Vittra Törnskogens plan mot diskriminering och
kränkande behandling
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Förskoleverksamhet
Ansvariga för planen
Jenny Ekström
Anna Hägerström
Merdijana Bajra
Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering,
trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 § diskrimineringslagen och 6 kap. 8 §
skollagen. I AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ledningen
och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och elevers upplevelser av diskriminering,
trakasserier och annan kränkande behandling ska samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors
ansvar att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen
Vår vision
På vår förskola ska alla barn känna sig trygga och bli respekterade oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. På vår förskola ska inget
barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling.
Planen gäller från
2015-12-22
Planen gäller till
2016-12-22
Barnens delaktighet
Vi har tillvaratagit barnens tankar och reflektioner kring hur de känner sig på förskolan. Detta har skett såväl i organiserade
dialoger i både stora och små samlingar, som i konflikthantering då många känslor naturligt uppkommer. Barn från tre års
ålder har dessutom varit med på barnintervjuer där ansvarspedagogen har suttit med ett barn i taget, och vissa barn har
ventilerat sina tankar på sina utvecklingssamtal med en förälder och en ansvarspedagog.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Föräldrars delaktighet i likabehandlingsplanen har skett genom samarbete och dialog. Föräldrar har bidragit till
likabehandlingsarbetet genom föräldraråd och föräldramöten. Vi utgår även från föräldrarnas tankar i form av Vittras
kundundersökningar Lilla och Stora Kvaliteten, och kommunens kvalitetsundersökning Pilen. Undersökningarna sker en gång
per termin och då i form av enkätsvar.
Personalens delaktighet
Varje avdelning har förmedlat sina tankar, erfarenheter och utvärderingar till likabehandlingsplanen. Arbetslagen har arbetat
i grupp med innehållet i planen och sedan förankrat den på gemensamt personalmöte. En pedagog från varje avdelning har
varit med och upprättat likabehandlingsplanen.
Förankring av planen
Planen ska dagligen synliggöras för barnen dels i spontana, naturliga sammanhang, dels i organiserad form under samlingar
och projekt. Personalen ska utanför barngrupp arbeta med likabehandlingsplanen under förskolechefens ledning. De har
tillgång till den via Schoolsoft, det interna nätverket, diskrimineringsombudsmannens webbsida och i vår
likabehandlingspärm. Vårdnadshavare ska informeras om likabehandlingplanen via hemsidan, internetverktyget Schoolsoft
och under föräldramöten om vår likabehandlingsplan och hur vi arbetar med den fortlöpande. Vikarier ska informeras om
planen.
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Alla anställda har läst igenom planen och fått komma med synpunkter. Vi har även diskuterat i arbetslagen och två
pedagoger har sammanställ. Föräldrars tankar har tagits tillvar på föräldraråd, föräldrarmöten och kundundersökningar.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Anna Hägersröm och Merdijana Bajra
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Alla avdelningar har haft välplanerade och bra uppstartsperioder som har lagt en bra grund för läsåret. Alla avdelningar har
utvärderat uppstartsperioderna.
Vi har uppmuntrat båda könen hos barnen att vara delaktiga i alla aktiviteter och även tänkt på att pedagogerna av olika
kön gör alla typer av aktiviteter, tex att den manliga pedagogen bakar och är i skapanderummet och de kvinnliga
pedagogerna snickrar och bygger. När vi sätter ihop grupper i alla tänkbara situationer blandar vi de båda könen. Vi har
byggt upp en lärmiljö där både flickor och pojkar, i stort sett, leker lika mycket i alla områden. Vi har många flickor som
sysselsätter sig med byggmaterial och i vår hemvrå leker de båda könen lika mycket.
När situationer har uppstått gällande personlig integritet har vi diskuterat detta med barnen. En avdelning har haft
människokroppen som projekt där könens olikheter behandlats. Vi har inte genomfört någon kompetensutveckling inom
genuspedagogik. Vi har pratat i barngruppen om olika familjekonstellationer och till nästa år ska vi låna mer litteratur om
detta.
Vi har väldigt få barn med utländsk härkomst så vi har inte firat andra traditioner, men de barn vi har har fått berätta och
gärna visat bilder så de känner sig stolta. Vi tillgodoser önskan om annan kost pga religion. I år var det inget stort fokus på
att uppmärksamma FN-dagen på förskolan. Detta ska vi tänka på att göra nästa år. Vi har tagit tillvara på de olika
modersmålen som våra barn har genom att prata om ord betydelse och sjungit sånger.
Under uppstartperioden fokuserar vi mycket på olikhet och jobbar förebyggande med det. Vi har sett till våra barngrupper
genom observationer och analyser och anpassat alla aktiviteter så att det passar alla barns olika förutsättningar.
När vi har haft kulturdagar har vi åldersblandade grupper med alla barn i hela huset. Vi har haft kulturdagar vilket vi ska
fortsätta med nästa år eftersom vi ser att detta är bra för sammanhållningen över alla åldrar. Vi har planerat samlingar och
projekt så det gagnar alla åldrar, genom att göra gemensamma aktiviteter för alla åldrar på avdelningen eller t.ex ha
samlingar enbart 5-åringar där de utmanas på sin nivå. Vi ser ofta att de äldre barnen hjälper de yngre i många situationer,
t.ex vid påklädning. Tendenser som vi såg förra året med att vissa äldre barn tar för sig på bekostnad av de yngre har blivit
mycket bättre. Likaså gällande att de barn som syns och hörs mest har fått mer uppmärksamhet har också blivit bättre. Vi
pedagoger tänker mer på att ge alla barn samma möjligheter t.ex, vid samlingar och att gå först i ledet. Alla barn på
Lärleken och Äventyrarna har oftast samling i små grupper. Detta ser vi är bra eftersom alla får och vågar komma till tals. Vi
har använt oss av olika rutiner som t.ex turtagningslistor för att alla barn ska få vara delaktiga lika mycket.
Pedagogerna har utvärderat vilka platser som händelser av kränkande behandling oftast förekommer. Vi har kommit fram
till hur och var vi ska placera oss för att alltid ha uppsikt, t.ex i skogen på gården, vid utetoaletten, i hallen och i rum längst
in på avdelningarna. När detta fungerar ser vi att färre incidenter uppstår. När pedagoger inte sprider ut sig och då inte har
uppsikt över alla ställen har vi blivit bättre på att påminna och säga till varandra.
Årets plan ska utvärderas senast
2016-12-22
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Resultat och effekter av genomförda insatser/åtgärder diskuteras på personalmöten och i föräldrarådet. Föräldrarnas och de
anställdas synpunkter på förskolans likabehandlingsarbete fångas upp i de årliga trivsel- och kvalitetsenkäterna.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Inger Alteryd
Främjande insatser
”Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver
inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder
och till den aktuella verksamheten.” (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)
Namn
Motverka kränkande behandling
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning,
Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Barnen ska övas i sin förmåga till empati och respekt för allas lika värde och få redskap för att lösa konflikter.
Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till förskolan, förvissade om att barnen är trygga.
Vi följer upp värdegrundsarbetet under utbildningsdagen i augusti 2016, och tar del av varandras reflektioner.
Insats
Varje termin inleds med en så kallad uppstartsperiod med riktlinjer utifrån våra styrdokument, där pedagogerna arbetar
med förhållningssätt och spelregler för att sätta ramen för klimatet i barngruppen. Varje avdelning lägger gemensamt
upp en strategi för hur uppstartsperioden ska se ut.
Barnen görs under uppstartsperioden delaktiga i dialogen i både stor och liten grupp om hur de vill att man ska vara mot
varandra. Pedagogerna arbetar med samspelsövningar i barngruppen. De gör utflykter och gemensamma aktiviteter
med barnen för att stärka vi-känslan, och öka respekt och hänsyn mot varandra.
Uppstartsperioden sedan på lagmöte v. 39.
Vi samtalar med barnen om olika situationer som kan uppfattas som kränkande, hur de kan agera för att vara en bra
kompis och hur de kan hjälpa en kamrat som blir utsatt för kränkningar.
Vi låter barnen lära sig att hjälpa varandra; de mindre barnen kan få hjälp att lägga upp mat eller hjälp med påklädning
av de äldre barnen. Det är viktigt att i så fall involvera både flickor och pojkar.
Vi föregår med gott exempel och visar barnen hur man bör bete sig mot varandra. Personalen ska vara goda förebilder
och visa respekt för varandra, barn och föräldrar i både tal och beteende. Under personalmöten arbetar vi med
samarbetsövningar och ger varandra feed-back.
Ansvarig
Inger Alteryd
Datum när det ska vara klart
Utvärdering av uppstartsperioden ska vara utvärderat v. 39 2016 inför projektsättning och barnens utvecklingsplaner.
Namn
Motverka stereotypa könsroller
Områden som berörs av insatsen
Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning
Mål och uppföljning
Barnen ska stärkas i sin kroppsliga integritet gentemot vuxna och barn, i både intima hygiensammanhang och lek.
Barnen ska få möjlighet att utveckla sina förmågor utan att begränsas av stereotypa könsroller.
Vi ska se till att pojkar och flickor får lika stort inflytande och utrymme i verksamheten.
Vi ska erbjuda en mer könsneutral lärmiljö.
Vi ska medvetandegöra hur vi själva agerar som förebilder utifrån våra kön.
Vi ska hjälpa och uppmärksamma varandra när vi råkar bemöta eller behandla barn utifrån deras kön.
Insats
Vi pratar med barnen om kroppen när naturliga tillfällen uppstår. Vi ska jobba i heterogena grupper, och erbjuda barnen
en könsneutral lärmiljö. Vi ska se över våra lärmiljöer och diskutera våra riktlinjer kring dem i hela verksamheten.
Vi ska se till att all personal får ökad kompetens inom genuspedagogik, och kunskap om små barns sexuella utveckling
för att se vad som är åldersadekvat beteende i barnens lekar.
Ansvarig
Inger Alteryd
Datum när det ska vara klart
2016-12-22
Namn
Främja arbetet gällande könsidentitet
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning
Mål och uppföljning
Vi ska vara förberedda på att välkomna och bemöta barn och föräldrar med olika könsuttryck.
Pedagogerna ska även skapa förutsättningar så att inte barnens utveckling och intressen begränsas av könsstereotypa
föreställningar.
Insats
Vi samtalar under utbildningsdagar om diskriminering, transpersoners utsatthet och könstillhörighet. Pedagogerna
kompetensutbildas och medvetandegörs om vikten av ett konstant genusarbete.
Pedagogerna ska fokusera på att arbeta med barnen i könsheterogena grupper och tänka över hur de placerar barn
både fysiskt som i exempelvis samling och vid bordsplacering, och i tanke utifrån könstillhörighet.
Ansvarig
Inger Alteryd
Datum när det ska vara klart
2016-12-22
Namn
Främja arbetet med etnisk tillhörighet
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning
Mål och uppföljning
Barnen ska känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet.
Vi ska skapa förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa
föreställningar om olika etniska grupper.
Vi ska uppmärksamma flerspråkighet på ett positivt sätt.
Pedagogerna ska arbeta aktivt för att utveckla barnens förmåga att respektera andras kulturer och värderingar.
Insats
Pedagogerna ska ta tillvara barns olika språk och kultur i till exempel arbetet med språk, ljud, ords betydelse och samtal
om omvärlden, och uppmärksamma FN-dagen.
Pedagogerna ska arbeta med att ta vara på likheter och olikheter i arbetet med barnen, som språk, traditioner, seder
och vanor.
Pedagogerna ska granska sitt eget arbete utifrån ett normkritiskt perspektiv och känna till interkulturell pedagogik.
Ansvarig
Inger Alteryd
Datum när det ska vara klart
2016-12-22
Namn
Främja arbetet gällande funktionsnedsättning
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling och Funktionsnedsättning
Mål och uppföljning
Barnen ska ha kännedom om att alla människor har samma värde och rättigheter.
Personalen ska vara förberedd då vi får barn med funktionsnedsättningar.
Personalen ska fungera som goda förebilder som uttrycker respekt för det enskilda barnets förmågor och
förutsättningar.
Pedagogerna ska skapa förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av
stereotypa föreställningar som baseras på funktionsförmåga.
Vi ska anpassa vår verksamhet med hänsyn till barnens olika förutsättningar och utforma den så att alla barn kan delta
utifrån sina förutsättningar.
Insats
Pedagogerna ska i det dagliga arbetet med barnen lyfta fram människors olikheter och lika rättigheter. Detta kan ske i
naturliga sammanhang eller i organiserad samling.
Pedagogerna ska granska sitt eget arbete utifrån ett normkritiskt perspektiv.
Personalen ska kompetensutvecklas vid behov för att vara förberedd på barn med särskilda behov. Det kan ske genom
ett samarbete med handikapporganisationer och landstingets barnhabilitering. Det handlar också om att upprätta en
god kontakt med barnets föräldrar för att skapa en bra miljö för barnet.
Ansvarig
Inger Alteryd
Datum när det ska vara klart
2016-12-22
Namn
Främja medvetandet kring olika religioner
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling och Religion eller annan trosuppfattning
Mål och uppföljning
Barnen ska ha kännedom om religionsfrihet och olika religioner.
Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt
påverkade till förmån för den ena eller andra religiösa åskådningen.
Insats
Vi kommer att reflektera kring olika högtider med barnen.
Pedagogerna kommer också att dra paralleller till alternativa fester och seder utan anknytning till religion, exempelvis
namngivningsfest istället för kristet dop.
I de fall där vi känner till att det finns familjer som praktiserar en religion, konsulterar vi föräldrarna för att få råd om
vilka fester och traditioner som är lämpliga att uppmärksamma.
Vi tar reda på eventuella önskemål om en familj uttrycker en viss trosuppfattning.
Vi är lyhörda inför önskan om speciell kost.
Ansvarig
Inger Alteryd
Datum när det ska vara klart
2016-12-22
Namn
Främja likabehandling oavsett sexuell läggning
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning
Mål och uppföljning
Vi skapar förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa
föreställningar om sexuell läggning.
Vi är förberedda på att välkomna och bemöta regnbågsfamiljer.
Insats
Vi synliggör och bejakar olika familjekonstellationer i verksamheten, och inte bara den heterosexuella familjen.
Vi skaffar böcker om regnbågsfamiljer, det vill säga familjer med homo- och/eller bisexuella föräldrar, och samtalar kring
dessa med barnen.
Vi reflekterar i mötesform över hur samhället förmedlar normer och värderingar kring homo-, hetero-, och bisexualitet
och granskar vårt arbete utifrån ett normkritiskt perspektiv.
Ansvarig
Inger Alteryd
Datum när det ska vara klart
2016-12-22
Namn
Motverka åldersdiskriminering
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling och Ålder
Mål och uppföljning
Barnen ska inte värdera eller kränka sina kompisar utifrån deras ålder, eller föreställningar om ålder. Till exempel att
"småbarn har blöja" eller inte klarar av vissa saker.
Barnen ska få utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på
ålder.
Insats
Vi ska motverka åldersdiskriminering och samtala med barnen om allas lika värde och olika förutsättningar. Vi ska
fokusera på vänskap och låta barnen reflektera kring det. Vi ska jobba med våra egna fördomar och förväntningar kring
barnens mognad och funktionsförmåga i en viss ålder.
Vi ska även se över hur vi behandlar barnen utifrån ålder, och fokusera på:
*finns det osynliga maktstrukturer/hierarki i barngruppen som bygger på ålder?
*får de äldre barnen förmåner enbart på grund av sin ålder?
*får de yngre förmåner på grund av sin ålder?
*ser vi kränkningar mellan barnen som bygger på ålder? *planerar vi samlingar/projekt så att de gagnar alla åldrar?
Ansvarig
Inger Alteryd
Datum när det ska vara klart
2016-12-22
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Vi utvärderar medarbetarundersökningar, Vittras kundundersökningar, kvalitetsundersökning Pilen.
Vi utvärderar uppstartsperioden.
Vi utvärderar barnens individuella utvecklingsplan.
Vi utvärderar dialoger med barnen om värderingar, lika rättigheter och lika värde.
Vi ska följa upp incidentrapporter.
Vi tar med utvärderingarna när vi tar fram förhållningssätt med barnen, och sätter upp regler om hur vi vill bemöta varandra
och bli bemötta på förskolan.
Vi har även ett nära samarbete på enheten, där alla pedagoger känner barnen på samtliga avdelningar. Detta ger tillfälle till
ett bra informationsflöde, vilket ger stöd i utvärderingar kring barnens trygghet.
Vi äter alltid med barnen och skapar då ett lugn med tillfällen till viktiga samtal och reflektioner om olika förutsättningar och
lika rättigheter.
Vi har en överblickbar lärmiljö som bas för våra observationer.
Vi har tydliga regler och rutiner som underlättar i vår utvärdering av det praktiska flödet.
Vi reflekterar även mycket kring varandras värderingar, och hur barnen samspelar tack vare/trots sina olika förutsättningar.
Vi arbetar på att ta fram ett analysverktyg och fastställda rutiner för att analysera utvärderingar.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning,
Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen
Barnen involveras i de dagliga samtalen och aktiviteterna.
Pedagogerna genomför inför varje barns utvecklingsplan en barnintervju med barnen från ca tre års ålder.
Vi har en nära föräldrasamverkan med daglig föräldrakontakt, och föräldraråd och föräldramöten. Föräldrarna förmedlar ofta
hur deras barn upplever förskolan och samspelet. Föräldrarna bidrar också med sina enkätsvar.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Pedagogerna diskuterar och reflekterar dagligen kring etiska frågor, och även i organiserad form under avdelningsmöten
och barnkonferenser inför barnens individuella utvecklingsplan. Pedagogerna har även kompetensutvecklats på
föreläsningar om bland annat barns utveckling och barns sociala strategier inför utvärderingar.
Resultat och analys
Under våra observationer har vi sett att många av de äldre killarna tar för sig på bekostnad av de yngre barnen. De trängs
gärna för att få de bästa cyklarna, stå först i kön et c. Vissa barn talar nedsättande om yngre barn.
Vi har samtidigt sett att de äldre barnen gärna hjälper de yngre, speciellt ute på gården och barn från andra avdelningar än
deras egen. Det finns tendenser på alla avdelningar att de barn som hörs mest får mest uppmärksamhet, t ex sitta i
pedagogs knä, gå först i ledet et c. Detta behöver alla pedagoger motverka och vara mer medvetna om vilka signaler det
ger till övriga barn.
Inomhus ser vi att det är mest killar på byggområdet, och flest tjejer i skapandet. I hemvrån är fördelningen mer lika.
Pedagogerna har kanske varit dåliga på att uppmärksamma kön i exempelvis det passande projektet Kroppen.
Vi behöver se över våra egna könsbundna beteenden och hur de avspeglas hos barnen, t ex att vissa pedagoger och barn
tar för givet att det är en manlig pedagog som ska spika och borra när vi sätter upp saker på avdelningarna eller utomhus.
Vi vuxna signalerar äganderätten till typiska manliga eller kvinnliga attribut vidare till barnen.
Förebyggande åtgärder
”Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det
förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” ( Allmänna råd för
arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)
Namn
Förebygg könsmärkta lekar
Områden som berörs av åtgärden
Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning
Mål och uppföljning
Barnen ska ha en trygg, stimulerande och utmanande miljö där alla kommer till sin rätt. De ska ha lika
handlingsutrymme i alla situationer och miljöer oavsett kön. De ska välja sina lekar utifrån sina intressen utan att bli
begränsade av traditionella könsmönster. Pedagogerna ska se över lärmiljön så att den blir mer könsneutral och
inspirerande över könsgränserna.
Utvärderingen sker genom kontinuerliga observationer avseende barns fria lekar i främst hemvrån, skapanderummet
och byggmattan. Resultaten från observationerna presenteras på organiserat personalmöte.
Åtgärd
Vi går aktivt in i situationer där flickor utesluter pojkar från sina aktiviteter med hänvisning till att de är pojkar och
omvänt i situationer där pojkar utesluter flickor.
Vi ger barn som bryter könsbundna lekmönster positiv bekräftelse.
Vi ser över materialet så att det vänder sig till både flickor och pojkar.
Vi möblerar om i våra områden för att locka både pojkar och flickor till aktivitet, och för att det ska bli lättare att
kombinera olika lekar.
Vi genomför kontinuerliga observationer avseende barnens lekar och vilka områden de föredrar.
Motivera åtgärd
Vi har observerat att det är mest flickor som pysslar i skapandet medan pojkar har sina ”domäner” i bygghörnet.
Ansvarig
Inger Alteryd
Datum när det ska vara klart
2016-12-22
Namn
Motverka åldersdiskriminering
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling och Ålder
Mål och uppföljning
Barnen ska ha lika handlingsutrymme i alla situationer och miljöer oavsett ålder. De ska bli accepterade i
kamratsammanhang och få samma förutsättningar utan att bli begränsade av sin ålder.
Utvärderingen sker genom kontinuerliga observationer av barnens samspel i både lek och rutinsammanhang med t ex
turtagning och kö. Resultaten från observationerna presenteras på organiserat personalmöte.
Åtgärd
Vi går aktivt in i situationer där barn behandlas mindre gynnsamt beroende på sin ålder.
Vi ger barn som bjuder in och visar hänsyn till yngre barn bekräftelse.
Vi genomför kontinuerliga observationer avseende barnens samspel och hur de visar hänsyn till varandra.
Motivera åtgärd
Vi har sett att många av de äldre barnen tar för sig på bekostnad av de yngre barnen. Äldre, främst pojkar, tränger sig
gärna före yngre.
Ansvarig
Inger Alteryd
Datum när det ska vara klart
2016-12-22
Namn
Motverka särbehandling
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Barnen ska bli bemötta och sedda på samma vis av pedagogerna oavsett. De ska ha lika handlingsutrymme i alla
situationer. Även de tysta barnen ska få samma möjligheter till det som barnen betraktar som fördelar, t ex att få göra
sin röst hörd på samling, att stå först i ledet eller sitta i en pedagogs knä.
Åtgärd
Pedagogerna hjälper varandra att skapa medvetenhet kring hur de behandlar barnen. Pedagogerna i respektive
arbetslag väljer hur de vill jobba med detta, exempelvis turtagningslistor så att alla barn får samma möjlighet att bli
sedda och bekräftade.
Vi genomför observationer av varandra för att se hur vi behandlar barnen.
Utvärderingen sker genom arbetslagens egna gemensamma reflektioner. Resultaten från observationerna presenteras
på organiserat möte.
Motivera åtgärd
Det finns tendenser på alla avdelningar att de barn som syns och hörs mest får mest uppmärksamhet, t ex sitta i
pedagogs knä, gå först i ledet et c. Detta behöver alla pedagoger motverka, och vara mer medvetna om vilka signaler
det ger till övriga barn.
Ansvarig
Inger Alteryd
Datum när det ska vara klart
2016-12-22
Namn
Motverka könsbundet beteende hos pedagoger
Områden som berörs av åtgärden
Kön och Könsidentitet eller könsuttryck
Mål och uppföljning
Vi behöver se över våra egna könsbundna beteenden och hur vi som förebilder avspeglar detta hos barnen.
Utvärderingen sker löpande genom kontinuerliga observationer och reflektioner i arbetslagen. Resultaten från
observationerna presenteras på personalmöte i slutet av varje termin.
Åtgärd
Vi påminner varandra när vi går in i stereotypa könsroller. Vi tar eget ansvar och agerar över de könsbundna gränserna.
Vi fångar barnens tankar och reflektioner när de har svårt att se att både killar och tjejer kan utföra samma saker. Vi ser
till att placera oss i könsöverskridande miljöer - t ex kvinnlig pedagog i bygghörnan, och en manlig vid pysselbordet.
Motivera åtgärd
Många pedagoger och barn tar för givet att en pedagog utifrån könsstereotypa föreställningar ska utföra ett visst
moment, t ex att en manlig pedagog ska spika upp en tavla eller pumpa en tom fotboll, och en kvinnlig hjälpa till med
sömnad.
Ansvarig
Inger Alteryd
Datum när det ska vara klart
2016-12-22
Rutiner för akuta situationer
Policy
Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom- och utomhus.
Vi är lyhörda inför föräldrars och barns tankar om barnets integritet, och om föräldrar eller barn har upplevt något av
obehag.
Personal som barn och föräldrar kan vända sig till
Barn och föräldrar kan alltid vända sig till en pedagog den har förtroende för, oavsett avdelningstillhörighet. De kan även
vända sig
till förskolechefen. Finns inte förskolechefen på plats förmedlar pedagog kontakt vid behov.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn
1.Utsatt barn och avdelningspedagog samtalar stöttande och enskilt om incidenten om: Orsak till situationen? Vilka var
inblandade?
Så här går vi vidare.
2. Pedagogen talar med det ansvariga/utpekade barnet. Vilken är dennes upplevelse? Historik? Så här går vi vidare.
3. Kontakt med hemmet om om incidenten, vid hämtning av barnet eller telefonledes om det krävs.
Vid större incidenter:
4. Arbetslaget och chef informeras, därefter huvudman enligt skollagen (2010:800). Dokumentera enligt mall.
Om situationen inte upphör:
5. Samtal med det utsatta barnet för ytterligare uppföljning och för att visa att vi står på barnets sida. Samtal med det
utpekade barnet där vi tydliggör att vi inte accepterar kränkningar eller mobbning. Vi ställer frågan: Vad kan du göra för att
få slut på detta, och rannsakar hur vi kan gå vidare.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal
1. Förskolechefen informeras och blir ansvarig för situationen, därefter huvudman enligt skollagen 2010:800.
2. Förebyggande arbete: Återkommande värdegrundsdiskussioner i arbetslagen och på skolmöten.
Kollegor som upptäcker vuxens kränkande behandling av barn agerar för att säkerställa barnets välmående. Upptäckande
pedagog informerar arbetslagsledare eller förskolechef som vidtar nödvändiga åtgärder.
Rutiner för uppföljning
Förskolechefen ansvarar för uppföljning och vidare kontakt enligt skollagen 2010:800.
Rutiner för dokumentation
Åtgärderna dokumenteras i vår mall för incidentrapporter snarast efter det att incidenten har uppdagats. Den pedagogen
som samtalat med barnet dokumenterar, vid behov i samråd med arbetslagledare/förskolechef. Dokumentationen förvaras i
vår pärm för likabehandlingsarbete där även denna likabehandlingsplan finns.
Ansvarsförhållande
Förskolechefen är ytterst ansvarig, därefter arbetslagsledaren eller tillförordnad.
