Ostindiefararen Götheborg

Marinarkeologisk förundersökning Etapp II Ostindiefararen Götheborg Göteborgs kommun
Rapport 2000:34
Thomas Bergstrand
Marinarkeologisk förundersökning
Ostindiefararen Götheborg
Göteborgs kommun
Ur allmänt kartmaterial frlm lantmateriet medgivande 90.80. 12. Framsidan: Utdrag ur F. H. af Chapman. Architectura Navalis Mercatoria 1768. Bohuslans museum 2000:34 Thomas Bergstrand INNEHÅLL
Sammanfattning...................................................1 Inledning ................................................................1 Förundersökningens två etapper Frågeställningar.................. .................................. 2 Fornlämningens utbredning Äterdeponerat fyndmaterial Fornlämningsmiljön .............................................2 Förlisningsplatsen Landskapet Metod......................................................................4 Fornlämningens utbredning Äterdeponerat fyndmaterial II ndersökni ngsresu Itat......... ............................... 5 Resultat av kartering Fornlämningens utbredning Äterdeponerat fyndmaterial Slutsatser...............................................................9 Förslag till åtgärder Referenser............... ............................................. 12 Figur- och bildförteckning ................................ 12 Tekniska och administrativa uppgifter...... .... 13 Bilagor u ~
skären
:-·';1
Toqrqockbr
3
L_____~_ _,
D
sborgshamnen
/
.//
'- .
/
,.
i,
.
II II
II II
Z
I
I
I
..
\
\
\
,
\
pple kären
,
- -­ ,,
....
. +­
I
\
I
'­
,
"
\
\
-'-$ .
\
.
\
........
"'­
~o
o
\
\
\
"­
/
\
\
\
\
I
\
\
\
\
--,"-.rY.,Nya Älvsborgs\
\
\
\
I
~I
fästning
\
\
G
'{;
65:193
I
\
J
I
\
\
J
/
I
Knippeiholmen
--, -- . -
"'­
./.
...........
/
/'
.
---­
......... ...;
//®,l!""ei~~~: ._.---l-~----_ ----~-------~.
"
eskär
\
\
/
\
l,
l'
\
~'
\
{,
.'
\
I
l
t
{Ullbå,
I'
I
I
/
Svi holmsskär
I
I
I
I
\,
Vrak 319, Götheborg. Utdrag ur ek. karta 7102. Skala 1:10 000.
\"Hamm
Polismäsflit:en "­
j- --"'­
.01
Sammanfattning
Under mars månad 2000 genomrorde personal från Bohusläns museum den an­
dra etappen aven förundersökning av ostindiefararen Götheborg~ Raä 319 ~ Göte­
borgs stad. Syftet var dels att bestämma fornlämnings utbredning och dels att
kartera och bedöma det återdeponerade fyndmaterialets omfattning och status.
Genom provgropar och provschakt kunde man konstatera att det finns ett 130 m2
stort område med bevarade kulturlager, företrädesvis i undersökningsområdets
norra deL De fyndförande lagerna varierar i tjocklek och innehåller ett brett spek­
trum av fyndkategorier.
Det återdeponerade fyndmaterialet härrör från tre olika deponeringsfaser och lig­
ger inom två områden: dels i ett koncentrerat område mot berget~ övertäckt av
muddermassor och viktsäckar, och dels utspridda konstruktions timmer som lig­
ger helt exponerade inom ett stort område.
Undersökningens slutsats och rorslag till åtgärder är att en kompletterande un­
dersökning av kulturlagerna skulle kunna tillföra viktig kunskap~ särskilt med
avseende på stratigrafiska förhållanden och deponeringsfaser. Det återdeponerade
fyndmaterialet bör bärgas och genomgå en kompletterande dokumentation. Där­
efter görs bedömningen huruvida fynden skall återdeponeras, konserveras och!
eller destrueras. Slutligen bör resultaten från den tidigare undersökningen mellan
1986-1992 och den kompletterande kulturlagerundersökningen~ utmynna i en
ordentlig slutrapport.
Inledning
Göteborgs hamn AB samt Sjöfartsverket har i projektet Säkerhetshöjande åtgär­
der i farleder till Göteborg planer på att förbättra farlederna i anslutning till Gö­
teborgs hamn. Arbetet innebär bl a muddringar och sprängningar vilket rorväntas medrora ingrepp i Raä 319 -Göteborgs stad~ lämningen efter fartyget Götheborg (Delrapport 2~ 1999~ Göteborgs hamn). Med anledning därav har Bohusläns museum utfört en arkeologisk rorundersök­
ning i två etapper. Förundersökningens två etapper
Den arkeologiska förundersökningen har genomförts i två etapper med anledning
av att fornlämningen tidigare har undersökts mellan åren 1986 och 1992 (Weibull
1995). Uppdelningen motiverades av att resultaten från den tidigare undersök­
ningen är svårgreppbara~ i den mening att projektets rapportering är undermålig.
Den första etappen genomfördes under november månad 1999 och syftade till, att
med utgångspunkt från den tidigare undersökningen sammanställa kunskapsläget
om fornlämningen, och utifrån detta göra en bedömning av fornlämningens sta­
tus och eventuella kunskapspotential (Bergstrand 2000).
Sammanställningen visade att den tidigare undersökningen är väldigt summa­
riskt rapporterad, vilket har resulterat i flera problemområden:
l
*Brist på dokumentation och tolkning runt skeppet som konstruktion, dess ut­
rustning samt den rumsliga fyndspridningenIkontextuella sammanhang inom
undersökningsområdet.
*Fornlämningens utbredning är, i motsatts till vad som tidigare angetts, ej defini­
tivt definierad. Detta innebär att fornlämningen troligen inte är totalundersökt.
*Brist på dokumentation angående återdeponerade respektive konserverade fynd.
Ovannämnda problem bildade utgångspunkt för den andra etappen av
förundersökningen, vilken genomfördes av Bohusläns museum under mars månad
2000. Fältarbetsledare och rapportansvarig var Thomas Bergstrand.
Frågeställningar
Fornlämningens utbredning
I rapportmaterialet från den tidigare undersökningen finns olika uppgifter om
fornlämningens utbredning. Framför allt råder en osäkerhet om var gränsen mot
norr går. Uppgifterna varierar från 10 ti1114 meter åt norr, räknat från den fiktiva
mittskepps linj en. Det är ej heller klarlagt om denna gräns baseras på förekomst
av delar från skeppskonstruktionen och/eller kulturlager i varierande omfattning.
Förutom att undersöka den faktiska utbredning var det av vikt att klargöra
kulturlagernas karaktär i form av innehåll, stratigrafi och bevaringsgrad. Resulta­
tet kom sedan tjäna som underlag för dels beräkning av återstående yta, och dels
för bedömningen av det vetenskapliga värdet av detsamma. Till det senare kan
räknas möjligheten att beskriva formationsprocesser, deponeringsfaser, och för­
utsättningen att kunna göra en återkoppling till den tidigare undersökningen.
Aterdeponerat fyndmaterial
Genom samtal och intervjuer med några av de tidigare undersökarna (Joakim
Severinson, utgrävningsledare, Anna Holgen, fyndhanterare, Max Svensson, kon­
servator, Anders Wästfelt, projektledning) har det framkommit att merparten av
fyndmaterialet återdeponerades under eller efter avslutad undersökning. Med två
undantag finns det ingen dokumentation över hur många fynd det rör sig om, och
var det lades ned inom området. Bristen på noggrann dokumentation gör det där­
för svårt att bedöma materialets vetenskapliga värde, varför en kartering och be­
dömning var nödvändig.
Fornlämningsmiljön
Förlisningsplatsen
Fartyget Gätheborg var ett drygt 40 meter långt kravellbyggt handelsfartyg som
ägdes och drevs av Svenska ostindiska kompaniet. Det användes för handeln
med framför allt Kina under 1730-1740-talen, och kom att göra flera resor innan
det förliste utanför Göteborg vid hemkomsten från en sådan resa år 1745. Efter­
2
som handeln med varor från Fjärran östern var av stort ekonomiskt värde fick
fdrlisningen stor uppmärksamhet, och ett antal bärgningar av både last och delar
av fartyget genomfdrdes både under 1700-, 1800- och början av 1900-talet. (Wei­
bull 1995).
Förlisningen skedde vid ett undervattensgrund i Göta älvs mynning kallat
Hunnebådan, men som kom att ändras till Götheborgsgrund med anledning av
den uppmärksammade arkeologiska undersökningen mellan 1986 och 1992.
Grundet består aven bergklack vilken idag är ca 3 meter som grundast. I dess
norra del står en sektorfyr som servar de två stora farlederna som omger grundet;
Torshamnsleden i norr och Böttöleden i söder (fig l).
)
\
,
,,
. . ~ IJ
Nya Ät~,sbOrgS fästning
,
.,,
~
\~_
........ ,.# ......--­
-,
... , ... -_ ... ,."' ...... .............. . .
•
N
/~ Götheborg~d
'.~
:\.;~.':.:.:.:.:.>,
; DV-~Q) ';
-
•.~7..::.~. ,:
!(
Strandlinje
,
...
~
C1:'
.", \r'l/:'-I./
I
~.
.....
: .,~:~.: ') :...
'"l
6 meters kurva~ ( ....- . ,....~~ ...",
3 meters kurvan
-.......
,# ,.-\'.
..
...
:'
/'
J' ""~",
'O'"
:
". . . .
#
.....
'..
,\
;',
'- ~ ~""
\
:
............................. /" " ............. <',,_, l, '.. . \\: )
et
/
f:' -...;:".,;,'---]
:
~I
..
:
~
•
Fig l. ÖVersiktplan över Götheborgsgrund och Rivöfjorden
Fornlämningen ligger i en L-formad ficka direkt väster om sektorfyren, med berg­
grund som avgränsning mot söder och öster. Fornlämningens begränsning kom,
under den tidigare undersökningen, att begränsas till ca 36 meter i väst-östlig
riktning och 28 meter i nord-sydlig. Mot väst släntrar botten svagt nedåt medan
området avslutas abrupt i norr, i och med den muddrade farledsrännan till Tors­
hamnsleden. Vattendjupet i området varierar från 5-6 meter närmast berget till ca
10 meter i den västra delen (bilaga l).
3
Landskapet
Götheborgsgrund ingår i Rivöfjorden som utgör själva Göta älvs mynning. Som
sådan f6rbinder fjorden älven med skärgården och bildar därmed gränsen mellan
olika transportzoner som troligen har varit de samma under lång tid; mellan inland
och kust. Som farvatten räknat har Rivöfjorden behållit sin funktion i modern tid
som huvudled in mot Göteborg och dess hamnar, då de mest trafikerade lederna
löper på bägge sidor grundet.
I egenskap av farvatten med långt och intensivt utnyttjande samt den höga andelen
landbundna fornlämningar får dock antalet kända fartygslämningar anses som få.
Utöver koncentrationer vid Vinga och de militära stödjepunkterna Nya Älvsborgs
fästning, Gamla- och Nya varvet finns det få bekräftade lämningar från 1600- och
1700-talen. Som brukligt är det också örlogsskepp eller större handelsskepp som
är mest representerade medan lämningar efter den kustnära sjöfarten är dåligt
kända.
Metod
Fornlämningens utbredning
Berggrunden utgör fornlämningens naturliga avgränsning mot öster och söder,
varf6r arbetet kunde koncentreras till den norra delen. Totalt grävdes 15 mindre
provgropar med ca 0,4 meters diameter. Syfte var att göra en översiktlig kartering
av undersökningsområdet (bilaga 2).
Utgångspunkten var att provgroparna skulle ge klarhet avseende f6rekomst eller
icke f6rekomst av kulturlager och därmed utgöra ett underlag f6r en bedömning
av fornlämningens utbredning och kulturlagernas ungefårliga tjocklek. För att
komplettera karteringen, gjordes även mindre gropar, så kallade 'vifthål' , i
fornlämningsområdets västra respektive nordöstra del.
Med karteringen som underlag lades ett provschakt inom en område som visat
sig ha de tjockaste lagren. Schaktet orienterades i nord-sydlig riktning och var 2
m2 stort. Meningen med detta var att undersöka mer kvalitativa aspekter som
typer av fynd, stratigrafi och bevarandef6rhållanden. Volymen grävdes i möjli­
gaste mån kontextuellt och lagren sållades separat.
Inga fynd, varken från provgroparna eller schaktet, tillvaratogs. Fyndregistreringen
inskränkte sig till att omfatta beskrivning av respektive fyndkategori, dess mängd
och bevaringsgrad. Materialet emballerades, märktes och lades ned i ett schakt
som grävdes senare inom återdeponeringsområdet, se nedan. Provschaktet doku­
menterades genomprofilritning, stillbildsfotografering och videofilmning.
4
Aterdeponerat fyndmaterial
Detta moment omfattade två delar:
*Okulär kartering av det gamla undersökningsområdet samt ett lika stort område
väster om det samma. Det senare området visade sig vara viktigt eftersom det
finns spridda konstruktionstimmer över en väldigt stor yta. Dokumentationen gjor­
des med hjälp av översiktplan samt stillbildsfotografering och videofilmning.
*Delvis friläggning och besiktning av övertäckt återdeponerat material. Besikt­
ningen föregicks av sondering inom det område där man enligt uppgift hade pla­
cerat merparten av fyndmaterialet. Efter att ha bildat sig en uppfattning om
deponeringens utsträckning frilades ca 3 m 2 från muddermassor och viktsäckar.
Säckar med fynd togs upp i arbetsbåten och besiktigades enligt följande kriterier:
fyndmärkning, typ av material, volym/antalfynd, bevaringsgrad, emballeringens
typ och kondition. I de fall det fanns fyndmärkning bokfördes dessa for senare
matchning mot fyndlistor. Slutligen fotograferades materialet och lades tillbaka i
samma schakt.
Undersökningsresultat
Resultat av kartering
Stora delar av det centrala undersökningsområdet är idag täckt med muddermassor
som tippades 1995. Avsikten var att massorna skulle täcka och skydda det
återdeponerade fyndmaterialet. Muddret är av liknande sediment som den naturliga
bottnen varfor det vid en forsta anblick är svårt att avgöra dess precisa utbredning.
Lagret är som tjockast upp mot berggrunden, ca 0,3 meter. Lagret tunnas ut och
upphör ca 25 meter åt norr.
fuga distinkta fördjupningar kan skönj as efter de tidigare schakten, vilket möjligen
kan förklaras med strömmarnas inverkan på bottentopografin i området. En
indikation på strömmarnas betydelse är de ljocka mattor av musslor som täcker
en stor del av fornlämningens grundare område. Musslorna får antas ha en positiv
inverkan, då de binder sedimenten och därmed forhindrar fortsatt erosion av
kulturlager och friläggning av återdeponerat fyndmaterial
Karaktäristiskt for fornlämningsområdet är att det ligger porslinsskärvor över stora
ytor. Då porslinet även forefaller täcka ytor som idag är täckta av muddermassor,
kan detta antingen tyda på starka och kontinuerliga formationsprocesser, vågor/
strömmar, som har eroderat intakta kulturlager eller att fynden härrör från
återdeponerat material som av någon anledning av spridits över området.
Utmärkande för området är också förekomsten av återdeponerat
skeppskonstruktionstimmer som till stora delar ligger helt eller delvis exponerat.
Materialet finns dels i en koncentration vid kanten av berget; område A och dels
utspritt över en stor yta i och utanför undersökningsområdet; område B, C och D
(bilaga 3).
5
I område A finns bl a en stor del av skeppets akterspegel. Denna återdeponerades
1997, alltså efter muddertippningen, varfor den endast är övertäckt med sandsäckar.
Täckningen är otillräcklig då flera ändträ är synliga och exponerade för
nedbrytning. Upp mot berget ligger ett tiotal grova timmer längs en sträcka av ca
10 meter och är till största delen exponerade. Timren har färska spår efter angrepp
av skeppsmask. Av de exponerade ytorna som kunde besiktigas bedömdes ingen
ha bevarad originalyta. Det är ej känt om timren deponerades fore mudder­
tippningen eller, i likhet med akterspegeln, 1997.
I områdena B, C och D finns ytligt liggande konstruktionstimmer av varierande
dimensioner. Spridningen begränsas inte bara till det gamla undersökningsområdet
(B-C) utan fortsätter ca 30 meter åt väst (D). Bland annat kan man iaktta
bordläggnings-linnergarneringsplankor, en formodad forhydningsplanka och en
trolig häckbalk. Därtill finns ytterligare ett lO-IS-tal konstruktionstimmer av
mindre dimensioner. Timren uppvisar inte samma grad av nedbrytning vilket
troligen har att göra med tidigare bevaringsfOrhållanden framfor nuvarande
deponeringsmiljö. Den nuvarande exponeringen kommer dock att leda till en snabb
nedbrytning. På inga av de ovan beskrivna timren kunde fyndmärkning iakttas.
Inom den västra extensiva ytan finns även en koncentration av fragmentariskt
porslinskross. Detta härrör sannolikt från kollapsade återdeponeringssäckar eller
utsorterat material vid vattensållning. Att koncentrationen befinner sig utanfOr
undersökningsområdet kan tyda på att sållets avlopp runnit ut här.
Fornlämningens utbredning
En av fOrundersökningens fOrtjänster var att konstatera bevarade kulturlager.
Lagerna breder ut sig från den gamla schaktkanten i syd och upphör 8-10 meter åt
norr. I väster finns en mindre yta med ett tunt lager på ca 0,1 meter. En anomali är
att prov groparna nr 5 och 11, som är upptagna i tidigare undersökt yta, innehöll
ett forsvarbart tjockt fyndfOrande lager; nr 5112 cm och nr 1115 cm. Detta faktum
ger anledning att ifrågasätta den tidigare undersökningen på vissa punkter (bilaga
4).
Bevarade kulturlager beräknas uppgå till ca 130 m2 och är 20125 cm som tjockast.
Schaktet som grävdes mätte 2 m 2 och den undersökta volymen uppgick till ca 0,6
m 3 • Anmärkningsvärt är att den samlade vikten av porslinsfynden var hela 4,7 kg.
Stratigrafin i det upptagna schaktet är relativt okomplicerad, och består av fyra
lager (bilaga 8 och 5). Överst finns ett tunt lager av muddermassor, med fynd på
bottenytan av enstaka porslinsskärvor och del av kärl (Ll). Därefter foljer ett
kompakt lager av musselskal som har utgjort den naturliga bottenytan innan
muddret påfOrdes. Fynden inskränker sig till enstaka porslinsskärvor (L2). Det
tredje lagret är en svart-mörkgrå syresatt gyttja med stort inslag av framfor allt
porslin men även träfragment, lergods, tågvirke och blyplåt. Till de större fynden
hör en långsida till en tekista i trä och två delar av konstruktionstimmer (L3). Sist
kommer den ursprunglig botten, som består av glaciallera (L4). Den undre delen
av L3 är avsatt ned i den mjuka leran. Värt att notera är även hur lerans nivå
varierar och med det också tjockleken på L3.
6
Stratigrafin är som sagt enkel medan det är inte lika självklart vilka processer
som ligger bakom. L2, musselskalen, tyder på att områdets goda forutsättningar
för denna biotop har varit likartad över en längre tid. Som tidigare nämnt antas
beväxtning ha haft en skyddande effekt på kulturlagren då det har hindrat erosion.
Porslinet som ligger i detta lager visar troligen på en senare deponeringsfas till
följd av bärgningar på vraket. Enligt skriftliga källor har upprepande bärgningar
av lasten och fartygsdelar förekommit, den sista år 1909 (SOG 1985 :28fi).
L3 är väldigt fyndrikt och representati vt for stora delar av fartygslämningen; porslin
och teemballage från lasten, lergods från personliga tillhörigheter/
skeppsinventarier, timmer och tågvirke från skeppskonstruktionen. Även om lagret
är kompakt finns det tecken på att det är avsatt under en längre period, troligen
som ett resultat av både naturliga och mänskliga processer. Två större timmerdelar
är hårt eroderade och kan därför tjäna som exponent för ett re- eller post­
deponeringsskede till följd av naturlig och/eller mänsklig inverkan. Detta måste
ha skett efter att den biologiska nedbrytningen av fartyget hade tagit fart. Under
dessa timmer låg däremot en mycket bra bevarad del till tekista i trä.
Förutsättningen for den goda bevaringsgraden är ett hastigt deponeringsforlopp
där objektet blivit nedbäddad i ett skyddande och relativt syrefattiga sediment.
Möjligen visar denna diskrepans på en kronologi inom L3; en första fas i samband
med eller strax efter forlisningen foljt aven senare fas efter att konstruktionstirnret
varit utsatt för nedbrytande faktorer. Det är givetvis svårt att bestämma orsakerna
till deponeringsförloppen men troligen har den mänskliga inverkan varit kort och
periodisk men till stor del avgörande för den aktuella stratigrafin och lagrens
karaktär.
En mindre andel musselskal i övre delen av LA får tolkas i paritet med L2, d v s
detta utgjorde bottenytan innan fartyget förliste och bröts ned över området.
Lerlagrets ojämnhet uppfattades dock som problematiskt, särskilt den djupare
rännanlfordjupningen i norra delen av schaktet. Förklaringen kan både vara en
effekt av säsongsmässiga starka strömmar liksom ett mänskligt ingrepp i samband
med forlisningen och/eller bärgningen.
Det vore naturligt att jämföra och diskutera lagerbeskrivningarna från den förra
undersökningen med den nu genomförda. Eftersom sådan dokumentation inte
finns till hands får man använda sig aven syntes sammanfattad av Joakim
Severinson, som var gräv ledare under senare delen av undersökningen (Severinson
1991, se även Bergstrand 2000:6).
Severinsons tolkning av deponeringsforloppen kan till delar föras samman med
ovanstående resonemang. Snart efter forlisningen påbötjades den första bärgningen
av last och fartygsdelar, vilket resulterade i att ett tjockt lager av te spreds ut runt
om vraket. I detta begravdes lösa delar av fartyget, föremål från lasten, personliga
tillhörigheter och souvenirer. Det material som fanns kvar i fartyget, framför allt
porslinskross, antas ha rasat ut i takt med att fartyget bröts ned och/eller drogs
sönder vid återkommande bärgningar.
Tolkning av förloppet bygger på undersökta lager med större mäktighet och
fyndkomplexitet men det synes finnas gemensamma nämnare över stora delar av
fornlämningsområdet, framför allt vad gäller upprepade deponeringsfaser. Den
tidigare slutsatsen är dock fel vad gäller kulturlagrens utbredning; här anges gränsen
ca 10 meter åt nord, från den tänkta mittskeppslinjen medan den korrekta siffran
är, utifrån resultaten från förundersökningen, upp emot det dubbla. Fornlämningen
kan således inte sägas vara totalundersökt.
7
Aterdeponerat fyndmaterial
Det är oklart vilka hanteringsrutiner man hade för fyndmaterialet under den tidi­
gare undersökningen. Problemet diskuteras förövrigt i förundersökningens första
rapport (Bergstrand 2000). Det står dock klart att mycket, troligen största delen,
av omhändertagna fynd återdeponerades efter fyndregistreringen. Detta material
omfattar emellertid inte den stora mängden av porslinsskärvor, vilken är magasi­
nerad av Sjöfartsmuseet i Göteborg. Likaså finns en mängd konserverade fynd,
men hur mycket och vilka fyndnummer dessa omfattar är i skrivandets stund
ovisst.
Man kan, de disparata uppgifterna till trots, belägga tre faser av återdeponering:
1. Under pågående utgrävningssäsong, 1986-92. Detta innefattar framför allt de­
lar av skeppskonstruktionen som togs upp för dokumentation och sedan lades åt
sidan på botten i avvaktan på täckning (Weibull 1995 :28).
2. Efter avslutad fältundersökning, bl a 920728 och under perioden 930703­
930715. För 920728 finns en lista på 39 fyndposter, vilket också anger att det
lades ned inom rutorna 10:01, 14:02 och 05:01 (bilaga 7). 1995 täcktes utgrävning­
sområdet med muddermassor.
3. Tillbakaläggning av akterspegelskonstruktionen 971109, inom rutorna 01 :11­
13 och 02:11-13 (bilaga 7).
Utifrån sonderingen kan det centrala området för återdeponerat material uppskattas
till ca 10m2 och ligger längs med berggrunden i söder (bilaga 3: område E). Detta
område bör då rimligen höra till, åtminstone delvis, deponeringsfas 2. Material
från fas 1 rapporteras ha blivit tillbakalagt längs mittskeppslinjen, vilket då till
delar sammanfaller med fas 2-området. Eftersom denna yta/volym var långt större
än förväntat kunde inte den ursprungliga målsättningen att kvantifiera hela
materialet genomföras. Istället avtäcktes och besiktigades en mindre volym, vilket
förhoppningsvis kan sägas vara representativt.
Det kontrollschakt som gjordes i fas 2-området mätte ca 3 m 2 och 1 meter djupt.
I relation till den gamla undersökningsplanen är rutkoden ca 05:02, och gränsar
direkt mot deponeringsruta 05:01 från 1992, se ovan. Överst låg ett 0,3 meter
tjockt mudderlagret följt av mindre sandsäckar (viktsäckar). Ur schaktet togs totalt
fem fyndsäckar upp ror besiktning. Säckarna var av plast, av typen polyetylen
med mjukgörare.
Som framgår av tabellen nedan saknas fyndmärkning för mycket av det material
som besiktigades. I de fall som fyndnummer förekom har den ursprungliga
beskrivningen återgivits i tabellen. Syftet är att ge en bild av den något ojämna
kvaliten i dokumentationen (fig 2).
8
!Pvndnr Matrial
3301
4116
Trä
Trä
7824
Trä
Saknas
Saknas
Saknas
7533
7069
Trä
Trä
Trä
Trä
Trä
Trä
6524 I
4124
5888
Saknas
Saknas
Saknas
Saknas
Trä
Trä
Trä
Trä
Trä
Glas
Trä
Saknas
Metall
Beskrivning
DEL AV BORDLAGGNI NG GJORD AV EK alt. LI STAVSLUTNI NG. [Måttsatt skiss]
DEL AV SKEPPSKONSTRUKTION. KILFORMAD, SPIKHÅL. SPÅR AV DREV PÅ
BAKSIDAN. SE SKISS pA REG.BLANKETTEN. [Mållsall skiss.]
I
L=665 mm, B=163-41 MM, TJ=34 MM. TRIANGELFORMAD DEL TILL SKEPPET? •
ENA LÄNGSIDAN FÖRMODLIGEN TAPPAD EV SPIKAD (SAKNAS ••••
!
KORROSI ONSRESTER I HALET) FYRKANT I GT HAL 5X5 MM BRETT. [Mållsalt
skiss)
I
Timmer, fasat. Ek.
Ved?
Del av tekista?
Kl LFORMAT TRASTYCKE. [Måttsall skiss]
BORDLAGGNINGSPLANKA. TJ: 7,5 CM. b: 22 CM. I: 40 CM. I DALlGT SKICK.
DEL AV BORDLAGGNI NGSPLANKA. STARKT MASKANGRI PEN. TVA SPI KHAL. 4·,
KANTIGA + 1 CIRKELRUNT HAL 22 MM DIAM. [Måttsall skiss]
,
DEL AV PLANKA. 23·27 X 28 CM, 5 CM TJOCK.
DEL AV SKEPPSKONSTRUKTION. MANGA SPI KHAL, STORA OCH SMA.
BLY· UTSORTERAT [Planka, tunn. Gran/furu. ~~.
ed kvadratiskt snitt. t:~.
Planka, tunn.
Två mindre plastpåsar (ca 2 I vardera) med flaskskärvor.
Tre lök säckar. BI a del av lock till krutkoger , ände av laggstav, flera
rundstavar om 2-3 cm diam.
Två lök säckar. 40-tal blykulor och mindre korrisionsklum p.
Fig 2. Tabell över besiktigade fynd. Ursprunlig beskrivning med versaler.
Märkning finns framfor allt på de större timren, och då i fOm1 av dymotejp fastsatt
med fiske lina. De fynd som packats i nätsäckar saknar både individuell och samlad
märkning. Det finns ej heller någon åtskillnad mellan olika material utan trä, glas
och metall förekommer blandat i samma emballage. En bedömning av
bevarandegraden kan i detta skede bara bli rudimentär men anses överlag vara
god. Emballeringsmaterialet som består av plastsäckar och nätkassar (typ löksäck)
är emellertid under nedbrytning och kommer därfor infor en eventuell framtida
hantering att bli ett problem (bilaga 6).
Slutsatser
Den tidigare undersökningen mellan 1986 och 1992 har producerat en stor mängd
arkeologiskt källmaterial. Med ra undantag !ar detta i dagsläget betecknas som
rådata, d v s analyser, bearbetningar och rapportering saknas. Man kan i princip
säga att stora delar av undersökningen är ogjord eftersom icke tillgänglig kunskap
är icke existerande kunskap per se.
Det finns dock möj ligheter att forfarande ta tillvara den befintliga
dokumentationen. I de fall väsentlig dokumentation saknas finns det möjligheter
att på nytt undersöka bevarade kulturlager. Lagernas källvärde är dock något
beskuret, eftersom de utgör en perifer del av fornlämningen, även om för­
undersökningen har visat på fOrekomst av ett flertal fyndkategorier och intressant
stratigrafisk infom1ation.
Vilket kunskapsvärde materialet har är till stora delar avhängigt vilka
frågeställningar man vill besvara i en ny slutrapport och om den tidigare
dokumentationen håller tillräcklig kvalite. En samlad bedömning efter
fOrundersökningens genomforande är att den tidigare undersökningen har fokuserat
9
mer på fyndmaterialet och mindre på stratigrafiska samt kontextuella fårhållanden.
Det genomfårda provschaktet har tydligt visat på möjligheten att tillfåra ett sådant
källmaterial, och därmed väsentligt fårbättra fornlämningens tolkningspotential.
Intentionen med att återdeponera det aktuella fyndmaterial, var att säkerställa ett
forsatt bevarande. Resultaten från fårundersökningen visar dessvärre att åtgärden
är dåligt genomförd, både vad gäller den praktiska hanteringen och
dokumentationen. Dessa tillkortakommanden har bl a resulterat i att flera större
konstruktions timmer är exponerade får nedbrytning. Fyndmaterialet som är
övertäckt av bottensediment uppvisar dock bra bevarandefårhållanden.
Jämfårelsen mellan fyndnummer och dess beskrivning uppenbarar svagheter i
dokumentationen. För att kunna ge en bredare bild av fornlämningen bör detta
kompletteras. En avhängig faktor i detta arbete, nu och får framtida forskning, är
bevarandet och tillgängligheten till materialet. I praktiska ordalag betyder det att
materialet bör bärgas, genomgå en kompletterande dokumentation och, om möjligt,
återdeponeras under de rätta formerna.
Förslag till åtgärder
Kompletterande undersökning
Resultaten från fårundersökningen visade framfår allt på viktig stratigrafisk in­
formation, vilket saknas från den tidigare undersökningen. Provschaktet uppen­
barade flera deponeringsfaser som troligen härrör både från fornlämningens na­
turliga nedbrytning och från upprepande bärningar på vraket. Fyndmaterialet hade
även en representativ prägel, som tillsammans med övrig dokumentation ger en
bred bild av fornlämningen.
Syftet med en vidare undersökning av kulturlagret är därfår att få ett bättre under­
lag får frågor som rör den rumsliga spridningen av fynd och olika formations­
processer över tid. Med tonvikt på stratigrafiska och kontextuella fårhållanden,
ges dessutom en bättre möjlighet att tyda dokumentationen från den tidigare un­
dersökningen.
Kompletterande slutrapport
Trots att det är ett antal år sedan undersökningen avslutades finns fårutsättningar
att göra en kompletterande rapport. Då det finns vissa brister i dokumentation­
smetodiken skulle en bearbetning få vissa inskränkningar. Bristerna kan dock i
viss mån överbryggas aven kompletterande undersökning av kulturlagerna. För­
slag på moment presenteras nedan.
* Utifrån rutindelning och stick göra lager- och fyndspridningsplaner. En spatial
analys med tonvikt på stratigrafiska fårhållanden är ett villkor dels får att kunna
fårstå fartygets naturliga och maskinella nedbrytnings faser, och dels får att sam­
manställa och tolka fyndens rumsliga spridning.
* Den befintliga fynddatabasen överfårs till Intrasis. För en vidare analys av fyn­
den fåreslås att de inordnas i olika kategorier. Syftet blir att, om möjligt, disku­
tera dess inbördes placering i fartyget, vilket skall jämfåras med uppgifter från
andra källor som dagsboksanteckningar, fårordningar och andra skriftliga beskriv­
ningar.
10
Exempel på fyndkategorier:
1.
2.
3.
4.
5.
FartygskonstruktionIFartyget
Lasten
Riggdetalj er
Skeppsinventarier
Personliga ägodelarifOremål
* Det mest problematiska uppslaget är att analysera och tolka skepps­
konstruktionen. Eftersom det återstod relativt få sammanhållna delar av
konstruktionen är det svårt att fOra diskussionen särskilt långt. Dock finns det
öppningar att göra översiktliga summeringar och analogier från tiden då det
byggdes.
Aterdeponerat fyndmaterial
Det återdeponerade fyndmaterialet bör omhändertas, eftersom det de facto utgör
en väsentlig del av fornlämningen. En bärgning innefattar då även genomgång
och kompletterande dokumentation, vilket sedan kan tillfOras slutrapporten.
Eftersom det rör sig om en stor volym, vilket allt är i behov av konservering,
fOrslås att merparten återdeponeras på nytt under former som kan styras och
kontrolleras över tid. Konservering av enskilda fynd kan komma ifråga då det
finns ett särskilt vetenskapligt intresse eller att fyndet inte skulle klara en
omdeponering. Som sista alternativ finns destruktion, fOr fynd som inte anses
uppfylla kraven för varken återdeponering eller konservering.
För Bohusläns museum
Thomas Bergstrand, antikvarie
Uddevalla 2000-09-04
Jl
Referenser
Ej publicerat
Bergstrand, T. 2000: Marinarkeologisk undersökning, etapp 1. Ostindiefararen
Götheborg. Göteborgs kommun. Bohusläns museum. Rapport 2000:6.
Göteborgs hamn AB 1999: Delrapport 2. Säkerhetshöjande åtgärder i
farlederna till Göteborg. Handläggare: Carina Björkman.
Severinson, J. 1991: Utgrävningsrapport för ostindiefararen Götheborg 1990.
Stiftelsen Ostindiefararen Götheborg.
Stiftelsen Ostindiefararen Götheborg, (SOG). 1985: Berättelsen om Svenska
ostindiska kompaniet och skeppet. . SMG, doss: 145.13.
Weibull, J. (red) 1995: Ostindiefararen Götheborg. Slutrapportför den marin
arkeologiska utgrävningen av Ostindiefararen Götheborg 1986-1994. SMG,
doss: 145.13.
Figur- och bilageförteckning
Figur 1:
Figur 2:.
Bilaga 1:
Bilaga 2:
Bilaga 3:
Bilaga 4:
Bilaga 5:
Bilaga 6:
Bilaga 7:
Bilaga 8:
Översiktsplan över Götheborgsgrund. Digitalt sjökort,
Sjöfartsverket.
Fyndlista ror återdeponerat fyndmaterial från provschakt.
Plan över undersökningsområdet från 1986-1992.
Plan över undersökningsområdet. Förundersökningens provgropar och
provschakt inlagda.
Plan över undersökningsområdet och område väster om detsamma.
Markerade områden med återdeponerat fyndmaterial.
Plan över undersökningsområdet. Skrafferade ytor med kulturlager
av varierande tjocklek.
Fotografi över del av västprofilen från provschaktet, jmfbilaga 8.
Lager gränserna markerade.
Foton av återdeponerat fyndmaterial. Fynden upptagna från provschakt
inom område E.
Tabell över återdeponerade fynd. Rapport till Länsstyrelsen, utrord
av Joakim Severinson.
Profilritning mot väst. Provschakt inom kulturlagerområdet
12
Tekniska och administrativa uppgifter
Lst. Dnr: 220-39195- 99
BM dnr: 459/99 K
BMpnr: 754
Fastighet: Götheborgsgrund, Rivö fjorden (vattenområde)
Socken: Göteborgs stad
Kommun: Göteborg
Län: Västra Götalands län
Fornlämnings nr: 319
Ek.karta: 7B Oc
Vattendjup: 5-12 meter
Koordinatsystem: ej tillämpat
Höjdsystem: ej tillämpat
Uppdragsgivare: Göteborgs hamn AB och Sjöfartsverket
Ansvarig institution: Bohusläns museum
Fältansvarig: Thomas Bergstrand
Rapportansvarig: Thomas Bergstrand
Fältpersonal: Anders Gutehall, Kjell Åshede, Thomas Bergstrand
Fältarbetstid: 2000-03-06 t o m 2000-03-17
Arkeologitimmar: 168 (fålt)
Undersökt yta: 200 m 2
Redigering och layout: Thomas Bergstrand
Kartritning: Schaktprofil, mot väst.
Arkiv: Bohusläns museum
Fynd: Återdeponerade inom område E, se bilaga 3.
13
Bilaga 1
Tidigare undersökt yta
gr~skrafferad
o
(0
P-ring, fäste för g-lina
Mättorn
Skala: 1:200
D
C
B
A
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14 J----t--+__~
1
~-+__~__+-~__~__+--11 :
~~_-+_-+_~_+-_+-~9
p---~~--~---+---+---r--~--18
+---r---r-~---+---+~~--~--~--+---+---r---r-~--~2
Bilaga 2
Provgropar och provschakt
•
•
Provgropar
Vifthäl
®
P-ring, fäste för g-lina
(@
Mättorn
Skala: 1:200
>
~
D
C
B
A
1
2
3
4
5
6
7
9
8
10
11
12
13
14
1·
r
11
11
1·
1:
1:
1
1f
9
.1
.2
.4
8
3
7
6
5
4
•
•
•
3
2
1
-I' ,
BI aga 3
I
I
Omr~de A-E med Merdeponerat
fyndmaterial
/:
~
PMRÅ DED
V~
~
~
~
•
•
Provgropar
Vifth~1
0
G
i
~~
r
t:
P-ring, fäste för g-lina
Mättorn
2
~O' ~"
D~~
Skala: 1:200
~O~ ~
I?-"",;
D
C
B
A
1
2
3
4
~
~
~
J
5
7
6
8
9
10
2
J
11
12
I
l
13
14 2
".....
1
1
1­
l'
1­
1:
1:
B
1
1(
9
8
7
6
5
4
3
2
1
Bilaga 4
Ytor med kulturlager gr~skrafferat
Värdena anger lagernas tjocklek i cm
®
P-ring, fäste för g-lina
Skala: 1:200
D
c
B
A
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14 L1
L2
L3
L4
10 cm Lager
Lager
Lager
Lager
1:
2:
3:
4:
Muddermassor. Ljusgrc'l gyttja. Inblandning av organiskt material. Fynd pc'l bottenyta n av enstaka porslinsskärvor och del av porslinskärl.
Kompakt lager av musselskal som har utgjort den naturliga bottenytan innan lager 1 pc'lfördes. Fynd av enstaka porslinsskärvor.
Svart-mörkgrc'l sy resa tt gyttja . Stort inslag av framför allt porslin men även träfragment, lergods, tc'lgvirke och blyplc'lt.
Glacial lera.
O':J
­
DI
~
DI
U'I
BILAGA 6 Mindre träföremål förpackade i nätkassar
Blykulor förpackade i nätkassar
Delar av konSlmktionstimmer
Fragment av glasflaskor och träföremal
Delar av konstruktionstimmer
Exponerad del av akterspegeln. Angripen av skeppsmask.
Aterdeponerade fynd 920728. Trä
Fnr
Beskrivning
Aterdeponerad del av akterspegel 971109
Fnr
Ruta
945
Del av list
05:01
05:01
1026 Div småbitar av tra
05:01
2996 Tekistdelar
05:01
3094 Tekistdelar
3095 Kil av ek
05:01
3150 Tekistdelar
05:01
3214 Del av bordläggningsplanka
05:01
05:01
3258 Tekistdelar
05:01
3285 Tekistdelar
05:01
3322 Tekistdelar
05:01
3325 Tekistdelar
05:01
3408 Tekistdelar
05:01
3480 Tekistdelar
05:01
3492 Del av knä
05:01
3493 Maskäten träbit
05:01
3546 Tekistdelar
05:01
3576 Tekistdelar
05:01
3592 Del av förhydningsplanka
05:01
3598 Del av bordläggningsplanka
14:02
3599 Del av förhydnin~spJanka
05:01
3637 Maskäten träbit
05:01
3667 Maskäten träbit
05:01
3758 Maskäten träbit
05:01
3777 Maskäten träbit
4994 Maskäten träbit
05:01
5190 Del av däcksplanka
10:01
5194 Del av list
05:01
14:02
5195 Del av planka till aktersPeQeln
5196 Del av bordläggningsplanka
10:01
10:01
5198 Del av bordläggningsplanka
10:01
5199 Del av bordläggningsplanka
10:01
5416 Kloss av ek
10:01
5420 Del av bordläggningsplanka
5421 Del av bordläggningsplanka
10:01
5422 Del av bordläggningsplanka
10:01
5428 Mindre knä
14:02
5570 Planka till skott
10:01
10:01
5026 Del av bordläggningsplanka
10:01
6503 Planka till skott
Sammantagna rutor: 10:01
14:02
05:01
Antal poster:
38
I
l
4611
Objekt
IBB halvan av akterspegeln
5833 IDel av list till aktersQegeln
Beskrivning
Antal
spegeltimmer
fyllnadstimmer vid roder brunnen
kanonport
lucka
ovandel av kanonport (porttrymplar)
förhydningspiakor
bordläggningsplankor
!
1
1
7
2
1
3
5
!
I 4611 IDel av låringsgalleri
sju st plankor märkta G1-G7
balk märkt Bi
Iprofilerad list märkt L 1
I
I
1
7
1
1
947
! Del list till låringsgalleri
!Qassar med fnr 4611
!
1
5427
IPlanka till låringsgalleri
IQassar med mr 4611
I
I
1
Rutor: 01 :11-13 och 02:11-13
32
OJ _.
iii
~
DI
"" -o
-.
o
:!:!
CD
-- . . . . . - ........CD
- - --- ----------- -
o
10
20
30
40
::l.
t'"t"
::J
-
TIMMER
-- ---
CD
- ---
SOCM
::;
lO
3
ot'"t"
<
OJ:
Vl
r-t"
-o
a
<
Vl
n
::J'"
OJ
~
::J
O
3
7'
C
r=f
C
-.
OJ
ro O:J
_.
3\0
lO
a
Lager 1: Muddermassor. Ljusgrä gyttja. Inblandning av organiskt material. Fynd !lä bottenytan av enstaka porslinsskärvor och del av porslinskärl.
Lager 2: Kompakt lager av musselskal som har utgjort den naturliga bottenytan innan lager 1 päfördes. Fynd av enstaka porslinsskärvor. Lager 3: Svart-mörkgrä syresatt gyttja. Stort inslag av framför allt porslin men även träfragment, lergods, tägvirke och blyplät.
Lager 4: Glacial lera.
el
äkel
o.. (lO
~