ATT SKRIVA
DRAMATIK
KOMEDINS FINESSER OCH KNEP
En handledning i dramaturgi av Henrik Bergkvist
att skriva dramatik – komedi
www.teaterakuten.se
innehåll
Komedins finesser och knep
s 3.
Hinder
Upprepning
Parallella handlingar med gemensamma utgångs- och/eller slutpunkter
s 4.
Lögn och konsekvens
Att belysa sociala företeelser genom satir
Att låna terminologi från andra områden
Att skifta status
Om författaren:
Henrik Bergkvist har sysslat med teater och musik sedan barnsben och arbetar numera som
lärare på gymnasienivå. Han har skrivit ett antal dramatiksa verk och bearbeteat olika manus. Själv och tillsammans med
andra har dessa förvandlats till teaterföreställningar.
Upphovsrätt:
Det är fritt fram att använda detta material. Med andra ord kan ni skriva ut, kopiera och använda
det hur mycket ni vill. Ni måste alltid ange källa och vem som skrivit materialet.
Hjälp på vägen:
Studiefrämjandet och ATR är en naturlig resurs på vägen fram till ett lyckat arrangemang
eller i starten av en förening. Om du som läsare behöver ytterligare hjälp och stöd, kontakta närmaste Studiefrämjande
kontor eller ATR´s kansli. De kan ge ytterligare råd och tips på lokala personer att kontakta om du behöver hjälp.
Studiefrämjandet kan även anordna olika former av studiecirklar och helgkurser för dig som vill fördjupa dig ytterligare.
© Studiefrämjandet, ATR och Henrik Bergkvist sid 2
att skriva dramatik – komedi
Hinder
Fawlty towers är en av de mest hyllade komediserierna genom alla tider och en av anledningarna är att man petar in så fantastiskt många
hinder i varje avsnitt. Avsnittet där den hispige
hotellägaren får i uppgift av sin fru att sätta upp
ett älghuvud på väggen är ett tydligt exempel.
Han snubblar, blir störd av telefonen, försöker
få någon annan att svara, svarar själv och då är
det hans fru som ringer för att påminna honom
att sätta upp huvudet och så vidare…
Eller avsnittet där man planerar för en gourmetkväll. Kocken blir stupfull, man måste hämta
mat från en annan restaurang, bilen krånglar,
när man väl är där får man fel mat med sig och
tvingas köra tillbaka och då går bilen inte att
starta alls osv
Att använda sig av hinder skapar framåtrörelse
i dramatiken och är ett utmärkt sätt att trappa
upp spänningen, oavsett genrer. Hinderna kan
se ut på många olika sätt. Det kan handla både
om psykologiska och sociala egenskaper (ont
om pengar, personlighetsstörningar, fördomar),
men också om fysiska hinder (dörrar som går i
baklås, lösa hundar, skador). Ofta blir hinderna,
precis som i ovanstående bild, större och större
efter hand som handlingen fortgår.
Upprepningar
Att variera sig när man skriver repliker är viktigt, men att skriva in en situation eller ett
replikskifte som återkommer kan vara ett vasst
och effektivt vapen ur humoristisk synvinkel.
Använd nästa nyårsafton till att studera hur
betjänten i ”Grevinnan och betjänten” genomför ungefär samma replikskifte och rörelsemönster gång på gång. Det är i de små skiftningarna
som de humoristiska ligger.
www.teaterakuten.se
Upprepningar är också ett bra sätt att åstadkomma överdrifter. En person som vägrar ge
upp blir ofta komisk genom sin envishet. Peter
Dalles ”uppfinnare” i Lorry är ett exempel på
detta. Gång på gång försöker han på olika sätt
uppfinna någonting. Han motiverar och förklara och trasslar in sig i hysteriska resonemang.
Avslutningsrepliken ”Tänkte inte på det” har
också blivit klassisk eftersom den upprepats så
många gånger.
Det finns mängder av humoristiska repliker som blivit klassiska just genom upprepningen. Repliker som ”Jag är skeptisk” och
”Det är mycket nu” är fler exempel från just
Lorrygänget.
Överraskningar kontra oväntade vändningar
En oväntad vändning är en form av avtoning
som är vanlig i sketcher. Någonting visar sig
vara helt annorlunda än vad vi trodde. Monty
Python och Tv-serien ”Flying circus” hade
många absurda och skruvade avslutningar på
sina sketcher. Men en oväntad vändning måste
inte vara absurd. Någon kan avslöja sig själv
som motsatsen till vad vi trodde, en hemlig
relation kan avslöjas etc.
Parallella handlingar med gemensamma utgångs- och/eller slutpunkter
Att låta olika karaktärer ha olika konflikter och
hinder som sedan löper samman i olika punkter
är en elegant finess som används i komedisammanhang, inte minst i TV-serien Seinfeld finns
många finurliga parallella handlingar. Det kan
handla om att plantera in en detalj som får flera
olika funktioner i samma historia, eller att man
skapar en gemensam nämnare/utgångspunkt för
de olika karaktärernas handlingar.
© Studiefrämjandet, ATR och Henrik Bergkvist sid 3
att skriva dramatik – komedi
Lögn och konsekvens
En lögnare som får ta konsekvensen av sina lögner brukar kunna generera skojiga scener. Det
faktum att någon har ljugit gör det också enklare för oss som publik att ”gotta oss” åt lögnarens
elände. Hade en totalt oskyldig person hamnat i
den pressade situation som John Cleese hamnar
i när han lovar sin fru att anlita professionella
hantverkare (men i själva verket anlitat traktens
billigaste svartjobbare och sedan ljuger sig blå
inför sin fru) så hade vi inte skrattat åt att hela
byggnaden håller på att rasa. Men som man
bäddar får man ligga.
Den komiska konsekvensen av lögner ligger
också i hur lögnaren försöker använda sig av
bortförklaringar eller andra knep för att klara
sig. Den klassiska farsen är ofta uppbyggd just
kring bortförklaringar. Någon lever ett dubbelliv (ofta kopplat till otrohet) och hamnar i en
massa trassliga situationer där han/hon tvingas
att ljuga allt mer för att klara skinnet.
www.teaterakuten.se
Att belysa sociala företeelser
genom satir
Satiren är en speciell form av komik där aktualiteter belyses genom att överdriva en vardaglig
företeelse till det absurdas gräns. Som exempel
kan nämnas Hasse Alfredsons visa ”Jag är morfar till mig själv” som var ett inlägg i debatten
kring skilsmässor och ”plastsyskon”.
I satiren tas också ofta ett underdog-perspektiv.
Ronny Erikssons visa ”Jag vill städa i Europa”
handlar om städerskan som drömmer om att vi
ska gå med i EU så att hon kan få skura trappor
hos någon engelsk lord i stället för på en svensk
folktandvård.
Att låna terminologi från andra
områden
Att koppla ihop ämnesområden som inte hör
ihop kan vara lyckat och leda till både roliga
uttryck och kul vinklingar. Kristina Lugn väljer i pjäsen ”Rut och Ragnar” att betrakta en
skilsmässa på samma sätt som en vigsel. Hon
tar äktenskapets terminologi och applicerar på
en skilsmässa. Det före detta paret åker på svekmånad, väljer ut en worst man och han lämnar
tillbaka henne till sin pappa.
Att skifta status
Om vi i det dagliga livet diskuterar ordet statuts
handlar det om en social standard. Statusprylar,
lågstatusyrke osv. Men i sceniska sammanhang
går begreppet att direktöversätta med ordet
säkerhet. Hög status = hög säkerhet. Den sceniska betydelsen av ordet skiljer sig alltså från
det sociala begreppet.
Karaktären Basil från TV-serien ”Fawlty Towers”
är en av komikens mest notoriska lögnare
Att låta en person stiga eller falla i status är ett
omtyckt stilgrepp. Vi människor fattar oftast
sympati för lågstatuspersonen och om denna
person utsätts för elakhet från människor med
högre status (såväl social som dramatisk) älskar
vi att se skiften i status. Hur en stroppig läkare
som tvingas erkänna sin okunnighet inför en
kuvad sköterska. Eller hur Lasse Åbergs rollfigur
Stig-Helmer vinner en duell mot en självsäker
slalomåkande direktörstyp etc etc.
© Studiefrämjandet, ATR och Henrik Bergkvist sid 4
