Genus som exempel
Komplexitet inom socialt arbete –
förståelse att klienter & professionella
inte är könslösa varelser
Distinktion Genus - Kön
Genus, kön som socialt konstruerat,
dvs. ständigt återskapas &
reproduceras i vardagen (gender).
Tanken att människor ”gör kön”/
”doing gender”, alltså att skillnader
mellan män & kvinnor inte är givna,
naturliga eller biologiska
Kön, biologiskt kön – inte
okomplicerat
Maktordningar
Kön är en dimension, andra är
t ex klass, ras/etnicitet, ålder,
sexualitet, eventuellt
funktionshinder. Dock ingen av
dessa kategorier = homogena
Mångfald inom forskning för att
förstå & analysera genus
Vågspel – metafor för
feministiska teorier
Den första vågen: Ideal om jämlikhet
& rättvisa inom den offentliga sfären
Den andra vågen: Inriktad mot den
sociala sfären (från 1960-t) – med
fokus på familjen & vardagslivets
organisering: Beskrivningen av det
”dubbla sociala trycket” och den
”sexuella underordningen”. Kvinnor
ansvarar för hemmets skötsel &
barnens välfärd & förvärvsarbetar.
Vågspel - II
Den andra vågen = en fortsättning av den
första vågens jämställdhetstema.
Men en fördjupning av innebörden av makt
& fokus på förtryckande system som inte
bara är formellt synliga, utan genomsyrar
människors vardag.
Skillnader mellan könen ligger främst i olika
förutsättningar – t ex dubbelarbete manifesteras i löneskillnader och skilda
förutsättningar att nå maktpositioner eller
göra karriär på arbetsmarknaden.
Sedan – en Backlash
Vågspel - III
Den tredje vågen – från 1980/1990 &
framåt:
Socialkonstruktivistisk teoribildning –
betoning av nödvändigheten av att
ifrågasätta förgivet tagna
antaganden & analysera hur
vedertagna tankemönster hindrar
förståelsen av oss själva, politiska &
sociala förhållanden.
Det vetenskapliga ordet =
dekonstruktion.
Vågspel - del IV
I den tredje vågen skärskådas självklara &
givna antaganden, t ex dualistiska
tankemönster & betoningen av centrum i
politiska rörelser & vetenskapliga diskurser:
Kulturella normer om hur kvinnor & män
ska uppträda, att de två könen är orubbliga
kategorier ifrågasätts. Västvärldens
kulturella inflytande, vi = världens centrum
ifrågasatts genom en kritik av västvärldens
kulturella övermod & blindhet för andra
kulturer.
Dessa tankar karakteriseras inom
akademin som poststrukturalistiska
respektive postkoloniala.
Vågspel - del V
Den svarta forskaren bell hooks Ain’t I a
Woman?: Black Women and Feminism
(1981), nämns som ett av huvudverken i
den postkoloniala traditionen.
Kvinnorörelsen & feministiska teorier hittills
har formats utifrån de sociala villkor som
råder för vita kvinnor från västerländsk
medelklassen. Dessa förutsättningar gäller
dock inte för kvinnor i allmänhet, enligt
hooks.
Judith Butler - en huvudperson i
den tredje vågen
Texten Gender Trouble (1990) hör hemma i en poststrukturalistisk idétradition. Poststrukturalismen, i allmän
mening, är en reaktion på den s k strukturalistiska skolans
framhävande av regelbundna mönster, underliggande
strukturer och deterministiska föreställningar av
samhällsutvecklingen.
Queerfeminism har sin grund i Butlers analys av kön som
kulturell konstruktion där hon förenar strävan för kvinnors
frigörelse med kritiken mot ett antagande att alla
människor föds som heterosexuella: Heteronormativitet.
I en dekonstruktivistisk anda bestrids tudelningen eller
dikotomiseringen av begreppet kön. Människors ”naturliga
egenskaper” inte är självklara/givna utan socialt
konstruerade. Ifrågasättande av könet som dikotomi
kategori har banat väg för en maskulinitetsforskning som
undersöker hur sociala normer om kön begränsar
männens sociala och kulturella handlingsutrymme.
Genom det poststrukturella eller postmoderna paradigmet
kan en förmodad individuell frihet demaskeras, genom att
konstruktionen av begreppet kön ifrågasätts
Feministisk forskning i socialt
arbete: Dorothy Smith (1990)
Som student inskolades i en samhällsvetenskap som
betraktade ”verkligheten” utifrån neutrala teoretiska begrepp,
vilka till synes förmedlade en objektiv distans till människor.
Aktiv under den andra vågens feminism: Insikt att den
traditionella forskningen i realiteten är blind för genus & att
kvinnor inom akademin egentligen hitintills inte hade ett eget
språk, bara omedvetet hade accepterat männens världsbild.
Patriarkatet - begrepp för beskrivning av kvinnors personliga/
sociala erfarenheter av manlig makt. Smith betonar att
utgångspunkten för varje feministisk samhällsvetenskap =
kvinnors personliga erfarenheter och vardagliga interaktion,
dvs. fokusera på mikronivå, för att därigenom få förståelse
för samhällets strukturer, dvs. makronivå.
Människors vardag påverkas av samhällets maktutövning
och kontroll =”relations of ruling”. ”Härskarrelationer” för att
tysta eller förtiga kvinnors röster och erfarenheter. Tillvaron
genomsyras av dessa relationer, t ex inom media,
byråkratiska organisationer och inom vetenskapen.
Feministisk forskning i socialt
arbete II: Lena Dominelli (1997)
Ett icke förtryckande socialt arbete = att vara
medveten om och engagerad för att förhållanden
som styr makt och underordning förändras.
Professionella måste arbeta för att underlätta
klienters möjligheter att utveckla sin potential. Att
sträva efter att klienter skall ha makt över sitt liv
innebär emellertid inte att göra avkall på sin
professionella och formella auktoritet.
Men inte bara analysera samhälleliga orsaker, utan
måste också engagera sig politiskt & skapa
allianser, andra vars situation/ diskriminering
förorsakas av ålder, etnicitet, funktionshinder, etc.
Men även män som motsätter sig särskiljande
praktiker är allierade i arbetet.
Dominelli - fortsättning
Feministiskt socialt arbete förutsätter reflekterande
professionella. Att arbeta icke förtryckande innebär att
vara medveten om förhållanden som styr makt och
människors över- och underordning, men utan att befästa
dessa.
Avgörande = inte sjukdomsförklara eller skuldbelägga
utsatta.
Varje praktiker måste därför ställa sig väsentliga frågor:
Vem tjänar på det arbetet jag gör?
Hur kan jag försäkra mig om att berörda ”klienter” själva
avgör vilka aspekter av sina liv som de vill arbeta med?
Vilka frågor måste man som professionell jobba med
individuellt och/eller i grupp?
Hur förhåller jag mig till olika former av förtryck som jag
möter, eller till och med riskerar att återskapa i min
vardagliga profession?
Dominelli - fortsättning
Dominelli förespråkar alltså inte i första
hand en åtgärdsinriktad ansats, snarare en
hållning som innebär att se till klienters
resurser & behov &inta en eftertänksam
attityd.
Men, utan att socialarbetare ger avkall på
sin professionella & formella auktoritet
eftersom man som anställd = ansvarig
gentemot arbetsgivare, samhälle och
klienter för arbetet som utförs. Även den
professionella hållningen måste i sin tur
kunna granskas kritiskt.
Sandra Harding (1986): feministisk
vetenskapsteoretiker & filosof - utvecklar av
genusbegreppet teoretiskt: Genus (sex/gender) delas
in i tre dimensioner:
Individuella dimensionen – där skapas den
personliga upplevelsen av genus, format av den
omgivande kulturen genom uppfostran och sociala
villkor etc.
Strukturella dimensionen till ex arbetsmarknaden
med dess könssegregerande strukturer.
Symboliska dimensionen uttrycks i språket:
Neutrala begrepp ges genusvärden genom att vi
lägger in genusbetydelse i dem.
Omvårdnadsforskaren Ann Öhman (2009): att ord
som ”omvårdnad” och omhändertagande” inte
specifikt har med kön eller genus att göra, men vi
associerar omedelbart deras innebörd med
”kvinnliga egenskaper”. Beror på en omfattande
retorik i samhället som upprätthåller dessa
associationer. En könssegregerad arbetsmarknad,
med majoriteten av kvinnor inom omvårdande yrken
och män inom tekniska yrken, förstärker den
symboliska dimensionen av orden.
Kön i interaktion – Storm (2009)
Studie av mötet mellan
omsorgsarbetare & äldre på ett
sjukhem (observationer &
intervjuer)
Syfte: beskriva köns betydelse
relationen mellan
omsorgsarbetare – gamla på ett
sjukhem, alltså hur kön kommer
till uttryck i tal & handling
Kontext – Kroppsligt
omsorgsarbete = ett kvinnoarbete
Kvinnor: 90% av
omsorgsarbetarna & 70% av
brukarna
Cliché – omsorgsarbetaren = en
vit kvinna, medelålders &
heterosexuell, men en
jämställdhetspolitisk retorik,
enligt Storm, förespråkar fler
män i omsorgen
Resultat av Storms studie
Föreställningar om män & kvinnor
framkommer i både pratet &
handlingar, likaså framkom
föreställningar om samspel mellan
könen, sexualitet, etnicitet, klass &
ålder
Omsorgsarbetets historiska kodning
som kvinnligt arbete påverkade
genomgående omsorgsarbetares &
gamlas förhållningssätt
Palle Storms teorianvändning
Kön = en analytisk kategori,
”som samverkar med andra
strukturella faktorer som klass,
etnicitet, sexualitet och ålder”
(s.169). Dessa strukturer
”påverkar människors
handlingsutrymme under
livsloppet” (a.a.)
Teorianvändning del II –
resonemang utifrån Butler:
Teoretiskt = kön ”en socialt
konstruerad kategori som skapas
och upprätthålls i mellanmänskliga
situationer” (a.a.). Därför finns ”ingen
genuin femininitet eller maskulinitet
bortom de handlingar vi dagligen
iscensätter” (a.a.). Människor
iscensätter hela tiden genom
beteende, kläder, yrkesval vårt kön.
Våra kroppar tillskrivs egenskaper
som betraktas som givna, självklara.
Begränsade möjligheter att
iscensätta kön & sin personlighet
Handlingsutrymme – begränsat
handlingsutrymme för personalen
pga tidsbrist & med hänvisning till
Whitaker (2004) avpersonifierades
de gamla som tillhörande en kollektiv
identitet som ”sjuka gamla med ett
omfattande omsorgsbehov” –
betraktades inte som unika individer
Resurser – möjligheten för de gamla
att att uttrycka sin personlighet, dvs.
förmåga att uttrycka sina önskningar
& behov o tillgång till attribut: kläder
Det mellanmänskliga kvinnliga
omsorgsmötet
Släktmetaforer & fiktiva anhöriga, t ex
”annars håller man på precis som hemma,
som om det vore en mormor eller farmor,
eller försöker i alla fall” (s 173). Möjlig
förklaring = identifikationen underlättas
mellan kvinnor. Självständiga kvinnor
utsattes dock inte!
Maktdimension + bristande
självbestämmande: finns också på
sjukhemmet, eftersom kvinnor utsattes &
inte heller motsatte sig: En maktassymmetri, men i välviljans namn. Men
ingen fick heller favoriseras i handling.
Fortsättning…
Rekonstruerad kvinnlighet: tilltal
som handlade om en
heteronormalitet, dvs.
förutsattes att kvinnorna levt ett
liv präglat av barn & familj, inte
av förvärvsarbete & olika
positioner i samhället
Kvinnorna uppfattades som en
homogen grupp
Fortsättning…
Kvinnor utanför normen; om
kvinnor utmanade könsspecifika
rollmönster – glider personalen
tillbaka till könsbundna
samtalsämnen
Iscensättande av kön och klass
Kvinnornas möte med de
gamla männen
Unika män & individspecifika beskrivningar
av männen, dvs. självständiga subjekt –
- medan kvinnor har liknande
omsorgsbehov
Maktperspektiv: delvis motsägande
mönster i beskrivningen av
omsorgstagarna: 1. Män = självständigare
än kvinnor 2. Personalen (den kvinnliga)
påverkade hur omsorgen skulle ges till
männen, dvs. det var lättare att ”styra”
männen eftersom de inte uttryckte sig.
Föreställningar & fantasier om de äldre
Männens möte med de gamla
kvinnorna
Problematiska män: Några äldre kvinnor ville inte ha
hjälp av män för omsorg som rörde den egna
kroppen – Männen var ambivalenta för dessa
kvinnors hållning: förståelse men känna sig
exkluderad, inte pga kompetens utan pga kön/ de är
män
Männens strategi gentemot kvinnorna ”närma sig
försiktigt, en sorts närmande på distans” (s. 180)
Den manliga flirten som strategi – Kluven mellan
svårigheter att få hjälpa respektive att männen
ansågs ”väcka brukarnas kvinnlighet. Dock män
med utländskt utseende – dubbel diskriminering.
Det mellanmanliga mötet
Det svåraste mötet?
Tabu kring manlig
homosexualitet – behov av att
markera sin heterosexulalitet –
förhållningssätt för att
avdramatisera beröring
Gunnarsson (2009)
Att åldras är ”något kroppsligt och en
berättelse om kroppen” (s. 101).
2 perspektiv på kroppen/
motsatsförhållanden: 1. Den
poststrukturalistiska (Foucault) –
utgår från språket som
kontrollerande & konstruerande 2.
Den levda kroppen – Merleau Pnty –
betoning av vår upplevelse av
världen
Äldres tal om åldrande & kropp
Om att åldras – genom livet gör
kroppen sig mer & mer påmind
Vikten av att hålla igång
Kroppens förändringar: ”jag är
så glad för alla sjukdomar som
jag inte har” (s. 110)
Värdet av relationer till andra
Beauvoir – Toril Mois tolkning
Den levda kroppen är en helhet, vi är
våra kroppar
Kroppen är inget ting, utan en
situation, egentligen ”vårt grepp om
världen”” s. 103
Levd erfarenhet = interaktionen
mellan oss & världen: Vi som subjekt
= förkroppsligade
Ålderdom = ett subjektivt faktum
