatet sett utifrån teorin om socialt kapital
När det gäller källor till socialt kapital i föreningen: Det faktum att en stor del av
medlemmarna uppger en form av gränsöverskridande identitet, eller att vissa till och med
identifierar sig utanför den egna etniska gruppen, talar emot Putnams uppfattning att etniska
sammanslutningar alstrar snäva identiteter. Detta påstående får ytterligare motstånd av att en
så pass stor andel av medlemmarna har en ”bred” identifikation som framtidsvision.
Undersökningen av källorna till socialt kapital i gruppen visar att de indikerar bättre
förutsättningar för ett överbryggande socialt kapital än ett sammanbindande sådant.
Inte heller i former av socialt kapital, kategori vardaglig socialisering, finner jag något
egentligt stöd för Putnams resonemang. Hela 68,8 procent umgås som sagt med personer
utanför den egna etniska gruppen. Undersökningen förtäljer dock inte om detta
gränsöverskridande umgänge sker med etniska svenskar och således med majoritetskulturen i
Sverige, eller om det är personer från någon annan invandrargrupp man ofta umgås med. 63,5
procent av medlemmarna uppger dock att avsaknaden av mångkulturella mötesplatser
påverkar deras umgänge och att de, om möjligheten fanns skulle delta i fler mångkulturella
sammanhang. Dessa resultat ger sammantaget de överbryggande indikationerna ett övertag i
kategorin vardaglig socialisering. I kategorin tillit och förtroende finner jag ett visst stöd för
Putnams tes, då resultatet här visar att medlemmarnas förtroende för den egna etniska gruppen
är märkbart större än det för andra etniciteter. Detta tyder på starka sociala band till
gruppmedlemmarna vilket indikerar ett sammanbindande socialt kapital.
När det kommer till effekterna av det sociala kapitalet visar resultatet av enkäten att
medlemmarna besitter en mycket hög medborgaranda i fråga om förtroende för de offentliga
instanserna polis och sjukvård. Dessa två instanser åtnjuter traditionellt sett mycket högt
förtroende hos svenska folket enligt de årliga SOM-undersökningarna98, som undersöker folks
förtroende för olika offentliga institutioner. Därför är det intressant att notera att dessa
instanser också åtnjuter högt förtroende i en grupp som uteslutande består av invandrare.
Sammanfattningsvis visar enkätresultaten att de överbryggande tendenserna i gruppen är
tydligare än de sammanbindande, inom undersökta kategorier. Resultatet visar också att
medlemmarna uppbär en hög medborgaranda i undersökta frågor. Detta resultat talar emot
98
”Stort förtroende för vårdpersonal” Göteborgsposten (2009-01-02).
36
Robert Putnams påstående om att etniska sammanslutningar utgör ett sammanbindande socialt
kapital och är sämre lämpade att odla demokratiska medborgare.
37
6. SLUTSATS
6.1 Slutsats
Min undersökning har visat att Robert Putnams teori om sammanbindande och överbryggande
socialt kapital inte utgör en tillfredsställande beskrivning av det sociala kapitalet i den
undersökta etniska föreningen. Med hänvisning till undersökningens begränsade omfattning
och avsaknad av jämförelsepunkter kan jag dock inte ”punktera” Putnams hypotes om att
etniska föreningar utgör en sammanbindande form av socialt kapital. Detta behöver vi fler
empiriska undersökningar för att kunna avgöra.
I början av uppsatsen ställde jag följande preciserade forskningsfrågor:
Visar det sociala kapitalet hos medlemmarna sammanbindande indikationer?
Visar det sociala kapitalet hos medlemmarna överbryggande indikationer?
Svaret på dessa frågor blir ”nja” och ”ja”. De undersökta kategorierna av det sociala kapitalet
hos medlemmarna visar tydliga överbryggande indikationer. De visar också sammanbindande
indikationer men dessa är av begränsad omfattning och inte lika tydliga som de
överbryggande. Det finns dock anledning att vara försiktig med att dra långtgående slutsatser
av enkätresultatet, då jag endast undersökt vissa nyckelkategorier av det sociala kapitalet hos
medlemmarna.
6.2 Diskussion sett i ljuset av tidigare forskning
Man kan börja med att konstatera att medlemmarna i föreningen, sett ur ljuset av tidigare
amerikansk och kanadensisk forskning, har dåliga förutsättningar för ett överbryggande
socialt kapital. Detta då de bor i ett väldigt heterogent område som präglas av ett stort socialt
utanförskap. Ytterligare faktorer som enligt tidigare forskning talar emot ett överbryggande
socialt kapital i gruppen är att större delen av de medlemmar som inte är födda i Sverige kom
hit som flyktingar och att de utgör en ”synlig minoritet”. De dåliga förutsättningarna till trots
visade sig det överbryggande sociala kapitalet i gruppen mer påtagligt än det
sammanbindande, inom undersökta kategorier.
Enligt Zetterbergs undersökning har de etniska föreningarna goda förutsättningar att fungera
som skolor i demokrati och enligt en vidare tolkning även som främjare av ett överbryggande
38
socialt kapital och i förlängningen integration mellan olika grupper i samhället. Resultatet av
denna undersökning visar att medlemmarna uppbär flera ”demokratiskt goda” egenskaper då
de besitter ett socialt kapital som kan främja den övergripande samhällsgemenskapen och i
förlängningen en integration av medlemmarna. Vi vet också, att föreningen på olika sätt
arbetar för en integration av medlemmarna i det svenska samhället, bland annat genom
samarbete med kommun och umgänge med etniska svenskar och andra etniska grupper, i
samband med olika föreningsaktiviteter. Dessa faktorer pekar på att föreningsmedlemskapet
har en positiv inverkan på det överbryggande sociala kapitalet hos medlemmarna och främjar
en integration av medlemmarna i det svenska samhället. Huruvida det är föreningen som
främjat de befintliga egenskaperna hos medlemmarna går dock inte att säga något säkert om, i
avsaknad av jämförelsepunkt. För att kunna avgöra det krävs att undersökningen genomförs
bland icke föreningsaktiva invandrare.
Karin Borevi betonar i sin artikel värdet av det sammanbindande sociala kapitalet och att
invandrare får möjlighet att utveckla en sammanhållning inom den egna gruppen. Resultatet
av undersökningen visar att det ofta är sammanhållande faktorer som gör att man söker sig till
den här föreningen och att många ser på sitt medlemskap som ett sätt att bevara arv och
upprätthålla en gemenskap med den egna etniska gruppen (fråga 5 & 6). I likhet med vad en
föreningsföreträdare hävdade i en tidigare omnämnd intervju, visar min undersökning att
denna önskan inte står i motsatsförhållande till en önskan om att integreras och vara del av en
övergripande medborgargemenskap.
Till sist vill jag återkoppla till Robert Putnams påpekan att föreningsaktivitet generellt sett är
något positivt för demokrati och att socialt kapital i olika former ofta förstärks inbördes, det
vill säga att om man är mycket aktiv inom vän- och familjekretsen tenderar man också att
vara aktiv utanför dessa kretsar och vice versa. Enkätresultatet visar att en sådan aspekt av
teorin om socialt kapital är mer fruktbar för att beskriva det sociala kapitalet hos
medlemmarna i den här föreningen.
39
Referensförteckning
Litteratur
Bell, J., Introduktion till forskningsmetodik. Lund, Studentlitteratur 2000 (äldre upplaga).
Campbell, Wood & Kelly., 1999. i Eriksson, M. Socialt kapital. Teori, begrepp och
mätning- en kunskapsöversikt med fokus på folkhälsa. (Working Paper 60:2003). Umeå
universitet, Institutionen för epidemilogi och folkhälsa, 2003.
Eriksson, M. Socialt kapital. Teori, begrepp och mätning- en kunskapsöversikt med
fokus på folkhälsa. (Working Paper 60:2003). Umeå universitet, Institutionen för epidemilogi
och folkhälsa, 2003.
Esaiasson, P., et. al., Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad.
Stockholm, Nordstedts juridik 2007.
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, Stockholm,
Vetenskapsrådet 2002.
Gutmann, A., i Putnam, R. D., Den ensamme bowlaren – den amerikanske
medborgarandans upplösning och förnyelse. Stockholm, SNS Förlag 2006.
Halvorsen, K., Samhällsvetenskaplig metod. Lund, Studentlitteratur 1992.
Kuusela, K. Integration i invandrartäta bostadsområden? Forskningsrapport, Sociologiska
Institutionen, Göteborgs Universitet, 1993.
Portes, A. 1998 ”Social Capital: Its Origins and Application in Modern Sociology”, Annual
Reviews Sociology, 24:1-24, i Eriksson, M., Socialt kapital. Teori, begrepp och mätning- en
kunskapsöversikt med fokus på folkhälsa. (Working Paper 60:2003). Umeå universitet,
Institutionen för epidemilogi och folkhälsa, 2003.
Putnam, R. D., Den fungerande demokratin: Medborgarandans rötter i Italien. Stockholm,
SNS Förlag 1996.
Putnam, R. D. Den ensamme bowlaren – den amerikanske
medborgarandans upplösning och förnyelse. Stockholm, SNS Förlag 2006.
Putnam, R. D. i Eriksson, M., Socialt kapital. Teori, begrepp och mätning- en
kunskapsöversikt med fokus på folkhälsa. (Working Paper 60:2003). Umeå universitet,
Institutionen för epidemilogi och folkhälsa, 2003.
Rothstein, B., Sociala fällor och tillitens problem. Stockholm, SNS Förlag 2003.
40
Rothstein, B., i Eriksson, M., Socialt kapital. Teori, begrepp och mätning- en
kunskapsöversikt med fokus på folkhälsa. (Working Paper 60:2003). Umeå universitet,
Institutionen för epidemilogi och folkhälsa, 2003.
Sandberg, A., Integrationens arenor: en studie av flyktingmottagande, arbete, boende,
förenings- och församlingsliv i tre kommuner. Kulturgeografiska institutionen, Uppsala
universitet 1998.
Yin, R. K., Fallstudier: design och genomförande. Malmö, Liber Förlag 2007.
Offentligt tryck
Bengtsson, B (red.), Föreningsliv, makt och integration, Ds 2004:49. Stockholm
Borevi, K., ”Den svenska diskursen om staten, integrationen och föreningslivet”. i Bengtsson,
B (red.), Föreningsliv, makt och integration, Ds 2004:49. Stockholm.
De Toqueville, A., i Bengtsson, B. (red.), Föreningsliv, makt och integration, Ds 2004:49.
Stockholm.
Hadenius, A., i Bengtsson, B. (red.), Föreningsliv, makt och integration, Ds 2004:49.
Stockholm.
Zetterberg, P., ”Vägen in? Om etniska föreningar som skolor i demokrati”. I Bengtsson, B
(red.), Föreningsliv, makt och integration, Ds 2004:49. Stockholm.
SOU 2001:1:196-197. i Bengtsson, B (red.), Ds 2004:49.
Internetkällor
Acketoft, T., Nilsson, U., ”Utanförskap ska brytas”. Finns att hämta på www.folkpartiet.se,
under ”artiklar”, (2008-12-11).
Aizlewood, A. & Pendakur, R., ”Ethnicity and social capital in Canada”., Canadian Ethnic
Studies, 2005, Vol. 37, Issue 2, p. 77-102. Hämtad i Academic Search Elite via Karlstads
universitetsbiblioteks hemsida (2007-04-22).
Alesina, A. & La Ferrera, E., ”Participation in Heterogeneous Communities”. The quarterly
journal of economics, August 2000, Vol. 115, No. 3, Pages 847-904. Hämtad i databasen
Academic Search Elite via Karlstads universitetsbiblioteks hemsida (2007-04-22).
”Där utanförskapet är som störst”. Kartläggning av utanförskapsområden. Finns att hämta
på moderaternas hemsida, under ”press” (2008-12-11).
https://moderat.se/web/Dar_utanforskapet_ar_som_storst.aspx
Emilsson, H., ”Många flyktinginvandrare hamnar i permanent arbetslöshet”. Tema Asyl och
Integration. http://www.temaasyl.se/Templates/Page.aspx?id=1969 (2008-12-15).
41
”Egenmakt mot Utanförskap – regeringens strategi för integration”, finns att hämta på
regeringens hemsida, under propositioner och skrivelser:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/11/12/80/dcbafb1f.pdf (2008-12-11).
”Invandrarföreningar”. Intervju i Integrationsbladet, publicerad 2004-03-25
http://www.integrationsbladet.nu/intervju/intervju_foreningsliv.shtml (2008-12-11).
Prop. 2003/04:1: Budgetpropositionen för 2004, UO 8, sid. 12. Finns att hämta på
regeringens hemsida: http://www.regeringen.se/sb/d/373/a/2988 (2008-12-11).
“Stort förtroende för vårdpersonal”, Göteborgsposten, publicerad 2008-04-08. Finns att
hämta på: http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=913&a=413167 (2009-01-02).
Transparency International CPI, finns att hämta på:
http://www.transparency.org/news_room/in_focus/2008/cpi2008/cpi_2008_table (2008-1211).
Artikel i tidskrift
Berman, S., ”Civil Society and the Collapse of Weimar Republic”. World Politics, Vol. 49
No. 3, April 1997 p. 401-429. Kursmaterial, Statsvetenskap III, vt 2007.
Tidningsartikel
Malmberg, B., Hedberg, C., ”Invandring viktigare för Sverige än barnafödande”. Dagens
Nyheter., DN Debatt, s. 6, 27 augusti 2008.
Muntliga källor
Föreningsordförande, samtal i maj 2007 respektive december 2008.
Övrigt
Områdesstatistik från SCB, tillhandahållen av Örebro Kommun 2007-06-14.
42
Bilaga 1
Elin Björkström
Statsvetenskap C
Karlstads Universitet
ENKÄTUNDERSÖKNING I ÖREBRO SOMALISKA KULTURCENTER
Ringa in bokstaven framför det svar som stämmer på dig/med din åsikt!
1: Är du kvinna eller man?
A: Kvinna
B: Man
2: Hur gammal är du?
A: 17 år eller yngre
B: 18-25 år
C: 26-40 år
D: 41-55 år
E: 56-70 år
F: 71 år eller äldre
3: Hur länge har du bott i Sverige?
A: Mindre än 2 år
B: 2 till 5 år
C: Mer än 5 år
D: Jag är född i Sverige
4: Hur länge har du varit medlem i Örebro Somaliska Kulturcenter?
A: Mindre än 2 år
B: 2 till 5 år
C: Mer än 5 år
Vänd sida!
1
5: Varför valde du att bli medlem i Örebro Somaliska Kulturcenter? (Ringa in flera av
svaren om du tycker att flera svar stämmer med din åsikt)
A: Jag ville bevara mitt somaliska arv/ursprung (t.ex. kultur, traditioner, språk etc.)
B: Jag hade bekanta (familj, släkt, vänner etc.) som var medlemmar i föreningen
C: Jag ville få vänner när jag kom till Sverige
D: Annan orsak:________________________________________________________
______________________________________________________________________
______________________________________________________________________
6: Vad betyder medlemskapet i Örebro Somaliska Kulturcenter för dig? (Ringa in flera
av svaren om du tycker att flera svar stämmer med din åsikt)
A: En bra möjlighet att lära känna och umgås med andra somalier
B: En trygghet och hjälp i kontakt med svenska myndigheter etc.
C: En trevlig fritidssysselsättning
D: Annat:_____________________________________________________________
______________________________________________________________________
______________________________________________________________________
7: Umgås du på fritiden med personer som har en annan etnisk bakgrund än du själv?
A: Ja, mycket ofta
B: Ja, ganska ofta
C: Sällan
D: Nej, aldrig
8: Om du svarat ”Sällan” eller ”Nej, aldrig” på fråga 7, varför umgås du inte mer med
personer av annan etnisk bakgrund? (Ringa in flera av svaren om du tycker att flera
alternativ stämmer med din åsikt)
A: Det finns så lite mötesplatser och möjligheter för att lära känna personer av annan
etnisk bakgrund än jag själv
B: Jag är nöjd med att mest umgås med somalier.
C: Annan orsak: ________________________________________________________
2
9: Om inte Örebro Somaliska Kulturcenter hade funnits, tror du att du hade umgåtts
mer med personer av annan etnisk bakgrund än du själv då?
A: Ja
B: Nej
10: Om det fanns fler mötesplatser och möjligheter för personer av olika etnisk
bakgrund att lära känna varandra, skulle du då välja att delta där?
A: Ja
B: Nej
11: Tycker du att du kan lita på somalier som du inte känner?
A: Ja, alltid
B: Ja, oftast
C: Nej, oftast inte
D: Nej, aldrig
12: Tycker du att du kan lita på personer som har en annan etnisk bakgrund än du, som
du inte känner?
A: Ja, alltid
B: Ja, oftast
C: Nej, oftast inte
D: Nej, aldrig
Vänd sida!
3
13: Tycker du att du kan lita på sjukvården?
A: Ja, alltid
B: Ja, oftast
C: Nej, oftast inte
D: Nej, aldrig
14: Tycker du att du kan lita på polisen?
A: Ja, alltid
B: Ja, oftast
C: Nej, oftast inte
D: Nej, aldrig
15: Vilken etnisk grupp anser du att du tillhör?
A: Jag ser mig själv som somalier
B: Jag ser mig själv som svensk
C: Jag ser mig själv som både somalier och svensk
D: Jag ser mig själv varken som somalier eller som svensk
16: Tror du att du i framtiden kommer att se dig själv som svensk?
A: Ja, det är mitt mål
B: Nej, jag vill fortsätta bo i Sverige, men vara somalier
C: Jag kommer nog att se mig själv som både somalier och svensk
D: Nej, jag vill återvända till mitt ursprungsland i framtiden
Stort tack för din medverkan!
Vänliga Hälsningar / Elin Björkström
4
Bilaga 2
Komprimerat enkätresultat
Kön
Frequency
Valid
Missing
51,3
Cumulative
Percent
51,3
48,1
48,7
100,0
98,7
100,0
Percent
Valid Percent
Kvinna
39
50,6
Man
37
Total
76
System
Total
1
1,3
77
100,0
Ålderssegment
17 år eller yngre
16
20,8
20,8
Cumulative
Percent
20,8
18-25år
20
26,0
26,0
46,8
26-40år
14
18,2
18,2
64,9
41-55år
19
24,7
24,7
89,6
56-70år
7
9,1
9,1
98,7
71år eller äldre
1
1,3
1,3
100,0
77
100,0
100,0
Frequency
Valid
Total
Percent
Valid Percent
Hur länge har du bott i Sverige?
Mindre än 2 år
14
18,2
18,2
Cumulative
Percent
18,2
2-5 år
26
33,8
33,8
51,9
Mer än 5 år
27
35,1
35,1
87,0
Jag är född i Sverige
10
13,0
13,0
100,0
Total
77
100,0
100,0
Frequency
Valid
Percent
Valid Percent
Hur länge har du varit medlem i Örebro Somaliska Kulturcenter?
Mindre än 2 år
28
36,4
37,3
Cumulative
Percent
37,3
2-5 år
41
53,2
54,7
92,0
100,0
Frequency
Valid
Mer än 5 år
Total
Missing
Total
Syste m
Percent
Valid Percent
6
7,8
8,0
75
97,4
100,0
2
2,6
77
100,0
1
5: Varför valde du att bli medlem i Örebro Somaliska Kulturcenter (Ringa in flera av svaren om du
tycker att flera svar stämmer med din åsikt)
Frequency
Valid
Missing
Percent
Valid Percent
Cumulative
Percent
A: Jag ville bevara mitt
somaliska arv/ursprung
(t. ex. kultur, traditioner,
språk etc.)
37
48,1
49,3
49,3
B: Jag hade bekanta
(familj, släkt, vänner etc.)
som var medlemmar i
föreningen
26
33,8
34,7
84,0
C: Jag ville få vänner när
jag kom till Sverige
12
15,6
16,0
100,0
Total
75
97,4
100,0
System
2
77
2,6
100,0
Total
6: Vad betyder medlemskapet i Örebro Somaliska Kulturcenter för dig? (Ringa in flera av svaren om du
tycker att flera svar stämmer med din åsikt)
Frequency
Valid
Missing
Percent
Valid Percent
Cumulative
Percent
A: En bra möjlighet att lära
känna och umgås med
andra somalier
39
50,6
52,0
52,0
B: En trygghet och hjälp i
kontakt med svenska
myndigheter etc.
19
24,7
25,3
77,3
C: En trevlig
fritidssysselsättning
17
22,1
22,7
100,0
Total
75
97,4
100,0
System
Total
2
2,6
77
100,0
7: Umgås du på fritiden med personer som har en annan etnisk bakgrund än du själv?
A: Ja, mycket ofta
36
46,8
46,8
Cumulative
Percent
46,8
B: Ja, ganska ofta
17
22,1
22,1
68,8
C: Sällan
12
15,6
15,6
84,4
D: Nej, aldrig
12
15,6
15,6
100,0
Total
77
100,0
100,0
Frequency
Valid
Percent
Valid Percent
2
8: Om du svarat "Sällan" eller "aldrig" på fråga 7, varför umgås du inte mer med personer av annan
etnisk bakgrund? (Ringa in flera av svaren om du tycker att flera svar stämmer med din åsikt)
Frequency
Valid
A: Det finns så lite
mötesplatser och
möjligheter för att lära
känna personer av
annan etnisk bakgrund
än jag själv
Missing
Percent
Valid Percent
Cumulative
Percent
3
3,9
21,4
21,4
B: Jag är nöjd med att
mest umgås med
somalier
9
11,7
64,3
85,7
3
100,0
2
2,6
14,3
Total
14
18,2
100,0
System
63
77
81,8
100,0
Total
9: Om inte Örebro Somaliska Kulturcenter hade funnits, tror du att du hade umgåtts
mer med personer av annan etnisk bakgrund än du själv då?
Frequency
Valid
Missing
Percent
Valid Percent
Cumulative
Percent
Ja
37
48,1
49,3
49,3
Nej
38
49,4
50,7
100,0
Tot al
75
97,4
100,0
2
2,6
77
100,0
System
Total
10: Om det fanns fler mötesplatser och möjligheter för personer av olika etnisk
bakgrund att lära känna varandra, skulle du då välja att delta där?
Frequency
Valid
Missing
Total
Percent
Ja
47
61,0
Nej
27
Total
74
3
3,9
77
100,0
System
Valid Percent
Cumulative
Percent
63,5
63,5
35,1
36,5
100,0
96,1
100,0
3
11: Tycker du att du kan lita på somalier som du inte känner?
Ja alltid
30
39,0
40,5
Cumulative
Percent
40,5
Ja, oftast
22
28,6
29,7
70,3
Nej, oftast inte
16
20,8
21,6
91,9
100,0
Frequency
Valid
Nej aldrig
Total
Missing
System
Total
Percent
Valid Percent
6
7,8
8,1
74
96,1
100,0
3
3,9
77
100,0
12: Tycker du att du kan lita på personer som har en annan etnisk bakgrund än du, som du
inte känner?
Frequency
Valid
Missing
Percent
Valid Percent
Cumulative
Percent
Ja alltid
20
26,0
26,7
26,7
Ja, oftast
18
23,4
24,0
50,7
Nej, oftast inte
21
27,3
28,0
78,7
Nej aldrig
16
20,8
21,3
100,0
Total
75
2
97,4
2,6
100,0
77
100,0
System
Total
13: Tycker du att du kan lita på sjukvården?
Ja alltid
46
59,7
63,0
Cumulative
Percent
63,0
Ja, oftast
20
26,0
27,4
90,4
5
6,5
6,8
97,3
100,0
Frequency
Valid
Nej, oftast inte
Nej aldrig
Total
Missing
System
Total
Percent
Valid Percent
2
2,6
2,7
73
94,8
100,0
4
5,2
77
100,0
14: Tycker du att du kan lita på polisen?
Ja alltid
50
64,9
67,6
Cumulative
Percent
67,6
Ja, oftast
10
13,0
13,5
81,1
Nej, oftast inte
10
13,0
13,5
94,6
100,0
Frequency
Valid
Nej aldrig
Total
Missing
Total
System
Percent
Valid Percent
4
5,2
5,4
74
96,1
100,0
3
3,9
77
100,0
4
15: Vilken (etnisk) grupp anser du att du tillhör?
Frequency
Valid
Valid Percent
Cumulative
Percent
A: Jag ser mig själv
som somalier
24
31,2
33,3
33,3
B: Jag ser mig själv
som svensk
11
14,3
15,3
48,6
C: Jag ser mig själv
både som somal ier och
som svensk
34
44,2
47,2
95,8
3
3,9
4,2
100,0
72
93,5
100,0
5
6,5
77
100,0
D: Jag ser mig själv
varken som somalier
eller som svensk
Total
Missing
Percent
System
Total
16: Tror du att du i framtiden kommer att se dig själv som svensk?
A: Ja, det är mitt mål
20
26,0
29,4
Cumulative
Percent
29,4
B: Nej, jag vill fortsätta bo i
Sverige, men vara somalier
12
15,6
17,6
47,1
C: Jag kommer nog att se
mig själv både som
somalier och som svensk
24
31,2
35,3
82,4
D: Nej, jag vill återvända till
mitt ursprungsland i
framtiden
12
15,6
17,6
100,0
Total
68
88,3
100,0
9
11,7
77
100,0
Frequency
Valid
Missing
Total
System
Percent
Valid Percent
5
q1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
q2
Bilaga 3, enkätsammanställning
Resp.
67
1
4
35
58
59
24
32
75
20
66
5
6
50
51
47
21
26
29
8
9
63
74
76
31
49
54
25
77
22
40
65
7
48
57
30
23
33
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
3
3
3
3
3
3
3
3
4
4
4
4
4
4
4
4
5
5
5
q3
q4
1
2
2
2
2
2
4
4
4
1 .
1
2
2
2
2
3
4
4
4
2
2
2
2
2
3
3
3
1
1
2
2
2
3
3
3
1
3
3
1
1
2
2
1
1
2
2
2
1
1
1
2
2
1
2
3
2
2
2
2
2
1
3
2
3
1
1
2
1
2
2
2
2
1
2
2
q5_1
2
2
2
1
2
2
2
2
1
3
2
1
2
2
2
1
2
1
1
3
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
2
3
1
2
2
1
1
q5_2
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
2
2
2
2
q5_open q6_1
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
hjälpa somalier
.
.
.
3
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
2
3
3
1
2
1
3
3
1
1
1
1
1
2
2
3
1
2
3
1
2
1
3
2
1
q6_2
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
3
2
3
3
2
2
q7
2
2
4
2
1
1
1
1
1
4
1
4
1
3
2
1
1
1
1
3
1
2
2
2
1
1
1
1
1
4
3
3
2
2
1
1
3
4
q8
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
2
1
1
2
2
q8_open
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
språket
.
.
.
.
.
.
språket
språket
q9
q10
1
2
2
1
1
1
1
2
1
1
1
2
1
2
1
2
2
2
2
1
1
2
2
2
2
2
1
2
2
2
1
2 .
1
1
1
2
2
2
2
2
2
1
1
1
1
1
1
2
2
2
1
1
2
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
2
1
1
2
2
1
2
1
1
2
q11
3
4
4
2
2
2
3
1
3
3
4
4
1
2
3
2
3
1
1
3
2
1
1
3
1
3
2
2
1
2
3
2
1
1
2
1
2
1
q12
q13
1 .
4
4
3
1
1
3
1
3
4
3
4
2
2
2
3
3
1
1
3
2
2 .
1
3
3
4
1
1
2
3
2
3
1
3
2
1
3
4
1
1
1
1
1
1
1
1
3
4
1
1
1
2
2
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
2
1
2
1
1
q14
.
2
1
1
1
1
1
1
1
1
3
3
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
1
1
2
2
1
2
1
1
1
1
q15
.
q16
2
1
1
3
1
1
3
3
3
2
2
1
1
1
3
3
3
3
3
1
2 .
.
3
3
3
3
1
3
3
1
3
2
2
3
1
3
1
1
3
4
2
2
2
2
3
1
3
3
4
4
1
3
4
2
1
3
1
2
3
3
1
3
1
3
3
2
3
4
1
2
3
3
2
2
56
37
3
10
11
12
62
16
27
2
52
34
39
43
60
61
70
55
64
42
69
41
73
13
38
17
36
44
45
46
53
68
71
72
15
28
14
19
18 .
1
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
5
1
1
1
1
1
1
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
3
3
3
3
3
3
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
5
5
5
6
1
3
2
3
4
4
4
4
1
1
2
2
3
3
3
3
3
3
1
1
2
2
3
3
1
1
2
2
3
3
3
3
3
3 .
3
1
1
2
3
2
3
2
2
1 .
2
1
2
1
1
2
2
1
2
1
1
2
2
1
1
2
1
2
2 .
1
1
2
2
2
2
2
1
2
3
1
1
2
3
2
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
1
2 .
2 .
.
.
.
.
.
.
.
.
1
2
1
3
1
2
2
2
1
2
1
1
2
1
3
1
1
1
3
2
1
3
1
1
1
3
1
1
1
3
2
3
3
3
2
3
3
3
3
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
1
1
1
1
3
2
1
3
2
1
2
1
3
1
2
1
2
2
2
2
1
1
3
2
3
3
1
1
2
1
1
1
1
3
2
1
3
3
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
2
3
3
3
3
3
3
3
1
1
4
2
1
1
1
2
1
4
2
1
1
1
2
1
1
2
4
1
1
2
1
3
4
3
4
2
1
1
1
2
3
4
3
3
3
3
4
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
2
1
2
3
3
2
2
2
2
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
språket
språket
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
1
2
2
1
1
1
1
2
1
2
1
1
1
2
1
1
1
2
2
1
1
1
2
2
1
1
1
2
2
1
2
2
2
2
2
2
1
.
.
.
2
2
2
2
1
2
1
1
1 .
2
1
2
1
2
1
1
.
2
2
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
2
1
1
2
1
1
1
1
2
1
4
4
1
2
1
2
3
1
2
1
2
1
1
1
3
1
1
1
1
2
2
2
1
1
1
2
2
1
1
3
1
3
3
2
3
.
.
1
4
4
1
3
3
2
3
1
4
2
1
2
4
3
2
2
4
1
1
4
2
3
2
3
1
1 .
4
4
4
4
2 .
1
3
3
2
2
1
1
1
1
2
2
1
2
2
1
1
1
2
2
2
1
2
2
3
1
1
1
4
3
1
3
1
1
3
2
1
1
2
1
2
2
2
.
.
1
1
1
1
3
3
1
3
1
1
1
1
1
4
3
1
1
3
2
1
3
1
2
2
1
2
1
1
.
1
4
1
1
.
4 .
1
4
3
3 .
1
1
1
2
4
3
3
4
1
1
3
2
3
1
2
3
3
4
1
3
1
3
2
1
3
3
1
3
3
3
3
1
.
.
.
.
.
.
3
2 .
3
3
2
4
1
3
3
1
4
1
1
3
4
3
3
2
4
4
1
1
1
1
3
1
1
4
3
1
1
1
3
3
4