DRAMATIK
Begrepp och terminologi
En av de tre klassiska genrerna
EPIK
NOVELL
ROMAN
LYRIK
EPISK
DIKT
DIKTER
DRAMATIK
SKÅDESPEL
LITTERÄR KOMMUNIKATION
EPIK OCH LYRIK
FÖRFATTAREN
TEXTEN
LÄSAREN
DRAMATIK
FÖRFATTAREN
TEXTEN
SKÅDESPELAREN
PUBLIKEN
Många ord för samma sak
EN PJÄS
═
═
OBS! EN TEATER
ETT
SKÅDESPEL
═
ETT
TEATERSTYCKE
ETT DRAMA
═
ETT TEATERHUS
Några nedslag i
dramatikens historia
Antikens teater
• 700 f.Kr.
• Aischylos, Sofokles,
Euripides, Aristofanes
• Festspel till
fruktbarhets guden
Dionysos ära
• Amfiteatrar
KOMEDI =
LUSTSPEL
ADJEKTIV:
KOMISK
TRAGEDI =
SORGESPEL
TRAGIKOMISK
ADJEKTIV:
TRAGISK
Commedia dell’arte
• Italiensk fars på 1500-talet
• Standardfigurer, t.ex.
harlekinen
• Improviserade dialoger och
mimik utgående
från en bestämd intrig
• Total behärskning av
kroppsspråk
• Avslöjade mänsklig
dårskap, sociala skillnader
Den elisabetanska teatern
•
•
•
•
•
•
•
Rund eller åttakantig
byggnad
Flera våningar
Öppen gård i mitten
Scen = en plattform i ena
ändan
Publiken stod runt
scenen, men satt också
Musiken spelade stor roll
Färggranna dräkter
William Shakespeare 1564-1616
•
•
Född i Stratford-upon-Avon
Började skriva pjäser ca
1590
• Skrev tragedier, komedier
och sagospel samt
historiska spel
• Teman: hämnd, hat, svek,
maktlystnad, kärlek och
passion
• Teatern The Globe
Franskklassicismen
• 1600-talets Europa
• Barockteatern kännetecknas av
pompa och ståt
• Allting på scen gick ut på att
hylla solkungen i Versailles
• Tidens – rummets –
handlingens enhet
• Moliére 1622-1673, ansvarig för
kungens teater, förde den
folkliga teatertraditionen vidare.
Henrik Ibsen 1828-1906
och August Strindberg 1849-1912
• 1800-talet
• Realistiskt samtidsdrama
• Scenen: vardagsrum i borgerliga hem
DRAMATS TRE ENHETER
HANDLINGENS
ENHET
VIKTIGAST UNDER
ANTIKEN
FOKUS PÅ
KONFLIKTEN
RUMMETS
ENHET
BLEV VIKTIG
UNDER
MEDELTIDEN
TIDENS
ENHET
ANTIKEN OCH
1600-TALET
OLIKA ”HUS” PÅ SCENEN MÖJLIGGJORDE
FÖRFLYTTNING I TIDEN
HANDLINGENS
TID =
SPELTIDEN
Involverade personer
DRAMATIKER
═
DRAMATURG
═
AKTÖR
═
REGISSÖR
═
PJÄSFÖRFATTAREN
KONSTNÄRLIG RÅDGIVARE
VID TEATERN, EXPERT PÅ
DRAMATIKENS TEORI
SKÅDESPELARE
KONSTNÄRLIG LEDARE,
”HJÄRNAN” BAKOM
FÖRESTÄLLNINGEN
KOREOGRAF
SCENOGRAF
SUFFLÖR
DEN SOM GÖR KOREOGRAFIN,
D.V.S. DANSEN TILL
FÖRESTÄLLNINGEN
═
═
═
DEN SOM BESTÄMMER HUR
SCENEN SKA SE UT
DEN SOM SUFFLERAR,
D.V.S. VISKAR REPLIKER
VID BEHOV
VID TEATERN ARBETAR OCKSÅ EN MASSA ANDRA PERSONER
MED T.EX. REKVISITA, DEKOR OCH KULISSER, LJUD- OCH LJUS,
PYROTEKNIK, KOSTYMER, SMINK, PERUKER, MARKNADSFÖRING,
PUBLIKARBETE OCH BILJETTFÖRSÄLJNING
Manuset = pjästexten
AKT 1
SCEN 1
AKT 2
AKT 3
SCEN 3
SCEN 2
O.S.V.
SCENBYTET MARKERAS AV ATT NYA PERSONER GÖR ENTRÉ
ELLER AV ATT DE SOM ÄR PÅ SCENEN GÖR SORTI.
TID PÅ
DYGNET
REKVISITA
KROPSSPRÅK
HUR SCENEN
SKA SE UT
REPLIKER =
DIALOG = DET
SOM SÄGS
+
SCENANVISNINGAR
= FÖRFATTARENS
ANVISNINGAR
═
MANUSET
LJUDEFFEKTER
MONOLOG = EN
PERSON PRATAR
ENSAM TILL PUBLIKEN
HUR
SKÅDESPELARNA
SKA RÖRA SIG PÅ
SCENEN
VILKA
KÄNSLOR SOM
SKA
UTTRYCKAS
