Sex och
samlevnadsprojekt
2012
Habiliteringen
Dalarna
Slutrapport
Kristina Lindström
December 2012
Grundläggande information
Bakgrund
Habiliteringsledningen har av den grupp som speciellt skall fokusera på
transitionsarbetet inom Habiliteringen uppmärksammats på att resursen för sex och
samlevnadsarbetet har varit liten och att verksamheten inte haft tillräcklig kunskap
och fokus på området.
Projektmål
•
•
•
•
•
Att nå ut med information/rådgivning om sexualitet och samlevnad.
Att skapa en naturlig och tillåtande attityd att arbeta med sexologiska
frågeställningar.
Att personalen inom Habiliteringsverksamheten har en ökad kunskap inom
området sex och samlevnad.
Att personalen känner sig kompetent att stötta brukare i deras eventuella
svårigheter när det gäller sex och samlevnadsfrågor.
Att det finns ett koncept för utbildningsinsatser till brukare, anhöriga och ett
nätverk för sex och samlevnadsfrågor.
Organisationsplan
Sex och samlevnadsrådgivaren är direkt i sin funktion som länsresurs underställd
biträdande verksamhetschef.
Länsresursuppdraget är 75% 1/2 - 31/3 och 100% 1/4 - 31/12 2012.
Uppdraget är tidsbegränsat till 2012-12-31
Ersättning för 25% regleras i specifik tjänst i samråd med och finansierad av
gemensamma medel hos GerRehab. Övriga 75% finansieras av ”fonderade” egna
LSS-medel.
Historik
•
•
•
•
Jag har informerat på arbetsplatsträffar om projektets mål under vårterminen.
Besökte alla arbetslag på barn/ungdom/vuxen habiliteringen under vår och
hösttermin, för att ta del av vad de redan gör och ge dem kunskap, mod och
verktyg för att lyfta frågor kring sex och samlevnad.
Reviderad brochyr om sex och samlevnads frågor för att den skulle finnas i
tillgänglig i väntrummen inom vuxenhabiliteringen.
Innan projektet påbörjades träffade nätverket ungdomsmottagningarna på
deras länsträff för att höra hur de arbetar för vår målgrupp och vi föreläste om
kognitiva svårigheter och diagnosgrupperna vi har inom habiliteringen.
Projektnytta
Att nå ut med information/rådgivning om sexualitet och samlevnad.
Habiliteringens brochyr om sex och samlevnads ska finnas tillgänglig i väntrummen
inom vuxenhabiliteringen.
I barnväntrummen ska det finnas info om barns sexualitet – en vägledning kring
barns beteenden av RFSU (riksförbundet för sexuell upplysning).
Innan projektet påbörjades träffade nätverket ungdomsmottagningarna på deras
länsträff för att höra hur de arbetar för vår målgrupp och vi föreläste om kognitiva
svårigheter och diagnosgrupperna vi har inom habiliteringen för att de bättre ska
kunna bemöta vår målgrupp.
Utbildningar:
Hur man kan prata med sitt barn om sexualitet – riktat till föräldrar. Ge föräldrar
redskap för att samtala med sina barn och ungdomar –sex deltagande föräldrar.
Grundläggande sexualkunskap -för ungdomar/vuxna med utvecklingsstörning.
Inga anmälda.
Syftet med utbildningen var att repetera kunskap de fått i skolan men kanske inte
tagit till sig. Behovet av att känna sig själv blir också mera påtagligt när man flyttar
hemifrån.
Relationer till en partner, tre träffar - blandade diagnosgrupper – sex deltagare.
Råd och tips för det sociala spelet.
Tid att lära känna sig själv, tillsammans med andra.
Uppdragsutbildning Sex och samlevnad - till kommunernas personal x 2 dagar,
68 deltagare.
Innehåll:
Attityder – förhållningssätt
Den sexuella utvecklingen
Utvecklingsstörda – sexualitet
Autism/Aspergers syndrom – sexualitet
Värderingsövningar.
Det är personerna i nätverket inom habiliteringen som planerat och genomfört
utbildningarna.
Handledning
- har givits till kommunernas personal ( ett dagcenter i Orsa och ett boende i Mora)
av sex och samlevnads rådgivare efter förfrågan.
Föreläsningar
- gymnasieskolor (omsorgsprogrammet på Stiernhööksgymnasiet i Rättvik och
Kristinegymnasium i Falun).
information till läkarna på deras fredagsmöte
av sex och samlevnadsrådgivare
Innehållet i föreläsningarna har handlat om attityder, förhållningssätt och kunskap
om samtalsunderlag (ritprat och bilder) man kan använda sig av i mötet med
brukaren.
Samtal
- individuellt (92 st, 26 personer=16 vuxna + 6 barn), parsamtal( 2 par) och
stödsamtal till föräldrar( 6 föräldrar)har
givits av sex och samlevnadsrådgivare på uppdrag av teamen.
Att skapa en naturlig och tillåtande attityd att arbeta med sexologiska
frågeställningar.
Information finns i väntrummen som visar att habiliteringen tycker att ämnet är viktigt
och att det är ok att lyfta frågan i mötet med habiliteringspersonalen.
Minst en representant från varje habiliteringsenhet är med i nätverket man har då
nära till en fysisk person att rådfråga och som kan lyfta frågor vidare på ett naturligt
sätt.
Nätverket har varit en viktig plats för att utbyta erfarenheter,planera utbildningar
utifrån det behov vi möter i vardagen inom olika yrkesgrupper och som
kunskapsbank.
Transitionsgruppen som fanns i länet har gjort ett transitionsschema kring sex och
samlevnadsfrågor – det visar att vi ska arbeta med dessa frågor.
Att personalen inom Habiliteringsverksamheten har en ökad kunskap inom
området sex och samlevnad.
Jag har informerat på arbetsplatsträffar om projektets mål under vårterminen.
Besökte alla arbetslag på barn/ungdom/vuxen habiliteringen under vår och
hösttermin, för att ta del av vad de redan gör och ge dem kunskap, mod och verktyg
för att lyfta frågor kring sex och samlevnad. Hänvisade till Sex och
samlevnadsmappen på G/gemensam/arbetsgrupper…./sex och samlevna där mer
kunskap finns att hämta, se nedan
• Nätverksrepresentanter
• Litteraturlistor/Filmer-AV-media
• Diagnoser - sex och samlevnad.
• Att själv ta ställning/bearbeta
• Bildspel Asperger och sexualitet
o Utveckling och sexualitet
o Ska man väcka den Björn…
• Värderingsfrågor
• Samtalsunderlag
• Förslag på utbildningsmaterial för utvecklingsstörda och NP
• Utbildningskoncept
• Samhällets värderingar
• Härifrån har vi hämtat vår kunskap
• Kognitiva svårigheter att tänka på
• Kondomutbildning – film på umo.se
• Plissitmodellen Jack Lemmon
• Tankar inför vuxenlivet kring sexualitet
• Länklista sexualitet/våld
Habiliteringspersonalen kan ta del av uppdragsutbildningen i sex och
samlevnadsfrågor vi ger till kommunens personal.
Seminariedag 21 nov – presentation av projektet och genomgång av material som
finns på G. Enheterna fick 10 min var för att lyfta egna erfarenheter och frågor. Bil 1.
Att personalen känner sig kompetent att stötta brukare i deras eventuella
svårigheter när det gäller sex och samlevnadsfrågor.
I Nätverket är det en naturlig och tillåtande attityd, det har varit svårare ute på
enheterna för tid till diskussion och därmed skapa en öppnare attityd. Alla är ej
bekväma med att diskutera ämnet, man tycker att kunskap fattas eller det är inte ”mitt
bord”.
En rädsla finns för att lyfta frågan: hur kan man fråga och var ska jag göra av svaret?
Kring frågor som rör sex och samlevnad behövs ett stort intresse från behandlande
personal, annars är det svårt att ta till sig kunskap och ge det tid.
Att det finns ett koncept för utbildningsinsatser till brukare, anhöriga och ett
nätverk för sex och samlevnadsfrågor.
G:/Gemensam/Arbetsgrupper, länsresurser och nätverk/sex och samlevnad, här kan
man hitta färdigt material att använda sig av i utbildningar.
Det är viktigt att man från början har klart för sig vilket syfte man har med
utbildningen och utifrån det ”plockar” material, det finns också färdiga power point
presentationer, litteraturlistor och tips på hemsidor där man kan fylla på sin kunskap
om det behövs.
Minst en representant från varje habiliteringsenhet är med i nätverket sex och
samlevnad.
Sex och samlevnadsrådgivaren har varit ansvarig för nätverket, andra
yrkesgrupper som ingått: sjuksköterska, fritidskonsulent, kurator, psykolog från
habiliteringen och sjuksköterskor och arbetsterapeut från Ger rehab samt kuratorer
från kuratorsenheten.
Nätverket har varit en viktig plats för att utbyta erfarenheter,planera utbildningar
utifrån det behov vi möter i vardagen inom olika yrkesgrupper och som
kunskapsbank.
Antal träffar: tre gånger under våren och fyra gånger under hösten.
Inbjudna till nätverket: Hjälpmedelscentralen Kristina Anteskog, Öppen Rehab Tore
och Ann-Margreth berättade om deras erfarenheter i arbetet.
Föreläsning Axel Brattberg Neurologi och sexualitet – DVD.
Maria Kivi – STI (Sexually transmitted infektions).
Processer och metoder
Bildstöd
t ex
Pictogrambilder
Communicate in print
”Ritpat” Sociala berättelser, seriesamtal
Viktigt att ge brukaren förutsättningar att själv välja ”ämne” genom att ”duka” upp
med olika bilder.
Kat-Kit - Kognitiv Affektiv Träning
Kat-Kit är ett kommunikationshjälpmedel i samtal kring känslor och tankar för
barn,ungdomar och vuxna.
Nätverk
Utbildningar
Samtal
Information
Handledning
Överlämning av projekt
Seminarium 21 nov – alla enheterna presenterade hur de arbetar med frågorna kring
sex och samlevnad – Videokonferens ej obligatorisk
G/gemensam/sex och samlevnad - skriftlig dokumentation
Slutrapport till chefer.
Erfarenheter och observationer
Vi har ”pratat” för mycket, vi måste rita, använda bilder, färger…
I texten nedan använder jag därför ”prata” med citationstecken
Målet för mitt arbete har varit att nå ut med kunskapen om hur viktigt det är att våga
”prata” om sexualiteten.
Från barnsnivå måste vi vara tydliga till barnens föräldrar och nätverk hur viktigt det
är att prata om kropp och känslor och visa barn respekt och integritet för sin person
och kropp. Vi måste mer använda bildstöd, rita, använda färger (grönt = bra/ja och
rött = inte bra/nej) för att barnen själva ska kunna lära ”känna” sig själva.
Får barnen/ungdomarna inte kunskap om sin kropp och sina känslor hur ska de då
kunna veta vad som känns bra/dåligt och kunna välja bort de som de ej mår bra av
när de blir äldre? I puberteten händer mycket med kroppen vi måste kunna ”prata”
om det och få ungdomarna att förstå att det är helt naturligt – inget konstigt!
Barn/ungdomar/vuxna måste få ”jobba” med sin självkänsla t ex med
värderingsövningar, vad tycker jag? Känslan av att någon frågar mig vad jag tycker
kan vara stor! Vi måste tänka på att vi arbetar med barn/ungdomar/vuxna vilka en del
har ett annat sätt att tänka.
Vi måste känna oss bekväma med orden vi använder, ”prata” naturligt och inte lägga
värderingar i det vi säger eller skuldbelägga någon.
Sex och samlevnad är mer än samlag…när vi pratar med barn kallar vi det ”Kropp
och känslor”, det är vad det handlar om, att lära känna sin kropp, sina känslor för att
kunna välja bort det som inte känns bra. Det är vi vuxna runtomkring som bär
ansvaret!
Förslag till förbättringar
Internt:
Avsätta mer tid till utbildning och tid att prata kring sex och samlevnadsfågor för
personal, se bilaga 1. Chefer planerar in temadagar och utbildningsdagar
tillsammans med nätverksrepresentant/utvecklingsgruppen.
Bestämma i vilka forum sex och samlevnadsfrågor tas upp - i habplanen ska det
öppnas upp för frågor. Den som har första samtal ska kunna öppna upp för ämnet –
utifrån vad som är adekvat för utvecklingen.
Använda sig av transitionsschemat och specificera mer vad man ska göra och vem
som är ansvarig. Se bilaga 3
Att någon i varje arbetslag har ansvaret för att innehållet i transitionsschemat inom
sex och samlevnad finns med i utbildningar och habplaneringar.
Kursutbudet i kurskatalogen som rör sex och samlevnadutbildningar måste
tydliggöras bättre – arbetslagen måste ha som rutin att erbjuda våra brukare
kurserna. Presentera innehållet i kurskatalogen. Arbetslagen ska under
planeringsveckan sätta sig in i innehållet av kurskatalogen och tänka till -hur kan jag i
min utbildning jag planerar få in dessa frågor. Jag tänker på utbildningar som Autism,
Struktur i vardagen, Mitt barn blir tonåring.
Tala om utsattheten hos målgruppen, en tema dag – då blir tydligheten större och
förståelsen för hur viktigt det är med integritet, kunskap om kropp, känslor ,sexualitet
och att vi måste lära ut det, se bilaga 2. Vi måste våga prata om övergrepp/förövare.
Externt:
Sprida kunskap…lägga mer tid på utbildning för kommunernas personal. Det har
efterfrågats i utvärderingarna.
Kommunikation är grunden till förståelse – lära ut ”verktyg”.
Bjuda in föräldrar att träffas för att t ex prata pubertet och tid att möta andra föräldrar.
Tala om utsattheten hos målgruppen, – då blir tydligheten större och förståelsen för
hur viktigt det är med integritet, kunskap om kropp, känslor, sexualitet och att det är
den vuxna runt barnet/brukaren som bär ansvaret se bilaga 2.
Kommentarer till projektet
Delaktighet i samhället kräver mer för habiliteringens målgrupp - bättre koll på sig
själv. Viktigt att få lära sig sina rättigheter om sin kropp och att det finns hjälp och
stöd att få om man råkar ut för något man inte mår bra av.. Se bilaga 2.
Det är viktigt att stärka människors självkänsla, kunskap och mod att säja ja/nej.
Det är viktigt att informera nätverket kring barnet/brukaren om hur man kan ”prata”
om sexualiteten.
Sexualiteten är ett viktigt ämne som kräver kunskap om sig själv och andra för dem
som ska arbeta med frågorna. Tid att med andra reflektera över var man själv står i
frågor som rör brukarna. Se bilaga 1.
Många tycker ämnet är viktigt – men tycker det är inte ”mitt bord” kanske p g a att
man redan har många ”trådar” att hålla i eller att det är ett svårt ämne?
Jag tror att en del personal har lyft ämnet för att de vet att det funnits någon att
skicka vidare till.
Vi överskattar våra barn/brukare ibland – vi måste bli tydligare i kommunikationen.
Jag tror också att en del medarbetare tar upp frågan men gör ingen ”stor” sak av det.
Projektet har påbörjat en process hos medarbetarna som är viktig att följa upp.
Se bil 1.
Omsättning av personal – ej samma medarbetare med när jag besökte teamen som
på seminariedagen. Det tar tid att sprida kunskap….!
Nätverket har varit en viktig plats för att utbyta erfarenheter och som kunskapsbank.
Det har varit ett väldigt positivt år att arbeta med sex och samlevnadsfrågor. Jag har
mött människor som jag har lärt mig mycket av och människor som varit väldigt
tacksamma över att få kunskap om hur man kan ”prata” och bemöta i dessa frågor
och inte minst att få träffa varandra, utbyta erfarenheter och få möjlighet till att skapa
nya kontakter.
Det har också varit väldigt stimulerande att ta del av den kunskap som mina
arbetskamrater delat med sig av.
Referenser
Kunskapskällor vi arbetat efter bl a
Lotta Lövgren – Mårtensson, docent i hälsa och samhälle, klinisk sexolog.
Gunilla Gerland, utbildare/handledare med teoretiska och egna kunskaper inom.
autismområdet,författare
Margareta Nordeman, psykoterapeut, specialist i klinisk sexologi.
Gertrud Aigner, sex och samlevnadsterapeut
Inger Jalakas, författare, journalist , har en son med diagnosen asperger.
Cecilia Olsson och Lars Thorsell
UP kompetens (utvecklings pedagogik)
Olof Risberg, leg psykolog och leg psykoterapeut
rfsu.se
Riksförbundet för sexuell upplysning
umo.se
Ungdomsmottagningen på nätet
Egna erfarenheter…psykologer, kuratorer, fritidskonsulenter, sjuksköterskor, sex
och samlevnadsrådgivare, habläkare
Bilaga 1
Frågor som togs upp från enheterna och diskuterades på seminariet,
den 21 november 2012
Hur påverkar kulturella faktorer synen på sexualitet?
Till exempel:
Etnicitet
Sexuell läggning
Internet
Brukarnas integritet
- Vilka hinder finns det för att kunna sova eller sköta personlig hygien själv?
- Hur kan vi på andra sätt träna brukare i att sätta gränser och utveckla integritet?
- Hur kan vi skydda brukare från att bli utnyttjade, misshandlade osv.?
Föräldraskap
- Samhällets syn på föräldraskap och funktionshinder.
- Vad betyder det för brukaren att vilja bli förälder?
- Hur ger vi på habiliteringen råd när brukaren kommer till oss med frågor?
Bilaga 2
”Sällan sedda” Socialstyrelsen ett utbildningsmaterial 2011 om våld mot
kvinnor med funktionsnedsättning
(hämtat ur kapitel 3 och sid 56)
Särskild utsatthet…
…Beroende
…av vård stöd och service utförd av nära anhöriga, pers ass färdtj personal eller
annan personal, kan vara upptäckare och förövare
Beroendet ger högre risk att utsättas för våld och för upprepat våld
- beroende av hjälp i vardagen är grunden för fam försörjning
- kvinnan (sjukersättning) är ekonomiskt beroende av mannen
- bristande kommunikationsförmåga (hänvisad till ett fåtal personer som kan
kommunicera)
- svaga sociala nätverk
- beroendet av vården , kvinnans liv hängs upp kring en person
- kvinnor med us kan ha svårt att bygga upp ett försvar, sätta gränser, och värna om
sin integritet. När beroendet av andra männinskor är stort , okar risken för
integritetskränkningar
-genom delaktighet i samhällslivet och därmed ett minskat beroende av ett fåtal
personer framhålls som en betydelsefull förebyggande faktor – en fridsfaktor
…Osynlighet
-
-
-
det kvinnan utsätts för benämns som ”missförhållanden” eller ”brister” i olika
veksamheter. Det blir till vårdfrågor istället för rättsliga frågor
om kvinnan själv inte betraktar sig som utsatt för en brottslig handling
funktionsnedsättningen uppfattas som lindrig och bedöms inte som en
betydelsefull omständighet vid brottsutredning eller av andra skäl inte är synlig
för omvärlden. Det kan göra att kvinnor med lindriga psykiska eller
intellektuella funktionsnedsättningar kan vara svåra att nå för rättsväsende,
praktiker, forskare och därmed förblir osynliga.
de ses inte i första hand som kvinnor utan ”blir” sin funktionsnedsättning – de
ses som könslösa och icke sexuella. Denna ”könsblindhet” bidrar till att
osynliggöra sexuella övergrepp. Sexualitet är tabu och det finns en stark
föreställning om att de inte har sex.
kvinnan får vård, stöd och service av anhöriga och därmed blir mycket
beroende av dem har också angetts som en orsak till att brott kan
osynliggöras.
en uppfattning om att personer med funktionsnedsättning är skyddade mot
våld bidrar också till att problemet osynliggörs
…Sårbarhet
sårbarheten kan variera med typen av funktionsnedsättning
- forskare har pekat på den positiva utvecklingen inom funktionshindersområdet, där
normalisering och integration varit ledstjärnor, också kan innebära risker för att
utsättas för våld och övergrepp
- den ökade rörligheten (att leva som andra) i samhället innebär en större risk att
utsättas för ex vis våld och övergrepp, samtidigt som personer med
funktionsnedsättning kan sakna kunskap eller vara omedvetna om de risker som
finns i dagens samhälle
4 omständigheter som kan öka sårbarheten för kvinnor i denna grupp att utsättas för
våld och övergrepp nämns i Brås rapport ”Våld mot personer med funktionshinder”
-
frånvaro av, eller brister i , sexualundervisningen
vårdares tillgång till kvinnans kropp
risken (särskilt för kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningar) att
övertalas att uppfylla behov hos och krav från omgivningen som kan uppfattas
som tvingande och svåra att stå emot
svag sexuell självkänsla på grund av funktionsnedsättningen
Mötet med kvinnorna
Respekt , lyhördhet och förståelse
Att vilja se, att vilja veta och att fråga är grundläggande förutsättningar för att kunna
identifiera och hjälpa en person i svåra situationer. Det handlar om att våga lyssna
och ta emot kvinnans berättelse.
Psykiska reaktioner på våld kan vara
•
•
•
•
•
•
•
Depression
Dåligt självförtroende
Förändrad personlighet tillbakadragen/isolerar sig
Utåtagerande börjar utöva våld mot andra eller bli självdestruktiv
Kvinnan kan också reagera på våldet genom att undvika vissa
personer/platser/motsätta sig fysisk kontakt
Inlärningssvårigheter / koncentrationssvårigheter
Förlora färdigheter men haft tidigare t ex förmågan att tala
Transitionsschama för sex och samlevnad
Bilaga 3
Info ska finnas i
väntrum och
delas ut vid
behov
Infobrochyr RFSU
en vägledning om
barns sexualitet
Infobrochyr
RFSU en
vägledning om
barns
sexualitet
Infobrochyr
RFSU en
vägledning om
barns
sexualitet
Habiliteringens
Brochyr om
Kärlek och sex
Habiliteringens
Brochyr om
Kärlek och sex
Info
Blandade
diagnoser
Ge föräldrar
kunskap om hur
viktigt det är att
”prata” kring kropp
känslor och sociala
regler.
Lära ut ”ritprat” bl a
Blandade
diagnoser
Ge föräldrar
kunskap om hur
viktigt det är att
”prata” kring kropp,
känslor
och
sociala regler.
Lära ut ritprat bl a
Skapa möjligheter
att ta upp
pubertetsfrågor
enskilt/grupp
Skapa möjligheter
att ta upp
pubertet- och
sex och
samlevnads-frågor
enskilt/grupp
Skapa möjligheter
att ta upp sex och
samlevnadsfrågor
enskilt / grupp.
Ingår i Autism
utbildning och
Struktur och
förhållningssätt
i Mora
Ingår i Autism
utbildning och
Struktur och
förhållningssätt
I Mora
Mitt barn blir
tonåring?
Informera om
ungdomsmottagnin
g på
nätet umo.se
och
RFSU´s hemsida.
Här finns kunskap
för föräldrar att
utgå ifrån i egna
samtal med
barn/ungdomar.
Informera om
ungdomsmottagnin
g på
nätet umo.se
och
RFSU´s hemsida.
Här finns kunskap
för föräldrar att
utgå ifrån i egna
samtal med
barn/ungdomar.
Informera om
ungdomsmottagnin
g på
nätet umo.se
och
RFSU´s hemsida.
Här finns kunskap
för föräldrar att
utgå ifrån i egna
samtal med
barn/ungdomar.
Informera om
ungdomsmottagnin
g på
nätet umo.se
och
RFSU´s hemsida.
Här finns kunskap
för nätverket att
utgå ifrån i egna
samtal med
ungdomar/vuxna.
Informera om
ungdomsmottagnin
g på
nätet umo.se
och
RFSU´s hemsida.
Här finns kunskap
för nätverket att
utgå ifrån i egna
samtal med
ungdomar/vuxna.
Kurs till föräldrar:
Hur jag kan
”prata” med mitt
barn om kropp
och sexualitet.
Kurs till föräldrar:
Hur jag kan
”prata” med mitt
barn om kropp
och sexualitet.
Kurs till föräldrar:
Hur jag kan
”prata” med mitt
barn om kropp
och sexualitet.
Kurs i
Relationerblandade
diagnoser
Grundläggande
sexualkunskap –
delade
diagnosgrupper??
Kurs i
Relationerblandade
diagnoser
Grundläggande
sexualkunskap –
delade
diagnosgrupper??
Utbildning till
kommunens
personalAvtalsutbildning
Utbildning till
kommunens
personalAvtalsutbildning
och
utbildning/kurs
er
Info
och
utbildning
Handledning v b till
personal och
nätverk
Alla barn/ungdomar/ vuxna får ta del av delaktighetsintervjun.
Info till nya föräldrar – Presentera kurskatalog och uppmärksamma att temat finns med. En förutsättning är att utbildningarna
finns med. Ansvar?
