Kyrkan och klostren på medeltiden
Gud låg bakom allt som hände i världen
Påven och kyrkan hade en mycket stark ställning i Europa under medeltiden. Medeltidens
människor i Europa var nästan uteslutande kristna och hade
vanligtvis en gemensam syn på hur man skulle leva och vad
som var viktigt i livet. Den dominerande föreställningen var att
Gud hade skapat världen och låg bakom allt som skedde på
jorden. Gud verkade för allt det goda och djävulen för allt det
onda. Om man hade syndat vände man sig till kyrkan för att få
botgöring.
Kyrkans regler och tankesätt genomsyrade hela samhället,
även lagstiftningen. För omvärlden framstod Västeuropa under
medeltiden som en enhet med påven i Rom som överhuvud.
Bild:
Kyrkan hade stor makt under medeltiden. Bilden visar Karl den store på besök hos påve Adrian I, år 772.
Kyrkan hade stort inflytande över folks liv
Kyrkan och dess katolska lära hade ett enormt stort
inflytande över medeltidens
människor. Kristendomen och kyrkans syn på saker
och ting formade därför deras liv och sätt att tänka.
Påven räknades i stort sett som Guds ställföreträdare
på jorden och hade makt över allt det andliga. De som
inte levde enligt kyrkans regler och skötte sig blev
förpassade till skärselden eller helvetet.
Kyrkans lära gick ut på att livet på jorden endast
utgjorde ett förspel till det kommande eviga livet efter
döden. För att bli garanterad en plats i paradiset var
man därför tvungen att leva enligt kyrkans regler. De
som inte skötte sig hamnade helvetet. Kyrkan kunde
också hota med bannlysning, vilket innebar att man
blev utesluten ur kyrkan och därmed dömd till ett evigt liv i helvetet. Eftersom den kristna
läran betonar betydelsen av att förlåta sin nästa, så fanns det också en ”bakdörr” till himlen –
skärselden. I skärselden kunde de som begått mildare synder grillas tills de sonat sina
gärningar. Därefter kunde de släppas in i paradiset.
I det medeltida samhället var det prästerna som ansvarade för att befolkningen vårdade och
stärkte sin kristna tro och respekt inför överhögheten, alltså de som bestämde. Prästernas
inkomst togs från bönderna som var tvungna att betala en tiondel av sin inkomst i skatt till
kyrkan. Kyrkan var därför en mäktig maktfaktor i hela Europa under medeltiden och ägde
mycket mark.
Kyrkan och religionen styrde människornas liv på medeltiden. Kyrkans lära gick ut på att livet
på jorden endast utgjorde ett förspel till det kommande eviga livet efter döden. För att bli
garanterad en plats i paradiset var man därför tvungen att leva enligt kyrkans regler.
Medeltidens klosterväsen
Det medeltida kristna klosterväsendet var en viktig del av utvecklingen i samhället under
perioden. Klostren utgjorde delar av ett stort kristet nätverk, där klostret hade kontakt med
andra kloster i Europa. På grund av det blev de ofta inkörsportar för ny teknik, uppfinningar
och arkitektur. Klostren fungerade därför inte bara som ett ställe där man var för att man
trodde på Gud, utan var samtidigt centrum för vetenskap och lärande vilket bidrog till att
sprida både gamla och nya idéer till folket.
Inom klostervärlden rådde det strikta skiljelinjer mellan könen. I de manliga
klostren hade munkarna en prior eller abbot som föreståndare. Medan
nunnorna i de kvinnliga klostren leddes av en abbedissa. Både munkar och
nunnor ägnade sig åt ungefär samma sysslor med vissa undantag.
Klosterväsendet utgjorde den enda möjligheten för kvinnor att utbilda sig i det
medeltida Europa. De som levde sina liv som munkar och nunnor kom ofta
från samhällets rikaste familjer.
En av de viktigaste personerna bakom utformandet av det västerländska
klosterväsendet var Benedikt av Nursia. Han levde på 500-talet och lät grunda
ett kloster på berget Monte Cassino i södra Italien. Benedikt utformade tre
klosterlöften som alla som skulle gå i kloster var tvungna att godta. Dessa
klosterlöften innebar att en klostermedlem skulle leva i fattigdom, kyskhet
(inget sexuellt umgänge) och visa lydnad inför sina ledare.
Benedikts klosterregler sade också att klostermedlemmarna inte bara skulle ägna sig åt bön
och meditation utan också utföra praktiskt arbete. Vid sidan av arbetet på fälten och med
avskrifter, skötte munkar och nunnor också ofta sjuk- och fattigvården i det medeltida
samhället. Man hade också undervisning och forskning vid klostren.
De som inte kunde eller ville gå i kloster kunde istället
skänka dem pengar, egendom eller landområden.
Genom sådana gåvor blev det också lättare att komma
till himlen efter döden.
I samband med reformationen (förändringen av
kyrkan) på 1500-talet togs många av klostrens
egendomar över av staten, d.v.s. kungen, i de länder
som blivit protestantiska. Sverige exempelvis blev
protestantiskt 1523 när Gustav Vasa blev kung och då
kan man säga att medeltiden slutade i Sverige. Vi
slutade också med att ha kloster.
Intressanta fakta om kyrkans medeltida kvinnosyn
Visste du att:
Vid kyrkomötet i Nicaea år 325 fastslog prästerskapet att kvinnan också har en själ. Vid
kyrkomötet i Macon år 585 försökte prästerna avgöra om kvinnan liksom mannen har en
odödlig själ. Efter en lång överläggning enades prästerna om att även kvinnan har en odödlig
själ.
De gamla kyrkofäderna beskrev kvinnan som besatt av sex, lösaktig (alltså var med många
män) och skrämmande. De ansåg att det var kvinnan som var upphovet till det onda i världen.
För det var Eva som hade blivit lurad av ormen i paradiset, så det var alltså hon som var orsak
till syndafallet. Kvinnans farliga natur underströks av påven Gregorius VII (d. 1085), som
tvingade prästerna till celibat, vilket betyder att de inte får ha sex eller gifta sig.
Kvinnans hår betraktades länge som något syndigt och omoraliskt. Under medeltiden förbjöd
kyrkan kvinnor att beträda en kyrka med bart huvud.
Thomas av Aquino (d. 1274), medeltidens högst lärde teolog, ansåg att det bara fanns en
godtagbar samlagsställning. Det var den med kvinnan under och mannen ovanpå. Enligt
Aquino återspeglade det ordningen i naturen. Mannen var en högre och kvinnan en lägre
stående individ.
I Gamla testamentet finns sammanlagt 1 315 manliga personnamn och endast 111
kvinnonamn. Medan männen beskrivs i positiva ordalag, skildras kvinnorna ofta negativt.
Uppgifter och frågor
1. Vad hade nästan hela Europas befolkning gemensamt under medeltiden?
2. På vilka sätt hade påven och kyrkan stor makt? Jämför också gärna med kyrkan idag.
3. Ge exempel på plikter och sysslor som munkar och nunnor ägnade sig åt under medeltiden.
4. Kyrkan med sina kloster blev mycket rika under medeltiden. Hur kunde de bli det?
5. Kyrkan skilde gärna på män och kvinnor i det mesta. Nämn några av kyrkans idéer som visar
detta.
