Volucella
Humleblomflugor
NE
NA
LC
Tvåvingar, Flugor
DD
NT
VU
EN
CR
RE
Klass: Insecta (egentliga insekter), Ordning: Diptera (tvåvingar), Familj: Syrphidae (blomflugor), Släkte:
Volucella - humleblomflugor Geoffroy, 1762 Synonymer:
Kännetecken
Släktet Volucella omfattar både stora, humlelikt täthåriga arter och något mindre håriga arter. Tredje
antennsegmentet är ungefär dubbelt så långt som brett (längre än de två första segmenten tillsammans) och har ett
mycket långhårigt, fjäderlikt antennborst. Ansiktet har en tydlig ansiktsbuckla och är utdraget nedåt. Vingarna har en
karakteristisk främre bakkantribba (M1 + M2) som i främre tredjedelen löper in mot vingens bas; ett kännetecken
som särskiljer Volucella från andra släkten med fjäderlikt antennborst, t.ex. Sericomyia och Arctophila.
Släktets larver utvecklas i bon av humlor och getingar, och kan identifieras med hjälp av t.ex. Rother ay (1993).
I Norden förekommer tre arter i släktet Volucella, och i Europa finns ytterligare tre arter, varav två möjligen vid
enstaka tillfällen kan migrera till Norden. Släktet omfattar totalt över 40 arter, varav knappt 30 finns i den
orientaliska regionen, en i den australiska regionen och knappt 20 i Palearktis. En av de nordisk a arterna finns också i
Nordamerika.
Övrigt
Namngivning: Volucella Geoffroy, 1762. Hist. Abrégée Ins. Paris 2: 540.
Etymologi: Volucella = den lilla flygande (eller den lilla fågeln); volucris (lat.) = adj. flygande (eller subst. fågel);
diminutivsuffixet -ellus (lat.).
Litteratur
Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Tvåvingar: Blomflugor: Eristalinae & Microdontinae. Diptera: Syrphidae:
Eristalinae & Microdontinae. 2009. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.
Hartley 1961, Rotheray 1993, 1999b, Schmid 1996.
Författare
Hans Bartsch 2009.
ArtDatabanken - artfaktablad
1
