INRE KRISBEREDSKAP
2006-08-09
I vår verksamhet inträffar ibland händelser som påverkar och skakar om oss.
Detta dokument har som syfte att vara en hjälp vid sådana händelser och är i
första hand avsedd för händelser som inträffar inom vår verksamhet.
BAKGRUND OCH UPPDRAG
Detta dokument är ett komplement till den krishanteringsplan som finns i förvaltningen:
”Krishanteringsplan för stadsdelsnämnden Örgryte, Dnr 415/05.
I Göteborgs stad finns en fungerande krisorganisation, i den ingår bland annat så kallade
POSOM - grupper (Psykiskt Och Socialt Omhändertagande). Örgryte stadsdelsförvaltning
finns med i denna krisorganisation och kan delta vid allvarligare olyckor med mera som
inträffar både utom och inom förvaltningens gränser, se Krishanteringsplan för
stadsdelsnämnden Örgryte.
Exempel på särskilt påfrestande händelser som inträffar i vår verksamhet och som vi måste
hantera:
Olyckor som inträffar på arbetsplatsen och som leder till skador
Medarbetare eller anhörig till medarbetare blir svårt sjuk eller avlider
Brukare (vårdtagare, klient, elev, förskolebarn) eller anhörig till brukare blir svårt
sjuk eller avlider
Våld och hot riktat mot medarbetare eller mellan brukare
Medarbetare som begår brottslig handling, vilket föranleder polisutredning
Medarbetare som visar misskötsamhet i förhållandet till brukare, vilket föranleder
anmälning till Socialstyrelsen, Länsstyrelsen, Skolverket etc.
Enskild medarbetare eller verksamhet får negativ publicitet i media.
Personalavdelningen
1
INRE KRISBEREDSKAP
2006-08-09
ANSVAR
Närmsta chef har ansvaret att bedöma omfattningen och allvaret i händelsen och att fatta
nödvändiga beslut. Ett sådant beslut kan vara att enligt Krishanteringsplan för
stadsdelsnämnden Örgryte föra informationen vidare linjevägen. Det är ytterst
stadsdelschefen som bedömer om förvaltningens krisledning ska inkallas. Därefter kan en,
flera eller samtliga av förvaltningens krishanteringsgrupper sammankallas.
Inte så sällan kan närmsta chef själv direkt eller indirekt vara berörd av händelsen. Ansvaret
går då över till överordnad chef - enhetschef, verksamhetschef eller stadsdelschef - att
bedöma och vidta lämpliga åtgärder. Det kan vara lämpligt att information och andra
arbetsuppgifter runt händelsen avlastas chefen och istället utförs av andra chefer eller
handläggare i staben. Det kan då vara nödvändigt att sammankalla berörd ledningsgrupp för
att fördela ansvar och uppdrag. Varje medarbetare har ansvar för att delta i det systematiska
arbetsmiljöarbetet och därvid medverka vid framtagande av planer och rutiner för krisstöd av
olika slag och att medverka vid eventuella utbildningsinsatser.
BEREDSKAP OCH METODIK
Alla arbetsplatser ska ha en beredskap och rutiner för första hjälpen och krisstöd. Det framgår
av Arbetsmiljöverkets föreskrift ”Första hjälpen och krisstöd”, Arbetarskyddsstyrelsens
författningssamling, (AFS) 1999:7.
En stor del av det systematiska arbetsmiljöarbetet - SAM- bedrivs i vår organisation på
arbetsplatsträffarna (APT). Det blir då naturligt att det är där som rutiner och beredskap för
första hjälpen och krisstöd utarbetas. Det är också där som behovet av eventuella
utbildningsinsatser kan inventeras.
Vilka insatser som ska sättas in beror förstås på vad som hänt. Men även likartade händelser
ger upphov till olika reaktioner hos olika individer. Vi reagerar alla olika och det finns därför
inga ”patentlösningar” som passar alla situationer.
För vissa händelser finns policies och handlingsplaner i förvaltningen, t ex vid hot och våld,
anmälningar enligt Lex Sarah, diskriminering, kränkande särbehandling och sexuella
trasserier.
När det gäller krisstöd eller med en bättre benämning; psykosocialt omhändertagande vid
kriser, så bör det finnas en rutin eller plan för detta på arbetsplatsen. Den kan innehålla både
grundläggande information om krisers förlopp och praktiska råd om hur man går tillväga. I
bifogade bilagor finns sådan information som kan vara användbar när en arbetsplats ska
utforma en krisplan.
Personalavdelningen
2
INRE KRISBEREDSKAP
2006-08-09
RESURSER
Företagshälsovården - för närvarande Haluxa Bohushälsan - kan ge råd till chefer när kriser
inträffat, krisstöd till enskilda medarbetare och till arbetsgrupper.
Personalvårdsprogrammet
företagshälsovården.
Falck
Healthcare
kan
erbjuda
motsvarande
hjälp
som
Krisledningsgruppen i Örgryte kan mobilisera en eller flera krishanteringsgrupper, till
exempel POSOM-gruppen, vid allvarliga händelser inom vår verksamhet.
SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG
Det finns flera skäl för att ha en väl fungerande krisberedskap i vår organisation. Ett skäl är att
lagstiftningen kräver att det finns rutiner och beredskap för Första hjälpen och Krisstöd på alla
våra arbetsplatser. Ett annat skäl är att Örgryte stadsdelsförvaltning som arbetsgivare
eftersträvar en god arbetsmiljö och en god personalpolitik och i det bör ingå att vi kan
hantera kriser på ett sådant sätt att de som berörs får snabb och adekvat hjälp. Klarar vi detta
blir även störningarna som uppstår i verksamheten mindre.
Varje arbetsplats i förvaltningen ska ha en krisplan. Att en sådan finns är en naturlig följd
av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). En inventering måste först göras av vilka
rutiner som finns för Första hjälpen och Krisstöd och av vilka andra policies och
handlingsplaner som finns. Innehållet i krisplanen kommer att variera beroende på vilken
verksamhet det är och vad arbetsplatsen vill prioritera. Planen ska kunna var till hjälp vid
de flesta påfrestande händelser som kan inträffa.
Vid inventering och framtagande av krisplanen kan följande krisbilaga vara ett
hjälpmedel:
Checklista för chefen vid akuta kriser
Vanliga krisreaktioner
Praktisk förstahjälp/emotionellt stöd samt avlastningssamtal
Efter det akuta samt debriefing
När en medarbetare avlider
REFERENSER
Krishanteringsplan för stadsdelsnämnden Örgryte, Dnr 415/05
Första hjälpen och krisstöd, Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling, (AFS) 1999:7
Våld och hot i arbetsmiljön, AFS 1993:02
Falck Healthcare – Krisberedskapsplan
Personalavdelningen
3
KRISBILAGA
Checklista för närmaste chef vid akuta kriser
1.
Vid behov, larma 112. Informera dig ordentligt om läget.
2.
Vid behov, se till att första hjälpen är utförd.
3.
Stoppa verksamheten om det behövs.
4.
Kontakta och informera:
Verksamhetschef
Personalchef och informationschef
Företagshälsovård - Haluxa Bohushälsan och/eller personalvårdsprogrammet Falck
Healthcare
5.
Samla personalen och informera utförligt om läget.
6.
Dela upp personalen i:
a)
Närmast berörd personal, som bedöms kunna behöva extra stöd:
Erbjuds emotionellt stöd, praktisk och mänsklig närvaro, första hjälpen och
avlastningssamtal via POSOM-gruppen och/eller företagshälsovården eller
personalvårdsprogram. Debriefing kan vara aktuellt.
b)
Övrig personal, som ej är närmast berörd:
Får ordentlig, utförlig information om händelsen för att lugna, motverka ryktesspridning
och överdrivna reaktioner. Uppmärksamma om någon är i behov av extra stöd. Erbjud
då stöd enligt grupp a) ovan.
7.
Se till att ingen går hem till ensamhet. Ordna nätverk vid behov.
8.
Kontakta berörda anhöriga. Vid behov se till att verksamhetschef och eller stadsdelschef
är med vid första kontakten. Ta hjälp av polis/ räddningspersonal/sjukvårdspersonal vid
dödsbud eller olycka av allvarligare art.
9.
Kontakta och informera övrig personal som ej finns på plats.
10.
Beslut kan tas av stadsdelschefen att massmedia hänvisas till informationschefen.
11.
Se till att eventuell polisanmälan, arbetsskadeanmälan eller tillbudsanmälan görs.
12.
Dokumentera noggrant händelseförloppet och insatser som gjordes. Undvik
sjukskrivningar.
Personalavdelningen
KRISBILAGA
13.
Vid allvarligt tillbud eller när någon blivit allvarligt skadad kontakta
Arbetsmiljöinspektionen.
14.
Följ upp sjukfrånvaron hos den eller de drabbade.
15.
Genomför uppföljningssamtal med lämpliga intervall för att veta vilka problem som
kvarstår.
16.
Anpassa arbetet en tid till de förhållanden som uppkommit på grund av händelsen.
17.
Se över rutiner, lokaler etc. Kunde händelsen ha undvikits? Kan man förhindra en
upprepning?
Om det blir rättegång
Informera den drabbade om att den som blivit utsatt för våld är skyldig att vittna, dock inte
närvaro av den åtalade.
Ge den drabbade möjlighet till genomgång av rättegångsförfarandet via konsultation av
jurist/advokat.
Se till att den drabbade har möjlighet till stödperson.
Vanliga krisreaktioner
Ångest och rädsla
Störningar i relationer till andra
Återupplevande av påträngande
minnen
Förändrad aptit
Hyperaktivitet/långsamhet/apati
Sömnstörningar
Förvirring
Kroppsliga besvär
Skuldkänslor och självförebråelse
Sorgsenhet, depression, trötthet och
oro
Irritabilitet och ilska
Personalavdelningen
KRISBILAGA
Praktisk första hjälp/emotionellt stöd samt avlastningssamtal
Insatser/debriefing för den grupp som är närmast berörd av händelsen, men som inte har
behov av läkar- eller sjukvård.
Samla gruppen på avskild plats, låt ingen gå direkt hem, delge utförligt den
information du har. ”Överinformera”.
I gruppen kan finnas dels drabbade men också de som orsakat eller upplever sig som
vållande till händelsen. Ta hand om båda dessa grupper, gärna separat och ge båda
stöd, närvaro och möjlighet att prata av sig. Undvik ställningstagande och
syndabockar; det får eventuella efterföljande rättsprocesser utvisa.
Den som blivit berörd bör få tillfälle att tala om händelsen och bör inte lämnas ensam.
Chocken kan påverka den drabbade så att hon/han inte är lämpad att själv fatta beslut
om vad som skall ske, t.ex. om läkarbesök eller samtalsstöd behövs.
Visa omsorg, det vill säga värme, vila, varsamhet, vänlighet, vätska.
Låt alla få tala om det som hänt: Lyssna. Bara detta har stor terapeutisk betydelse.
Ge möjlighet för gruppen att ta kontakt med familjen eller andra närstående.
Informera om och ”normalisera” vanliga psykiska krisreaktioner (se krisreaktioner).
I görligaste mån - skydda mot ytterligare stress, starka intryck, massmedia och
publik. Du kan som chef se till att massmediekontakter går via dig, den enskilde
medarbetaren har rätt att avstå massmediekontakt, se Örgrytes informationspolicy.
Informera dig om att alla har en vuxenkontakt vid hemkomsten, under kvällen eller
natten. Ordna annars ett kontaktnät - kamratstöd.
Uppmärksamma om det finns särskilda behov av stöd.
Var försiktig med att föreslå lugnande mediciner. Rådfråga i så fall alltid medicinsk
personal först. Alkohol gör mer skada än nytta.
Informera de anställda om möjligheten att vända sig till Företagshälsovård eller
Personalvårdsprogram vid behov av ytterligare krishjälp.
Bestäm tid och plats för stöd och uppföljning nästa dag. Vid behov av hjälp med detta
– t ex debriefing - kontakta Företagshälsovård eller Personalvårdsprogram.
Personalavdelningen
KRISBILAGA
Efter det akuta
Se till att alla ges möjlighet till psykologisk debriefing, se nedanstående ruta, inom 24 72 timmar. Företagshälsovård eller Personalvårdsprogram kan användas som resurs.
Det är lämpligt med täta uppföljningssamtal de första två veckorna och sedan efter tre
månader, samt vid behov efter 1 år.
Om händelsen leder till en juridisk process bör särskilt stöd erbjudas både till de som
drabbats och till de som kan ha varit vållande. Någon bör följa med till eventuell
rättegång om den drabbade så önskar.
Samla erfarenheter kring det inträffade för att se om befintlig krishanteringsplan
behöver revideras, utbildningar initieras, krisgruppen utvecklas o.s.v.
Gör en översyn och genomgång av rutiner och arbetsförhållanden för att se om dessa
behöver ändras med hänsyn till det inträffade ( systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM)
Debriefing
Är en strukturerad genomgång/bearbetning, av till exempel en kritisk omskakande händelse
såsom:
Stor olycka eller katastrof
Dödsfall eller allvarlig skada hos arbetskamrat
Hot och våld
Dramatisk situation
Psykologisk debriefing är en genomgång, som syftar till att på ett tidigt stadium bearbeta
uppkomna reaktioner, lindra och eliminera chockupplevelser och psykiska stressreaktioner
samt att förbereda personer på kommande reaktioner med anledning av det inträffade.
Psykologisk debriefing har visat sig vara ett effektivt sätt att reducera långtidseffekter (såsom
sjukfrånvaro, psykisk ohälsa, utbrändhet) hos den enskilde efter en extrem händelse.
För att genomföra en debriefing bör alla som varit med om händelsen delta. Man bör
genomföra den debriefing inom 24 - 72 timmar från det händelsen inträffade.
En av anledningarna till debriefing är att man tillsammans bör konfronteras med vad som
verkligen har inträffat och på så vis reducera onödiga/felaktiga fantasibilder. Vidare kan man
mildra/normalisera dessa reaktioner, vilket gör det lättare för den enskilde att gå vidare utan
alltför starka, belastande minnesbilder.
Kontakta Företagshälsovården eller Personalvårdsprogrammet inför genomförande av en
debriefing.
Personalavdelningen
KRISBILAGA
När en medarbetare avlider
Åtgärder vid dödsbud:
Om ett dödsfall inträffar på arbetsplatsen är det bra om man redan tidigare gjort upp om hur
man bör meddela familj och närmast anhöriga.
Polisens rutin för sådana händelser är att polis ofta tillsammans med en präst söker upp
närmast anhörig för att lämna dödsbudet.
Det är viktigt att anhöriga och berörda får informationen snabbt, men det kan ta tid. För att i
möjligaste mån korta ner denna tid är det bra om närmaste chef, gärna tillsammans med annan
lämplig person, åtar sig att lämna dödsbudet till de anhöriga.
Först bör man informera anhöriga, därefter nära arbetskamrater som inte varit närvarande.
Det är viktigt att anhöriga har informerats om dödsfallet innan man flaggar på halv stång eller
vidtar andra åtgärder för att hedra minnet av den bortgångne.
Om det meddelas oss att en anhörig till en anställd avlidit eller är svårt skadad, var noga med
att kontrollera uppgiften riktighet t.ex. med sjukhus samt att se till att få namn och
telefonnummer till person som den berörde kan kontakta för att få mer information.
Dödsfall - att ge ett dödsbud:
Ta personlig kontakt - ej telefonsamtal
Förbered dig mentalt inför samtalet
Lämna beskedet i en lämplig miljö
Medverka till ett kort tidsintervall från dödsfallets inträffande tills besked ges
Öppen, ärlig och direkt kommunikation
Ge dig tid att lyssna
Ha god tid för samtal
Personalavdelningen
