Ringorm
regnskållor
och
Distriktsveterinärerna
tipsar
RINGORM OCH REGNSKÅLLOR
Exempel på ringormsangrepp. Foto: Bengt Ekberg, SVA.
2
RINGORM OCH REGNSKÅLLOR
Ringorm och regnskållor
Hästar får ibland förändringar i huden. Något
som då är bra att fundera på är om det kan var
något som smittar eller inte. Vid smittsamma
tillstånd bör insjuknade individer isoleras och
åtgärder för att minska smittspridningen bör
sättas in. I trav- och hästsportens tävlings­
regemente finns reglerat om tävling vid smitt­
samma sjukdomar. För att avgöra om föränd­
ringarna är smittsamma eller inte så krävs ofta
undersökning och provtagning av veterinär.
Två relativt vanliga hudåkommor hos hästar
i Sverige som är smittsamma är ringorm och
regnskållor. Andra smittsamma problem från
päls och hårrem hos hästar i Sverige är löss
(blodsugande och pälsätande) samt benskabb.
Löss och benskabb är parasiter och behandlas
med antiparasitära preparat som din veterinär
skriver ut efter diagnos.
Ringorm
Ringorm är en svampinfektion som vanligtvis
orsakas av en av arterna Trichophyton equinum
och Microsporum equinum. I allmänhet anses
3
RINGORM OCH REGNSKÅLLOR
Trichophytum ge en fuktigare infektion, medan
Microsporum ger en torrare variant med något
större hårlösa partier. Ringorm förekommer över­
allt och under hela året. Ringorm smittar till
andra hästar, men kan även smitta till människa
och i undantagsfall andra djurarter. Smittsprid­
ningen sker via direkt kontakt, utrustning och
omgivning.
Unga hästar är mer mottagliga för infektion och
på dessa ses ofta ett flertal välavgränsade, hår­
lösa områden med flagande, skorpig eller lite
förtjockad hud. Unghästar får vanligtvis föränd­
ringarna i ansikte och på hals och bål. På äldre
hästar kan förändringarna vara mer diskreta och
sitter ofta där utrustning skavt (friktionsområden).
Ett klassiskt ställe för ringorm är sadelgjords­
4
RINGORM OCH REGNSKÅLLOR
staden. Där kan hästen få ringorm när man lånat
sadelgjord av en smittförande häst. Normalt sett
kliar inte ringorm, men undantag förekommer.
Diagnosen ställs efter undersökning och odlings­
prov taget av veterinär. Ringorm spontanläker i
regel inom tre månader. Eventuell behandling
syftar i första hand till att minska smittspridning­
en och skynda på avläkningen. Miljön behöver
saneras parallellt med behandlingen då sporerna
överlever länge och kan orsaka nya sjukdomsut­
brott.
Regnskållor
Regnskållor eller streptotrikos (dermatofilos)
orsakas av en bakterie, Dermatophilus
congolensis. För att orsaka en infektion krävs det
5
RINGORM OCH REGNSKÅLLOR
en skada i hudens skyddsbarriär. Vid långvarig
blöta luckras skyddsbarriären upp och bakterien
kan ta sig igenom.
Typiska symtom för streptotrikos hos häst är
lindriga till kraftiga krustabildningar, lokalt eller
utbrett, ofta på överdelen av hästen men även
benen kan drabbas. Hudförändringarna känns
ofta tydligt när man stryker med handen över
hårremmen. Dessa områden kan vara berörings­
ömma. Bakterien smittar vid direktkontakt eller
via utrustning. Streptotrikosen är inte lika smitt­
sam som ringorm men den kan även drabba
andra djurslag. Då bakterien kräver en skada i
hudens skyddsbarriär är det dock inte ovanligt
att endast enstaka hästar i en grupp drabbas.
Diagnosen ställs genom undersökning och
provtagning av veterinär.
Behandlingen baseras på att ta bort hästen från
den blöta miljön och schamponera berörda om­
råden med antibakteriellt schampo som inne­
håller klorhexidin 2-4%. Låt schampot verka i ca
15 minuter, skölj sedan noga och se till att hästen
torkar ordentligt. Denna behandling kan prövas
även om man inte har fastställt diagnosen
6
RINGORM OCH REGNSKÅLLOR
förutsatt att hästen mår bra. Om hästen är all­
män­påverkad eller om den har stora områden
som är påverkade så rekommenderas en veteri­
när­undersökning. Upprepa schamponeringen
varannan dag tills infektionen läkt ut. Detta
brukar ta 1-2 veckor. Krustorna innehåller mycket
bakterier och dessa överlever i miljön, så tänk på
att inte sprida dessa i stallet, t.ex. genom att dela
täcken och ryktdon.
Mer information om sanering av stallmiljö och
hur man ska hantera en smitta i stallet finns på
SVA:s webbplats, www.sva.se
7
Text:
Monika Wartel
Överveterinär Häst
Distriktsveterinärerna Fjärdhundra
© Distriktsveterinärerna
www.distriktsveterinarerna.se
2014 februari
