Miniprojekt, pedagogisk grundkurs IV, ht 2000.
David Thurfjell & Maria Liljas, Teologiska institutionen
Ett gott lärarklimat
Bakgrund: uppmärksammat lärarkollegium
Vid Teologens traditionsenliga Luciafirande höstterminen 2000 delade Teologiska Studierådet
som vanligt ut en julblomma till årets bästa lärare. Detta år hade man dessutom bestämt sig för
att uppmärksamma ett kollegium som hade mottagit många av studenternas röster. Lärarkollegiet
för Nya Testamentets exegetik fick således ett erkännande för sitt pedagogiska arbete under året.
Motiveringen var att kollegiet samlade ett stort antal pedagogiskt engagerade lärare.
Som miniprojekt inom den pedagogiska kursen har vi (David Thurfjell och Maria Liljas) valt att ta
reda på eventuella lärdomar från NT-kollegiet som andra kollegier och lärare skulle kunna ha
nytta av i sitt arbete. Vi har därför intervjuat ett par av kollegiets lärare, för att sedan
sammanställa och diskutera de synpunkter de förde fram som viktiga för kollegiets goda resultat.
Följande aspekter lyftes fram som viktiga för kollegiets framgång:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Gott samarbetsklimat inom kollegiet
Uttalad ambition att bli institutionens bästa ämne
Lärarna i kollegiet engagerar sig
Ämnet som sådant är hotat
Grundligt utvärderingsarbete
Tydlig reglering av arbetsuppgifter
Frihet i kursuppläggning
Gott ledarskap
Diskussion: klimat viktigare än pedagogiska finesser
Det var i synnerhet den första punkten som lyftes fram som viktig för det goda pedagogiska
arbetet. Kollegiets goda samarbetsklimat betstår enligt de intervjuade lärarna i att alla kurser
läggs upp och planeras tillsammans, samt i den konstruktiva diskussion som kontinuerligt förs om
frågor som dyker upp i arbetet. Både officiella möten och fikaraster används för att komma tillrätta
med problem eller diskutera olika upplägg. Kommunikation är således en huvudfaktor i kollegiets
pedagogiska prestation.
Att inga konflikter hindrar det konstruktiva samtalet lyftes också fram; en faktor som bidrar till –
eller möjligtvis är en konsekvens av – ett öppet debattklimat. Lärarnas enskilda engagemang kan
på samma sätt både ses som en orsak till det positiva klimatet, eller som en effekt av det. Man
kanske kan tänka sig att aspekterna ömsesidigt påverkar varandra i en "god cirkel": när klimatet
är kreativt är det lättare att engagera sig – vilket resulterar i ett kreativt klimat.
Ambitionen att bli institutionens bästa kollegium är också intressant. Ofta hamnar ju de
pedagogiska insatserna längst ner bland prioriteringarna, och de enskilda lärarna är inte sällan
mer intresserade av sin egen forskning än av arbetet med studenterna. I detta fall har ämnets
hotade läge – med svikande studentunderlag – istället för att förlama kollegiet blivit ett incitament
för större engagemang. Att över huvud taget sätta upp en gemensam målsättning för det
pedagogiska arbetet är sällsynt på Teologen, men är en åtgärd som med all sannolikhet har
gynnsamma konsekvenser. NT-kollegiets mycket högt ställda ambition visade sig också ge
konkreta resultat i studenternas goda omdöme. Förutom att bidra till och skärpa de enskilda
lärarnas engagemang ger en samlad ambition naturligtvis kollegiet intresse att också utveckla
och ta ansvar för sådana viktiga aspekter som utvärdering, arbetsfördelning och le
darskap.
Slutsats: utveckla den sociala arbetsmiljön
Det som vi framför allt tycker är intressant i det som lyfts fram i intervjuerna är frånvaron av
pedagogiska knep eller gemensamma pedagogiska metoder. Att lyckas som kollegium verkar
inte handla i första hand om att samtliga lärare får en god tavelteknik, använder intressanta OHbilder eller inför problembaserat lärande. I stället lyftes det fram som en positiv faktor att lärarna
känner frihet att utveckla kurserna efter egna modeller. Snarare än pedagogiska
universallösningar visade sig den viktigaste aspekten, åtminstone i detta kollegium, vara det
klimat av ömsesidigt engagemang som kollegiet präglats av.
Som lärare är det intressant att förstå att studenterna positivt påverkas av sådana "enkla" saker
som att lärarna har det trevligt i fikarummet. Studenterna upplever lärarna som goda pedagoger,
inte framför allt för att de följer en bestämd pedagogisk tradition, utan för att de är engagerade,
trivs med sitt arbete och tar sin uppgift på allvar.
En pedagogiskt lyft, och en vinst i form av nöjda studenter, skulle således förmodligen kunna
göras av alla institutioner som väljer att satsa på den sociala arbetsmiljön för lärarna. Detta kan
ske genom att ge mentalt och tidsmässigt utrymme för engagemang, samt genom att lokal- och
schemamässigt utveckla möjligheterna för informell kontakt och kommunikation inom
lärargruppen.
