Perception
of
Dialect
Variation
‐
Cynthia
G.
Clopper
&
David
B.
Pisoni
Artikeln
sammanställer
den
forskning
som
gjorts
under
de
senaste
15
åren
inom
relationen
mellan
talperception
och
dialekter.
Dem
tar
upp
olika
tester
man
gjort
samt
vad
man
kommit
fram
till
genom
dessa,
och
man
tar
också
upp
olika
perspektiv.
Skillnad
på
inriktning:
‐
Talperceptions
forskare
har
ansett
att
dialekter
är
irrelevanta,
de
studerar
kärnan
av
språket
och
dialekt
ses
som
störande
brus.
‐
Sociolingvister
anser
att
dialekter
och
de
variationer
som
finns
är
viktiga
för
perception
av
tal,
sociala
stereotyper
påverkar
hur
vi
uppfattar
tal.
Map‐drawing
tasks
‐
Preston
(1986)
Deltagarna
får
en
karta
över
USA
och
ska
märka
ut
områden
där
de
tycker
att
människor
pratar
annorlunda.
Resultat:
Skillnad
på
deltagarnas
och
experternas
kartor.
Slutsats:
Det
spelade
stor
roll
varifrån
deltagaren
kom,
man
var
bättre
på
att
märka
ut
områden
som
låg
nära
hemstaden.
Felkälla:
Borde
ha
ett
talprov
för
att
bedöma
utifrån
perception
och
inte
bara
minnen
Attitude
judgement
‐
Preston
(1989)
Bedöma
förståelighet
samt
hur
korrekt
och
trevlig
en
dialekt
låter.
Resultat:
Deltagarna
bedömde
sitt
eget
tal
som
mest
förståeligt
och
trevligt.
Hur
korrekt
en
dialekt
var
bedömdes
utifrån
hur
lik
den
var
amerikansk
standard
engelska.
Nord
och
väst
staternas
dialekt
bedömdes
ha
den
mest
korrekta
dialekten,
medan
sydstaterna
hade
den
minst
korrekta,
även
av
de
som
bodde
i
söder.
Felkälla:
Resultaten
påverkas
av
mentala
representationer
–
sånt
man
blivit
matad
med
från
tex
media
–
och
bygger
inte
så
mycket
på
perceptionen
i
sig.
Matched‐
guise
technique
Deltagaren
får
lyssna
på
yttranden
av
en
talare
som
antar
flera
dialekter,
variationer
eller
språk.
De
ska
sedan
gradera
intelligens,
vänlighet
och
socioekonomisk
status.
Slutsats:
Man
kan,
och
gör,
bedömningar
av
en
person
utifrån
hur
de
talar.
Återigen
handlar
det
om
sociala
stereotyper
och
fördomar.
Använder
sig
av
en
talare
för
att
anatomiska
variationer
inte
ska
störa.
Det
är
också
samma
röstkvalité.
Felkälla:
Talaren
kanske
inte
behärskar
alla
dialekter
lika
bra
och
det
påverkar
ju
talprovet.
Det
finns
också
risk
att
talaren
faktiskt
inte
talar
den
riktiga
dialekten
utan
typ
förlöjligar
det
lite.
Vowel
matching
Niedzielski
(1999)
Deltagare
från
Detroit
fick
höra
meningar
och
skulle
sedan
välja
ut
1
av
6
syntetiska
vokaler
som
lät
som
vokalen
i
målordet.
50%
trodde
att
talaren
var
från
Kanada
50%
trodde
att
talaren
var
från
Detroit
Reslutat:
De
som
trodde
att
talaren
var
från
Kanada
valde
den
syntetiska
vokalen
som
var
mest
lik
vokalen
i
målordet
utifrån
hur
vokalen
lät.
De
som
trodde
att
talaren
var
från
Detroit
valde
den
syntetiska
vokalen
som
var
mest
lik
en
kanonisk
vokal,
dvs.
den
mest
regelrätta.
Målordet
är
logoped
med
skånsk
dialekt.
Kanada
valde
e
som
låter
som
dialekt
e.
Detroit
valde
e
som
lät
mer
rikssvenskt.
Varför
blev
det
olika
resultat
för
de
två
grupperna?
De
olika
resultaten
beror
på
att
deltagarna
upplever
sig
själva
prata
standard
engelska
och
att
kanadensare
har
dialekt.
Testet
gjordes
med
syfte
att
utveckla
talsynteser.
Felkälla:
Att
de
som
trodde
att
talaren
var
från
Detroit
kanske
valde
den
mest
regelrätta
vokalen
för
att
välja
den
bästa
vokalen,
inte
den
vokalen
som
var
mest
lik.
Män
och
kvinnor:
I
princip
alla
studier
har
gjorts
med
manliga
talare.
Detta
beror
på
att
man
anser
att
kvinnor
inte
använder
lika
bred
dialekt.
Däremot
anses
kvinnor
ligga
före
män
vad
gäller
att
ta
till
sig
utveckling
och
förändringar
i
språket.
Anledningen
till
att
studier
görs
med
manliga
talare
är
alltså
att
de
anses
tala
med
mer
dialekt.
Dialect
Categorisation
Clopper
&
Pisoni
(2004c)
De
undersökte
hur
bra
deltagarna
kunde
identifiera
varifrån
talarna
kom.
Deltagarna
fick
lyssna
på
meningslånga
yttranden
och
fick
sedan
välja
mellan
6
geografiska
regioner.
Resultat:
Deltagarna
hade
bara
30
%
rätt,
men
de
kunde
skilja
bra
på
New
England,
Southern
och
Western
dialekter.
Homebodies
&
Army
brats
Clopper
&
Pisoni
(2004a)
I
en
uppföljande
studie
användes
samma
inspelade
material
och
samma
uppgift.
2
grupper
unga
vuxna
deltog.
Homebodies
var
deltagare
som
alltid
bott
i
Indiana.
Army
brats
var
deltagare
som
bott
i
minst
3
olika
stater,
inklusive
Indiana.
Alltså
fortfarande
avgöra
varifrån
talaren
kommer
utifrån
6
geografiska
regioner
Hypotesen
var
att
Army
brats
skulle
få
bättre
resultat
på
grund
av
livserfarenhet.
Resultat:
Army
brats
fick
bättre
resultat
och
båda
grupperna
var
bäst
på
att
dela
in
talare
i
de
3
grupperna
New
England,
Southern
och
Western.
Slutsats:
Personlig
erfarenhet
är
en
viktig
del
i
hur
bra
man
är
på
att
identifiera
dialekter.
Perceptual
learning
of
dialect
variation
Clopper
&
Pisoni
(2004d)
undersökte
om
träning
i
att
identifiera
dialekter
kunde
ge
bättre
resultat,
och
i
så
fall
vilken
typ
av
träning
som
var
bäst.
Grupp
1:
Tränade
på
att
identifiera
en
talare
från
varje
region
(utav
6
regioner)
Grupp
2:
Tränade
på
att
identifiera
tre
talare
från
varje
region
(utav
samma
6
regioner)
Resultat:
Grupp
1
hade
bäst
resultat
under
träningen
och
på
testfasen.
Grupp
2
hade
bäst
resultat
på
generaliseringsfasen.
Slutsats:
Grupp
2
hade
svårare
träning
men
blev
bättre
på
att
generalisera.
Listener
populations
Vad
gäller
perception
av
dialekter
måste
man
tänka
på
att
det
skiljer
sig
mellan
olika
människor.
Hur
man
upplever
och
identifierar
dialekter
kan
bero
på
olika
saker,
så
som
ålder,
erfarenhet,
eller
funktionsnedsättningar.
Nathan,
Wells
&
Donlan
(1998)
Barn
med
försenad
språkutveckling
har
svårare
att
förstå
främmande
dialekter
än
de
med
normal
språkutveckling.
Vi
tar
bara
upp
några
exempel
och
själva
testen
får
man
läsa
mer
om
i
artikeln
om
man
vill.
Williams
et
al.
(1999)
Äldre
vuxna
är
bättre
än
yngre
vuxna
på
att
kategorisera
dialekter.
Detta
tyder
på
att
ju
mer
erfarenhet
man
har,
desto
bättre
blir
man
på
att
känna
igen
dialekter.
Clopper
&
Pisoni
(2004b)
Personer
med
cochlea
implantat
kan
skilja
på
dialekter,
även
om
de
inte
presterar
lika
bra
som
personer
med
normal
hörsel.
De
med
nedsatt
hörsel
tar
in
en
del
av
informationen
som
de
normalt
hörande
gör,
men
vissa
tror
också
att
de
två
grupperna
tar
in
informationen
på
olika
sätt.
Slutsatser
Man
vet
inte
hur
eller
varför
människor
kan
skilja
olika
dialekter
från
varandra,
allt
man
vet
är
att
människor
kan
det
och
hur
bra
man
är
på
det
beror
främst
på
erfarenhet.
Sociala
stereotyper,
fördomar
och
förväntningar
styr
också
hur
vi
uppfattar
människor
och
deras
dialekt.
Studierna
i
artikeln
visar
att
lyssnare
är
medvetna
om
lingvistisk
variation
till
den
grad
att
de
kan
imitera
dialekter,
identifiera
var
människor
kommer
ifrån
och
göra
bedömningar
om
talarens
sociala
drag
utifrån
vilken
dialekt
de
talar.
Vad
tycker
vi?
Artikeln
är
bra!
Den
är
enkel
att
förstå.
Tar
upp
olika
aspekter.
Bred
–
tar
upp
mycket
av
den
forskning
som
finns.
Mer
forskning
behövs.
Mer
forskning
behövs
för
att
kunna
avgöra
t.ex.
varför
man
kan
uppfatta
dialekter.
Dialekter
är
viktigt!
Dialekter
är
en
del
av
språket
och
därför
måste
man
ta
hänsyn
till
det.
Är
det
bra
för
logopeder
att
ha
koll
på
dialekter?
Ja
det
är
bra
att
vara
medveten
om
att
människor
pratar
olika
beroende
på
arbete,
regioner
etnisk
tillhörighet
etc.
Barn
med
språkförsening
eller
vuxna
med
t.ex.
hörselnedsättning
kan
ha
svårare
att
uppfatta
dialekter,
vilket
kan
vara
bra
att
tänka
på.
Det
kan
t.ex.
kännas
jobbigt
för
en
vuxen
som
kunnat
höra
dialekter
innan
men
som
inte
kan
det
längre
–
bra
att
veta
att
det
är
normalt.
