Malmö högskola
Lärande och samhälle
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Tre pedagogers tankar om att integrera
särskolan i grundskolan
Three teachers thoughts about integrating basic learning
disabilities in elementary school
Shalina Ekberg
Lärarexamen 210hp
Samhällsvetenskap och lärande
Slutseminarium 2014-06-10
Examinator:
Handledare:
Laid Bouakaz
Ange handledare
Handledare: Nils Andersson
2
Sammanfattning
Syftet med mitt examensarbete är att undersöka om det finns några för- och nackdelar
med samarbetet mellan grundskola och särskolan hur detta samarbete ser ut och om
informanterna anser att det går att minska glappet mellan de båda skolgångarna. Arbetet
handlar även om vilka konsekvenser det kan innebära, inför vidareutbildning och
arbetslivet, för en elev som läser under särskolans kursplan. Jag har intervjuat tre
personer som alla arbetar inom skolan. En arbetar i grundskolan, en i särskolan och en
arbetar på särskolans inriktning träningsskolan. Frågorna jag ställde till informanterna
handlar om för- och nackdelar med integrering av särskoleelever i grundskolan. Alla
informanterna upplevde att det fanns ett gott samarbete mellan de båda skolgångarna,
men när de sen skulle redogöra hur det samarbetet såg ut så svarade två av tre att alla
elever på skolan integrerades vid få tillfällen per läsår. En informants skola hade något
mer samarbete och alla tre tycker att det är positivt att elever möts tidigt. Då ser de hur
verkligheten ser ut och det blir ett naturligt bemötande. Med hjälp av relevant litteratur
har jag analyserat intervjusvaren och kom då fram till att för att uppnå en skola för alla
måste skolgången se olik ut för olika elever. Skolgången måste individanpassas och
resurserna måste fördelas på ett sätt där de elever som kräver mest också får mest. En av
konsekvenserna av en utbildning i särskolan är att eleverna har mycket svårt att komma
ikapp kunskapsmässigt vilket leder till att det blir problematiskt om eleven vill
vidareutbilda sig och även när eleven, som vuxen, skall söka arbete.
3
4
Innehåll
1. Inledning ………………………………………………………........................ 7
2. Syfte och frågeställning……………………………………………………….. 9
3. Kunskapsöversikt och litteraturgenomgång…………………………………... 10
3.1 Begreppsdefinition………………………………………………………... 10
3.1.1 Grundskola…………………………………………………………. 10
3.1.2 Särskola…………………………………………………………….. 10
3.1.3 Träningsskola………………………………………………………. 10
3.2 Litteraturgenomgång……………………………………………………… 11
3.2.1 En skola för alla…...……………………………………………….. 11
3.2.2 Särskolans framväxt………………………………………………... 11
3.2.3 Tidigare forskning………………………………………………….. 12
3.2.4 Vilken bakgrund har de elever som går i särskolan………………... 13
3.2.5 Integrering av elever……………………………………………….. 13
3.2.6 Fördelar med integrering av elever………………………………… 14
3.2.7 Nackdelar med integrering av elever………………………………. 15
3.2.8 Internationell forskning…………………………………………… 16
4. Metod…………………………………………………………………………... 18
4.1 Kvalitativ metod och kvantitativ metod…………………………………... 18
4.2 Intervju……………………………………………………………………. 19
4.3 Urval………………………………………………………………………. 20
4.4 Genomförande…………………………………………………………….. 20
4.5 Bearbetning av insamlat material…………………………………………. 20
4.6 Forskningsetik…………………………………………………………….. 21
5. Resultat…………………………………………………………………………. 22
5.1 Utbildning/arbetsplats…………………………………………………….. 22
5.2 Vilken bakgrund har de elever som går i särskolan………………………. 23
5.3 Integrering av elever…….…………………………………………………23
5
5.4 Fördelar med integrering av elever……………………………………….. 24
5.5 Nackdelar med integrering av elever……………………………………... 25
5.6 Konsekvenser……………………………………………………………... 25
5.7 Kursplaner………………………………………………………………… 26
6. Analys/diskussion………………………………………………………………. 27
6.1 Vilken bakgrund har de elever som går i särskolan………………………. 27
6.2 Integrering av elever……………………………………………………… 27
6.3 Fördelar med integrering av elever……………………………………….. 28
6.4 Nackdelar med integrering av elever……………………………………... 28
6.5 Konsekvenser……………………………………………………………... 29
6.6 Egna tankar och funderingar……………………………………………… 30
6.7 Slutsats……………………………………………………………………..32
7. Referenslista……………………………………………………………………. 33
6
Inledning
Den politiska visionen ”en skola för alla” är idag ett återkommande mantra i den
svenska skolan. Begreppet innebär att alla barn ska få en likvärdig utbildning och
välkomnas in i svenska skolan. I över 50 år har det inom skolans värld pratas om
integrering av särskoleinskrivna elever i grundskolan. Problemet med ”en skola för alla”
är att avståndet mellan grundskolan och grundsärskolan fortfarande är stort. Visionen
speglar inte verkligheten. Önskan om ett utökat samarbete finns, men förverkligas inte.
Idag finns det grundskola och grundsärskola (skolverket) Tidigare fanns det även en
skolgång som hette träningsskola men det är nu inte en fristående skolgång utan en
inriktning i grundsärskolan. Elever kan gå i grundskolan eller i grundsärskolan. De kan
även vara inskrivna, och undervisas under, särskolan men ha sina lektioner i en
grundskoleklass. Det förekommer även att grundskoleelever får sin undervisning i en
grundsärskoleklass, och läser under grundskolans läroplan, men det är högst ovanligt.
I Lgr 11 kan man läsa om en likvärdig utbildning där ”en skola för alla” gör sig påmind
då undervisningen ska individanpassas efter elevens behov och förutsättningar. Det står
även i läroplanen att elever lär på olika sätt och därför måste man undervisa elever på
det sättet som passar dem bäst. Resurser måste fördelas olika för att nå en likvärdig
utbildning. Det skrivs övergripande och alla elever inkluderas i texten, men sen kommer
det meningar som; Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har
svårigheter att nå målen för utbildningen (Skolverket: Hämtad 2014-03-11). Här skrivs det på
ett exkluderande sätt, då det står att skolan har ett särskilt ansvar för en del elever. Detta
kan tydas som om skolan inte har samma ansvar för att alla elever når målen.
Formulerar man detta annorlunda kan man redan i skolans texter, som läroplanen,
inkludera alla elever på ett sätt som man idag inte gör.
Integrering kan vara ett steg mot ett likavärde och en likvärdig utbildning. Samtidigt
kan integrering leda till segregering och utanförskap. Bara för att en elev är i samma
lokal som övriga elever innebär det inte att eleven automatiskt blir integrerad socialt i
gruppen. Många grundsärskolor är lokalintegrerade på en grundskola men det är ytterst
sällan som eleverna är socialt integrerade med varandra (Brodin & Lindstrand 2010).
Klart är det så att det finns elever som behöver läsa under särskolans kursplan men
7
behöver dessa elever få sin undervisning i egna lokaler. Visar uppdelandet av elever att
alla elever har samma chans, att alla lever under samma förutsättningar?
I förskolan är alla barn integrerade i barngrupperna. Sedan kommer segregeringen när
det är tid att börja i första klass. Då kan det komma rekommendationer från lärarkåren
att en elev inte ska gå kvar i grundskolan. Det är vårdnadshavaren som beslutar vilken
skolgång som eleven får sin utbildning i. Kan en placering bli fel, går det att lära sig den
kunskapen som man går miste om när man inte läser efter grundskolans kursplan.
För vem är integrering det bästa alternativet, kan man som vuxen skapa ett utanförskap
genom att integrera? Att vara lärare idag är inte det lättaste. Det kräver mycket tid, även
lärares fritid läggs på skolarbete då det är mycket som händer hela tiden i skolan. Det är
människor som man arbetar med och för att klara av att se varje elev och ge varje elev
en god utbildning så krävs det att läraren är otroligt engagerad och nästan kan trolla
fram fler timmar på dygnet för att få dagarna att gå ihop. De flesta smågrupper har
försvunnit i skolan och man tar in fler vuxna i klassrummen istället för att plocka ut
vissa elever. Detta gör att klasserna är heterogena grupper med ett brett spektrum på
olika individer. De resurser som finns i skolorna räcker inte till att täcka det behov som
många elever har för att hitta verktygen som kan hjälpa dem att nå upp till sin fulla
kapacitet. Ska klasserna integreras med särskolan kommer det att krävas ännu mer
resurser. När det var skriverier om att särskolan skulle läggas ner och att alla elever
skulle undervisas i grundskolan reagerade många föräldrar till särskoleinskrivna elever
på ett negativt sätt. Det fanns en rädsla att deras barn skulle försvinna i mängden. Att de
inte skulle få ta del av den kompetens som finns i särskolan (Egelund mfl 2006).
Är integrering lika med ett likavärde? Kan skolorna genom samarbete uppnå en social
integrering trots att eleverna läser under olika skolgångar? Om man kan minska glappet
mellan grundskolan och särskolan så kan alla eleverna få ta del av bästa från de båda
skolgångarna. Kompetensen från särskolan och kunskapen från grundskolan.
I detta arbete har jag som mål att få en klarare bild hur informanterna upplever att
skolorna samarbete ser ut.
8
Syfte och frågeställning
Detta examensarbete skall skapa en förståelse för integreringen i skolan. Kan det finnas
några fördelar med att integrera grundskolan och grundsärskolan? Finns det några
nackdelar?
Förhoppningen med examensarbetet är att ge en inblick i integreringen i skolan och att
verksamma inom det svenska skolväsendet kan få en bredare kunskap om glappet
mellan grundskolan och grundsärskolan.
Frågeställningar
Upplever pedagogerna att grundskolan och grundsärskolan samarbetar?
Anser pedagogerna att det krävs två skilda läroplaner?
9
Kunskapsöversikt och litteraturgenomgång
Begreppsdefinition
Grundskola:
Grundskolan består av nio skolår. Varje skolår är uppdelat på en hösttermin och en
vårtermin. Kommunerna eller den privata ägaren har huvudansvaret på skolan
tillsammans med skolans rektor. Verksamheten styrs av skollagen och läroplanen. Det
finns kommunala grundskolor och privata grundskolor (Skolverket, grundskolan 2013).
Grundsärskola
De elever som har en lindrig utvecklingsstörning går i grundsärskolan. Nästan alla
elever som går i grundsärskolan kan lära sig att läsa och skriva. Med hjälp av texter och
ord kan dessa elever hitta sätt att öka sina kunskaper (Karlsudd 1999:42). För de elever
som inte når upp till kunskapskraven i grundskolan på grund av en utvecklingsstörning
kan grundsärskolan vara ett alternativ. Precis som i grundskolan så består utbildningen
av 9 årskurser och den anpassas efter elevens förutsättningar. Grundsärskolan har en
egna kursplaner och kunskapskrav (Skolverket, grundsärskola 2013).
Träningsskola
Elever som inte kan ta till sig undervisningen i grundsärskolan kan gå inriktningen
träningsskola. I träningsskolan kan eleverna lära sig att tyda enstaka ord med hjälp av
ordbildsmetoden. Undervisningen präglas av social träning och praktiska färdigheter.
En annan viktig del av undervisningen är kommunikationsträning (Karlsudd 1999:42).
10
Litteraturgenomgång
I litteraturgenomgången kommer jag att presentera mitt teoretiska perspektiv samt olika
författare som alla har skrivit om barn och elever i behov av särskilt stöd. Synen på barn
i behov av särskilt stöd har förändrats genom tiden. Den historiska tillbakablicken är
avgörande för att förstå hur vi har kommit hit som vi är idag.
En skola för alla
Med hjälp av litteraturen som jag läst kunde jag komma fram till vilka frågor som är
relevanta för detta arbete. Min frågeställning om samarbetet mellan grundskolan och
grundsärskolan väcktes när jag läste boken ”Perspektiv på en skola för alla” där
författarna gång på gång tar upp olika riktlinjer och bestämmelser som gjort genom åren
angående inkludering av elever i grundskolan. Bland annat så skriver de om
Salamancadeklarationen (sid 125) som skrevs 1994. I deklarationen framgår det att
skolan ska se elevers möjligheter istället för deras svårigheter. (Brodin & Lindstrand
2010) Denna kungörelse är 20 år gammal och litteraturen som jag läst vittnar även om
ännu äldre skrifter om hur man ska skapa en skola för alla genom integrering. Trots att
det sedan länge har uppmärksammats att elever ska integreras så upplever jag att dagens
verksamheter är för långt ifrån ”en skola för alla”. Därför var min frågeställning högst
relevant för att få en inblick hur integreringen ser ut på de tre skolor som jag gjort mina
intervjuer. Svaren som jag fick ställde jag sedan mot den litteratur som jag läst för att se
om skolorna praktiserar det som litteraturen förespråkar. Min frågeställning angående
konsekvenserna av en särskoleutbildning ställde jag för att försöka få en klarhet i hur
framtiden kan se ut för de elever som inte läser efter grundskolans mål. Jag ville veta
om ”glappet” mellan eleverna i grundskolan och grundsärskolan blir större eller mindre
när de sedan kommer ut i arbetslivet.
Särskolans framväxt
Ruta 1 (Karlsudd 99:28)
11
TIDSPERIOD
EXEMPEL PÅ
EMOTIONELL INSTÄLLNING
UTVECKLING AV
FÖRESTÄLLNINGAR OM
TILL UTVECKLINGSSTÖRDA
OMSORGSFORMER
UTVECKLINGSSTÖRDA
I. BÖRJAN AV
En utvecklingsstörd är
Avsky
Speciella institutioner och
1900-TALET
- kronisk sjuk
Fördömande
anstalter t.ex.
- ärftligt sjuk
Avvisande
sinneslöskolor och
- inte riktigt klok
Moraliserande
idiotanstalter
- en börda för samhället
II. MITTEN AV
En utvecklingsstörd är
Rädsla
Sjukhus
1900-TALET
- ej vuxen
Nedlåtande
Vårdhem
- som ett barn
Medlidande
Träningsskola
- en utvecklingshämmad person
Överbeskyddande
Grundsärskola
Bortklemande
III. 1980-TALET
En utvecklingsstörd är
Accepterande av avvikelsen
Integrerad omsorg i så stor
- en människa som alla andra
Likaberättigade
utsträckning som möjligt
men med speciella
Skall leva med övriga i
för att nå en så
förutsättningar och behov
samhället i så stor utsträckning
normaliserad tillvaro som
- en människa med
som möjligt
möjligt
utvecklingsmöjligheter
1944 bestämdes det att alla barn som var bildbara hade skolplikt. Det gjordes
utredningar av utbildningsanstalterna och efter det krävde det att skolorna behövde en
förändring. Diskussioner om integrering började väckas och det fanns en vision om att
personer med en utvecklingsstörning skulle leva ett så normalt liv som möjligt med att
vad det innebar. 1954 började en särskola växa fram. Till skillnad för
utbildningsanstalterna skulle särskolan likna en skola så mycket som det bara gick.
(Berthén 1997:27) Det fanns en grupp med utvecklingsstörda som sågs som obildbara,
de kunde vara flerfunktionshindrade och tillbringade sin tid på vårdhem. 1967 började
man att betrakta även dessa barn som utvecklingsbara och detta innebar att alla barn fick
rätt till utbildning. Detta gjorde att man nu hade två skilda skolor. Särskolan och
träningsskolan. (Berthén 1997:29) På 60- och 70-talet så strävade skolorna efter att
12
skapa en enhetlig utbildning, detta innebar att alla skulle få lika mycket tid, plats och
hjälp i skolan. . (Egelund mfl 2006:120)
1985 ställs särskolan under skollagen och i början på nittiotalet, i med
kommunaliseringen av skolorna, finns särskolan och grundskolan under samma ledning.
Syftet var att minska gapet mellan de båda skolorna och förhoppningen var att elever
skulle få det lättare att gå från en skolform till en annan. Detta mötte dock stort
motstånd då många ansåg att kommunerna inte hade den erfarenheten och de resurserna
som krävs för att driva en särskola. (Berthén 1997:32) 1991 började man tänka om och
resultatet av det är att man insåg att man inte kan ha en enhetlig skolgång utan skolan
måste istället vara likvärdig. För att nå upp till en likvärdig skolgång så måste olika
elever få olika mycket hjälp och resurser för att klara av samma uppgift. (Egelund mfl
2006:120)
Idag kan särskolan se ut på lite olika sätt. Den kan vara på en skola på ett annat ställe än
grundskolan, den kan även finnas i grundskolan lokaler, ibland kan elever som är
särskoleinskrivna få sin undervisning i en grundskoleklass. (Berthén 1997:34)
Tidigare forskning
Elever med en utvecklingsstörning är isolerade och mindre accepterade jämfört med
sina klasskamrater. Undersökningar har gjorts som visar på att elever i grundskolan inte
har någon positiv bild av elever i särskolan. Även då man trott att integrering av elever
skulle leda till positiva attityder så tyder mycket på att det är tvärt om. På 70-talet
började allt fler särskolor att lokalintegreras på grundskolorna. Trots detta så har ingen
social integrering skapats mellan de olika skolorna. (Karlsudd 1999) Det gjordes en
undersökning som visade på att systematisk mobbning av särskoleelever inte förekom
på skolorna. Eleverna accepterar varandra men trots att negativa relationer är ovanliga
så är positiva relationer minst lika ovanliga. (Karlsudd 1999:63) Regeringen tillsatte,
2001, en kommitté som skulle se över särskolan och titta närmre på utbildningen för
utvecklingsstörda elever. Direktiven som kommittén hade fått var att se om man kunde
ta bort särskolan och integrera alla elever i grundskolan och gymnasieskolan. Inför valet
2002 så sa man att särskolan skulle finnas kvar. Skälet till att ha kvar särskolan ska ha
varit att det uppstått en oro hos föräldrarna, till de elever som går i särskolan, att de
skulle få en sämre utbildningssituation om de integreras i grundskolan och
gymnasieskolan. Kommitténs uppdrag ändrades och det var nu deras uppgift att hitta
13
olika sätt att höja utbildningsgraden i särskolan. (Egelund mfl 2006:128) Argumenten
för att behålla särskolan som en egen skolform är att lärarna som arbetar på särskolan
har en otrolig kompetens som grundskolelärare inte har. En annan fördel med särskolan
är att undervisningen ofta sker i små grupper och lärartätheten är hög, vilket bidrar till
att eleverna får en god omsorg och kan ta till sig kunskapen. En av anledningarna att det
skrivs in allt fler elever i särskolan kan vara att det är svårt att få extra resurser i skolan
och för att få resurs i grundskolan så krävs en diagnos. (Egelund mfl 2006:127)
Inför att 1994 års läroplan gjordes så fanns ett hopp om att alla skolformers läroplaner
kulle ligga under samma dokument. Detta skulle visa att alla elever stod under samma
nationella mål oberoende på vilken skolgång eleverna gick. Det skulle finnas skillnader
på både ämnesmål och kunskapsinnehåll men läroplanmålen skulle vara desamma. När
det sedan 2011 införs nya läroplaner är tankarna inte längre desamma. Nu har alla
skolformer en egen läroplan. Cambridgeforskare som är insatta i detta ämne menar att
om skolan inte har gemensamma nationella mål kan strävan om ett inkluderandesynsätt
glida allt länge ifrån verkligheten. (Persson 2011:19,20)
Vilken bakgrund har de elever som går i särskolan?
Sverige har någon särförskola men majoriteten av alla barn kan skrivas in på förskolan.
Där går de flesta, oavsett bakgrund, i integrerade barngrupper. När barnen sedan tar
steget upp i den obligatoriska skolan särskiljer man på vissa elever. De elever som inte
anses, av olika anledningar, klara av att gå i grundskolan får börja i grundsärskolan.
Eleverna som är inskrivna på grundsärskolan har genomgått tester där resultatet visar att
de på grund av en funktionsnedsättning inte kommer kunna nå upp till kunskapsmålen i
grundskolan och får därför rådet att söka sig till grundsärskolan. Det är vårdnadshavarna
och eleven som tar det avgörande beslutet i vilken skolform eleven ska gå i.(Karlsudd
1999:42)
Integrering av elever
För över 60 år sedan var begrepp som integrering och normalisering uppe för
diskussion. Fram för allt så var det Bengt Nirje som, i Sverige, förde fram
normaliseringsprincipen. Principen innebar att människor med funktionshinder skulle
kunna leva under samma villkor som andra barn och vuxna. Alla ska få leva och växa
14
upp tillsammans i vårt demokratiska samhälle.(Brodin & Lindstrand 2010:81) Även
Rabe & Hill poängterar att integrering som mål även är en demokratisk människosyn,
alltså att man ser tillgångar i olikheterna och att man ser alla individer som tillgångar i
samhället. Själva ordet integrering har använts lite för lättsamt i flera år. Begreppet har
använts när man har flyttat in enskilda elever i en grupp där den enskilda eleven på
något sett varit avvikande. Det har då varit den inflyttade eleven som ska anpassa sig till
gruppen. Detta har lett till att den så kallade inkluderande eleven har blivit mer
segregerad än om den varit i en specialklass. Vikten här är att undervisningen i klassen
skall planeras och genomföras på ett sätt som gör att alla elever får möjlighet att
använda alla sina resurser för gruppens bästa. Då skapar man en gemenskap i en grupp
och medvetet strävar efter ett inkluderande synsätt.(Rabe & Hill 1996:11–13)
Många anser att begreppet integrering är något diffust och för att hjälpa till att få en
bättre klarhet på begreppet skiljer man på fyra olika aspekter.
Fysisk integrering, innebär att det geografiska avståndet mellan två grupper reduceras.
Ett exempel på detta är att en särskola lokalintegrerats på en grundskola.
Funktionell integrering, är när två grupper använder sig av samma resurser.
Social integrering, upplevs när det finns någon form av interaktion utan att någon av
grupperna, psykologiskt, känner sig utanför. Med andra ord så upplever alla sig som en
naturlig del av gruppen.
Samhällelig integrering, gäller när alla kan utnyttja och påverka sin egen situation i
samhället. Alla har rätt att använda sig av samma resurser och man ingår i en
samhörighet med andra. (Karlsudd 1999:49)
Fördelar med integrering av elever
När en elev blir placerad i en specialklass eller i grundsärskolan så automatiskt sänks
förväntningarna på den eleven. Eleven kan då lätt bli understimulerad och berövad på
sin chans att prestera sitt yttersta. Om eleven får sin undervisning i en grundskoleklass
så höjs förväntningarna och detta kan hjälpa eleven att nå sin fulla kapacitet. Elever kan
känna sig ensamma och utanför om de undervisas utanför den ”vanliga” klassen. Att
inte integrera kan leda till att eleven känner att hen inte räcker till. Det är ett sätt för
skolan att ”lösa” problemet genom att flytta eleverna istället för att omorganisera
verksamheten så att alla passar in.(Brodin & Lindstrand 2010:72) Genom integrerad
15
undervisning visas det att alla behövs. Så också i vårt samhälle, för att allt ska fungera.
Detta sätt att se på det är en demokratiskt motiverad människosyn. (Rabe & Hill
1996:16)
Genom möten med andra människor, i det tidiga livet med familjemedlemmar, senare
med andra i t.ex. förskola och skola och privat i de sociala sammanhang barnet ingår,
socialiseras barnet och får en eller rent av flera sociala tillhörigheter. (Rabe & Hill
1996:41)
Barnen utvecklas genom att lära och se på andra människor. Barnet får en bredare bild
av verkligheten och möter många olika perspektiv och beteende. Detta gör att barnet får
förebilder och senare även en social kompetens som hjälper barnet att bygga upp sin
egen roll i samhället. (Rabe & Hill 1996:41) I skolan sker mycket att
kunskapsutvecklingen i sociala sammanhang och därför är det av stor vikt att elever
integreras i klassgemenskapen för att på bästa vis utvecklas maximalt. Både lärare och
elever måste acceptera eleven oavsett vilken elev det handlar om. (Eriksson 1998:7)
Elever som har fått sin undervisning i grundsärskolan har svårt att komma in på
utbildningar efter gymnasiesär. De har även svårigheter att komma in på
arbetsmarknaden vilket leder till att de eleverna går in i daglig verksamhet efter sin
skolgång. Det är en stor vidd på elever som går i särskolan och när de inte kan få den
kunskapen och det arbetet som de klarar av påverkas deras livsvillkor och identitet för
resten av livet. Att ha tillhört en särskola innebär begränsningar för personens framtids
utsikter.(Socionomen, 2011)
Nackdelar med integrering av elever
Antalet elever som ska samsas om samma yta är en stor nackdel med integrering.
Många elever mår bäst och lär sig mest i små, välstrukturerade klasser/grupper. Detta
ser man tydligt på elever som har autism. Även elever med en grav hörselskada fungerar
bättre i små grupper.(Brodin & Lindstrand 2010:136) Än idag lever negativa attityder
och värderingar kvar angående personer med en utvecklingsstörning. Detta kan spela
roll när olika elever integreras i ett klassrum. Undersökningar har visat på att både
elever och lärare upplever att integrerade särskoleelever har lägre status än övriga
klassen. ( Eriksson 1998:20) Resurserna ute på skolorna minskar och de elever som
”faller ur ramen” får mindre utrymme för den hjälp som de behöver. För att elever ska
få mer hjälp i skolan kräver skolan allt som oftast att eleven ska diagnostiseras. Om
16
eleven har en diagnos finns det en liten pott pengar som kan användas för att sätta in
mer resurser i klassen. Då många elever som, behöver fler vuxna i klassrummet förutom
läraren, inte har en diagnos gör det att klimatet och miljön blir stressig och bråkig.
(Brodin & Lindstrand 2010:57) Lärarkompetensen att möta integrerade elever är inte
tillräckligt. De djupgående kunskaperna som krävs för att klara av att möta alla elever är
något som läraren inte har. ( Eriksson 1998:29)
Internationell forskning om integrering av elever
1981 bestämdes det i USA att elever med någon form av handikapp ska få utbildning
som tillgodoser deras kunskaper och deras styrkor fullt ut. 1990 ändrades innebörden av
denna bestämmelse då man ansåg att man skulle inkludera dessa elever i skolor. Förr
gick dessa elever i speciella skolor i någon form av träningsprogram och fick inte den
kunskapen som det nu ansågs att de kunde tillgodose. (Jenkinson 1997:25)
Liknande bestämmelser gjordes i Australien, där forskare menade att varje barn har rätt
till att undervisas med ”normala” elever i ett klassrum. (Jenkinson 1997:26)
Jenkinson (1997) skriver att förespråkarna för ett inkluderande synsätt såg att
specialklasser och separata skolsystem var orsaken till många problem i skolan. Lärare
och ledningen på skolan var snabba med att förflytta elever till specialklasser för att de
störde undervisningen på olika sätt, men det fanns ingen intention att se på sitt eget
klassrum och sin egen undervisning och ändra det för att undervisningen skulle passa
alla elever.
I Norge skrevs begreppet ”den inkluderande skolan” 1997 in i läroplanen. Detta efter att
Norge skrivit på Salamancadeklarationen om den inkluderande skolan. Tyvärr är det så
att man i läroplanen inte klargör vad denna inkludering innebär och hur detta begrepp
ska förhålla sig till andra begrepp i läroplanen som specialundervisning och anpassad
undervisning. Enligt forskare är begreppet fortfarande en politisk term och inget som
skolan arbetar för i deras dagliga verksamhet. (Egelund mfl 2006:141) En studie som
genomförts i Norge visar resultatet på att av de elever som var i behov av särskilt stöd
och som fick sin undervisnings hjälp i klassen under år ett på gymnasiet hade 24 procent
kommit ifatt kunskapsmässigt innan slutet av år tre. Av de elever som fått sin
undervisning i specialklasser var det nio procent som kom ikapp kunskapsmässigt i
slutet av år tre. (Brodin & Lindström 2010:135) 1994 samlades över 300 deltagare i
Salamanca i Spanien. 25 internationella organisationer och 92 regeringar fanns
17
representerande. Målet med sammankomsten var att se vägar som gör att elever i behov
av särskilt stöd skall integreras och få sin utbildning med andra elever. Man kom bland
annat fram till att grundskolan måste bli bättre på att undervisa alla elever innanför
skolans ramar. Grundskolans lärare måste även få mer kunskap i olika
undervisningsmetoder och få hjälp med att anpassa innehållet i undervisningen så att
alla elever kan berikas av det. (Persson 2011:20)
18
Metod
Jag har valt att använda mig av intervjuer, en kvalitativ metod, i detta examensarbete.
För att samla in informationen som jag behöver så kommer jag använda mig av
semistrukturerade intervjuer. Då min frågeställning är något oklar och då jag önskar få
en helhetsförståelse om ämnet så använder jag mig av ett induktivt angreppssätt. När
man pratar om vilka metoder man kan använda så brukar man prata om två huvudtyper
av metoder. Den ena är kvalitativa metoder och den andra är kvantitativa metoder. En
kvalitativ metod kan var en intervju, där informanten utformar egna svar på frågorna.
En kvantitativ metod kan vara en enkätundersökning där informanterna fyller i redan
utformade svar. (Larsen 2009:21)
Kvalitativ metod och kvantitativ metod
En kvalitativ metod är djupgående och kan beskriva och tolka olika svar. Här kan man
ställa en fråga som: Varför går vi i skolan?
Fördelarna med en kvalitativ metod är att man kan minimera bortfallet i med att man
träffar informanterna ansikte mot ansikte. Man har då även möjlighet att ställa
följdfrågor vilket kan leda till en djupare förståelse om ämnet och missförstånd kan
redas ut direkt på plats. (Larsen 2009:26)
Nackdelarna är att det kan vara svårt att få ärliga svar då informanten inte kan vara
anonym när man sitter mitt emot intervjuaren. Det kan även vara så att man som
intervjuare styr samtalet dit man själv vill att det ska komma och att informanten svarar
vad hen tror att intervjuaren vill höra. (Larsen 2009:27)
En del kritiker menar även att det kan vara problem med generalisering. Frågan är om
man kan dra en slutsats, som gäller överlag, när man intervjuat få personer. Bryman
(2008:369) menar att kvalitativ forskning inte ska bli resultatet av populationer utan
skall generaliseras till teori.
En kvantitativ metod visar svar som man kan kvantifiera, alltså data som siffror och
mängder. Det är det vanligt att man kategoriserar svaren man får. Här kan man ställa en
fråga som: Hur många skolår är obligatoriska i den svenska skolan?
19
Fördelar med en kvantitativ metod är att man får korta svar till sina ställda frågor. Det
blir till och med mer tydligt om man använder sig av gjorda svarsalternativ. Svaren kan
vara ärliga då man oftast svarar anonymt och vågar vara ärlig. Metoden kan vara
tidssparande då man kan skicka ut frågeformulären elektroniskt och behöver då inte
lägga tid på att boka tider och träffas med alla informanterna. (Larsen 2009:25)
Nackdelarna kan vara att det är svårt att få en förståelse om ämnet om man inser att man
behöver svar på några följdfrågor. Underlaget kan vara för tunt vilket kan leda till att
man drar slutsatser utan att ha den rätta informationen. Men om förarbetet är riktigt
gjort och genomtänkt så kan detta undvikas då man förhoppningsvis ställer alla de
frågor som man behöver för att dra sin slutsats. (Larsen 2009:26)
Några skillnader mellan kvantitativ och kvalitativ forskning är siffror kontra ord. Där de
kvantitativa svaren framställs med hjälp av siffror som exempel ett diagram. De
kvalitativa svaren presenteras istället med hjälp av ord och meningar. En annan skillnad
är att i en kvantitativ undersökning är det forskarens intresse och frågor som styr vilka
svar som ska komma fram medan det i en kvalitativ intervju är deltagarens intresse och
svar som styr vilket resultat det blir.(Bryman2008:371) Det finns även likheter mellan
de båda metoderna. Oavsett vilken metod som forskaren väljer så vill hen få besvarat
sina problemformuleringar eller forskningsfrågor. Både metoderna innebär att man
samlar in data för att sedan relatera svaren till existerande litteratur. I metoderna så vill
forskaren visa att och om det finns variation i svaren och om dessa variationer har något
samband. (Bryman 2008:373)
Intervju
En intervju är inte som ett samtal. I ett samtal är personerna jämlika medan de i en
intervju har olika roller där en frågar och en svarar. En intervju har som mål att samla in
information om något eller några specifika ämne eller ämnen. (Lantz, 2007:11)
Inför en intervju är det viktigt att utforma en intervjuguide. Viktigt att tänka på är att
man börjar med frågor som ligger lite i periferin till huvudfrågan. Man kan börja med
att fråga om bakgrund och erfarenheter, detta gör man med syftet att få informatören att
känna sig avslappnad och bekväm. För att sedan leda in frågorna på det ämnet som man
20
vill beröra. Det kan vara en fördel att avsluta intervjun med några generella frågor för
att få ett bra avslut. (Dalen, 2007:31)
Urval
Jag la ingen vikt i att rikta in mig på att intervjua en förutbestämd person. Jag är fullt
medveten att intresset för att ställa upp på en intervju mitt i terminen inte direkt är högt.
Jag valde helt enkelt att ta kontakt med flera olika grundsärskolor och grundskolor där
jag tagit reda på att det finns ett samarbete skolorna emellan. Men hur detta samarbete
ser ut skiljer sig från de olika skolorna.
Jag hade turen att få tre informanter som ville ställa upp på intervju. Dessa tre personer
arbetar med liknande men ändå helt olika elevgrupper. En informant arbetar i
grundskolan med elever som är grundskoleinskrivna och elever som är inskrivna på
grundsärskolan. Den andra informanten arbetar i en särskola som är lokalintegrerad på
en grundskola och den tredje informanten arbetar i en grundsärskola men med
inriktning träningsskolan. Detta gav mig en bred bild om hur elever kan undervisas i
olika skolgångar och det gav mig en djup bild om hur elever kan vara integrerade i olika
verksamheter.
Genomförande
Jag började med att skriva ett brev och skickade ut detta brev till samtliga särskolor i
Malmö kommun och till de närliggande kommunerna. I brevet skrev jag vem jag är och
vad det är som jag ville ha hjälp med. Efter någon dag så var det tre personer som svarat
mig. Jag bestämde träff med dessa personer för att genomföra min intervju. Jag träffade
två av informanterna på deras arbetsplats i egna rum bakom stängde dörrar. Den tredje
intervjun skedde på arbetsplatsen men inte bakom stängde dörrar. Detta var informanten
själv som ville ha de så och jag upplevde det som befriande att sitta i lite ljud och
rörelse. Det var den sista intervjun som jag kände att jag kom åt den känslan som jag
strävar efter att nå under en intervju. En känsla av trygghet och ärlighet.
Bearbetning av insamlat material
Jag transkriberade det materialet jag hade. Alltså så översatte jag det talade språket till
skriftspråk. Då jag skriver denna uppgift ensam så hade jag inte annat val än att
21
transkribera alla intervjuerna själv. Dock så ser jag detta som en fördel som uppdelat
material inte kan införa. Det var jag som genomförde alla intervjuerna, jag såg och
tolkade informanten. Detta gjorde det lättare att få med allting i transkriberingen och på
så sätt inte riskera att missa något.
Forskningsetik
Jag har under hela arbetets gång följt de forskningsetiska principer som krävs vid
forskning. Här följer de fyra kraven som enligt Forskningsetiska principer (hämtad
2014) skall följas.
1. Informationskravet. Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den
aktuella forskningsuppgiftens syfte.
2. Samtyckeskravet. Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin
medverkan.
3. Konfidentialitetskravet. Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall
ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant
sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.
4. Nyttjandekravet. Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för
forskningsändamål.
22
Resultat
Utbildning/arbetsplats
Lena examinerades som textillärare i början på 80-talet och har arbetat inom skolan
sedan dess. Hon har gått fortbildning i svenska som kommunen anordnade.
”Jag kände att jag ville bli lärare, jag har varit aktiv inom elitidrott så från början
tänkte jag idrottslärare. Samtidigt så kanske det skulle bli lite mycket, med idrott både
på arbetet och på fritiden. Det var min mamma som sa att jag kunde bli textillärare och
på den vägen är det”
Det primära för Lena var att bli lärare, sen är det klart att det underlättar för
undervisningen om läraren har ett eget intresse i det hon lär ut. Förutom textilslöjd så
har Lena undervisat i bild och i svenska. Lena har textilundervisning för
grundskoleeleverna i åk 3-6 och sen har hon textilundervisningen för de elever som är
inskrivna på grundsärskolan. Hon arbetar i arbetslag på mellanstadiet. Varje gång
eleverna från grundsärskolan har slöjd så är där en pedagog från grundsärskolan med
inne i textilsalen.
Allan är utbildad lärare med samhällskunskap som huvudämne. Han har behörighet att
undervisa från förskoleklass upp till år 6. Han examinerades från lärarutbildningen 2010
och läser nu till speciallärare på halvfart samtidigt som han arbetar 100 procent. Allan
säger att han läser vidare till speciallärare för att det är krav att man innan 2018 ska vara
utbildad för att få arbeta i grundsärskolan. Redan innan Allan började läsa till lärare,
visste han att han ville arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Efter sin examen har
han arbetat som stöd för tre särskoleinskrivna elever i grundskolan och nu arbetar han i
en särskoleklass. Särskolan arbetar i lärarlag med fem till sex personer och de jobbar
med sinnena och med mycket bilder. Allan menar att det sätt som de arbetar på skulle
fungera även i grundskolan. Alla lektioner, mer eller mindre, undervisas inne i
klassrummet.
Kent gick fritidsledarutbildningen och examinerades från den 2003. Efter att ha arbetat
ett par år på fritids på en särskola, tog han tjänstledigt och vidareutbildade sig till
specialpedagog. När Kent läste till specialpedagog så pågick ett lyft för att få fler att
söka till specialpedagog. Detta innebar att CSN gick in och stöttade så att studenterna
23
inte behövde ta höga lån utan det mesta av pengarna var bidrag. Kent kände och visste,
innan han började utbilda sig, att det var specialpedagog han ville bli. Han ser en otrolig
fördel med att vara specialpedagog, då han inte är begränsad till att arbeta på en skola,
utan hans kompetens har breddat hans yrkesmöjligheter och så har han fått bättre
valmöjligheter. Kent arbetar i ett eget rum med en till en undervisning, han är även i en
klass och så har han idrottslektionerna. Han trivs med sitt arbetssätt och tycker om att
han får en chans att lära känna varje elev på djupet. Han träffar upp till 20 elever varje
dag. De arbetar i arbetslag på fem vuxna. Trots att det är en specialpedagog som Kent är
så är hans anställning mer som en lärare med specialpedagogiska kunskaper.
Vilken bakgrund har de elever som går i särskolan?
De flesta elever, som idag går på de särskolorna som mina informanter arbetar med, har
gått i vanlig förskola och sedan börjat på grundsärskolan när de började år ett. Allan har
två eller tre elever som började i grundskolan men som senare har blivit överskrivna till
särskolan istället. I de tre olika kommunerna finns ingen särförskola utan barnen är
integrerade i förskolan och i förskoleklassen.
Integrering av elever
När jag intervjuade mina informanter och kom till frågorna om integrering svarade de
på följande sätt. På Lenas skola är särskolan lokalintegrerad. De har två egna klassrum
men kapprum delar de med förskolebarnen. Lena förklarar att de elever som är
inskrivna på särskolan äter middag när förskoleklasserna gör det och har middagsrast
med dem också. Förmiddagsrasten har hela skolan samtidigt. Utemiljön är uppdelad
mellan de yngre eleverna medan de äldre får lov att röra sig fritt över hela skolgården.
Musiklektionerna är ibland särskolan själv och ibland är de integrerade. Särskolan har
för få elever inskrivna för att de ska klara av att ha en idrottslektion tillsammans så det
har de med andra klasser. Där beror det på mognad och fysisk storlek vilken klass de
integreras i.
Särskolan är lokalintegrerad men samarbetet skolorna emellan kunde enligt Allan vara
mycket bättre. De delar matsal och idrottshall. Alla förmiddagsraster har de på samma
tid. Men trots att de delar skolgården så är de särskoleinskrivna eleverna oftast själv.
”Vi kan bli mycket bättre på att ha samma tider, särskolan och grundskolan” Allan
24
Skolan har haft någon kamratstödjardag tillsammans och en elevensval lektion där
eleverna varit integrerade. I Allans klass går där en elev som har de praktiska och
estetiska ämnena tillsammans med en grundskoleklass.
”Det har precis skett en omorganisation i ledningen på skolan och en del personal har
blivit uppsagda. Detta har lett till att samarbetet inte är lika frekvent nu som innan. Nu
har alla elever någon gemensam sångstund per år, Lucia bland annat” Kent
Särskolan ligger på en grundskola men särskolan har egna klassrum och korridorer. De
gemensamma ytorna på skolan är matsal, idrottshall och utemiljön. De elever som kan,
har en del lektioner i en grundskoleklass. Detta är svårt vid de teoretiska ämnena men
fungerar oftast bra när det är praktiska ämnen. Någon gång per år samlas alla elever och
sjunger tillsammans, vid Lucia till exempel.
Fördelar med integrering av elever
Alla tre informanterna var ense om att integrering har många fördelar. Alla tyckte att
man ska integrera så mycket som det går, men att man alltid måste se till individens
bästa. För Allan innebär detta att alla elever ska integreras i grundskolan, det är hans
mål. Lena menar att en del lektioner kan alla integreras men att de särskoleinskrivna
eleverna behöver en egen miljö med ett annat arbetstempo ibland. Kent anser att
integrering är möjlig med en del elever i de praktiska ämnena men ser svårigheter att
integrera i de teoretiska ämnena.
Lena tycker att det blir ett naturligt bemötande. Man ser och upplever att alla människor
är olika. På hennes skola är det inget konstigt med olikheter.
”Det är bra att se att eleverna på särskolan är kompisar de med”, Lena
Om det finns någon rädsla mellan eleverna så kan den försvinna med hjälp av att alla
elever lär känna varandra. Både Kent och Lena pratade om att särskoleeleverna får
positiva förebilder och att grundskoleeleverna kan göra att särskoleeleverna blir lite
bättre. De ”drar” de framåt och särskoleeleverna lyfter sig lite och tar efter vad andra
elever gör. Alla tre anser att eleverna får tidigt en uppfattning om hur samhället ser ut.
Grundskoleeleverna som gått integrerat kan få en annan förståelse och många är måna
om alla elever och hjälper gärna till om det behövs.
25
”Det är positivt om elever möts så tidigt som möjligt. Främst ur ett demokratiskt
perspektiv då vi alla lever och ska leva i samma samhälle. Det är bra att mötas och att
lära av varandra.” Allan
Nackdelar med integrering av elever
”Det är svårt att inkludera alla elever på textillektionerna. Jag har stora grupper med
14-15 elever. Särskoleeleverna skulle drunkna i det, i allt buller och så.” Lena
Allan har svårt att se några nackdelar. Mobbning skulle kunna vara en nackdel. Allans
vision är att alla elever ska vara inskrivna i grundskolan. Han kämpar varje dag med att
få alla sina elever ett steg närmre grundskolan. Kent anser att nackdelarna med
integrering kan vara att linjen är så fin och tunn mellan när det fungerar med integrering
och när det inte gör det. Det kan bli fel att integrera elever i stora grupper. En del elever
är så pass ”speciella” och det är av största vikt att situationen inte blir kränkande.
Integrering är bra om alla elever upplever det som bra.
”Det kan hända saker, hur vet man att det inte är kränkande?” Kent
Konsekvenser
Det har dykt upp ett och annat ”fall” i media där unga vuxna anser sig ha varit
felplacerade i skolan, De har läst under särskolan och gått miste om den kunskapen som
grundskoleeleverna får. En elev som Lena undervisade, som var särskoleinskriven,
förstod senare att hen har fått fel skolgång och efter en del tester så visade sig att hen
skulle gått i grundskolan. Detta är så klart tragiskt då denne elev har svårt att läsa in all
den kunskapen som hen inte fått ta del av i särskolan. Lena säger att de aldrig
uppfattade det som om den eleven inte skulle gått i särskolan. Hon fortsätter och säger
att hon ibland ser elever i grundskolan som kanske skulle behöva läsa efter särskolans
kursplaner. En gång så hade Allan en elev som Allan ansåg var felinskriven på
särskolan. Han stöttade denna elev till att söka till en skola som arbetade med att
integrera eleverna i grundskolan så att hen inte skulle hamna för långt efter sina
jämnåriga fram tills nästa utredning kunde göras. Om en elev går i särskolan så har den
eleven sämre chanser att läsa vidare på en utbildning senare i livet.
”Jag har aldrig mött någon elev som enligt mig har varit felplacerad på särskolan, men
det är klart att de finns, de felinskrivna eleverna. Både här och i grundskolan” Kent
26
Eleverna får inte betyg, i den bemärkelsen, i särskolan som ger de behörighet att läsa
vidare efter grundsärskolan. Den finns gymnasiesär och särvux men dessa utbildningar
medför, även de, begränsningar. Men elever kan ta till sig kunskapen och bemästra den
på ett annat sätt när de läser på särskolan. Det är ett annat tempo och en annan studiero
som vissa elever behöver för att förstå vad de studerar.
”Kunskapen som vi lär ut får de inte på papper i form av ett betyg, utan de får det med
sig för livet” Kent
Kursplaner
Två av mina tre informanter arbetar inom särskolan medan den tredje informanten
arbetar i grundskolan. Det är de två informanterna som arbetar inom särskolan som har
svarat på mina frågor om kursplanerna. Den tredje är inte tillräckligt insatt i särskolans
kursplaner för att svara på intervjufrågorna.
Allan är nöjd med särskolans kursplan men han har en förhoppning att en dag arbeta
under samma kursplan som grundskolan. En skola för alla i stället för två skolor. Kent
är även han nöjd med särskolans kursplan. Fördelen med denna nya kursplan är att det
finns en röd tråd från träningsskolans kursplan till särskolans kursplan och till
grundskolans kursplan. Vilket gör att man kan sätta de höga mål som eleverna kan nå
upp till. Där särskolans högsta mål slutar, där tar grundskolans mål vid. Kent tycker att
det hade varit för svårt om alla läst under samma kursplan, då Lgr 11 är alldeles för svår
att bryta ner till den nivån som behövs på särskolan.
27
Analys/diskussion
I denna del av arbetet kommer jag att analysera resultatet av intervjuerna men hjälp av
litteraturen som jag presenterat i litteraturgenomgången. Både i litteraturavsnittet och i
resultatdelen har jag delat upp arbetet under snarlika rubriker. För att vara tydlig
kommer jag i analysdelen använda mig av liknande indelningar.
Vilka bakgrunder har elever i särskolan?
Alla tre informanterna berättar om hur alla förskolebarn är integrerade i barngrupper
fram till dess att den obligatoriska skolgången tar vid och barnen blir elever. Då
segregeras en skara elever från grundskolan och eleverna får olika utbildningar. Detta
stämmer väl överens med det som Karlsudd (1999) skriver i sin bok. Han menar att mer
än 90 % av begåvningshandikappade barn går i integrerade barngrupper i förskolan.
Endast ett fåtal förskolor i Sverige har en viss sorts specialavdelningar för vissa barn.
Han menar också att det vid skolstart, många gånger, sker en särskiljning mellan
eleverna. (Karlsudd 1999:39)
Integrering av elever
Under mina tre intervjuer med informanterna upplevde jag att de alla tre hade svårt att
formulera några av sina svar. Det kändes som om de fick tänka till några gånger innan
de svarade. Jag upplevde det som att de tänkte mycket på hur de skulle formulera sig för
att låta politiskt korrekt. Denna upplevelse bygger jag på de olika orden som de
använde, hur de benämnde sina elever och hur de på något sätt önskade att verkligheten
såg annorlunda ut än vad den gör. Framför allt så märktes det tydligt när vi pratade om
integrering och hur de arbetade med att integrera elever. Brodin och Lindstrand (2010)
skriver att det redan på 1950- och 1960-talen diskuterades om integrering av elever i
skolan. Vid frågan om särskolans elever integreras med grundskolans elever svarade
alla att de integreras. När de sedan började förklara hur de integreras så märkte de
ganska snabbt att, förutom vid enstaka lektionstillfälle och enstaka elever, det bara
integrerades vid luciafirande och andra högtider. På Lenas skola var tillfällena något fler
då de särskoleinskrivna eleverna har idrottslektionerna med grundskolans elever. Alla
tre svarade enhetligt att det är lättare att integrera elever med varandra på de praktiska
ämnena än på de teoretiska ämnena. Karlsudd (1999) skiljer på fyra olika begrepp som
28
man kan integrera på. De är fysisk integrering, funktionell integrering, social integrering
och samhällelig integrering. På mina informanters skolor är särskoleeleverna fysiskt
integrerade, då de går i lokaler inne på grundskolan, de är även funktionellt integrerade i
och med att de använder samma resurser så som matsal, idrottshall och utemiljön.
Samhällelig integrering som innebär att alla ingår i en samhörighet med varandra
upplever jag utifrån de svar som jag fått att särskoleeleverna inte är. Den sociala
integreringen är det mycket lite av och alla informanterna svarade att de önskar att det
fanns mer social integrering mellan eleverna.
Fördelar med integrering av elever
Lena ser många fördelar med integrering, både i skolan och senare ute i arbetslivet. Hon
fortsätter att berätta att en av fördelarna är att man får mötas tidigt och se att alla
människor är olika och att arbeta med de olikheterna på ett positivt sätt. Ur en
kunskapsgivande synvinkel är social integrering att föredra. Detta på grund av att
eleverna får en social kompetens som gynnar dem ut i vuxenlivet. (Rabe & Hill
1996:41) Även Eriksson (1998) poängterar att kunskapsutvecklingen ofta sker i det
sociala och att det är lättare för elever att lära i integrerade miljöer. (Eriksson 1998:7)
Kent pratar om att de särskoleinskrivna eleverna får positiva förbilder, både socialt och
kunskapsmässigt, i de grundskoleinskrivna eleverna. Detta stämmer överens med det
som Brodin & Lindstrand (2010) skriver om att förväntningarna höjs på elever som får
sin undervisning i en grundskoleklass och att grundskoleeleverna prestationer hjälper
särskoleeleverna att nå sin fulla kapacitet. (Brodin & Lindstrand 2010:72) Även Allan
säger att elever lär av varandra, och för att göra det måste de träffas och undervisas
gemensamt. Rabe & Hill (1996) menar att den sociala integreringen är viktig då den
visar på att alla elever behövs och att möte som blir mellan elever hjälper eleverna att
skapa sociala tillhörigheter.(Rabe & Hill 1996:41) Även Jenkinson (1997) skriver att
om man har en skolgång skulle det resultera i att skolan har mer pengar att använda på
vuxna i klassrummen. Istället för att ha specialpedagogerna i särskolan så ska de följa
med in i grundskoleklasserna när eleverna integreras. Det skulle vara en fördel att
integrera skolorna då grundskoleeleverna hade förutom läraren fått en specialpedagog i
klassrummet som finns till hjälp för alla eleverna. Hon fortsätter med att skriva att de
särskoleinskrivna eleverna hade fått hjälp att prestera mer genom att se och lära av alla
elever i gruppen.
29
Nackdelar med integrering av elever
Barn är enskilda individer som reagerar olika på olika situationer. När man arbetar med
barn så gäller det att man kan se varje enskild individ och förstå deras behov för att
lyckas med gruppen/klassen. Alla människor påverkas av miljön som vi befinner oss i.
Egelund, Haug och Persson (2006) skriver i sin bok att det kan vara en nackdel att
integrera döva elever med hörande då de förlorar teckenspråket i en klass där alla inte
pratar med tecken hela tiden. De fortsätter att skriva om hur elever kan i
specialklasser/grupper blomma upp med jämlika och på så vis utvecklas. Allan såg inga
nackdelar med att integrera alla elever, han menar på att skolan och utbildningen kan
formas så att den passar eleverna oavsett vilka elever det är. Både Lena och Kent såg
däremot nackdelar med att alla elever ska undervisas tillsammans. Lena menar att
särskoleeleverna behöver en annan studiero och tempo. Det är svårt att skapa det i en
grundskoleklass. Detta menar även Brodin & Lindstrand (2010) är en nackdel med
integrering, de skriver att grundskolan har små ytor till många elever. Kent pratade
mycket om att man måste se på individen. Han fortsatte med att säga att vissa elever är
så pass ”speciella” att det kan bli svårigheter att integrera på grund av att situationen
kan bli kränkande. Inte bara för särskoleeleven utan även för grundskoleeleven. Detta
med kränkning och negativa attityder skriver Eriksson (1998) om i sin bok. Han visar på
undersökningar som har gjorts där både elever och lärare anser att särskoleelever har en
lägre status än grundskoleelever. Elever i behov av särskilt stöd blir fler och fler, detta
leder till att resurserna på skolan inte längre räcker till. 21 procent av de elever som är
inskrivna i den obligatoriska skolan är i behov av särskilt stöd. Tyvärr är det så att alla
dessa inte får den specialpedagogiska hjälp som de behöver. Grundsärskolans elever har
ökat från 0,9 procent till 1,4 procent de senaste åren. (Brodin & Lindström 2010:134)
Om de grundskoleinskrivna eleverna inte kan få den hjälp som de behöver i skolan hur
ska då skolan räcka till även för de särskoleinskrivna eleverna?
Konsekvenser
Samtliga informanter pratar om att det är positivt att man som barn ser hur samhället ser
ut. De menar på att om man integrerar särskolan med grundskolan så speglar det hur
vårt samhälle ser ut. Här tycker jag att det är tvärt om, att samhället speglas genom att
inte integrera särskolan i grundskolan. Enligt mig så är inte alla människor integrerade i
30
samhället. Många gånger arbetar de före detta särskoleinskrivna eleverna i någon form
av daglig verksamhet, segregerade från det ”vanliga” arbetslivet. Allan förklarar att han
alltid arbetar för att alla särskoleinskrivna elever ska integreras i en grundskoleklass och
förhoppningen är att de ska läsa under grundskolans kursplaner. Hans mål är att ha en
gemensam skolgång för alla elever. Detta på grund av att de elever som får sin
utbildning på särskola inte får ta del av den kunskapen som lärs ut i grundskolan. Detta
resulterar i att det blir mycket svårt, nästan omöjligt, att vidareutbilda sig efter
gymnasiesär. Brodin & Lindström (2010:135) presenterar en forskning som gjort i
Norge där elever i behov av särskilt stöd har medverkat. En del elever fick sin
undervisning i specialklasser och en del fick hjälpen i klassrummet. Resultatet var att
fler än dubbelt så många elever som efter det tredje året på gymnasiet hade kommit
ikapp kunskapsmässig när de integrerades i klassrummet. Kent pratar om att de
särskoleinskrivna kan läsa vidare på gymnasiesär och särvux men får aldrig den breda
kunskapen som grundskoleelever får. Däremot blir de undervisade på ett sådant sätt att
kunskapen som de får kan de ta till sig och bemästra på ett sätt som de hade haft svårt
att göra i en grundskoleklass.
När Kent och Allan fick frågor angående för- och nackdelar med särskolans kursplan
tyckte de inte likadant. Kent menar att den nya kursplanen i särskolan är bra och han ser
det som positivt att det nu finns en röd tråd med grundskolans kursplan. Där särskolans
högsta mål är tar grundskolans lägsta mål vid. Vilket innebär att man kan
individanpassa målsättningen och ge eleverna höga mål som de klarar att nå upp till.
Allan vill att man ska skriva om grundskolan kursplan så att den passar elever i båda
skolgångarna. Som jag tidigare skrev så vill Allan att alla elever ska vara inkluderade i
samma skolgång med samma mål.
Egna tankar och funderingar
Kan man integrera alla elever i ett klassrum? Om skolorna hade ändrats, om man hade
fler vuxna i klassrummen och många små grupper i den lite större klassen hade
förmodligen särskoleinskrivningarna minskat. Tyvärr finns det verken pengar eller
skolor som har den ytan som hade krävts för att detta skulle bli möjligt. Skulle en skola
för alla gynnat alla elever? Jag upplever efter mina intervjuer att det inte skulle vara den
ultimata skolgången. För att utbildningen ska vara lika för alla måste den vara olik. Jag
håller med mina informanter att samspelet mellan de båda skolgångarna kunde varit
31
mycket bättre. Samtidigt behövs särskolan för en del elever. För att dessa elever ska få
ut max av deras skolgång behöver de tempot och undervisningssättet som finns i
särskolan. Jag känner att vi inte är redo för att integrera alla i en skola. Idag är vi snabba
med att ställa diagnoser men vi är inte lika snabba med att hitta på sätt att leva med
dessa diagnoser. Här är särskolan långt fram i utvecklingen. De arbetar mycket med
sinnena och kan genom sin kunskap lära ut olika elever på ett bra sätt. Enligt mina
erfarenheter har grundskolan en del personal, specialpedagoger, som kan mycket om
olika sätt att lära ut men många lärare besitter inte denna kunskap. Det är sällan som
man ändrar miljön för att den ska passa eleven. Man försöker i stället att ändra eleven
för att passa in i miljön.
Slutsats
De tre pedagoger som jag har intervjuat anser att grundskolan och särskolan har ett
samarbete. Tyvärr är detta samarbetet begränsat och samtliga pedagoger anser att
samarbetet på deras skolor kan bli bättre. Informanterna menar att de negativa
konsekvenserna av att ha läst efter särskolans mål är många. En negativ konsekvens är
att det krävs mycket av en elev som vill vidareutbilda sig då eleven måste läsa upp sina
betyg och utöka sina kunskaper för att nå grundskolans mål. En annan negativ
konsekvens att eleverna blir begränsade i vilka yrken som de kan få när de blir vuxna.
Detta på grund av att man behöver ha en utbildning för att bli anställd på de flesta
arbeten idag. Som förslag till fortsatt forskning så hade jag tyckt att det var intressant att
observera några lektioner i grundsärskolan. Detta för att få en inblick i hur
undervisningen går till och på så vis jämföra detta med mina egna erfarenheter om
grundskolans lektioner. Det hade även varit intressant att på ett diskursteoretisk sett
analysera de två olika läroplanerna för att se skillnader och likheter.
32
Referenslista
Berthén Diana (1997) Förberedelse för särskildhet, Särskolans pedagogiska arbete i ett
verksamhetsteoretiskt perspektiv. Doktorsavhandling, Karlstad Universitetstryckeriet
Brodin Jane, Lindstrand Peg (2010) Perspektiv på en skola för alla, Lund:
Studentlitteratur
Bryman Alan (2008) Samhällsvetenskapliga metoder, Kina: Liber
Dalen Monica (2007) Intervju som metod, Malmö: Gleerups
Egelund Niels, Haug Peder, Persson Bengt, Inkluderande pedagogik i skandinaviskt
perspektiv, 2006 Nacka: Liber AB
Ericsson Inger (2008) Särskoleelever i vanliga grundskoleklasser, Malmö
Förhammar Staffan (1991). Från tärande till närande: Handikapputbildningens
bakgrund och socialpolitiska funktion i 1800-talets Sverige (Stockholm
studies in history, nr. 43). Doktorsavhandling, Stockholm: Almqvist &
Wiksell International.
Jenkinson Josephine (1997) Mainstream or special?Educating students with disabilities
Cornwall: T J press
Karlsudd Peter (1999) Särskolebarn i integrerad skolbarnsomsorg, Kalmar
Lantz Annika (2007) Intervjumetodik, Studentlitteratur
Larsen Ann Kristin (2009) Metod helt enkelt, Malmö: Gleerups
Persson, Bengt (2011) Lärarutbildningens betydelse för en inkluderande skola, Borås:
Responstryck AB
Rabe Tullie, Hill Anders (1996) Boken om integrering, Ide Teori Praktik, Malmö:
Berlings
33
Forskningsetiska principer
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad 2014-02-14)
Skolverket, grundskolan (2013)
http://www.skolverket.se/skolformer/grundskoleutbildning/grundskola (Hämtad 201402-12)
Skolverket, grundsärskola (2013)
http://www.skolverket.se/skolformer/grundskoleutbildning/grundsarskola (Hämtad
2014-02-11)
Skolverket, läroplaner (2013)
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser (Hämtad 2014-03-11)
Socionomen (2011)
http://www.socionomen.nu/text/sarskolan (Hämtad 2014-03-12)
34
