KARLSTADS UNIVERSITET
MEXICO
TET-uppgift
Clara Hansson 851227-5XXX, Jonna Åström 880604-6XXX, Ulrika Dagobert 871023-5XXX
2010-06-06
Nega 06
Clara Hansson 851227-5XXX
Jonna Åström 880604-6XXX
Ulrika Dagobert 871023-5XXX
Inledning
I detta arbete försöker vi efter våra förutsättningar göra en analys av Mexicos ekonomiska
situation. Vi inleder arbetet med en överblick av den makroekonomiska historien som sedan
följs av en snabb ekonomisk överblick av landet. Vi går vidare med att titta på hur
finanskrisen drabbade Mexico följt av det makroekonomiska läget idag samt landets
handelspolitik. Därefter tittar vi även på sociala och samhälleliga institutioner samt landets
problem med bland annat korruption samt brister i det rättsliga systemet. Vi avslutar arbetet
med en analys där vi problematiserar och reflekterar kring Mexicos ekonomi och tillväxt.
Ekonomisk tillväxt innebär att ett lands produktion av varor och tjänster växer från ett år till
ett annat. Med detta arbete följer ett appendix som innehåller grundläggande fakta samt en
karta över Mexicos geografiska läge. Syftet med detta arbete är att reflektera över landets
ekonomiska läge genom att använda oss av våra tidigare inhämtade nationalekonomiska
kunskaper. Information har vi hämtat från vetenskapliga artiklar, kurslitteratur samt
webbsidor med relevans.
Makroekonomisk historia
I samband med andra världskriget startade Mexicos industrialisering. Efter kriget präglades
landet av politisk stabilitet, en kraftig befolkningstillväxt, ekonomisk expansion samt att
utbildningsväsendet byggdes ut. Från mitten av 1950-talet fram till mitten av 1990-talet
tredubblades Mexicos befolkning. I och med denna kraftiga folkökning klarade inte
samhällsekonomin att hålla samma takt och städerna kunde inte hantera all den arbetskraft
som forsade in från landsbygden. Konsekvenserna av detta blev en stor massarbetslöshet samt
att det i städerna växte upp ghetton. Samtidigt skedde en stor utvandring från Mexico till
USA.
Institutionella revolutionspartiet (PRI) som tog makten 1929 genomdrev under senare års
mandatperiod en radikal jordreform samt nationaliserade de utländska oljebolagen. PRI sågs
av folket som bärare av idéer om jämlikhet och demokrati. Mexico var en enpartistat som
styrdes av en maktfull elit som lyckades hålla sig kvar vid makten genom orättvisa val.
Genom den blandekonomiska politiken gynnades i första hand de stora städernas över- och
medelklasser.
På 1970-talet upptäckte man att det fanns stora tillgångar av olja i Mexico. I och med detta
fynd följde en oljeboom och omvärlden gav Mexico en stor mängd lån och landets ekonomi
uppvisade beundransvärda tillväxtsiffror. Dessvärre blev framgången ej långvarig då fallande
oljepriser, höga räntor på landets utlandslån samt en allmän ekonomisk försummelse, förde
landet så gott som i konkurs 1982. Våldsamma åtstramningar var tvungna att genomföras och
efter några år gav dessa resultat. De som fick ta konsekvenserna av dessa åtstramningar var
medel- och låginkomsttagarna som också började visa ett stort missnöje mot PRI. Kritiken
2
Clara Hansson 851227-5XXX
Jonna Åström 880604-6XXX
Ulrika Dagobert 871023-5XXX
fortsatte framöver att växa och efter att jordbävning drabbat Mexico City anklagades de
styrande för att förskingra biståndsmedel.
Efter ett prisfall på olja 1986 tvingades en drastisk omläggning av den ekonomiska politiken
fram. Man bytte protektionism mot frihandel som mål. Stora delar av den statliga industriella
sektorn privatiserades. Kritiken som fördes mot PRI ledde till en ny vallag som var en
blandning av proportionella – och majoritetsval. 1988 vann PRI:s kandidat presidentvalet.
Den nya presidenten verkställde marknadsekonomiska ombildningar som avsåg till
privatisering, avregleringar, fri konkurrens, frihandel samt budgetbalans. I och med dessa
reformer började utländska investeringar flöda in i Mexico men trots detta fanns stora
klasskillnader kvar i landet.
1994 inleddes ett väpnat uppror mot regeringen. Krav på en jordreform, demokrati och sociala
förbättringar ställdes till regeringen. Högt uppsatta inom PRI mördades och det fanns en stor
splittring mellan den sittande regeringen och partiets traditionella maktelit. I ett nytt
presidentval vann PRI:s kandidat. Han fick starta sin tid vid makten med uppror, våldsdåd
samt ett politiskt kaos. Detta kaos resulterade i att utländska investerare drog sig tillbaka samt
ett avtagande förtroende i den mexikanska valutan. I december 1994 stod landet inför en
valutakris. Värdet på peson rasade, börskurserna föll och Latinamerikas finansvärld rubbades.
Denna kris blev kallad Tequilakrisen. I ett försök att stoppa Tequilakrisen gick USA och
internationella kreditorgan in med miljardkrediter. Regeringen var tvungen att sätta in stora
åtstramningar och höjde skatterna. Räntorna och priserna steg ofantligt. Konkurser drabbade
många och ca 1 miljon människor förlorade sina jobb.
1996 började ekonomin att återhämta sig igen och Mexico kunde betala tillbaka delar av de
krislån de fått. I nästa presidentval sattes det punkt för PRI:s långa tid vid makten.
Oppositionspartiet hade vunnit. Folket hade stora förväntningar på att den nya presidenten
skulle genomföra vallöften om ekonomisk tillväxt, fler jobb, förbättrad utbildning, kamp mot
korruption och det politiska våldet. Den nye presidenten hade svårt att genomföra sina
reformer utan majoritet i kongressen. Den nye presidenten var populär men mot slutet av sin
presidentperiod hade populariteten minskat.
Våren 2006 pågick en demonstration utanför Mexico City till uppror och flera dödsfall. En
lärarstrejk i en annan del av Mexico ledde till ett socialt uppror där många människor blev
dödade och massvis blev gripna. Vid både demonstrationen och lärarstrejken blev polisen
kritiserade för övervåld, sexuella övergrepp och tortyr (Landguiden 2009a).
Ekonomisk översikt
Mexico är ett medelinkomst land och rangordnas som den 13e största ekonomin i världen.
Dock är den svarta marknaden av betydande storlek och det uppskattas ca hälften av
befolkningen försörjer sig på ett eller annat sätt genom den svarta marknaden.
3
Clara Hansson 851227-5XXX
Jonna Åström 880604-6XXX
Ulrika Dagobert 871023-5XXX
Jordbruket är fortfarande av viss vikt men oljan och industrin dominerar. Mexico har
minskat sitt beroende av oljeexporten genom att satsa på andra sektorer t ex industrin. Handel
och tjänster utgör huvuddelen av BNP. 1994 ingicks frihandelsavtalet NAFTA1 med USA och
Canada och Mexico blev mer integrerad med den Nordamerikanska marknaden. Detta bidrog
till att fattiga bönder fick det svårare att upprätthålla sitt jordbruk och detta ges som möjlig
förklaring till varför arbetskraftsutvandringen till USA ökade efter NAFTA. Den mexikanska
arbetskraften i USA är av stor betydelse för Mexikos ekonomi då pengar skickas till anhöriga,
främst fattiga, i hemlandet. Beroendet av USA och den amerikanska marknaden är tydligt
men Mexico försöker minska detta genom att öka sin export till andra länder. De låga lönerna
i Mexiko är här en fördel men den hårdare konkurrensen från Asien har gjort detta svårare.
Då beroendet är stort till USA så drabbades Mexiko hårt av finanskrisen 2008 och
svininfluensan bromsade upp tillväxten ytterligare. 2009 ansökte Mexico om ett lån på 47
miljarder hos internationella valutafonden (Landguiden 2009b).
Finanskrisen Mexico
Mexico klarade till en början av att hantera finanskrisen men effekterna har nu blivit synliga i
landet. Tillbakagången i USA påverkar mexikanska inkomster på flera olika sätt, då den
mexikanska utrikeshandeln domineras av NAFTA. Efterfrågan på mexikansk export minskar
och priserna på olja sjunker. Recessionen i USA har även påverkat Mexico negativt genom att
inkomsterna från mexikaner bosatta och arbetande i USA har sjunkit. Inflationen i Mexico
ökar, den mexikanska peson tappar sitt värde gentemot dollarn och börsen går ner. Det finns
starka krafter för minskad ekonomisk tillväxt i Mexico.
I försök att hejda den ekonomiska nedgången har den mexikanska regeringen lagt fram ett
antal åtgärdspaket. Satsningar på infrastruktur står som grund och ses som långsiktig
investering. Infrastruktursatsningarna ses också generera den inhemska köpkraften (Sveriges
ambassad 2009a).
Mexicos banksektor har hanterat och klarat sig relativt bra under finanskrisen men landets
industrier har påverkats negativt av den sjunkande globala efterfrågan. Mexicos budget har
drabbats och satts under hård press då energipriserna sjunkit kraftigt på grund av den
minskade exporten av olja. I och med den ökade osäkerheten har företags och konsumenters
förtroende sjunkit och detta drabbar investering och konsumtion negativt. Trots nedgång i
råvarupriser och sjunkande aktivitet så har inflationen i Mexico legat stabil men på en hög
nivå.
Genom makroekonomisk stabilitet och ökat politiskt förtroende har Mexico fått hjälp att
avleda finansiell stress. Sedan den ekonomiska krisen 1994-95 så har Mexico gjort stora
framsteg i att stärka och förbättra landets makroekonomiska politik. Detta har de gjort genom
att öka förtroendet för politiken samt genom att reducera ekonomiska obalanser. Genom
1
North American Free Trade Agreement
4
Clara Hansson 851227-5XXX
Jonna Åström 880604-6XXX
Ulrika Dagobert 871023-5XXX
ramen för inflationsmål har man uppnått framsteg i och med att man bättre kunnat förankra
förväntningar på priser. Genom att ha en god finanspolitik har man kunnat bidra till att hålla
en god och balanserad budget och på så sätt kunnat minska den offentliga skulden. Mexico
har genom att hålla ett lågt underskott i bytesbalansen lyckats att minska behovet av utländsk
finansiering. Allt detta och mer har genomförts i landet för att de bättre skall kunna hantera
ekonomiska kriser. Mexico har lyckats att undvika kriser som drabbat andra växande
marknader men trots detta kunde de inte skydda sig helt från den kraftiga, globala finansiella
nedgången.
Under 2009 välkomnades ett finanspolitiskt stimulanspaket som skiftade mer åt att stimulera
och stödja sysselsättningen, så att inkomster skulle påverka efterfrågan positivt för att skydda
arbetare från att hamna i fattigdom. Paketet för att stimulera efterfrågan var oerhört
välkommet då stimulanspaketet stod för 1,6 % av BNP. Inriktningen bör inte vändas under
2010 utan fortsätta att stimulera den inhemska efterfrågan för att bekämpa den ekonomiska
nedgången. Det ekonomiska underskottet bör tillåtas att öka med storleken på de automatiska
stabilisatorerna med tanke på att man använder stabiliseringsfonder för att finansiera
underskott, men det får samtidigt inte hota långsiktig finanspolitiks hållbarhet (OECD 2009a)
Tillbakadragandet av internationella investerare har reducerat Mexicos nettokapitalinflöde
vilket har lett till depreciering av landets valuta (OECD 2009b). Tillväxten i landet bromsades
upp rejält. Under första kvartalet av 2009 hamnade tillväxten på – 8,2 %. Då sågs läget vara
värre än under Tequilakrisen. Ännu ett bakslag drabbade landet när den nya influensan
uppkom i april, 2009 (Landguiden 2009c).
Skyddet för de fattiga har förbättrats avsevärt sedan krisen 1994-95 men skyddsnät saknas
fortfarande för de måttligt fattiga. Offentligt spenderande på sociala program har mer än
fördubblats sedan Tequilakrisen. Program för att bekämpa fattigdomen har också ökat vilket
har lett till en faktisk nedgång av fattigdomen i Mexico. Nedgången av fattigdomsnivån i
landet borde underlätta för den fattigaste delen av befolkningen. Priskontroller på vissa varor
som konsumeras av de fattiga har satts in av regeringen för att underlätta (OECD 2009c).
Makroekonomiskt läge idag
Med en BNP på 7460 miljarder kronor är Mexico i global jämförelse den 13:e största
ekonomin, 6:e största oljeproducenten och det 15:e största exportlandet. Mexico är medlem i
OECD2 och betecknas som ett medelinkomstland med 68 630 kronor i BNP/capita. I Mexico
är inkomstfördelningen dock snedvriden och välståndsskillnaderna är mycket stora. Sedan
Tequilakrisen har fattigdomen i landet minskat men i en långsam takt. Landet har även
problem med mödradödlighet. Den mexikanska ekonomin präglas idag av ekonomisk
2
Organisation for Economic Co-operation and Development, internationell organisation som arbetar för
samarbete mellan industriländer med representativ demokrati och marknadsekonomi.
5
Clara Hansson 851227-5XXX
Jonna Åström 880604-6XXX
Ulrika Dagobert 871023-5XXX
liberalisering. De har gått från oljeberoende och importsubstitution3 till att bli ett av
Latinamerikas största och mest utvecklade länder.
Mexicos centralbank blev självständig 1993 och sedan dess har man haft prisstabilitet som
prioriterat mål. Den makroekonomiska utvecklingen i landet har gått mot sunda statsfinanser
och en minskad utlandsskuldsättning samt att deras budgetunderskott också har minskat.
Handelspolitik
Sedan 1986 i och med Mexicos inträde i GATT4 har marknadsöppnande och ekonomisk
liberalisering varit landets huvudsakliga utvecklingsstrategi. Mexico har bestående underskott
i handelsbalansen men handelsunderskottet kompenseras av positiva kapitalinflöden.
Huvudspåret i landets handelsliberalisering har varit att de har upprättat ett antal
frihandelsavtal (FTA)5. Mexico har kallats världsmästare i frihandelsavtal.
Tullsänkningar för främst import av industrivaror, som är de varor som har haft högst tullsats,
infördes i landet tillsammans med ett stimulanspaket och gör Mexico till ett av världens minst
protektionistiska länder när det gäller handel. En viktig fråga för Mexico är att minska sitt
beroende av USA. Det är till stor del den amerikanska konjunkturen som styr mexikansk
export- och konjunkturutveckling då 80 % av landets export går till USA (Regeringskansliet
2009a).
Samhälleliga institutioner
Mexicos grundläggande bestämmelser sattes i verk under början av 1900-talet och har sedan
sitt grundande utökats med komplement allt efter tidens gång. Landets politiska system
baseras på ett presidentstyre som väljs i ett omlopp av sex år. Den person som sedan tar
presidentposten i landet ansvar för tre centrala ställningar: statschef, regeringschef och till sist
överbefälhavare. Presidenten får till egen arbetsuppgift att utse sina ministrar som är
verksamma inom de statliga myndigheterna.
Mexicos lagstiftande organ består av en kongress samt en senat. Delegaterna och
representanterna fastläggs utifrån offentliga valprocesser på tre respektive sex års omlopp.
Röstberättigad är den medborgare i Mexico som uppnått en ålder av 18.
Mexico är en federal stat dock centraliserad med stark presidentmakt. Under senare år har
kongressens ställning växt sig starkare till resultat av lagändringar i valsystem.
3
Ersättande av import med inhemsk produktion
General Agreement on Tariffs and Trade (GATT) är ett multilateralt handelsavtal som reglerar handel med
varor över landgränser.
5
Free Trade Agreement
4
6
Clara Hansson 851227-5XXX
Jonna Åström 880604-6XXX
Ulrika Dagobert 871023-5XXX
Under flertalet år har staten utmärkts genom att vara en enpartistat där det institutionella
revolutionspartiet, PRI, dominerade hela det politiska systemet. Trots att man ser statens
utformning som ett demokratiskt statsskick har de vallagar som funnits under den perioden
kunnat favoriseras till partiet. Traditionellt sett har partiet karaktäriserats som en försvarare av
arbetstagare samt landsbygdsbefolkning med en politik som färgats av en kombination mellan
mitten- vänster teori som kommit att inkludera en fördelningspolitik med nationalism.
I slutet av 1980-talet började ett flerpartisystem växa fram inom landet resulterade i att PRI:s
monopol på makten stoppades. I dagsläget finner man ytterligare två stora partier inom staten
vilka är det nationella aktionspartiet samt det mer demokratiska revolutionspartiet.
Maktmonopolet kom till sin slutepok när nationella aktionspartiet vann presidentvalet år 2000
(Landguiden 2009d)
Sociala institutioner
En del inom den mexikanska sociallagstiftningen innefattar en bestämmelse om minimilön. I
huvudstaten uppgår denna till omkring 53 pesos om dagen vilket motsvarar nästan 5 USD,
vilket är långt ifrån vad som krävs för att en medborgare ska kunna uppnå en skälig
levnadsstandard. Välfärden har under senare tid inte kunnat hålla samma nivå som landets
folkökning vilket gjort att den börjat avstanna.
Sjukförsäkring, pension, föräldraledighet, arbetslöshetsersättning och ersättning vid
handikapp och arbetsskada är fler faktorer som finns inom det sociala skyddsnätet. Dessa är
dock i allmänhet förenade till anställningar vilket innebär att över hälften av Mexikos
befolkning exkluderas från detta, övrig befolkning får betala för sjuk- och hälsovård på egen
hand. I dagsläget pågår förhandlingar för att bygga ut sjukförsäkringssystemet, Seguro social,
som då ska innefatta samtlig mexikansk befolkning från och med 2010 .
Tillgången till sjuk- och hälsovård är i dagsläget lågt. Den utbredda fattigdomen och den
ojämlika inkomstfördelningen är faktorer som bör förbättras för att landet skall kunna uppnå
en hög hälsostandard. Landet ses som ett av de länder i OECD-området som lägger minst av
sina resurser till sektorn. Medellivslängden av befolkningen har under de senaste åren ökat
kraftigt och barnadödligheten har även kommit att minska. De största hälsoriskerna i
dagsläget utmärks av en stigande andel rökare samt övervikt.
Mexiko har en nioårig, obligatorisk och kostnadsfri grundutbildning som inkluderar samtliga
barn. I allmänhet existerar det ingen diskriminering i tillgång till grundutbildning men sociala,
ekonomiska och regionala faktorer hos framförallt barn boende på landsbygd försvårar deras
möjlighet till att ta del av systemet (Regeringen 2007).
Två av tre elever som slutfört en grundskoleutbildning går vidare till en gymnasialutbildning
och en fjärdedel av dessa går sedan vidare till eftergymnasial nivå (Landguiden 2009e)
7
Clara Hansson 851227-5XXX
Jonna Åström 880604-6XXX
Ulrika Dagobert 871023-5XXX
Sociala och samhälleliga problem
Rättsväsendet i Mexico är bristfälligt och är på pappret självständigt men i empirin politiskt
styrt. Korruptionen som är utbred i Mexico genomsyrar även rättsväsendet. Brott som begås
av myndighetspersoner ställs sällan inför rätta (Landguiden 2009f). Det är presidenten och
guvernören som utser domarna vilket spär på ineffektiviteten, korruptionen och den politiska
kontrollen av rättsväsendet. Rättsprocessens bristfälliga transparens möjliggör korruption och
på detta vis möjliggörs olika behandling av människor. Människor i Mexico har alltså inte
samma rättsskydd. Genom långdragna överklagandeprocesser kan människor med resurser
eller kontakter kringgå straff. Korruption är även utbredd inom polisväsendet. Särskilt
poängteras samarbete mellan polis och den organiserade brottsligheten och då främst
narkotikahandeln. Men polisen anklagas även för inblandning i det stora antalet
kidnappningar som varje år sker i Mexico.
Förändringar till det bättre vad gäller rättssystemet har dock skett. Exempelvis införandet av
principen att man betraktas som oskyldig tills motsatsen bevisas det vill säga blivit dömd för
brottet och införandet av offentliga försvarare. Dock har nya reformer också utökat polisens
och åklagares befogenheter. Syftet är större slagkraftighet mot den organiserade brottsligheten
men en följd av detta är även att övriga medborgares frihet kan inskränkas. En
transparenslagstiftning infördes 2002 för att öppna upp och ge medborgare insyn och
tillgängliggöra offentliga handlingar.
Straffrihet är ett problem i Mexico som underminerar människors tillit till rättsystemet och
myndigheter. De som undgår straff är främst militär och myndighetsrepresentanter. Militärens
straffrihet beror främst på att brott som begås av militären tas upp i en särskild militärdomstol
där utredningen snabbt läggs ned (Regeringen 2007). Medborgare som engagerar sig för att få
fram en förbättring i systemet blir ofta utsatta för trakasserier och landets polis beskylls ofta
för övervåld (Landguiden 2009g).
Arbetslösheten i Mexico är stor, ca 25 % dock är den officiella siffran cirka 3-4 % men den
stämmer alltså inte. På grund av den stora arbetsbristen så söker sig allt fler till den svarta
marknaden (Regeringen 2007). Den svarta marknaden eller den informella sektorn växer sig
allt större och bidrar med sysselsättning som rör allt från knarkhandel till skoputsning.
Uppskattningsvis jobbar hälften av den sysselsatta arbetskraften på ett eller annat vis i den
informella sektorn (Landguiden 2009h). Denna sektor utgör ca 30 % av landets BNP.
Befolkningsökningen har trappats ned men är fortfarande stor och varje år söker sig ungdomar
till den informella sektorn för att få arbete. Många mexikaner utvandrar främst till USA för att
kunna försörja sig och precis som med utbildningen är det svårt för marginaliserade delar av
befolkningen att finna försörjning. I Mexico har man rätt att organisera sig fackligt och ca 25
8
Clara Hansson 851227-5XXX
Jonna Åström 880604-6XXX
Ulrika Dagobert 871023-5XXX
% av den totala arbetskraften är anslutna till fackförening dock anklagas även
fackföreningarna för omfattande korruption.
De stora inkomstskillnaderna beror till stora delar i denna ojämna tillgång till arbete och
utbildning. Skillnaderna är stora mellan landsbygd och stad men även mellan nord och syd.
2007 låg Gini-index6 på 0,446 och trots att inkomstskillnaderna minskat senaste åren är de
fortfarande stora. Mexico är det land inom OECD som har störst inkomstskillnader.
Fattigdomen är utbredd. Drygt 40 % lever i fattigdom men makroekonomisk stabilitet och
fördelningspolitik har minskat fattigdomen, främst den extrema fattigdomen. Mexicos
urbefolkning är bland de värst drabbade vad gäller fattigdom, brist på näringsrik föda, arbete,
fullvärdigt boende och sjukvård. Urbefolkningen är i minoritet då cirka 10-20 % av
befolkningen utgörs av urbefolkningen (Regeringen 2007).
Analys
Från början av 1950-talet fram till 1990-talet tredubblades Mexicos befolkning. I och med den
kraftiga folkökningen klarade inte samhällsekonomin hålla samma takt och städerna kunde
inte hantera all den arbetskraft som forsade in från landsbygderna. Detta tillväxtmönster kan
liknas vid malthusiansk nedgång som kännetecknas av fallande inkomst per capita som beror
på befolkningsökning. Länder i den här kategorin tenderar att ha långsam tillväxttakt.
(Bigsten 2003, s.75). På 1970-talet hittade man stora tillgångar av olja i Mexico och med detta
följde en oljeboom. Landets ekonomi uppvisade beundransvärda tillväxtsiffror dock blev inte
framgången långvarig. Detta på grund av ekonomisk försummelse som nästan styrde landet i
konkurs. Detta dilemma brukar beskrivas som naturresursförbannelsen.
Naturresursförbannelsen drabbar länder med stora tillgångar av naturresurser men som ej kan
hantera tillgången på ett effektivt sätt. Detta kan bero på de stora krav som ställs på det
politiska systemet att hantera det på bästa sätt men som misslyckas. En annan förklaring är
undanträngningseffekten. Det innebär att övriga sektorer försummas när man utvinner
naturresurser. Då blir landet mycket beroende av naturresurserna och ekonomin mycket
känslig. (Bigsten 2003, s.82f). I detta fall kan Mexico passa in på resursbaserad tillväxt då
tillväxten beror på råvarumarknaden. (Bigsten 2003, s.74).
Mexico lyckades senare ta sig ur den ekonomiska krisen och genom att satsa på andra sektorer
minska sitt beroende av naturresurser. Man utvecklande landets ekonomiska politik till fördel
för industrin och har utvecklat sitt system för att kunna hantera inkomster från naturresurser.
Enligt Bigsten är det första steget mot att bli ett utvecklat land är att ta steget upp i kategorin
hinna ifatt-tillväxt. Förutsättningarna är kompetens att kunna applicera modern teknik samt att
ha låga lönekostnader. (Bigsten 2003, s.103f). Mexico har låga lönekostnader men
konkurrensen från Asien hårdnar. Mexico är ett svårplacerat land vad gäller tillväxtmönster,
6
Numeriskt mått på ojämn inkomstfördelning, kan uttryckas som en andel mellan 0 och 1. Ju högre siffra desto
större inkomstskillnader.
9
Clara Hansson 851227-5XXX
Jonna Åström 880604-6XXX
Ulrika Dagobert 871023-5XXX
de passar in på både resursbaserad tillväst och hinna ifatt-tillväxt. Sammantaget har Mexico
goda förutsättningar för att utvecklas när man ser till det ovannämnda.
Enligt Berg är öppenhet mot omvärlden en viktig förutsättning för god tillväxt. Detta för att
det finns ett starkt samband mellan öppenhet och produktivitet per arbetare. Genom att
Mexico är öppet kan de på så vis specialisera sig och dra fördel av sina komparativa fördelar.
Mexico kan specialisera sig på arbetsintensiva produkter då de har låga lönekostnader och
stort utbud på arbetskraft. (Berg 2008, s. 451ff).
I Bigstens bok sammanfattas ett antal institutionella förutsättningar som krävs för ekonomisk
utveckling. Förutsättningarna är säker äganderätt, en uppsättning institutioner som reglerar
och kontrollerar marknader, välfungerande finanspolitiska och penningpolitiska institutioner,
socialtskyddsnät samt institutioner för konflikthantering.
Generellt sett respekteras äganderätten i Mexico men dock sker överträdelser. Korruptionen är
utbredd i hela samhället och landet har problem med att kontrollera och reglera olika
marknader. Den svarta marknaden i landet är omfattande och går inte att kontrollera. Detta är
ett jätte stort problem för landets institutioner och ekonomi. Enorma skatteintäkter går
förlorade på grund av den svarta marknaden och detta är samhällsekonomiskt ineffektivt.
Mexico har utvecklat sin ekonomiska politik till det bättre och gått mot sunda statsfinanser
och makroekonomisk stabilitet. Landets centralbank blev självständig 1993 och sedan dess
har man haft prisstabilitet och inflationsmål.
Idag står en stor del av Mexicos befolkning utanför det sociala skyddsnätet men landet
arbetar på en reform som skall innefatta hela befolkningen. Bristande socialt skyddsnät och
stor fattigdom talar för minskad långsiktig tillväxt. Positivt är att Mexico idag arbetar för att
förändra detta. Mexicos institutioner för konflikthantering är begränsade. Bristande
rättssystem kombinerat med korruption bidrar till lågt förtroende hos befolkningen för
rättssystemet. Till exempel straffrihet signalerar till befolkningen att vissa står över lagen och
att följa lagen inte alltid lönar sig, snarare tvärt om. Detta spär på oroligheter i samhället
vilket hämmar en långsiktig tillväxt. Urbefolkningen i landet är i realiteten en utsatt grupp
men är storleksmässigt obetydliga jämfört med övrig befolkning så detta utvecklar sig aldrig
till att bli en stor etnisk konflikt som hämmar tillväxten. Negativt för tillväxten är dock att
denna grupps levnadsstandard i jämförelse är mycket låg. En minskning av fattigdomen hos
hela befolkningen skulle resultera i positiv inverkan på tillväxten. Ökad tillväxt och minskad
fattigdom har ett positivt samband (Bigsten 2003, s.105). Kvinnors utsatthet är stor. Brott som
begås mot kvinnor är vanligt förekommande och det råder en gammaldags och nedsättande
attityd mot kvinnor. Detta avspeglar sig på den ojämna fördelningen i arbetsstyrkan, se
appendix. Detta kan bero på att kvinnor inte vågar ta sig till och från jobbet och en traditionell
syn på att kvinnor inte ska arbeta. Enligt studier så har länder med stor jämlikhet mellan
könen högt BNP och vice versa. Alltså är ökad jämlikhet mellan könen något Mexico borde
satsa på. En tänkbar anledning till att det ser ut som det gör kan vara att kvinnor är
underrepresenterade inom de samhälleliga institutionerna.
10
Clara Hansson 851227-5XXX
Jonna Åström 880604-6XXX
Ulrika Dagobert 871023-5XXX
Under 2009 sjönk tillväxttakten till -7,3 %. Pågrund av Mexicos starka ekonomiska koppling
till USA drabbades de hårt av finanskrisen. Ansträngningar görs för att göra sig mindre
beroende av det mäktiga grannlandet i nord, USA. USA har troligtvis haft positiv inverkan på
Mexicos ekonomiska utveckling enligt granneffekten. Granneffekten innebär att ett land med
framgångsrika grannländer har bättre förutsättningar för ekonomisk tillväxt. (Bigsten 2003,
s.81). Samtidigt kan det bli negativa effekter då Mexicos ekonomi styrs av USA:s import.
Mexicos ekonomi blir då mycket känslig för fluktuationer i amerikansk ekonomi. Större delen
av Latinamerika är relativt underutvecklat vilket i stället kan resultera i negativa effekter för
Mexico. Utveckling av ekonomin generellt i Latinamerika skulle förmodligen komma att
gynna Mexicos tillväxt.
Solow-modellen är en tillväxtmodell som beskriver att produktionen per capita ökar när
kapital per capita ökar. Vad som generar tillväxt är arbetskraft, kapital samt en övrig faktor
som tar hänsyn till främst teknologi men även humankapital och effektivitet. (Bigsten 2003,
s.47). Mexico som har relativt dålig tillgång till teknologi och låga investeringar i
humankapital och teknisk utveckling (Regeringskansliet 2009b). Då Mexico är ett
förhållandevis utvecklat land är det viktigt att de enligt Solow-modellen investerar i
humankapital, t.ex. högre utbildning samt teknologi. I utvecklade länder är dessa två faktorer
bland de viktigaste för ekonomisk tillväxt (Berg 2008, s.434). Statens låga skatteintäkter
begränsar investeringar i humankapital och infrastruktur (Sveriges ambassad 2009b).
Avslutning
Frågan om huruvida Mexico är ett rikt eller fattigt, utvecklat, underutvecklat land är svår att
besvara. Det är svårt att placera in Mexico i ett typiskt tillväxtmönster. Landet passar in på
flera av de typiska tillväxtmönstren. Exempelvis minskade BNP per capita pågrund av stor
befolkningsökning under den senare delen av 1900-talet, vilket kännetecknar malthusiansk
tillväxt. Mexico har stora naturresurser och har tidigare haft problem med att hantera dessa på
ett tillväxtfrämjande vis. Under senare tid har landet lärt sig att hantera intäkterna från
naturresurser och utvecklat andra sektorer av industrin. I vissa avseenden kan Mexico ses som
ett välutvecklat land men i andra avseenden inte. Troligen var Mexico nära att platsa i
kategorin hinna ifatt-tillväxt men pågrund av finanskrisen, svininfluensan och Asiens
framgång bromsades landets utvecklingstakt. Pågrund av finanskrisen minskade omvärldens
efterfrågan på landets varor och tjänster särskilt från USA. Detta gjorde effekten ännu större
pågrund av Mexicos stora ekonomiska beroende av USA. Ännu ett bakslag drabbade landet
då svininfluensan bröt ut och skakade landets ekonomi ytterligare. Mexico har låga
lönekostnader men Asien ännu lägre vilket bidrar till att investerare hellre söker sig till den
asiatiska marknaden. Mexiko har en relativt låg kompetens och teknisk nivå vilket gör att de
inte riktigt kvalificerar sig att passa in på hinna ifatt-tillväxtmönstret. Om investeringar i
humankapital och teknik görs borde landets utvecklingstakt öka. Självfallet kan inte alla
11
Clara Hansson 851227-5XXX
Jonna Åström 880604-6XXX
Ulrika Dagobert 871023-5XXX
länder passa in på ett tillväxtmönster och det finns undantag, dock är det viktigt för landets
utveckling att dessa förändringar genomförs.
Något som talar för en positiv utveckling är landets liberala handelspolitik. De är ett av de
mest öppna länderna när det kommer till handel med andra länder. Med öppenhet kan landet
dra förmån av sina komparativa fördelar och utnyttja sitt stora utbud av arbetskraft och
producera arbetsintensiva produkter.
När det kommer till de institutionella förutsättningarna förekommer både positiva och
negativa exempel. Äganderätten respekteras i stor utsträckning vilket är avgörande för den
ekonomiska tillväxten. De finans- och penningpolitiska institutionerna har förbättrats avsevärt
sedan Tequilakrisen. Det sociala skyddsnätet är fortfarande undermåligt men under
reformation. Ambitionerna är höga och genomförs dem kommer en stor förändring att ske för
Mexicos befolkning. Kontroll och reglering av marknader är ett stort och svårlöst problem när
den svarta marknaden och korruptionen är så pass omfattande. Stora satsningar bör göras för
att bekämpa detta. Korruptionen är även stor inom det rättsliga och politiska systemet. För att
skapa förtroende och få bukt på den omfattande kriminaliteten bör de samhälleliga
institutionerna att saneras. Landet bör även satsa på att bekämpa den skeva
inkomstfördelningen och även arbeta för att utrota den omfattande fattigdomen. Minoriteter
och kvinnors ställning och utsatthet bör belysas. Resultaten av de institutionella
förutsättningarna är blandade men förändringar av dessa är en av de större utmaningarna.
Mexico bör minska sitt beroende av USA och inrikta sig på humankapital samt teknologiska
innovationer. Ekonomiska förbättringar i övriga Latinamerika skulle komma att gynna
Mexico.
Mexico är ett medelinkomstland som drabbades hårt av finanskrisen men försöker att komma
på fötter igen. USA:s närhet inverkar både positivt och negativt. Sammanfattningsvis har
Mexico stora utmaningar att ta sig an men även goda förutsättningar.
12
Clara Hansson 851227-5XXX
Jonna Åström 880604-6XXX
Ulrika Dagobert 871023-5XXX
Källhänvisning
Berg, Claes. (2008). Global ekonomi – en introduktion till samhällsekonomin. Stockholm:
SNS förlag.
Bigsten, Arne. (2003). Utvecklingens ekonomi och politik. 1:8 upplagan. Lund:
Studentlitteratur AB.
Landguiden, 2009a, : Modern historia (2010.05.27) http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/
-
2009b: Ekonomi (2010.05.27) http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/
2009c: Ekonomi (2010.05.27) http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/
2009d: Politiskt system (2010.05.28)
http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/
2009e: Utbildning (2010.05.28) - http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/
2009f: Politiskt system (2010.05.27)
http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/
2009g: Politiskt system (2010.05.28)
http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/
2009h: Ekonomi (2010.05.28) http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/
Sveriges Ambassad, 2009a: Sveriges ambassad Mexico City (2010.05.29)
http://www.swedenabroad.com/Page____84357.aspx
-
2009b: Sveriges ambassad Mexico City (2010.05.29)
http://www.swedenabroad.com/page____24318.aspx
Organisation for economic co-operation development, 2009a: Economic survey of Mexico
2009 (2010.06.02) http://www.oecd.org/document/2/0,3343,en_2649_33733_43394050_1_1_1_1,00.html
-
-
2009b: OECD economics surveys Mexico (2010.06.02) http://puck.sourceoecd.org.bibproxy.kau.se:2048/vl=15259503/cl=20/nw=1/rpsv/~
3805/v2009n11/s1/p1l
2009c: OECD economics surveys Mexico (2010.06.02) http://puck.sourceoecd.org.bibproxy.kau.se:2048/vl=15259503/cl=20/nw=1/rpsv/~
3805/v2009n11/s1/p1l
Regeringskansliet, 2009a: Mexico ekonomisk och handelspolitisk rapport (2010.05.26) http://www.regeringen.se/content/1/c6/01/39/64/fd161670.pdf
13
Clara Hansson 851227-5XXX
Jonna Åström 880604-6XXX
Ulrika Dagobert 871023-5XXX
-
2009b: Mexico ekonomisk och handelspolitisk rapport (2010.05.26)
http://www.regeringen.se/content/1/c6/01/39/64/fd161670.pdf
Regeringen, 2007: Mänskliga rättigheter i Mexico 2007 (2010.05.03)
http://www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/080313/9e6025c3d272ff
127118acf4da751b00/Mexiko.pdf
14
Clara Hansson 851227-5XXX
Jonna Åström 880604-6XXX
Ulrika Dagobert 871023-5XXX
Appendix
Allmänt
Officiellt namn:
Estados Unidos Mexicanos/
Mexikos Förenta Stater
Yta:
1 958 201 km²
Huvudstad med antal Mexico City cirka 20 000 000
invånare:
(med förstäder, uppskattning
2009)1
Antal invånare:
109 600 000 (2009)
Statsskick:
republik, förbundsstat
Statschef:
president Felipe Calderón
Regeringschef:
president Felipe Calderón
BNP per invånare:
8 040 US dollar (2009)
Sociala förhållanden
Andel av befolkningen som lever på mindre än 2
dollar per dag (2000)
26,3 %
Spädbarnsdödlighet (2006)
1,8 %
Andel kvinnor i parlamentet (2007)
23 %
Andel 10-14-åringar som arbetar (2003)
6%
Arbetsmarknad
Arbetslöshet (2007)
Andel kvinnor av arbetsstyrkan (2006)
Andel män av arbetsstyrkan (2006)
3,9 %
35,2 %
64,8 %
15
Clara Hansson 851227-5XXX
Jonna Åström 880604-6XXX
Ulrika Dagobert 871023-5XXX
Ekonomi
BNP per invånare (2009)
BNP-tillväxt (2009)
BNP-tillväxt (2008)
BNP-tillväxt (2007)
BNP-tillväxt (2006)
BNP-tillväxt (2005)
8 040 US dollar
-7,3 %
2%
2,9 %
4%
3%
Jordbrukets andel av BNP (2006)
Industrins andel av BNP (2006)
Servicesektorns andel av BNP (2006)
Inflation (2009)
Inflation (2008)
Inflation (2007)
Inflation (2006)
Inflation (2005)
4%
27 %
69 %
5,4 %
4,9 %
3,9 %
3,5 %
2,6 %
Utbildning
Andel barn som börjar grundskolan (2005)
Läs- och skrivkunnighet bland kvinnor (2006)
Läs- och skrivkunnighet bland män (2006)
Läs- och skrivkunnighet (2006)
98 %
90 %
92 %
91 %
Viktiga årtal
800-talet f Kr
1521
1810
1821
1846-1848
1862-1867
1867-1872
1876-1911
1910-1917
1934-1940
1982
1986
1994
Olmekernas kultur växer fram
Spanjorerna besegrar aztekväldet
Självständighet utropas
Mexico blir självständigt
Krig mot USA, halva Mexico förloras
Krig mot Frankrike
Benito Juárez reformerar landet
Diktatur under general Porfirio Díaz
Revolutionsperioden
Jordreform, nationalisering av oljebolagen
Skuldkris, betalning på utlandslånen ställs in
Ny ekonomisk politik, frihandel och privatiseringar
NAFTA-avtalet träder i kraft; finanskris
16
Clara Hansson 851227-5XXX
Jonna Åström 880604-6XXX
Ulrika Dagobert 871023-5XXX
2000
2006
PRIs maktmonopol tar slut när PAN vinner presidentvalet
PAN behåller presidentposten, blir störst i kongressen
Befolkning
Andel invånare i städerna (2009)
78 %
Nativitet/födelsetal (2006)
1,8 %
Mortalitet/dödstal (2006)
0,5 %
Naturlig befolkningsökning (2006)
1,3 %
Andel kvinnor (2005)
51 %
Andel män (2005)
48,9 %
Förväntad livslängd för kvinnor (2007)
78,5 år
Förväntad livslängd för män (2007)
73,6 år
(Landguiden 2009)
17
Clara Hansson 851227-5XXX
Jonna Åström 880604-6XXX
Ulrika Dagobert 871023-5XXX
(Landguiden 2009)
18
