Mall för beskrivning av
kurs
2017-07-14
1 (3)
Dnr 12-2008:3673
Lärosätets namn
Stockholms Universitet
Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och
samhällsvetenskap, UHS
Kursens namn
Livsfrågor – etik och didaktik – ingår i lärarfortbildningen
Antal högskolepoäng
30 hp
Pris per deltagare och högskolepoäng
1 340 kr
Antal deltagare (min och max)
Min 15, max 30
Målgrupp
Senarelärare från 7 år t.o.m.vuxenutbildning
Studietakt
Hel fart (30 hp per termin)
Start- och slutdatum
Kursstart: 26 augusti 2009
Slutdatum: 13 januari 2010
Arbetsform (distans, campus)
Kursens uppläggning innebär en kombination av campusförlagd undervisning med
föreläsningar och seminarier, och distansundervisning där ett interaktivt webbaserat
lärande praktiseras. Kursen omfattar fyra campusträffar.
Kursens innehåll
Vilka frågor ställer unga människor om ont och gott, rätt och fel, liv och död? Vilka
uttrycksformer väljer de för sina olika frågor och ståndpunkter? Finns det skillnad
mellan tjejer och killars sätt att uttrycka sig exempelvis i livsfrågor som rör
sexualitet och kroppslig identitet? På vilket sätt kan skolan och lärarna stödja och
stimulera eleverna i deras ansträngningar att göra sin tillvaro begriplig i en
Skolverket
2 (3)
föränderlig värld? Hur kan mångfald, intolerans och värdepluralism hanteras i en
klassrumssituation?
Detta är centrala frågor som skolor på olika sätt tar sig an – exempelvis i den lokala
utvecklingen av ämnet religionskunskap och det nya ämnet livskunskap. I båda
ämnessammanhangen är livsfrågor ett återkommande begrepp som behöver en
ämnesteoretisk genomlysning. Detta område tycks kunna handla om vadsomhelst
som förmår att ta upp aktuella frågeställningar i unga människors liv. Risken är
dock att livsfrågor och livskunskap blir något flummigt och obestämbart.
Risken för oklarhet när det gäller livsfrågor är inte ny i skolans sammanhang. I Lgr
80 infördes livsfrågebaserade kursplaneformuleringar. Det innebar en övergång
från stoffcentrering till elevcentrering: Från att tidigare ha beskrivit religion och
livsåskådning som sociala och kulturella fenomen övergick beskrivningen till att
betona religionens och livsåskådningens funktion för den enskilde. Denna
förändring medförde ämnesteoretiska problem. Begreppslig och teoretisk oklarhet
kan få märkbara konsekvenser för lärarens intentioner med undervisningen. Utan
att läraren förstår vari människans meningssökande aktivitet består, finns det risk
att det sammanhang hon eller han skapar i klassrummet inte blir tillräckligt
kvalificerat och tydligt så att det förmår möta och respektera elevernas frågor i
undervisningssituationen. Finns inte denna förståelse riskerar de existentiella och
moraliska frågorna lösas upp i godtycklighet och irrelevans. Det kan få som
konsekvens att undervisningen i religionskunskap och skolornas lokala
värdegrundssatsningar inte når sina avsedda mål.
I syftet att kvalificera verksamma lärare i religionskunskap och livskunskap erbjuds
här kursen Livsfrågor – etik– didaktik:
Kursen består av två moment där det första momentet lägger en forskningsförankrad
grund som innehåller främst av tre kunskapsområden:1) Existentiella frågor och
ungas livsorientering bl.a. ur ett genusperspektiv 2) Etik, mångfald och värdegrund.
3) Kontextuell religionsdidaktik
Det andra momentet handlar främst om ämnesdidaktiska frågeställningar som
analyserar konkreta situationer baserade på de studerandes olika
undervisningspraktiker och erfarenheter. Främst bearbetas förhållandet mellan ett
visst undervisningsinnehåll, (t.ex. temat liv och död), olika arbetsformer och
artefakter (t.ex. läromedel, film, andra konstuttryck) och lärarens aktörskap,
interaktion och ansvarighet i klassrumssituationen. I och med att kursen delvis
genomförs webbaserat diskuteras fortlöpande didaktiska frågor kring IKT som
miljö för lärande. Dessutom bearbetas problematiken kring bedömning av ett
ämnesområde som i fler hänseende är svårt att betygsätta.
Kursens didaktik kännetecknas av ett återkommande möte mellan teoretiska
aspekter och praktiska frågor. Det forskningsförankrade ämnesteoretiska innehållet
prövas på sin hållbarhet i förhållande till konkreta didaktiska situationer inom
livsfrågeområde. Dessa situationer förstås i sin tur med hjälp av analytiska redskap
hämtat från relevant aktuell forskning. Kursupplägget kommer att präglas av
Skolverket
3 (3)
interaktion mellan de båda momentens olika bidrag, en prägling som inte minst är
central om avsikten är att läraren efter genomgången kurs aktivt skall kunna bidra
till utvecklingen av skolans undervisning i religionskunskap och livskunskap.
Förväntade effekter av kursen
Kursen syftar till att den studerande utvecklar förmågan att
• utveckla den egna undervisningen i religionskunskap och livskunskap.
• identifiera och förstå de existentiella frågornas kännetecken dels med tanke på
barns- och ungas livsorientering, dels avseende skolans värdegrund.
• organisera värdebaserad undervisning religionskunskap och livskunskap med
inriktning mot bl.a. mångfalds- och genusfrågor.
• tolka, formulera och kommunicera mål för undervisning och lärande på ett för
elever tydligt och begripligt sätt.
• analysera moraliska dilemman med hjälp av etisk teoribildning och i förhållande
till skolans grundläggande värden.
• reflektera över den egna praktiken och utveckla livsfrågedidaktiken i
mångkulturella undervisningssituationer.
• använda informations- och kommunikationsteknik i den egna verksamheten.
Kursens lärare
Geir Skeie, gästprofessor i religionspedagogik och religionsdidaktik,
Sven Hartman, professor i pedagogik
Kirsten Grönlien Zetterqvist, TD i religionsfilosofi, universitetslektor
Margareta Adolphson, universitetsadjunkt i didaktik och metodik
Niclas Runebou, universitetsadjunkt i didaktik med inriktning mot religion och
filosofi.
Samtliga lärare är verksamma vid UHS, Institutionen för utbildningsvetenskap
med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap.
