Semantik

Semantik – introduktion


Semantik = läran om
mening
Tvärvetenskapligt




filosofi
lingvistik
psykologi
AI

Lingvistik





Filosofi



1
argumentstruktur
motsägelser / mångtydighet
metaforer / parafraser
idiomatiska konstruktioner
ontologi
epistemologi
medvetande
Semantik – introduktion

Psykologi / psykolingvistik





AI


2
resonerande
minne
tillägnande av språk
tolkning
representation av semantisk information
beräkningsmodeller
Kompositonalitet & innefattande

Kompositionalitet


oändligt många
konstruktioner i naturligt
språk kan förstås...
Antagande 1: meningen
av större uttryck kan
härledas från meningen
av de ingående delarna

Innefattande



3
“Lisa är en fisk. Alla
fiskar trivs i vatten. =>
Lisa trivs i vatten”
valida argument: arg.
vars slutsatser är sanna
om premisserna är
sanna
slutsatserna innefattas
av premisserna
Referens & sanningsvärde

Vad är mening?




4
Platons idévärld...
ingen idé...
Språket som
symbolsystem ->
Antagande 2: att veta
meningen med ett
begrepp är att veta vad
det refererar till

Sanningsvärde



Antagande 3: att veta
meningen med ett uttryck
är att veta under vilka
förhållanden det är sant
Dvs, att veta vad som
gör det sant
-> “Truth – conditional
semantics”…
Komposition + sanningsvärde

Semantiskt värde
(dvs referens)
 “Pelle springer”
 [Pelle] = vår Pelle
 [springer] = {personer
som springer}
 [Pelle springer] är
ekvivalent med
Pelle ∈ {personer som
springer}
5


Det semantiska värdet
av en utsaga beräknas
utifrån det semantiska
värdet hos dess delar;
och är dess
sanningsvärde
En utsaga är sann om
det semantiska värdet av
NP är ett element i det
semantiska värdet av VP
Problem: kvantifikation

“Ingen springer”





6
en lösning: FOPL ->
(∀x)(x springer inte)
“någon politiker ljuger”
(∃x)(x är politiker & x
ljuger)
OK, men...

“De flesta politiker
ljuger”


(∃x)(x är politiker & x
ljuger)...
ny lösning: mängder...
Mängder i stället för logik




7
“ingen” = {{}}
“någon” = { alla mängder
som har minst en
medlem}
ger:
[någon springer] =
[springer] ∈ [någon] =
{individer som springer}
∈ {{}} = falskt
d:o för “ingen”

“De flesta” hundar
skäller...


= {alla mängder där mer
än hälften av alla hundar
ingår}, t.ex.
ger: [de flesta hundar
skäller] = {skällare} ∈
{alla mängder där mer än
hälften av alla hundar
ingår}
Diskurs(problem)

Räckvidd


“alla” betyder oftast inte
“alla”, utan “alla ...”,
beroende på
sammanhang
Tempus


“Pelle sprang” måste
tolkas med avseende på
en viss tid
presens kan också
betyda “av vana”

Indexikalitet


“här”, “nu”, “du” betyder
olika saker beroende på
var och när de yttras
Mångtydighet


lexikal: “Pelle brände
pengar”
strukturell: “någon
röstade på alla
kandidater...”

8
FOPL fixar...
“Reference” och “sense”

Referens = mening?





Sense...



9
“Göran Persson” vs. “Sveriges statsminister”
samma referent, men olika mening...
statsministern skulle inte nödvändigtvis ha behövt vara Göran Persson...
“Göran Persson är Göran Persson” vs. “Göran Persson är Sveriges
statsminister”
… Är egenskapen hos ett uttryck som bestämmer HUR det
refererar till något:
nödvändig sanning vs. ‘tillfällighet’
-> möjliga världar...
Möjlig-världssemantik

Sense

För en utsaga: inte dess sanningsvärde, utan det
som gör utsagan sann eller falsk!


För ett predikat: inte mängden av utpekade objekt,
utan det som gör att just dessa pekas ut! (oavsett
värld)

10
hur världen skulle se ut om den var sann (sann om denna
världen ser ut så)
den egenskap ett objekt skulle behöva ha för att bli utpekat
Möjliga världar, forts.


sense av en utsaga är
den mängd världar där
utsagan är sann
“gräs är grönt”


“gräs är rött”

11
sant, ty denna världen
ingår i mängden av de
möjliga världar där gräs är
grönt
falskt, men vi förstår
att/hur det skulle kunna
vara sant...


sense av ett uttryck,
tillsammans med hur
världen faktiskt ser ut,
avgör uttryckets
reference!
hanterar skillnaden
mellan nödvändiga
sanningar och
tillfälligheter

Sveriges statsminister i
en annan möjlig, “blåare”
värld...
Problem i möjliga världar...

“Logiskt allvetande”



12

Sherlock Holmes och Dr.
Watson...
Watson känner till alla
premisser, men är ändå
inte medveten om
slutsatsen
detta är omöjligt om
Watsons kunskap beskrivs
som en mängd möjliga
världar

Möjlig-världssemantik
förutsätter perfekta
slutledare.
Psykologiskt orealistiskt


oändligt stora
representationer
men bra som abstrakt
beskrivning
Bevis vs. modeller

Bevisteoretiskt




13
övergå till formalism,
t.ex. FOPL
axiom, deduktion
ingen hänsyn till
innebörden hos ord
Det är uttryckets logiska
struktur som har
betydelse

Modellteoretiskt



inbegriper tolkning
verkar överensstämma
mer med mänskligt
resonemang
-> mentala modeller...
Mentala modeller

“Pelle super. Olle knarkar.
Han super också. En del
fåglar kan flyga.”




{individer som knarkar} = {Olle,
z, t}
{individer som super} = {x, Pelle,
Olle, y, t}
{fåglar} = {w, v, u}
{kan flyga} = {w, v, Olle}


utsagan är sann
modellen säger för
mycket




ofullständig
förklarar tendens att
förutsätta för mycket

14
några fåglar (w, v, u) måste
fabriceras
u kan inte flyga...
“Pelle knarkar och har dålig
kondis”...
- Alltså...

15
Semantiska modeller fångar kunskapens
egenskaper och regler för resonerande i det
idealiska fallet, medan mentala modeller är
mänskliga approximationer av detta ideal.
Alternativa metoder?

Mer eller mindre kontroversiella....

Utveckling av icke-standard logik som mer liknar
mänskligt resonemang


Semantiska nätverk / konnektionism


16
Problem: soundness – completeness
Problem: hur plocka ut meningen ur ett nätverk?
Procedurell semantik