Utrikesdepartementet
Denna rapport är en sammanställning
grundad på Utrikesdepartementets
bedömningar. Rapporten kan inte ge en
fullständig bild av läget för de
mänskliga rättigheterna i landet.
Information bör sökas också från andra
källor.
Mänskliga rättigheter i San Marino 2011
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och
trendanalys
De mänskliga fri- och rättigheterna garanteras i San Marinos lagstiftning och
respekten för dessa rättigheter är generellt sett fortsatt god. Regeringen vidtar
åtgärder för att efterleva relevanta internationella åtaganden.
I korthet kan emellertid noteras att kvinnor är underrepresenterade i regeringen
och i parlamentet. Abort är förbjudet med undantag för när moderns liv är i
fara. San Marino har under senare år fått kritik från FN för sina regler kring
medborgarskap och att icke-medborgare som bor i landet inte har tillgång till
vissa sociala förmåner. Det gäller bland annat rätten till arbetslöshetsersättning
i vissa fall.
San Marino har även uppmanats av FN och av Europarådet att förstärka det
juridiska och institutionella skyddet mot diskriminering, bland annat genom att
uttryckligen straffbelägga vissa rasistiskt relaterade gärningar samt inrätta en
ombudsman för diskrimineringsärenden.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
San Marino har ratificerat de flesta centrala konventioner om de mänskliga
rättigheterna:
- Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) samt de
fakultativa protokollen om enskild klagorätt och avskaffandet av
dödsstraffet
- Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR)
2
- Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (CERD)
- Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot
kvinnor (CEDAW) samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt
- Konventionen om barnets rättigheter (CRC) samt har de undertecknat de
två tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter och om handel
med barn
- Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen (ICC)
- Konventionen mot tortyr, (CAT)
- Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
(CRPD)
- Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen)
- San Marino har ej undertecknat konventionen mot påtvingade
försvinnanden (CED)
San Marino har för närvarande utestående rapporter till flertalet av FN:s
konventionsbaserade kommittéer. Detta gäller CAT, CEDAW, CERD,
CESCR, CRPD och CRC. Den bristfälliga rapporteringen har påpekats av de
kommittéer som övervakar de aktuella konventionerna.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Enligt lag är kränkningar av dessa rättigheter förbjudna, vilket också synes
respekteras i praktiken.
4. Dödsstraff
Dödsstraff förekommer inte.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Lagen förbjuder godtyckligt frihetsberövande och garanterar rätten till
rättshjälp. Denna rätt respekteras generellt. Det finns från 2011 uppgifter om
ett fall av maktmissbruk från polisen.
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Det sanmarinska rättssystemet är till stora delar influerat av italiensk rätt. De
rättsliga instanserna är enligt lag avskilda från den exekutiva och lagstiftande
makten. Detta respekteras även i praktiken. Det finns inget som tyder på
korruption eller maktmissbruk från statsmaktens sida.
3
Domarna i Högsta domstolen utses på fyra år av parlamentet. För att garantera
opartiskhet fanns tidigare ett lagstadgat krav på att domare i de lägre
instanserna inte skulle vara medborgare i San Marino. Detta krav upphävdes
genom en reform 2004, men i praktiken arbetar många av de utländska, främst
italienska, domarna kvar.
FN:s kommitté för mänskliga rättigheter kritiserade i sin senaste rapport från
2008 den, om än inte i praktiken använda, regleringen i sanmarinsk lagstiftning
vilken kräver att utländska medborgare har en borgensman för att kunna föra
ett tvistemål till en nationell domstol.
7. Straffrihet
Inga uppgifter finns om att straffrihet förekommer.
8. Yttrande-, press- och informationsfrihet, inklusive på internet
Yttrande-, press- och informationsfriheterna är garanterade i lag och
respekteras i praktiken. Det finns inga restriktioner vad gäller tillgång till och
användning av internet. Från staten oberoende media finns och San Marino
har en statlig tv- och radiostation och två dagstidningar samt har tillgång till
italiensk media.
9. Mötes- och föreningsfrihet
Mötesfriheten och föreningsfriheten, liksom rätten för varje människa att bilda
och ansluta sig till politiska och fackliga föreningar för att skydda sina
intressen, respekteras och är lagstadgade i enlighet med Europakonventionen
och FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter.
10. Religions- och övertygelsefrihet
Religions- och övertygelsefrihet är skyddad enligt lag och respekteras överlag.
11. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
I San Marino råder politisk pluralism och flerpartisystem. Val till parlamentet
hålls vart femte år. Parlamentet består av 60 ledamöter. Två av parlamentets
medlemmar utses att tillsammans vara statschefer under en sexmånadersperiod
då de också fungerar som regeringschefer. Regeringen har ytterligare tio
medlemmar (statssekreterare) som utses av parlamentet. Den statssekreterare
som ansvarar för utrikesministeriet har även vissa funktioner som
premiärminister. Senaste valet ägde rum 2008. Landet styrs sedan dess av en
4
bred koalition ledd av det kristdemokratiska partiet PDCS, vilka fick knappt 32
procent av rösterna.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
12. Rätten till arbete och relaterade frågor
San Marino har ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner om mänskliga
rättigheter.
Arbetstiden är enligt lag 36 timmar per vecka i den offentliga sektorn och 37,5
timmar per vecka inom industrin och i privata företag. Lönerna bedöms vara
skäliga. Det finns drygt 19 000 arbetstagare i landet.
I lag stadgas att alla arbetare (förutom personal anställd inom militära organ)
har rätt att organisera sig i fackföreningar. Fackföreningarna kan agera utan
inskränkningar även om det finns starka band till vissa politiska grupperingar.
Omkring 50 procent av arbetstagarna är organiserade genom medlemskap i
olika fackföreningar. I mars 2012 beräknas 6,4 procent av de potentiella
arbetstagarna vara arbetslösa.
FN:s kommitté för ekonomiska och sociala rättigheter har i en rapport (2008)
kritiserat det faktum att icke-medborgare som bor i landet inte har tillgång till
vissa sociala förmåner. Det gäller bland annat rätten till arbetslöshetsersättning
i vissa fall.
13. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Rätten till sjukvård är garanterad i lag och det finns inga uppgifter om
diskriminering. I San Marino är den förväntade livslängden 83 år, vilken är
bland de högsta siffrorna i världen.
14. Rätten till utbildning
Skolgång är obligatorisk upp till 16 års ålder. Barn upp till 18 år är garanterade
fri skolgång och majoriteten slutför grundskoleutbildningen. Utbudet av
eftergymnasial utbildning i San Marino är begränsat, men sanmarinier har rätt
att söka till italienska universitet.
15. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Levnadsstandarden anses god i förhållande till övriga Europa. En stor del av
befolkningen (80 procent år 2007) äger sin egen bostad. Det finns inga
uppgifter som tyder på att någon del av befolkningen lever under
fattigdomsgränsen.
5
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
16. Kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter
Kvinnor och män har samma rättigheter enligt lag, inklusive familjerätt och
egendomsrätt.
Kvinnor är underrepresenterade i regering och parlament. Sedan 2009 är
endast 9 av 60 ledamöter kvinnor, vilket dock är en liten ökning jämfört med
parlamentsvalet 2006. Det har förekommit kvinnliga statschefer. Andelen
kvinnor i förvärvsarbete (ej i jordbrukssektorn) beräknades år 2007 vara 38
procent.
I sanmarinsk lagstiftning finns bestämmelser till skydd för våld mot kvinnor.
Våld mot kvinnor i hemmet, inklusive våldtäkt, bestraffas enligt allmän
strafflag. Den nyinrättade myndigheten för jämlikhet och jämställdhet, där tre
kvinnliga tjänstemän väljs på en mandatperiod om fyra år, har som syfte att
genomföra informationskampanjer om lagstiftningen samt om den service som
myndigheterna erbjuder kvinnor som blivit utsatta för våld. Myndigheten
publicerar även en årlig rapport om våld mot kvinnor och andra könsbaserade
brott.
Abort är förbjudet i San Marino, med undantag för när moderns liv är i fara.
Det finns ett antal lagar som skyddar kvinnor mot diskriminering i arbetslivet
och det finns inga formella hinder mot att kvinnor gör karriär inom
försvarsmakten, polisväsendet eller politiken.
17. Barnets rättigheter
Barnens ställning i San Marino bedöms som god, bland annat mot bakgrund av
de väl utbyggda hälso- och utbildningssektorerna. Kroppsbestraffning och
barnaga är enligt lag förbjudet. Omfattningen av våld eller övergrepp mot barn
bedöms vara liten. Minimiålder för arbete är 16 år och inga undantag från detta
accepteras. Lagen förbjuder barnpornografi och spridning av barnpornografi.
18. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Den totala folkmängden i San Marino är cirka 31 000. Ett mindre antal
muslimer, judar och andra religiösa grupper är bosatta i landet.
6
Europarådet och FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella
rättigheter har uppmanat myndigheterna att förstärka det juridiska och
institutionella skyddet mot diskriminering, bland annat genom att uttryckligen
straffbelägga vissa rasistiskt relaterade gärningar samt inrätta en ombudsman
för diskrimineringsärenden.
I sin senaste rapport (2008) betonade FN:s kommitté för mänskliga rättigheter
de svårigheter människor som önskar söka medborgarskap i San Marino möter.
Trots att cirka 16 procent av invånarna i landet är av utländsk härkomst
förutsätter lagstiftningen att man, för att bli medborgare, åtminstone under 35
år oavbrutet levt i landet med uppehållstillstånd. Därtill beslutar parlamentet
om medborgarskap endast var tionde år. Kommittén påpekade även bristerna i
den lagstiftning som innebär att barn, vars båda föräldrar är medborgare, direkt
vid födseln kan förvärva medborgarskap medan barn, vars ena förälder har
behållit sitt utländska medborgarskap, inte kan förvärva medborgarskap förrän
vid 18 års ålder. FN:s kommitté för ekonomiska och sociala rättigheter
kritiserade, i en rapport från 2008, det faktum att icke-medborgare som bor i
landet inte har tillgång till vissa sociala förmåner. Det gäller bland annat rätten
till arbetslöshetsersättning i vissa fall.
19. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Enligt lag är diskriminering av homosexuella personer förbjudet, och det finns
för närvarande inga rapporter som visar att sådan diskriminering skulle
förekomma.
20. Flyktingars rättigheter
Genèvekonventionen angående flyktingars rättigheter har inte undertecknats.
San Marino påverkas dock av flyktingströmmarna till Italien. Landet har därför
ett system för att tillhandahålla skydd för flyktingar, bland annat genom att
man inte genomför utvisningar eller avvisningar till länder där det finns skäl att
anta att en persons fri- och rättigheter kan komma att kränkas. Regeringen
samarbetar med FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) och andra humanitära
organisationer för att hjälpa flyktingar.
21. Rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Det förekommer inga specifika rapporter om diskriminering av personer med
funktionsnedsättning. Lagstiftning finns som syftar till att garantera tillträde till
arbetsmarknaden och till offentliga miljöer för personer med
funktionsnedsättning. San Marino ratificerade år 2008 FN:s konvention om
rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det har på senare tid
inneburit att den nationella lagstiftningen på området utvecklats. Uppgifter
finns dock om att personer med funktionsnedsättning ofta möter praktiska
7
svårigheter i vardagslivet, eftersom den allmänna miljön allt som oftast inte är
handikappanpassad.
ÖVRIGT
22. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Inga inhemska oberoende organisationer för mänskliga rättigheter finns
etablerade i San Marino, men väl ett flertal intresseföreningar och
frivilligorganisationer för exempelvis personer med funktionsnedsättning.
23. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
Regeringen inbjuder internationella organisationer att granska situationen för
de mänskliga rättigheterna.
