Praktisk etik 4!
livsval och livsslut
Det moraliskt felaktiga i att döda en
person som vill
leva?
SINGER Personens
viljeattityder för framtiden – önskningar,
planer och andra
framtidsorienterade
intressen – omintetgörs och kan därmed
inte tillfredsställas.
ligt
p
m
ä
l
l
i
at
Är dett jur?
på d
Finns det djur som är rationella och
självmedvetna?
Om det gör det, så gäller samma intresseutilitaristiska skäl mot att döda dem som
mot att döda mänskliga personer.
Sådana djur bör, enligt Singer, omfattas av
”det totala skydd mot att dödas som vi nu
låter omfatta alla människor”
Exempel på självmedvetna djur
De stora aporna –
schimpanser, orangutanger, gorillor
Språk med referenser
till framtiden
En medvetenhet om sig
själv och andra som
existerande över tid
Planering för framtiden
Bedrägligt beteende
Personlika djur
Delfiner, valar – djur
med stora hjärnor
Drag av personskap
hos husdjur som
hundar och katter
Gradvis övergång till
personskap – svåra
avgöranden
Singer förordar en
försiktighetsprincip
följderföljderföljderföljderföljderföljderfölderföljderföljderföljderföljderföljderföljderföljderföljder
En konsekvens av Singers ställningstaganden vad gäller det felaktiga i att döda
personer kontra att döda blott medvetna
varelser:
Det är normalt sett värre att döda en schimpans
som är en person än att döda en allvarligt mentalt
funktionshindrad människa som är en icke-person
– om vi betraktar dessa varelser isolerat
skäligt
De direkta skälen mot att
döda en person, med
utgångspunkt i
o intresse/preferensutilitarism
o respekt för autonomin
o rätten till liv
är tillämpliga även på
”djurpersoner”
Det är däremot inte den
klassiska utilitarismens
indirekta skäl, som
hänvisar till oron över att
kunna bli dödad.
Djur kan inte få kunskap om dödande som
äger rum långt borta
från dem.
Att döda blott medvetna varelser!
Värdet hos medvetet liv
Det vi sätter värde på i
livet hos en varelse med
förmåga att uppleva
välbehag och smärta är
de upplevelser av välbehag varelsen kan ha
Döden innebär slutet för
alla upplevelser av välbehag. Det faktum att en
varelse sannolikt kommer
att uppleva välbehag i
framtiden är skälet till att
det vore fel att döda
varelsen ifråga
Dvs det vore fel om det
välbehag varelsen sannolikt
kommer att uppleva uppväger den smärta varelsen
kommer att genomlida.
När en medveten varelse dödas innebär det inte att den får
det sämre utan bara att den upphör att existera!
Intresset av att leva
ett behagligt liv
snarare än ett
obehagligt liv
Detta intresse
implicerar inte en
preferens för ett
behagligt liv snarare
än inget liv alls
Inga fr
amtids
oriente
prefer
enser
rade
f
ö
r
f
o
som h
os per rtsatt liv
soner
När den väl har
upphört att existera
saknar den inte det
välbehag den annars
skulle ha upplevt
Två utilitaristiska"
perspektiv
1 Det totala synsättet!
Öka det totala måttet av välbehag (och minska det totala
måttet av smärta) oavsett
på vilket sätt detta sker –
genom att antalet individer
med behagliga liv ökas eller
genom att välbehaget hos
redan existerande individer
ökas.
f
s
n
e
t
s
exi
!
t
t
e
e
t
t
D
ä
s
2
yn
s
e
d
an
r
e
s
u
ok
Öka det totala måttet av
välbehag i världen (och
minska det totala måttet
av smärta) endast genom
att öka välbehaget (och
minska smärtan) hos de
individer som redan
existerar (eller existerar
oberoende av beslutet).
Fel och fel
Enligt det totala synsättet är det fel att döda en
medveten varelse som lever ett behagligt liv om
man inte ersätter denna varelse med en ny som
lever ett minst lika behagligt liv, eller i motsvarande grad ökar välbehaget hos de individer
som finns kvar.
Enligt det existensfokuserande synsättet är
det fel att att döda en sådan varelse om man
inte i motsvarande grad ökar välbehaget hos de
individer som finns kvar.
Medvetna varelser är till skillnad
från personer i princip utbytbara
enligt det totala synsättet – om vi
betraktar dem isolerat utan att ta
hänsyn till deras relationer till
andra.
De kan ses som ett slags
behållare av välbehag och
smärta.
Ingenting ont har skett om en
behållare av välbehag ersätts
med en ny som innehåller minst
lika mycket välbehag.
ELLER?
Singer finner det svårt att välja mellan det
totala och det existensfokuserande synsättet.
Han anser att spänningen dem emellan är
den främsta, ännu icke fullständigt utredda
problematiken inom utilitarismen.
En anledning till att han ser svårigheter är att
de två utilitaristiska versionerna har både
attraktiva och oattraktiva implikationer och
stöder och strider mot våra intuitioner på olika
sätt.
Ett exempel
Enligt det existensfokuserande synsättet gör vi ingenting fel om vi med full
vetskap sätter alldeles ”eländig
varelse” (med svårt lidande) till världen,
trots att vi hade kunnat förhindra det.
T.ex. En kvinna får beskedet att om hon blir gravid inom det
närmaste halvåret kommer hon att få ett barn med en
allvarlig defekt. Hon väljer att ändå bli gravid, trots att hon
hade kunnat få ett barn utan denna defekt om hon hade
väntat i ett halvår.
Det totala synsättet
Det kan förefalla ointuitivt att valet mellan
att öka välbehaget hos de individer som
existerar och att skapa en ny individ som
får ett liv som är välbehagligt i motsvarande grad är fullständigt egalt – att det
inte spelar någon roll vilken strategi man
väljer.
Också ointuitivt att vi skulle ha en plikt att
föröka oss i den mån detta innebär att den
totala välfärdsnivån höjs.
• Singers synsätt
• Några argument mot abort
När uppkommer en varelse som
har moralisk ställning?
Vid befruktningsögonblicket?
Vid kvickningen – de första livstecknen?
När fostret är livsdugligt utanför livmodern?
Efter födseln?
Singers syn på mänskliga foster
Fostret har moralisk
ställning när det är
intressebärare - när det
utvecklat medvetande,
förmågan till lust- och
smärtförnimmelser.
I vecka 18 finns allting
fysiskt på plats som krävs
för denna förmåga, men
det finns belägg för att
foster befinner sig i ett
slags tillstånd av ”dvala”
fram till ca vecka 30.
Utifrån en försiktighetsprincip tillerkänna foster
moralisk ställning fr o m
vecka 18
Rätt och fel för fostret
En abort före vecka 18 kan inte vara moraliskt fel
ur fostrets perspektiv, eftersom det inte har några
intressen. Dödandet av fostret innebär inte att
välbehaget i världen minskar.
Detta betyder inte att man generellt får göra
vadsomhelst mot fostret före vecka 18. Om
kvinnan tänker föda barnet, så bör hon inte göra
sådant som får till konsekvens att det kommande
barnet får sämre livskvalitet än vad det annars
skulle ha fått.
Sena aborter
Även när fostret har
moralisk ställning är
abort intresseutilitaristiskt rättfärdigat om den
gravida kvinnan har
en stark önskan att
inte få barn
Ett fosters intressen
väger normalt lätt i
jämförelse med en
vuxen kvinnas, en
persons, intressen
Fostret efter
v 18
Den gravida
kvinnan
”Starka
livsövergripande
intressen”
Känna välbehag
,
undvika smärta
”Rudimentära
intressen”
Välfärd i vidare
mening
Att bestämma si
n
livsinriktning
Viktigt vid sen abort att fostret
dödas på ett så smärtfritt sätt
som möjligt
Abort för livets skull?!
Singer stöder medicinsk forskning på och användning av
fostervävnad i syfte att rädda liv, förutsatt att det sker
under frivilliga former. Det finns inga principiella etiska
skäl mot att t.ex. starta en graviditet i syfte att göra abort
för att få fostervävnad som kan rädda eller förbättra någon
annans liv.!
Men han är emot en kommersialisering av fostervävnad.!
”Av flera skäl kan det vara bättre att det finns vissa ting
som inte kan köpas för pengar” – ”när vi väljer mellan en
socialpolitik som grundar sig på altruism och en som är
baserad på marknadskrafter väljer vi mellan två olika
sorters samhällen”.
① Det är fel att döda en oskyldig människa.
② Ett mänskligt foster är en oskyldig
människa.
③ Alltså är det fel att döda ett mänskligt
foster.
Argumentet grundlägger ofta ett absolut abortmotstånd,
eller åtminstone en mycket restriktiv abortsyn, som endast
tillåter aborter som görs i syfte att rädda moderns liv.!
Om ”människa” betyder ”medlem av arten
Homo sapiens”, så är den första premissen
moraliskt godtycklig. Mänskligt liv har ingen
speciell status. Arttillhörighet är inte i sig en
moraliskt relevant egenskap.
Om ”människa” betyder ”person”, så är den
andra premissen uppenbart falsk – ett foster
är ingen person.
Potentialitetsargumentet
① Det är fel att döda en potentiell person.
② Ett mänskligt foster är en potentiell
person.
③ Alltså är det fel att döda ett mänskligt
foster.
Ett mänskligt foster är en
potentiell person
Det är fel att beröva världen
någonting som är intrinsikalt
värdefullt, t.ex. en person
En abort innebär att
man berövar världen
någonting som är
intrinsikalt värdefullt
Aborter
är fel
Singers kommentar!
Svårigheter med att
förbinda egenvärde vid
rationalitet och självmedvetande
Argumentet 1) ”träffar” inte
alla aborter, och 2) ”träffar”
mer än bara aborter – det
är både för snävt och för
brett som ett fördömande
av abort
