Någorlunda kortfattade typsvar för hemtentamen Allmän företagsbeskattning/Beskattningsrätt II,
februari 2016
1 a) FÅAB enligt både 56 och 57 IL. Huruvida Lego varit verksam i betydande omfattning redan 2015
kan diskuteras mot bl.a. bakgrund av RÅ 2007 ref. 15 och HFD 2013 ref.11 som gällde
fastighetsförvaltning. Om inte så beskattas ev. utdelning 2015 med 5/6 av 30 %, och ingen sparad
utdelning kan tillgodoräknas. Av informationen att döma talar mycket för att Lego i vart fall har
kvalificerade andelar 2016.
Gränsbeloppsreglerna i 57:10 IL för utdelning enligt schablonregeln i 57:11 1p IL kan tillämpas för
2016, det vill säga 2,75 * IBB. Om kval. andelar redan 2015 får han sparad utdelning för det året.
Utdelning 2016 ska sedan beskattas till 2/3 i inkomstslaget kapital enligt 57:20 IL, dvs. 2/3*30% = 20
%.
Inte möjligt att nyttja något lönebaserat utrymme då det inte framgår att Lego eller någon
närstående uppfyller kraven i 57:19 2 p IL. Därför viktigt att lyfta frågan om lönen till Lego 2016 (som
då får betydelse för ev. användning av löneunderlag 2017). Om Lego är enda andelsägaren och inte
har någon närstående anställd i bolaget ska han ta ut en viss minsta lön.
Om Lego inte vill vara i 57 IL för fastighetsförvaltningen bör han få (borde ha fått rådet) att bilda ett
eget AB för konsultverksamheten.
b) Spelar ingen roll för svaret om Svenna är att betrakta som närstående enligt 2:22, 2:20 IL, jfr RÅ
1996 ref 16.
Av RÅ83:78 I och II framgår att avdragsgillt som driftskostnad om nytta för företaget och har
anknytning till verksamheten. Annars förmånsbeskattning hos Lego i tjänst (helt eller delvis beroende
på främmande inslag, t.ex, rekreation och nöje) med avdrag såsom lön i bolaget plus
arbetsgivaravgifter.
I RÅ 1988 ref 30 I och II ansågs resa vara avdragsgill för inköpschefen och en styrelseledamot,
däremot beskattades resans värde för medföljande make. Svennas medverkan kan troligen inte
försvaras såsom driftskostnad, utan Lego förmånsbeskattas minst för värdet av hennes resa (enligt
resonemanget ovan).
c) När det gäller bilar i fåmansföretag krävs principiellt sett, enligt RÅ 2001 ref 22, ett faktiskt
nyttjande privat för att beskattning ska ske. Men dispositionsrätten av bilen presumerar enligt
samma mål att privat nyttjande har skett. Vidare är det så att resor till och från arbetet räknas som
privata resor, och inte tjänsteresor. Lego kan knappast ha framgång med att hävda att bostaden är
tjänsteställe. Se 61:11 2 st IL angående att om bilförmånen bara varit av ringa omfattning ska
förmånen värderas till noll. I prop. 1993/94:90 framgår det att ringa är 100 mil/år för privat
nyttjande. Nyttjas den mer är det i princip full schablonberäknad förmånsbeskattning för bilen som
gäller enligt 61:5-10 IL. Bolaget kan behandla bilen som ett inventarium och göra avdrag för
avskrivning och driftskostnader. Arbetsgivaravgifter.
2. Fåmansföretag enligt 56 och 57 IL. Även om Ebbo inte har tagit ut lön eller utdelning i företaget
under en tioårs period framgår av uppgiften att Ebbo har varit verksam som VD samt arbetat en hel
del i bolagets verksamhet. Så utgångspunkten bör vara att Ebbos andelar ska anses som kvalificerade,
57:4 IL, om inte annat genom barnens (närstående) verksamhet i bolaget. Ebbos andelar bör därför
anses som kvalificerade. Fysisk persons överlåtelse av aktier beskattas i inkomstslaget kapital. Alltså
är inte reglerna om uttag och underprisöverlåtelser i 22 och 23 IL tillämpliga alls! Om de civilrättsliga
gåvokriterierna är uppfyllda (frivillig, gåvoavsikt och förmögenhetsöverföring) gäller vid blandade
fång av lös egendom i inkomstslaget kapital den i praxis utvecklade delningsprincipen (om den
tillämpas här blir det teoretisk sett en kapitalvinst, men i praktiken blir den bara 1 kr eller mindre,
dvs. inte högre än vederlaget). Vid så obetydligt pris som 1 kr talar dock allt för att hela överlåtelsen
bör ses som gåva. Det går dock förstås att diskutera om inte Ebbos företrädesrätt till utdelning i
framtiden i själva verket ska ses som vederlag för överlåtelsen. Men Ebbo äger aktier i bolaget och
aktiebolagsrättsligt är det tillåtet att i bolagsordningen skilja på aktiers rätt till utdelning, och HFD har
därför som huvudregel inte ansett att man kan frångå en civilrättsligt korrekt utdelning.
Barnen övertar Ebbos skattemässiga situation vad gäller den del av aktieöverlåtelsen som utgör gåva
enligt 44:21 IL. Det finns också kontinuitetsregler i 57 IL för sparad utdelning. Ebbos andelar efter
överlåtelsen kommer de att fortsätta att vara kvalificerade enligt 57:4 1st 1p. IL, då barnen är
närstående enligt 2:22 IL, så länge de fortsätter att vara verksamma i betydande omfattning i
bolaget. Ebbo kommer således inte ur 57 IL under den tiden.
Av 57:11 1st 1p. IL framgår att årets gränsbelopp är ett belopp som motsvarar 2,75 x IBB fördelat på
lika belopp på andelarna i företaget. Ebbo får därför tillgodogöra sig 30 % av schablonbeloppet och
en stor del av utdelningarna kommer därför att tjänstebeskattas (vi bortser här från ev.
löneunderlag. Om utdelningarnas storlek inte räcker till barnen får de sparad utdelning på minst 35 %
var av schablonregeln varje år.
3. a) Vad gäller kontoret i Norge utgör det i Norge troligen fast driftsställe (motsvarande vår 2:29 IL
som bygger på OECD:s modellavtal). Men ur ett svenskt perspektiv är det en del av det svenska
bolaget (ev. dubbla skatteanspråk från länderna får lösas enligt skatteavtalet). Vad gäller kontoret i
Norge uppkommer därför särskilda problem vid en avveckling, och löpande dras kostnader av i det
svenska bolaget – så man kan säga att full kvittning gäller.
Vad gäller avvecklingen av dotterbolagen utomlands gäller koncernavdrag för ej utnyttjade förluster
kan göras enligt 35a IL. Avdrag kan bara ske för slutliga förluster vilket innebär att det krävs att
dotterföretagen har försatts i likvidation och denna har avslutats enligt 35a:5 1p. IL. Det går att
diskutera om kravet på likvidation är förenligt med EU:s grundfördrag. I Marks & Spencer förelåg
visserligen likvidation och det var det som EUD prövade och befann vara oproportionerligt. 35a IL har
utformats mot bakgrund mycket av Marks & Spencer-målet. Går bolagen med förlust bör Ståhl AB
således likvidera bolagen och när likvidationen är avslutad kan Ståhl AB utnyttja reglerna om
koncernavdrag för att kvitta förlusterna mot sina vinster.
Koncernbidrag enligt 35 IL kan inte komma ifråga då dotterbolagen inte bedrivit verksamhet i Sverige
för vilka de är skattskyldiga.
a)Lån: Om Ståhl AB lånar ut pengar till dotterbolagen kommer det svenska företaget ta upp
ränteintäkterna som intäkt enligt 15:1 IL och bli en del av den vinst som beskattas med 22 % i
Sverige. Räntan kan sannolikt dras av som kostnad i Finland, Estland och Lettland, dock med ett lägre
avdragsvärde i den mån bolagsskattesatserna är lägre i de länderna. Det bör dock undersökas om det
finns ränteavdragsbegränsningsregler, underkapitaliseringsregler eller källskatt på ränta. Om bolagen
även utan räntekostnaderna går med underskott åstadkoms ingen omedelbar avdragseffekt i
dotterbolagen samtidigt som det svenska bolaget beskattas för ränteintäkten. Av flera skäl är därför
lånefinansiering inte ett så gott alternativ som om dotterbolagen varit vinstgående och legat i länder
med högre bolagsskatt än i Sverige-
Aktiekapitaltillskott: Om finansieringen sker genom ett aktiekapitaltillskott uppstår ingen ränta, utan
ev. avkastning sker som utdelning (vilket troligen inte är avdragsgill i något av länderna). Om bolagen
börjar gå med vinst sker alltså beskattning motsvarande bolagsskattesatserna i dotterbolagsländerna
samtidigt som utdelningar efter skatt, och kapitalvinster, blir skattefria i Sverige, 24:13 samt 24:17 IL
(näringsbetingade andelar). Eftersom länderna är medlemmar i EU vet vi att MB/DB-direktivet är
implementerat i länderna, innebärande att de inte får ta ut källskatt på utdelningar till moderbolag i
annat EU-land (i vårt fall Sverige).
Då Estland, Finlands och Lettlands bolagsskatter är lägre än de svenska bör finansieringen ske genom
aktiekapital.
Vid avveckling spelar det ingen roll hur finansieringen har skett eftersom varken förluster på aktier
eller lån för näringsbetingade andelar är avdragsgilla i Sverige, 25 och 25a IL.
