JAK-boken
om ekonomi, pengar, bank,
ränta och sånt
Ann-Marie Svensson
JAK-boken
om ekonomi, pengar, bank,
ränta och sånt
Ann-Marie Svensson
i samarbete med aktiva JAK-medlemmar
1
© JAK Medlemsbank 2015
Text: Ann-Marie Svensson
Illustrationer: Christina Jonsson
Form och tryck: Stuart Print AB
ISBN: 978-91-637-9783-5
2
Innehåll
Förord................................................................................ 5
1
Varför finns JAK Medlemsbank?...................................... 7
2
Vilka ekonomiska spelregler ska vi ha i samhället? ...... 13
3
Skulder och tillgångar ökar ............................................ 31
4
Svenska statens skuld och räntor................................... 39
5 Den globala skuldkrisen ................................................. 45
6
Räntan – ett problem?.................................................... 51
7
Vanliga argument för och emot ränta .............................73
8
Ränta ger kortsiktighet................................................... 83
9
Ekonomisk tillväxt ......................................................... 97
10Pengar ............................................................................ 105
11
Var finns ditt sparande? ................................................ 121
12
En jämförelse mellan JAK och traditionell bank ........ 129
13
Religiösa skrifter om ränta ........................................... 155
14
Räntefrihet är inte nytt ................................................. 159
15
Folkrörelse och folkbildning ......................................... 163
Ordförklaringar ............................................................. 169
Litteraturlista ................................................................ 173
3
4
Förord
Folkbildning. Det låter ålderdomligt på något vis. Som en rest av ett 1900-tal
som redan känns avlägset. Människor som på eget bevåg tillsammans lärde
sig om världen och ifrågasatte den rådande ordningen: frikyrkorna, nykterhetsrörelsen och facket. Det är lätt att avfärda denna bildningstradition i vår
globaliserade och digitaliserade värld – där TED-talks och Wikipedia aldrig
är mer än ett knapptryck bort.
Under de senaste fyrtio åren har den finansiella sektorn vuxit kraftigt.
Den finansiella expansionen har skett såväl i Sverige som internationellt
och proces­sen påverkar samhällsekonomin på alla nivåer. Den beskär
demo­
kratin, genom idén om självständiga centralbanker. Den skapar
osäker­het och oro, genom att medborgarna inte längre kan överblicka sin
privat­ekonomi på grund av en alltmer svårbegriplig finansmarknad. Den
upprätthåller ojämlikheten i världen, genom att kapitalinkomsterna ökar
inkomstklyftor i världen.
Man ska dock akta sig för att hemfalla åt nostalgi. Allt var inte bättre förr
och den finansiella sektorn är inte roten till allt ont. Men om vi ska lyckas
med att bygga en samhällsekonomi som är schysst och långsiktigt hållbar
måste vi fundera mer på finansiella frågor och vi måste göra det tillsammans. Vi kan inte överlåta den processen åt några matematiskt begåvade
ekonomer.
JAK har här en viktig roll att fylla genom att kombinera praktik och teori.
JAK-boken har genom åren fyllt en viktig roll i denna folkbildningstradition
och det är därför extra roligt att den nu kommer i en utvidgad och omarbetad utgåva. Inte för att den ger alla svaren. Men för att den öppnar dörren till
en rad viktiga områden: pengar, tillväxt, ränta, skulder ... Men kanske allra
mest för att boken understryker att det som styr vår ekonomi inte är natur­
lagar. Det är gemensamt överrenskomna spelregler.
Jag skulle vilja ta resonemanget ytterligare ett steg. Spelregler uppfattas lätt som givna. Det står i regelhäftet vad som gäller och hur man vinner
i Monopol. Men den verkliga världen är snarare en lek. Där vi förhandlar
fram både reglerna och spelets mening deltagarna emellan. JAK-boken är
en god utgångspunkt för att börja leka folkbildning och därmed ta de finansiella frågorna på största allvar.
Oskar Broberg
5
6
1 Varför finns JAK Medlemsbank?
Några få eldsjälar satte igång en folkrörelse som kom att utveckla sig till en
professionell bank med tusentals medlemmar uppburen av en ideell kraft.
Här tittar vi kort på historien och den drivande idén.
Jord Arbete Kapital
År 1965 grundades Jord Arbete Kapital – riksförening för ekonomisk upplysning, sedan kallad JAK Riksförening. Föreningen hämtade sina idéer från
en liknande rörelse i Danmark, grundad 1931.
Föreningens ändamål var att sprida kännedom om räntans skadeverkningar på samhället och att främja ekonomiskt samarbete för genomförandet av räntefri finansiering. I detta syfte utvecklades en sparlåneverksamhet
under beteckningen JAK s fördelningssystem. 1970 kunde föreningen lämna
sitt första lån.
1990-talet – finanskris och banktillstånd
Allmänhetens intresse för JAK ökade kraftigt under finanskrisen i början av
1990-talet och under loppet av några år flerdubblades medlemsantalet i föreningen. Efter organisatoriska överväganden beslöts att överföra verksamheten till en för ändamålet nybildad ekonomisk förening. JAK ekonomisk
förening övertog hela verksamheten under 1993. I december 1997 godkände
regeringen JAK s ansökan om att bli medlemsbank. En medlemsbank är en
kooperativ bank och ägs av sina medlemmar. Syftet med JAK Medlemsbank
är att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att bedriva bankverksamhet på räntefri grund och sprida information om räntefri ekonomi.
JAK Medlemsbank är partipolitiskt och religiöst obunden. Den demokratiska formen och det ideella arbetet är väsentliga inslag i verksamheten.
7
Folkbildning och ideell kraft
Under 1990-talet började JAK att satsa på folkbildning för medlemmar och
allmänhet genom att ordna kurser. Antalet ideellt aktiva medlemmar växte
och de organiserade sig i lokalavdelningar, som tog ansvar för att sprida
kännedom om JAK i deras respektive områden. Under 2000-talet påbörjades en ungdomssatsning som har resulterat i att det finns många unga
medlemmar i JAK som vill vara med och väcka intresse för JAKs grundidé.
Strax efter det startade en internationell satsning som väckt intresse för JAK
i över hundra länder.
JAKs syn på ekonomi
Ekonomi handlar i grunden om hur människor fördelar tillgångar mellan
sig – hur man använder olika resurser, till vilka och till vad. Ekonomin kan
vara ett medel för att sko sig på andras bekostnad, men kan också skapa
ömse­sidig nytta. För JAKs del handlar det om att utveckla ekonomiska
möjlig­heter för att främja rättvisa och solidaritet.
Vi tycker inte att man ska tjäna pengar på passivt ägande, utan genom
aktivt arbete. Den som lånar pengar ska inte betala ränta till den som lånar
ut. Däremot ska naturligtvis lånets administrativa kostnader betalas. Dess-
Ingen tjänar på andras lån. Var och en svarar själv för sitt sparande och lånande.
Det anser vi vara rättvist. Den som vill hjälpa någon att få lån till goda villkor kan
spara pengar i JAK Medlemsbank och låta denne dra nytta av sparprestationen.
Det kallar vi för solidaritet.
8
utom krävs att den som lånar också sparar. I annat fall finns det inga pengar
att låna ut. Sparandet behöver inte ske samtidigt som man lånar, men någon
gång ska in- och utlåning balanseras.
Ingen tjänar på andras lån. Var och en svarar själv för sitt sparande och
lånande. Det anser vi vara rättvist. Den som vill hjälpa någon att få lån till
goda villkor kan spara pengar i JAK Medlemsbank och låta denne dra nytta
av sparprestationen. Det kallar vi för solidaritet.
Den lokala ekonomin är viktig och intressant
Ofta diskuteras ekonomi som om den vore likadan överallt. De ekonomiska
nyheterna t.ex. gäller oftast hela världen. Det lokala perspektivet försummas. Ändå är de ekonomiska förhållandena helt olika från plats till plats.
Därför lägger JAK Medlemsbank stor vikt vid att arbeta med lokala ekonomiska frågor. Vad som är önskvärt, värdefullt eller lönsamt lokalt kanske
inte ens noteras om man ser till nationell eller global ekonomi.
JAK Medlemsbank är till för medlemmarna, deras verksamheter och
samhällen, inte för vinst eller makt. Därför försöker vi lösa uppgifterna så
praktiskt som möjligt inom ramen för den lokala verkligheten.
9
Skapar trygga system
JAK Medlemsbanks grundsyn är att ekonomin ska baseras på en uthållig
avkastning från användningen av det reala kapitalet. Vi tror alltså inte på
mer eller mindre realistiska förväntningar om att finansiellt kapital ska växa
av sig självt och på ekonomiska klipp.
I stället skapar vi trygga system och bidrar till verklig uthållighet. JAKs
medlemmar kan med hjälp av sitt sparlånesystem planera sin ekonomi och
till slut bli av med sina skulder.
JAK Medlemsbank är på så sätt ett verktyg för ett långsiktigt skapande
av riktiga värden. Detta stämmer väl överens med den nödvändiga utvecklingen mot uthållighet i världen. En uthållighet som har ekonomiska, eko­
logiska, sociala och kulturella inslag.
SAMMANFATTNING
JAK bildades som en ideell förening 1965 efter influenser av en liknande
rörelse i Danmark. JAK fick banktillstånd 1997 och blev då medlemsbank.
Det är medlemmarna som äger banken och bestämmer hur banken ska utvecklas. Bankens syfte är att vara till ekonomisk nytta för sina medlemmar
samt sprida information om räntefri ekonomi. Utlåning sker på räntefri
grund eftersom inlåningen är räntefri. Bankens verksamhet grundar sig på
rättvisa och solidaritet och jobbar för en livlig lokal ekonomi som kan skapa
trygghet och långsiktighet. Medlemmar engagerar sig ideellt för att väcka
intresse för JAK och räntefri ekonomi genom folkbildande aktiviteter.
ATT PRATA OM
• Vad tycker du om JAKs utveckling fram till idag?
• Är det någon skillnad på behoven på 60-talet och behoven nu?
10
11
12
2 Vilka ekonomiska spelregler ska
vi ha i samhället?
Det här kapitlet handlar om ekonomins olika spelregler. Vi tittar närmare
på den neoklassiska teorin som är den dominerande skolan idag. Vi tittar
också närmare på vad marknadsekonomi egentligen är och hur en oreglerad
marknad resulterar i en planekonomi styrd av några få företag. Vi tar upp
hur värderingar ligger till grund för de ekonomiska spelregler vi har och
möjligheten att faktiskt ändra spelreglerna.
Att våga fråga och lyssna
Många känner på sig att det finns brister i de nuvarande ekonomiska spel­
reglerna i samhället. Ibland är de ekonomiska termerna och även själva
resone­
manget svårt att sätta sig in i. Då ligger det nära till hands att
distansera sig. Att fråga och lyssna är en bra början för att finna sin egen
hållning i ekonomiska frågor.
Det finns inga dumma frågor
– möjligen dumma svar!
Hur kommer det sig att somliga inte är nöjda med dagens ekonomi? Vad är
det många tycker är fel och orättvist? Finns det spelregler och funktioner
som gör att en del får stor ekonomisk makt på andras bekostnad?
Det är bättre att fråga och verka dum
än att inte fråga och förbli dum.
13
Det finns inga dumma frågor
– möjligen dumma svar!
Ekonomi – värderingar – spelregler
Grekiskans oikos betyder hus och det är därifrån eko kommer som är början på de båda orden ekologi och ekonomi. Logi kommer från det grekiska
ordet logos som betyder förnuft, kunskap. Nomi i ekonomi kommer av det
grekiska ordet nemeia som betyder ordna eller förvalta. Ekologi är läran
om huset vi bor i, d.v.s. samspelet i naturen. Ekonomi betyder hushållning,
d.v.s. att ordna och förvalta huset vi bor i, naturen. Det handlar alltså inte
bara om att förvalta pengar utan hela naturen. Det handlar om att förvalta
minsta lilla bakterie, mygga och mossa, likväl som de vilda djuren och allt
som hör naturen till. En ekonomi som bidrar till utrotning av arter är inte
ekonomisk på sikt. Ju mer livets väv av arter trasas sönder desto sämre blir
existensunderlaget för kommande generationer som ska leva på vårt jordklot.
Nationalekonomi, eller samhällsekonomi, är vetenskap om samhällets
ekonomiska förhållanden. Det handlar alltså om hushållning i det hus som
samhället befinner sig i, d.v.s. naturen. Men vart tog hushållningen vägen?
Nationalekonomi, som borde handla om att hushålla med samhällets och
naturens resurser, ser idag ut att handla om att tjäna så mycket pengar som
möjligt och att ha en ständig ekonomisk tillväxt.
Vetenskapen nationalekonomi förmodas alltså visa på hur vi ska kunna
hushålla med allt som det är ont om, samtidigt som vi, människor, ska ha
det som behövs. Vad är det ont om? Vad är det som behövs? borde då vara
naturliga frågor inom området ekonomi. I den senare frågan lägger vi in
14
Det handlar alltså om hushållning i det hus som samhället befinner sig i, d.v.s.
naturen. Men vart tog hushållningen vägen? Nationalekonomi, som borde handla
om att hushålla med samhällets och naturens resurser, ser idag ut att handla om
att tjäna så mycket pengar som möjligt och att ha en ständig ekonomisk tillväxt.
våra värderingar. Svaret skiftar från person till person. Vad är en rättvis fördelning av resurser? Ska det vara rättvist? Här är det också värderingar som
kommer in.
”En ekonomi som inte har som sin huvuduppgift att värna om
sitt samhälles existensunderlag förbereder sin egen och samhällets undergång.” 1
Ekonomi handlar väl om att göra de ekonomiska spelreglerna sådana att
man ordnar och förvaltar huset på bästa möjliga sätt? Kan målet med ekonomin vara att mänskliga behov ska bli så väl tillgodosedda som möjligt utan
att existensunderlaget undermineras? I så fall måste spelreglerna ändras!
Spelreglerna inom ekonomins område sätts av oss människor.
1 (Olsson, 1992)
15
Oikonomia och krematism2
Redan Aristoteles funderade på skillnaden mellan, som han kallade det,
oikonomia och krematism. Den amerikanske ekonomen Herman Daly har
i sin bok For the Common Good skrivit om hur han uppfattar Aristoteles
uppdelning. Oikonomia, ursprunget för ordet ekonomi, står för hushållning
som har till syfte att öka hushållets långsiktiga bruksvärde för alla sina medlemmar. Krematism däremot handlar om hur tillgångar och förmögenhet
manipuleras för att maximera det kortsiktiga monetära (som har med
pengar att göra) bytesvärdet (marknadsvärdet).
”Krematism – varför införa ett nytt ord? Om man sätter namn
på trollen blir de inte så obegripliga och farliga.”
Bo Lundstein, medlem i JAK
Bruksvärdet bestäms av föremålets nyttighet för brukaren medan bytesvärdet är det värde man kan få vid ett byte. Bruksvärdet är något påtagligt och
motsvarar ett behov som vid en viss nivå är mättat. (Man kan inte äta sig
mer än mätt.) För bytesvärdet, däremot, finns ingen mättnadsgräns. (Den
som tjänar mycket pengar vill gärna tjäna mer.)
Daly pekar på tre skillnader mellan oikonomia och krematism. Oikonomia är när man är långsiktig, tar hänsyn till hela hushållets (eller samhällets,
om man så vill) kostnader och intäkter – inte bara parternas, samt är inriktad på det konkreta bruksvärdet där det finns en naturlig mättnadsgräns.
Krematism, å andra sidan, är när man är kortsiktig, endast tar hänsyn till
parternas kostnader och intäkter samt är inriktad på bytesvärdet som inte
direkt motsvarar ett verkligt behov, vilket gör att det inte finns en naturlig
mättnadsgräns.
Nöthjordar vet
när nog de fått
och går från gräset bort
men ovis man
aldrig vet
vad hans mage mäktar
Ur Havamal
2 Oikonomia och krematism; orden finns inte på svenska. På engelska heter det
economics and chrematistics
16
Krematistens mål är en anhopning av kapital utan gräns. Den som
är ekonomisk i Aristoteles bemärkelse når en nivå där han är nöjd
men för krematisten är det alltid bättre att få mer.
Krematistens mål är en anhopning av kapital utan gräns. Den som är ekonomisk i Aristoteles bemärkelse når en nivå där han är nöjd men för krematisten är det alltid bättre att få mer.
Klassisk ekonomi – ursprunget till initialerna J A K
Klassisk ekonomisk teori uppkom som teori redan för 250 år sedan, när man
funderade över nationens förmögenhet. Då handlade det om hushållning
med den fysiska verkligheten, som man delade upp i jord, arbete och kapital.
Härifrån kommer initialerna JAK, som just står för jord, arbete och kapital.
Jord är alla våra naturresurser. Idag vet de flesta att det är betydelsefullt
att dela upp naturresurserna i förnybara naturresurser och icke förnybara
naturresurser. Till jord hör även alla de levnadsbetingelser som för 200 år
sedan inte behövde ordas så mycket om, men som idag är hotade. Exempel
på levnadsbetingelser är ren luft, rent vatten, frisk matjord, friska växter,
klimatstabilitet och ozonlagret i atmosfären.
Arbete står för det vi människor bidrar med i form av skaparkraft, kunnande och arbetsförmåga.
Kapital är i detta avseende produkten av jord och arbete, d.v.s. bygg­
nader, redskap, mat, kläder, pengar m.m. Man kan också säga att kapital är
allt som bidrar till att nyttigheter produceras.
17
Danska JAK har en gång formulerat Kapital så här: Realkapital – eller
äkta kapital – är resultat av mänskligt arbete med naturresurser och produktionsmedel samt kunskap om hur de används. T.ex. maskiner, byggnader, transportmedel, vägar, broar, energianläggningar, datasystem, mark.
Falskt kapital är däremot den del av det finansiella kapitalet som används
för spekulation och som det krävs ränta på.
Ordet kapital hör till de mest mångtydiga och omtvistade i national­
ekonomin.3
Neoklassisk ekonomi – ohållbara antaganden?
Den nu dominerande nationalekonomiska teorin är den neoklassiska.4
Denna teori kom för drygt 100 år sedan och innebar ett nytt ekonomiskt
tänkande. De ekonomiska problemen flyttades, av de neoklassiska ekonomerna, från samhällets materiella försörjning till äganderättsöver­låtelser.5
3 (Dickson, 1992)
4 Den finns bra beskriven i Klas Eklunds bok Vår ekonomi – en introduktion till
samhällsekonomi
5 Bergström, Sören, Skånberg, Kristian m.fl., Hållbar ekonomi, Sveriges
Utbildnings­radio AB, 1996. sid. 54
18
Priser och balansvillkor på konkurrensmarknader ansågs nu vara vik­tigare.
Ekonomi blev inte längre en fråga om hushållning med knappa resurser
utan endast hushållning med pengar. Ekonomer som anslöt sig till den neo­
klassiska teorin antog hädanefter att allt kunde bytas ut mot pengar.
”Alla har behov, men efterfrågan kan bara uttryckas av den
som har pengar.”
Kåre Olsson, f.d. ordförande i JAK Medlemsbank
Den neoklassiska ekonomiska teorin, som alltså används än idag, verkar
bygga på värderingar och antaganden som känns mycket ohållbara. T.ex. att
• allt är utbytbart
Varje resurs kan bytas ut mot någon annan resurs. Oljeeldning kan bytas
mot elpatron, fysiska träffar mot videosamtal, badsjöar mot äventyrsbad
inomhus, anställda mot robotar och så vidare. Om man bara har pengar
kan den resurs som bäst passar ens förutsättningar kommenderas fram.
Antagandet är ohållbart därför att många resursbyten ger följder för naturen eller enbart människan. Allt är inte utbytbart i naturen. En art som är
utrotad kan inte bytas ut. En fjällnära skog kan inte ersättas. Luften som
vi andas kan inte bytas ut. Äventyrsbadet håller kanske en bättre temperatur än badsjön i skogen, men kan inte mäta sig med naturupplevelsen eller
livsutrymmet för fiskar och andra som lever i sjön. Vi har bara en planet och
den är inte utbytbar.
• allt kan prissättas
Dagens ekonomer har verktyg för att sätta pris på allt, så att det blir siffror istället för ord i beslutsunderlagen. De försöker sätta pris på en hotad
art, en förstörd matjord, en urskog, en människas liv o.s.v.
Antagandet är ohållbart bland annat därför att det är etiskt omöjligt att
sätta pris på något man aldrig kan få igen. Vem ska prissätta? Vi vet inte hur
framtida generationer värderar t.ex. matjorden och urskogen. Sätter man ett
pris i pengar går det dessutom att köpa. Dessutom är kunskapen om vår jord
och livets väv alldeles för ofullständig för att någon ska kunna sätta korrekta
pengavärden på alla dess delar.
19
• jordens resurser är obegränsade
En resurs tar aldrig slut utan den blir mer och mer svåråtkomlig. Därmed
blir resursen dyrare att utvinna och efterfrågan minskar. Det enda som
begränsar är tillgången på pengar. Har exploatören pengar kan han utvinna mer. Har köparen pengar så finns det efterfrågan.
Antagandet är ohållbart. Om det i framtiden blir en bristvara av något, ses
detta inte som ett allvarligt problem i neoklassisk teori – då stiger priset och
efterfrågan minskar. Men det kan ju faktiskt vara så att resursen som det blir
brist på är livsviktig för våra barnbarn oavsett om de har pengar eller inte.
Med vilken rätt kan nuvarande generationer göra slut på sådant som inte
går att återskapa? En utrotad art kan aldrig komma igen. Det komplicerade
samspelet mellan jordens växt- och djurarter gör att vi inte vet hur många
arter som dessutom ”dras med” mot utrotningsbranten eftersom allt ingår
i ett samspel.
Det är oansvarigt att göra slut på allt som inte är förnyelsebart. Detta
för att vi fördärvar framtida generationers möjlighet till välfärd, eller rentav
överlevnad. Om vi nu gör slut på all åtkomlig olja så har de efterkommande
en valmöjlighet mindre – de kan inte använda oljan. Detsamma gäller uran
och andra icke förnybara resurser. Dessutom gör vår användning av fossila
bränslen hittills att vi får klimatförändringar som de efterkommande generationerna inte alls önskat.
I vissa fall ökar efterfrågan när utbudet minskar eftersom sällsynta varor
kan vara attraktivare än varor som är vanliga. Dessa alltmer sällsynta varor
20
Ett annat exempel är ägg från utrotningshotade fåglar.
Ett ägg från en sällsynt fågel blir dyrt just på grund av att
fågelarten är sällsynt. Ju fler ägg som stjäls och säljs desto
mer sällsynt blir fågeln och rätt som det är, är den utrotad.
Den går aldrig att återskapa.
får då ett stigande marknadspris (bytesvärde) vilket kan påskynda bristen.
Exempel på detta är strandtomter. I attraktiva områden har strandtomter
blivit dyra och de bebos numera av personer som inte lever på fiske. Lokala
fiskare som bedrivit verksamhet där i flera generationer har fått flytta på sig.
Strandtomten finns förvisso kvar men kunskapen om hur man bedriver en
ekonomisk verksamhet för att kunna överleva just där, har gått till spillo.
Ett annat exempel är ägg från utrotningshotade fåglar. Ett ägg från en
sällsynt fågel blir dyrt just på grund av att fågelarten är sällsynt. Ju fler ägg
som stjäls och säljs desto mer sällsynt blir fågeln och rätt som det är, är den
utrotad. Den går aldrig att återskapa.
Natursynen att människan har en självklar rätt att exploatera alla jordens
”resurser” på ett sätt som orsakar miljöförstöring, utrotning av arter och
försvårar för efterkommande generationer är inte accepterad av alla människor i världen. Det finns en annan natursyn där det är lika självklart att
människan ses som en del av naturen och att andra arter har rätt att finnas
till likväl som människan. Vi har inte rätt att exploatera allt. Den senare
natursynen verkar inte ligga till grund för de ekonomer som praktiserar den
neoklassiska teorin.
• framtiden är mindre värd än nuet
I många ekonomiska kalkyler där man räknar på olika investeringsval
tillämpas diskontering. I kalkylen får då framtida resurser ett mindre
värde än dagens resurser. Detta bygger på ett resonemang som säger att
framtida generationer kommer att konsumera mer än vad vi gör idag,
p.g.a. teknisk utveckling, större resurstillgänglighet och ekonomisk tillväxt. Ämnet utvecklas i ett senare kapitel.
21
Antagandet är ohållbart därför att framtida generationer troligtvis inte kommer att kunna konsumera mer än vad vi gör. Miljöproblemen minskar resurstillgången och den tekniska utvecklingen kan inte kompensera detta.
Även om framtida generationer hade möjlighet att konsumera mer än vår
generation – varför skulle de göra det?
• vi är alla ”nyttomaximerare”
En nyttomaximerare handlar endast efter vad som är bäst för henne själv.
När alla gör vad som är bäst för dem själva får vi effektivitet i ekonomin.
Här handlar det om vilken människosyn man har. Att begränsa människan
till en nyttomaximerare eller vinstmaximerare känns ganska futtigt. Dessutom finns det många som tycker att egoistiskt handlande är oetiskt. Ofta visar
det sig också att samarbete är mer effektivt och ekonomiskt för alla parter än
när var och en endast ser till sitt eget bästa. De som tänker på efterföljande
generationer och försöker handla efter vad som är bäst för dem kanske låter
sin egen efterfrågan stå tillbaka.
• perfekt konkurrens råder
Detta stämmer inte eftersom de stora företagen hela tiden strävar efter att
minska eller utplåna den perfekta konkurrensen. (Se avsnittet Fungerar
marknaden?)
Alla dessa exempel på ohållbara antaganden gör att de värderingar den
neoklassiska teorin förmodligen är ett resultat av, känns föråldrade och inte
alls verklighetsförankrade.
Fungerar marknaden?
Vi människor, som har behov och betalningsmedel, är marknaden och vår
efterfrågan ska styra vad som ska produceras. Motsatsen är planekonomi
där produktionen centralt styrs i detalj.
Önskebilden av en fungerande marknadsekonomi är kanske att vi människor handlar med varandra på jämlika villkor och utan inblandning av
någon ovanifrån.
Det låter ju bra. Men varför ser det då inte ut så i de områden där marknadsekonomi tillämpas? Varför får vi transnationella företag som i namnet
av marknadsekonomi beter sig som planekonomier? Varför får vi storföretag som detaljstyr produktionen åt de konsumenter som har råd att betala?
Varför utnyttjas de övriga människorna som billig arbetskraft mot undermålig lön och på arbetsvillkor som är rent omänskliga?
22
Vad är då marknadsekonomi? Inom vilka områden kan vi tillämpa marknadsekonomi?
Teorin säger att om marknadsekonomins prismekanism ska fungera perfekt, måste följande förutsättningar vara uppfyllda:6
• antalet köpare och säljare på marknaden måste vara så stort att ingen av dem på egen hand kan påverka priset
Ja det vore ju bra, men idag är det ju inte så. De stora företagen har alltid fördelar på de små företagens bekostnad. Sammanslagningar gör att de
stora hela tiden blir större och slår ut de mindre. Oligopol (några få) och
monopol (en enda) uppstår och de stora företagen bestämmer själva priserna. Behöver marknaden regleras så att det blir många små företag istället
för få stora?
• inga säljare och inga köpare får samverka med varandra
Ett litet antal personer, VD:ar och styrelseproffs, sitter i styrelserna för de
ganska få stora företag som dominerar den svenska marknaden. Detta ger
idealiska förutsättningar att samverka på högsta nivå. De stora före­tagen
har även stora resurser till lobbying och liknande. Media- och förlags­
branscherna är en del av detta nätverk av stora företag och delar deras intressen och värderingar. Makten är mycket koncentrerad i Sverige.
De stora företagen har alltid fördelar på
de små företagens bekostnad. Sammanslagningar gör att de stora hela tiden
blir större och slår ut de mindre.
6 Klas Eklund, Vår ekonomi – en introduktion till samhällsekonomin, Prisma
2004, sid. 89
23
• varorna måste vara enkla och homogena, så att de verkligen kan köpas och säljas i många olika kvantiteter
Hur många av våra produkter är enkla och homogena, d.v.s. likvärdiga? Reklamen är alltid inriktad på att framställa varan som unik, helt enastående
och mycket annorlunda jämfört med konkurrenternas varor.
Mängdrabatterna gör att det är svårt för små företag att klara sig, då inköpen blir för dyra.
• konsumenterna ska ha fullständig information om vad som händer
på marknaden
Dagens globala produktionskedjor gör att konsument och producent kommer långt ifrån varandra. Det är svårt att få en överblick och veta konsekvenserna. Konsumenten får sällan fullständig information om varan. Hur
odlas och tillverkas varan? Används bekämpningsmedel eller andra kemikalier som förstör jord, vatten eller luft? Hur mår de anställda som till­verkar
varan? Bygger tillverkningen på barnarbete eller annat slavarbete? Vad
händer när varan hamnar i soporna? Idag är det ju den här informationen
vi behöver, för att veta om varan är bra eller inte. Säljarna tillhandahåller
sällan den informationen utan istället förskönad reklam. Vem ska ta ansvaret och kostnaden för den fullständiga informationen?
• det ska vara möjligt för nya företag att fritt och snabbt ta sig in på
marknaderna
De stora transnationella företagen kontrollerar sina marknader på olika sätt.
Hur lätt är det för ett litet företag att ta sig in på en marknad egentligen?
• det får inte finnas stordriftsfördelar som gör att tillverkningen blir
billigare och billigare ju mer man producerar. Då slås småföretagen
ut, vilket driver fram monopol (det vill säga att ett storföretag kontrollerar marknaden) eller oligopol (att marknaden kontrolleras av
ett litet antal företag).
Det finns en mängd stordriftsfördelar! De stora företagen driver utvecklingen mot stordrift för massproduktion. Priset per styck blir lägre.
• anpassningen till de nya villkoren måste gå mycket snabbt
Är stora företag beredda på nya villkor? Gör de inte allt för att de själva ska
få diktera villkoren?
• förutsättningen för att de olika hushållen och individerna alla ska
kunna ha en stark ställning på marknaden, är att fördelningen av in-
24
komster är någorlunda jämn, och att inte marknadskrafterna sätts
ur spel av politiskt eller klassmässigt förtryck
Vi kan bara konstatera att fördelningen av inkomster är ojämn både i Sverige
och i världen.
• inga kollektiva varor
Ett nationellt försvar är ett exempel på en kollektiv vara. Den går inte att
sätta pris på utan måste finansieras via skatter. Man kan tycka att sjukvård
och utbildning är kollektiva varor. Andra kollektiva varor kan vara allemansrätten, rent vatten och frisk luft.
• inga externa effekter
En mängd varor ger idag externa effekter, d.v.s. att andra än köparen och
säljaren råkar ut för effekter hen inte vill ha. T.ex. ger många varor som vi
köper idag effekter på miljön som på något sätt orsakar kostnader för framtida generationer.
Hur får vi ovanstående förutsättningar i kursiv stil att gälla? Hur rättar vi
till de svårartade brister som dagens så kallade marknadsekonomi har? Antagligen måste marknadsekonomin regleras för att det ska bli en äkta marknadsekonomi. Det verkar som om en ”fri” marknadsekonomi leder till planekonomi, styrd av de största.
Värderingar till grund inför valet
av ekonomiska spelregler
Ovan beskrivna ekonomiska teorier tillämpas i västvärlden. I andra världsdelar gäller andra ekonomiska modeller och spelregler som vuxit fram beroende på vilka värderingar som är och har varit viktiga. I områden där Koranen har varit en viktig värderingskälla är företeelsen ränta olaglig. Därför
har det där utvecklats andra modeller för hur ekonomin ska organiseras.
Därmed är det inte sagt att spelreglerna där inte uppvisar en del av de nackdelar som räntan medför, t.ex. att vissa skor sig på andras arbete.
I Afrika och Asien finns, eller har funnits, en mängd olika sätt att organisera ekonomin baserat på deras religioner och grundvärderingar. Tyvärr
verkar det som om västerländska modeller för att organisera ekonomin
tränger ut gamla ekonomiska system som dittills fungerat mycket effektivt.
Det har inom vissa områden varit brukligt att hjälpas åt i en by att bygga
ett hus till de nygifta. I västerländska ekonomier har detta samarbete blivit
mycket svårare, kanske rentav omöjligt.
Våra västerländska ekonomiska teorier är anpassade till ett kolonialis-
25
tiskt tänkande, som inneburit en självklar rätt att utnyttja andra människor
och naturen för våra egna syften. Följden har blivit att vår nuvarande ekonomiska teori är inställd på att konkurrens, kamp, strid och hemligheter
ska ge ekonomisk effektivitet istället för samarbete, öppenhet och en självklar rätt att få veta allt.
Varför kan vi inte ha ekonomiska modeller och spelregler som passar in i
verkligheten och som uppfyller våra mål? Varför kan inte bakomliggande
värderingar göras tydliga? Det finns inga objektiva ekonomiska modeller.
Bakom varje ekonomisk teori, modell och spelregel finns en värdering. Varför inte lyfta fram dem i ljuset så att vi ser dem och kan ta ställning till dem?
Den neoklassiska ekonomiska teorin kan användas för att legitimera dagens utveckling där den ekonomiska makten blir alltmer snedfördelad, där
det hela tiden sker en omfördelning från dem som har lite till dem som har
mycket. Men anser vi verkligen att denna utveckling är önskvärd?
För det är väl ändå så att det ska vara våra värderingar och de ekologiska
ramarna som ska styra utformningen av ekonomiska modeller? Ekonomiska spelregler måste kunna ifrågasättas och ändras. Det är inga naturlagar,
det är endast regler som människor själva hittat på.
”...Visst kan man tycka att kapitalplacerarna agerar kort­
siktigt, omänskligt och utan kunskap.
Men sådana är spelreglerna...”
Villy Bergström, Dala-Demokratens ledare, (s), den 5 mars 1997,
f.d. vice riksbankschef
Ekologisk ekonomi
– hållbar ekonomi – uthållig utveckling
Nya ekonomiska modeller tar hänsyn till jordens verkliga resurser – inte
bara till pengar.
Jordklotet kan inte växa.
Ingenting försvinner – allting sprids.
26
Carl von Linné kandiderade till
professuren i ekonomi ca 1730.
Han betonade betydelsen av botanik,
zoologi och geologi i ekonomiämnet.
Hans grundtanke var att Gud hade
skapat naturens egna ekonomiska
system – ‘Oeconomia naturae’
– i vilken alla varelser inklusive
människan måste anpassa sig.
Fler och fler inser nu att vi alla måste börja hushålla med jordens knappa resurser = vara ekonomiska i dess rätta bemärkelse. Därför kan inte ekonomi
och t.ex. ekologi vara två vetenskaper utan samröre. Ekonomi och ekologi
kopplas ihop av de ekologiska ekonomerna. Vetenskaperna är mycket olika
då man på natursidan tittar efter och försöker förstå hur det ekologiska systemet fungerar medan ekonomerna sysslar med de spelregler människan
hittat på som finns i det ekonomiska systemet. Och eftersom de ekologiska
lagarna inte går att ändra måste följaktligen de ekonomiska spelreglerna
ändras om det hela ska gå ihop. Det svåraste att ändra inom ekonomin sitter
i våra medvetanden, hur vi tänker.
”Carl von Linné kandiderade till professuren i ekonomi ca
1730. Han betonade betydelsen av botanik, zoologi och geologi
i ekonomi­ämnet. Hans grundtanke var att Gud hade skapat
naturens egna ekonomiska system – ‘Oeconomia naturae’ –
i vilken alla varelser inklusive människan måste anpassa
sig.” 7
Om vi har en produktion av varor och tjänster som är anpassad till vad naturen orkar med och till gemensam nytta, handlar det om ekologisk ekonomi.
Sparande är en viktig beståndsdel i ekologisk ekonomi för att kunna satsa
långsiktigt på bra teknik. Hur ser ett sparande ut för att kunna platsa i en
ekologisk ekonomi? Tänk om ekonomin skulle bygga på öppen information
och kvalitet i stället för vilseledande reklam. Vilka beslut skulle gå igenom
7 (Lönnroth, 1993)
27
om varje väsentlig fråga inom ekonomin underställdes ekologisk och social
prövning? Att styra genom skatter, t.ex. beskattning av energi och ändliga
resurser istället för arbetskraft, skulle kunna vara ett kraftfullt redskap för
att få en mer ekologisk ekonomi. Andra måttstockar än BNP kan användas
för att uttrycka välfärd. Måttstockar som istället uttrycker sociala förhållanden, miljöpåverkan, energikonsumtion, avfallshantering m.m. Vad skulle en
räntefri ekonomi ge för positiva effekter?
Det finns mycket att göra och mycket att tänka om i.
Vad kan vi, som ser att dagens ekonomiska system inte
är hållbart, göra?
Vi kan så klart förändra. Vi kan lära oss mer. Vi kan engagera oss politiskt.
Vi kan vara tydliga med våra värderingar. Vi kan tillsammans med andra
diskutera vilka värderingar som ska ligga till grund för de ekonomiska
spelreglerna. Folkbildning är jätteviktigt! Vi kan fråga efter ekonomer med
socialt ansvar och ekologisk kunskap eller själva utbilda oss till det. Vi kan
påverka spelreglerna i ekonomin.
Som konsumenter kan vi använda våra pengar som styrmedel. Om jag
väljer att köpa miljömärkta varor så visar jag att jag vill ha en ekologisk hållbar framtid. Om jag dessutom väljer att köpa Rättvisemärkta produkter så
visar jag solidaritet med andra. Om jag styr mitt sparande till investeringar i
det jag tror är bra för framtiden så är jag med och styr mot en bättre framtid.
Jag kan tillsammans med andra starta ekonomiska föreningar, kooperativ.
I JAK Medlemsbank försöker vi medlemmar tillsammas driva och utveckla en bank med spelregler som vi tycker är riktiga, samtidigt som vi vill
påverka spelreglerna i samhället.
SAMMANFATTNING
Initialerna J A K i JAK Medlemsbank har sitt ursprung i den klassiska
ekonomin. Idag råder den neoklassiska teorin där man har släppt en del
kopplingar till naturen och att planeten är begränsad. Hur vi beter oss inom
ekonomin beror på vilka ekonomiska spelregler vi har kommit överens om.
Alla ekonomiska spelregler grundar sig på värderingar. Alla spelregler kan
ifrågasättas och ändras om vi kommer överens om det.
28
ATT PRATA OM
• Vad tänker du först på när du hör ordet ekonomi? Vad betyder ordet ekonomi för dig?
• Vilken natursyn har du?
• Vilken människosyn har du? Är människan i grunden girig?
• Hur beskriver du välfärd?
• ”En ekonomi som inte har som sin huvuduppgift att värna om sitt samhälles existensunderlag förbereder sin egen och samhällets undergång.”
skriver Kåre Olsson i boken Optimum. Vad betyder existensunderlag för
dig?
• Vad vill du att dina sparade pengar ska användas till?
• Om vi utgår från att vi vill ha en fungerande marknadsekonomi – vilka
ekonomiska spelregler behövs för att marknadsekonomin ska fungera
bättre? Läs de kursiva punkterna i texten. Vilka antaganden och förutsättningar är rimliga? Vilka regleringar behövs?
• Vilka ekonomiska spelregler tycker du är bra?
• Vilka ekonomiska spelregler tycker du ska ändras?
29
30
3 Skulder och tillgångar ökar
Det här kapitlet handlar om skuldökningen i samhället, framför allt i hushållen. Samtidigt ökar tillgångarna. När skulden ökar hos någon, ökar en
tillgång hos någon annan. Vem har skulder och vem har tillgångar? Måste
skulderna öka hela tiden? Kan skulder som har ökat för mycket i ett samhälle nollställas?
Jobbigt för kronofogden
Betalningsföreläggandena hopar sig hos kronofogden. Det kommer in över
en miljon ansökningar per år.1
Det är lätt att lockas av reklamerbjudanden om snabba lån. När taket
är nått sitter man med skulder som kronofogden får driva in åt fordrings­
Hushållens
skulder,milj
miljkr
kr
Hushållens
skulder,
4 000 000
3 500 000
3 000 000
2 500 000
2 000 000
1 500 000
1 000 000
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
1999
1998
1997
1996
1995
0
2000
500 000
Källa: SCB, Finansmarknadsstatistik, http://www.statistikdatabasen.scb.se/
1 (Kronofogdemyndigheten, 2014)
31
ägarna. Skulden ökar snabbt med ränta på ränta. Varje månad dras ett
belopp från lönen, som kronofogden vidarebefordrar till fordringsägarna.
Beloppet som dras kanske inte ens täcker räntorna, så skulden hos kronofogden kanske ökar hela tiden, trots månatliga inbetalningar.
Men också de som tagit planerade lån kan råka illa ut. Om räntan plötsligt stiger eller det blir lågkonjunktur med arbetslöshet spricker kalkylen.
Människor som hittills klarat av sin ekonomi kan bli ett fall för kronofogden.
I Sverige är de allra flesta hushåll och företag skuldsatta. Svenska hushålls skuldbörda ligger högt i en internationell jämförelse.
Den ekonomiska tillväxten har varit stark, vilket gjort att ”kakan” för varje år har blivit större och vi har tillsammans tjänat mer pengar än någonsin.
Varför ska då egentligen skulderna samtidigt öka? Eller är det så att den
ekonomiska tillväxten är beroende av att skulderna ökar?
Betalningsföreläggandena hopar sig hos kronofogden.
Det kommer in över en miljon ansökningar per år.
32
”Skulderna och skuldräntorna i ekonomin ökar således snabbare än inkomsterna, vilket förr eller senare måste leda till ett
sammanbrott, till och med i de industrialiserade länderna. Om
ett barns kropp mellan dess andra och tionde levnadsår växer
fyra gånger, samtidigt som dess fötter eller dess lungor växer
fjorton gånger under samma tid, skulle vi beteckna det som
sjukt. Problemet är att bara mycket få människor kan dia­
gnostisera sjukdomssymptomen i det monetära systemet och
ännu färre känner till något botemedel. Hittills har näm­ligen
ingen varit i stånd till att utveckla ett sunt penningsystem,
som kunnat bestå”.2
Margrit Kennedy
Skulderna ökar
”Analysen visar bland annat att hushållen överlag är högt skuldsatta om
man ser till deras inkomster – det gäller framför allt låg- och medelinkomsttagare. Resultaten motsäger alltså bilden av att det enbart är hushåll med
höga inkomster som har de högsta skuldkvoterna. Skulderna är också spridda över hela landet. Analysen visar dessutom att fyra av tio låntagare inte
minskar sin skuld – och att de som gör det minskar den mycket långsamt.”
Riksbankens rapport om hushållens skulder 3
2 (Kennedy, Pengar utan ränta och inflation – ett bytesmedel som tjänar alla,
991)
3 (Winstrand, 2014)
33
Någon gång skedde en vändning. Från att till vardags ha levt efter måttot
”spara först och köpa sedan” övergick man till att låna till köpet och betala
sedan. Att låna pengar gällde tidigare affärsmännen och för hushållen endast vid mycket stora inköp, som exempelvis ett eget hus.
Väl inne i konsumtionssamhället, med kraftig ekonomisk tillväxt och en
allmän framtidstro på att vi hela tiden skulle kunna öka vår materiella standard och tjäna mera pengar, blev det vanligt att låna till inköpen.
Räntechocken 1992 utmynnade i rekordräntor som innebar en katastrof
för de hushåll som var mest belånade. Sedan mitten på 1990-talet har trenden varit att hushållens skulder ökat mer än inkomsterna.4
Det går aldrig att veta i förväg hur räntenivån kommer att se ut. Det är
inte lätt att planera för kostnader som kan ändras och räntorna på bostadslånen är en stor post i hushållens totala budget. Har man skulder är man
mycket mer känslig för inkomstminskningar och kostnadsökningar.
Även företagens skulder har ökat mycket. Samhällets totala skulder har
ökat snabbare än den ekonomiska tillväxten.
Skulder
i samhälletssektorer,
sektorer,milj
miljkr
kr
Skulder
i samhällets
30 000 000
25 000 000
20 000 000
Hushåll
15 000 000
Offentlig sektor
10 000 000
Företag
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
1999
1998
1997
1996
1995
0
2000
5 000 000
Källa: SCB, Finansmarknadsstatistik, http://www.statistikdatabasen.scb.se/
4 (Ekonomifakta, 2014)
34
Tillgångarna ökar
De finansiella tillgångarna ökar i samma
takt som skulderna. Varje lån motsvaras
av en fordran, en finansiell tillgång,
hos en annan person eller organisation. Banken är en mellanhand.
Även om banken kan öka penningmängden genom sin utlåning, kommer lånet att användas som en betalning. Därmed ökar tillgången på
kontot hos den som får betalningen.
Ökade skulder ger automatiskt ökade
tillgångar hos någon annan.
Vilka har finansiella tillgångar och vilka är skuldsatta?
De finansiella tillgångarna i Sverige är sedlar, mynt, sparande på konto,
obligationer, fordringar på lån, aktier och ägarandelar, försäkringssparande
m.m. Om man delar in samhället i sektorerna företag, hushåll, ideella organisationer, offentlig sektor och finansiella bolag kan man se att det är företagen som har det största negativa finansnettot. Företagen har stora finans­
iella tillgångar, men det är också de som är mest belånade. Företagen lånar
mycket mer än de sparar. I företag räknas här inte in finansiella bolag.
De finansiella bolagen, d.v.s. banker m.m. ligger på höga nivåer eftersom
de är ”mellanhänder”, d.v.s. de slussar finansiella tillgångar och skulder från
den ena till den andra. De finansiella bolagen har lika stora tillgångar som
skulder. Även när bankerna tar initiativ att ”skapa” utlåning hamnar de som
finansiella tillgångar hos någon annan.
Hushållen är den grupp som har mer finansiella tillgångar än skulder.
De är de främsta nettolångivarna gentemot övriga sektorer. Hushållens
överskott av finansiella tillgångar återfinns främst som skulder i företagen.
I princip är det hushållen som, via finansinstituten, lånar till företagen,
vilket är helt i sin ordning.
Inom gruppen Hushåll ser det naturligtvis olika ut. De flesta hushåll har
mer skulder än finansiella tillgångar. Några få hushåll äger väldigt mycket.
35
Finansiella tillgångar och skulder i olika
sektorer 2014, milj kr
Finansiella tillgångar och skulder i olika sektorer 2014, milj kr
25 000 000
20 000 000
15 000 000
10 000 000
5 000 000
0
Företag
Hushåll
Ideella
Offentlig sektor
organisationer
Finansiella tillgångar
Utlandet
Finansiella
bolag
Finansiella skulder
Källa: SCB, Finansmarknadsstatistik, http://www.statistikdatabasen.scb.se/
Räntan ökar tillgångar och skulder
Räntan ökar tillgångarna och på andra sidan – skulderna. Om räntan inte
konsumeras upp så läggs den till kapitalet och lånas ut igen. Förmögenhetsskatt och skatt på kapitalinkomster motverkar en del men inte helt. Enligt
Margrit Kennedy leder detta på sikt till ekonomiska kollapser.5 Hon menar
vidare att kunskapen om detta fenomen har funnits länge. Stora religiösa
ledare, oavsett om det är inom judendom, islam eller kristendom, har insett
det och försökt att hitta vägar för att undvika eller neutralisera ”ränta på
ränta”-problemet. T.ex. är det inom islam förbjudet att ta ränta på lån, i
Gamla testamentet beskrivs hur man använder jubelår för att vart sjunde
år avskriva alla skulder och under medeltiden bannlystes ränta i det kristna
Europa.
5 (Kennedy, 1991)
36
Jubelår
För länge sedan inträdde jubelår med jämna mellanrum.
Under jubelåret blev med ens alla skuldförbindelser verkningslösa. Såväl skulderna som fordringarna försvann. Man
fick börja om från början igen. Meningen med jubelår var nog
att undvika en alltför sned fördelning av resurserna. I och med
avskrivningen av skulder och fordringar så kunde man und­
vika jättekoncentrationer av förmögenheter och den beroende­
ställning som låntagarna alltid är i gentemot långivarna.
SAMMANFATTNING
Skuldökningen i Sverige är oroväckande. Både Riksbanken och Kronofogden signalerar att skuldbördan är för stor. När någon får en skuld motsvaras
det av en tillgång hos någon annan. Därför kan man säga att det också varit
en väldig tillgångsökning i Sverige. Alla skulder motsvaras av tillgångar.
I Sverige är det hushållen som grupp som har mer tillgångar än skulder och
företagen som har mer skulder än tillgångar. Hushållen lånar i princip ut till
företagen. Inom gruppen hushåll har de flesta mer skulder än finansiella tillgångar. Några få hushåll bidrar till att gruppen i sin helhet är nettolångivare.
Finansbolagen är mellanhänder. Långt tillbaka i tiden insåg man att det var
bra för hela samhället om skulder skrevs av med jämna mellanrum.
ATT PRATA OM
• Är skuldökningen i samhället ett problem?
• Är tillgångsökningen i samhället ett problem?
• Är Jubelår en bra idé?
37
38
4 Svenska statens skuld och räntor
Här tar vi upp utvecklingen av Sveriges statsskuld och vilken roll ränte­
betalningarna har spelat i Sveriges ekonomi.
Kreditvärdiga nationer får bättre lån
Nästan alla länder brottas med en statsskuld. En del av landets skatteinkomster används till att betala statsskuldräntor. Alternativt tar staten lån
för att betala räntorna vilket leder till att det blir ännu mer räntor som ska
betalas nästa år.
I Sverige skar vi på 1990-talet ner på medel till sjukvård, äldreomsorg,
barnomsorg m.m. så att skatteinkomsterna skulle räcka till räntor och
amorteringar på statsskulden. Skulden hade hastigt ökat och räntenivån var
skyhög. Genom att stänga ned behöll Sverige sin kreditvärdighet. Ett kreditvärdigt land har lättare att få lån och kan också få lägre räntesats. Därmed är
räntorna på statsskulden relativt låga just nu. Om
kreditvärdigheten sjunker kommer svenska staten att få betala en högre räntesats för lånen.
”Den som är satt i skuld är inte fri” var ett
argument som fördes fram för att motivera
nerdragningarna i den offent­liga sektorn.
I Sverige skar vi på 1990-talet ner på medel till sjukvård, äldreomsorg,
barnomsorg m.m. så att skatteinkomsterna skulle räcka till räntor och
amorteringar på statsskulden.
39
Statsskulden vid slutet av kalenderåren 1975-2013,
Statsskulden vid slutet
av kr
kalenderåren 1975-2013,
miljarder
miljarder kr
1600
1400
1200
1000
800
600
400
0
1975
1977
1979
1981
1983
1985
1987
1989
1991
1993
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
2011
2013
200
Källa: Riksgäldskontoret, www.rgk.se
Källa: Riksgäldskontoret, www.rgk.se
Räntor på statsskulden, miljarder kr
Räntor på statsskulden, miljarder kr
120
100
80
60
40
20
0
8
6
4
2
0
88 990 992 994 996 998 00 00 00 00 00 010 012
2
2
2
2
2
2
2
1
1
1
1
1
19
Källa: Riksgäldskontoret, www.rgk.se
Statens bank
Riksgälden är statens internbank. Riksgälden tar upp lån och förvaltar eventuell statsskuld. Riksgälden ger även statliga garantier och krediter samt
hanterar stöd till banker i kristider.1
Sveriges statsskuld och statsskuldräntor
När räntenivån är låg kostar statens lån inte mycket.2 Räntekostnaderna var
dock uppe i 100 miljarder kr per år under 5 år på 1990-talet, då marknadsräntorna var mycket höga. Under några år motsvarade räntekostnaderna
ca 14 % av statens utgifter.
40
1 (Riksgälden, 2013)
2 (Finansdepartementet, 2014)
Att låna till ränta eller inte
Under åren 1988 till 2013 har vi sammanlagt betalat räntor på stats­skulden
till ett belopp som uppgår till ca 1 600 miljarder kronor. Statsskulden uppgår
2013 till 1 277 miljarder kr. Staten har alltså betalat mer i räntor de senaste
25 åren än vad statsskulden nu uppgår till.
Om vi tänker oss att vi redan 1988 hade tillgång till räntefria pengar i
Sverige, så hade staten istället för att betala räntor kunnat amortera på
statsskulden. Då hade staten inte haft någon statsskuld alls idag och ändå
alla dessa tillgångar som har finansierats av statsskulden. Eller så hade
staten kunnat behålla lånen och satsa skatteinkomsterna på andra viktiga
områden. Det hade funnits en större handlingsfrihet än vad som finns idag.
En del av statsskulden är upplånad i utländsk valuta (15 % år 2013), men
till största delen är det svenska invånare som lånat ut pengar till staten,
varav de största var AP-fonden, försäkringsbolagen och hushållen genom
att köpa statsobligationer.
Den som köper statsobligationer, får vanligtvis en garanterad avkastning
(ränta) i flera år framåt. Denna garanterade ränta verkar vara viktigare att
betala än t.ex. kostnader för vår gemensamma välfärd. I kristider uppmanas
befolkningen att bita ihop och ta ansvar. Kan man tänka sig att göra obligationsköparna ”krismedvetna” på samma sätt?
I kristider blir staten mindre kreditvärdig och räntenivån höjs. Räntorna
betalas genom att staten tar nya lån, skär ned kostnader eller ökar skatterna. Om man väljer att ta nya lån ökar skulden och räntorna blir ännu
större. Ränteutgiften har länge varit som en gökunge som tränger ut boets
ursprungliga fågelungar, d.v.s. statliga utgifter för sjukvård, utbildning, försvar o.s.v.
På senare tid har Riksbanken infört minusränta på köp av statsskuldväxlar och obligationer. Det gör att resonemanget blir det omvända. Riks­gälden
tar betalt för att förvalta pengar, vilket gör att staten inte behöver använda skatteintäkter till räntor. Gökungen är
borta. Orsaken till Riksbankens beslut är att man
vill få mer snurr på ekonomin i samhället. Det ska
åstadkommas genom fler billiga lån och därmed
ökad konsumtion. Men redan skuldtyngda företag och hushåll har svårt att låna mer, även om
lånen är billiga.
Ränteutgiften har länge varit som en gökunge som
tränger ut boets ursprungliga fågelungar, d.v.s. statliga
utgifter för sjukvård, utbildning, försvar o.s.v.
41
Vad är statsskuld?
Statsskulden är de samlade underskotten och överskotten i
statens budget över tiden. Riksgälden lånar pengar åt staten
när det är under­skott i statens budget och amorterar på statsskulden när det är överskott. De förnyar också lån som för­faller.
Vilka lånar ut pengar till staten?
Riksgälden lånar genom att sälja skuldsedlar, främst obligationer. Många tror att staten tar lån i bank eller från andra
stater, men så är det alltså inte.
Långivarna är de som köper obligationerna. Det kan till exempel vara pensionsfonder, försäkringsbolag, banker, central­
banker och privatpersoner, både svenska och utländska.
Hur sköts statsskulden?
Regeringen bestämmer övergripande riktlinjer för hur statsskulden ska förvaltas. Målet är att förvalta statsskulden till så
låga räntekostnader som möjligt och samtidigt ta hänsyn till
riskerna i skulden.
Aktuell fakta om statsskulden
Hittar du på www.riksgalden.se
Hur gör JAK?
Nya statsskuldväxlar ges i Sverige ut varannan onsdag genom en auktion hos
Riksgälden. Därefter handlas de på en andrahandsmarknad som drivs av
bankerna. JAK Medlemsbank köper ofta statsskuldväxlar för att placera likviditet när inlåningen är större än utlåningen. Svenska staten betalar ränta
till JAK Medlemsbank om det är plusränta. Ränteinkomsterna ska i så fall
ograverat gå till att bygga upp det egna kapitalet i JAK, men hjälper också
tidvis till att täcka kostnader i bankens verksamhet. Är det minusränta får
JAK Medlemsbank istället betala till Riksgälden. På lång sikt, i en räntefri
ekonomi, ska naturligtvis JAK Medlemsbank klara sig på egna inkomster,
d.v.s. det som medlemmarna betalar för att använda banken.
42
”Det är lätt att blanda ihop miljoner och miljarder. Hur stor
skillnad är det egentligen?
Om man räknar i sekunder ser det ut så här:
1 miljon sekunder är ca 12 dygn
1 miljard sekunder är mer än 30 år ”
Lars Åkerlund, Gotland, medlem i JAK
Sammanfattning
I kristider ökar statens behov av lån samtidigt som räntenivån brukar öka
eftersom statens kreditvärdighet sjunker. Staten är beroende av långivare,
både inom landet och utomlands. Vi hjälper alla till att betalar räntorna på
statsskulden genom att betala skatt. Om staten har underskott i budgeten så
tas mer lån upp för att täcka kostnaderna. Räntekostnaderna är vanligtvis
en stor statlig utgift. Därför kan man säga att man lånar till räntorna i tider
då skatteintäkterna inte räcker till. 2015 bestämde riksbanken styrräntan till
minus, vilket gör att staten inte har ränteutgifter i samma utsträckning. I en
räntefri ekonomi kommer staten att ha mer handlingsutrymme.
Att prata om
• Vilka av statens utgifter tycker du är viktigast att ha kvar, när det är ont
om pengar?
43
44
5 Den globala skuldkrisen
Skuldkriser drabbar hela nationer och värst drabbade har de fattigaste
länderna varit. Vi vill här ge en liten inblick i hur det kom sig att de fattiga
länderna började skuldsätta sig och konsekvenser av det.
Fattiga länder dräneras på pengar
Räntor och amorteringar på lån dränerar fattiga länder på resurser som
annars skulle kunna användas till social service som utbildning och sjukvård. Under 2008 betalade de fattiga länderna 13 dollar tillbaka i räntor och
amorteringar för varje dollar de fick i bistånd.1
“We had borrowed around 5 billion dollars by 1985 or 1986.
To date we have paid back 16 billion dollars. Now we are told
that we still have 28 billion dollars of debt (…) because of the
interest rates set by the foreign creditors. If you ask me what
the worst thing in the world is, then I would say compound
interest.” 2
Nigerias president Obasanjo i sitt tal under G-8 mötet 2002
Svensk översättning:
“ År 1985 eller 1986 lånade vi omkring 5 miljarder dollar. Hittills har vi betalat tillbaka 16 miljarder dollar. Nu får vi höra
att vi fortfarande har 28 miljarder dollar i skulder (...) på
grund av de räntesatser som fastställts av de utländska fordringsägarna. Om du frågar mig vad det värsta i världen är,
då skulle jag säga ränta på ränta.”
1 (Kennedy, 2012)
2 (Kennedy, 2012)
45
På grund av räntor har länder betalat tillbaka mycket mer än de lånat. De
fattiga ländernas inkomster, i form av export av råvaror som kakao och
kaffe, är små och osäkra och de har tvingats betala räntor med nya lån. Stora
delar av den amortering som görs är lån som tagits för att man inte kunnat
betala tidigare räntor. Amorteringarna är främst ”gamla” räntor som omvandlats till lån.
Bistånds- och långivare har fått kritik för att tvinga länder att skära
ner eller privatisera social service och prioritera räntebetalningar före sats­
ningar som skulle komma befolkningen till del. Förutom att det skapar sociala problem urholkar dessa krav demokratin. Hur ska man kunna bygga
demokrati om viktiga ekonomiska beslut fattas av bistånds- och långivare
samtidigt som de lokalt valda blir maktlösa?
Bakgrunden till skuldkrisen
När kolonierna i Sydamerika, Afrika och Asien blev självständiga stater
ville de snabbt bygga upp sina länder. De lånade pengar, moderniserade och satsade på exportproduktion. Under den här tiden dominerade
”take off”-teorin, som sa att om man pumpar in tillräckligt mycket pengar
i ett fattigt land kommer landet snart att utvecklas och bli rikt. Man liknade det vid ett flygplan som lämnar marken för att nå himlens höjder. Man
kallade länderna utvecklingsländer. Fattiga länder skulle utvecklas och bli
rika med hjälp av lån.
1973 höjde de oljeproducerande länderna oljepriset kraftigt. Plötsligt
fanns det gott om ”oljepengar” som sattes in på västerländska banker. Bankerna ville i sin tur att pengarna skulle förränta sig. Hemmamarknaden
efter­frågade inte så mycket pengar på en gång, så utvecklingsländerna överöstes med lån. Men istället för en ”take off” blev länderna skuldsatta och
ännu fattigare.
När lånen togs var det förmånligt att låna eftersom inflationen var högre
än räntan. Men lånen blev plötsligt dyra då inflationen sjönk, räntan steg
och dollarn, som lånen skulle betalas i, blev dyrare. Samtidigt sjönk priset
på de råvaror, som var ländernas främsta inkomstkälla. 1982 var krisen ett
faktum då Mexiko förklarade att de inte kunde betala sina lån.
Endast en liten del av lånen har kommit befolkningen till del och investerats i utveckling. Den största delen av lånen har gått till räntor och amorteringar och stor del till olaglig kapitalflykt (pengarna sattes in på konton i
t.ex. Schweiz till förmån för statschefen), vapenimport och lyxkonsumtion. 3
Långivarna var ofta medvetna om detta, men de lånade ändå ut och idag
är det landets invånare som är återbetalningsskyldiga. För att klara betal3 (Wall, 1993)
46
De lånade pengar, moderniserade och satsade på exportproduktion. Under den här
tiden dominerade ”take off”-teorin, som sa att om man pumpar in tillräckligt mycket
pengar i ett fattigt land kommer landet snart att utvecklas och bli rikt. Man liknade
det vid ett flygplan som lämnar marken för att nå himlens höjder. Man kallade länderna utvecklingsländer. Fattiga länder skulle utvecklas och bli rika med hjälp av lån.
47
ningar har länder varit tvungna att sälja ut värdefulla naturtillgångar till
transnationella bolag.
Skuldavskrivning
Röster har höjts, framför allt nätverket Jubel 2000, för avskrivning av de
fattiga ländernas skulder. Under 2000-talet har en del skulder skrivits av
för de allra fattigaste, skuldsatta länderna, vilket inneburit ökad satsning
på fattigdomsbekämpning och social service. I t.ex. Tanzania har skuldavskrivning lett till att skolavgifter har avskaffats.4 Men dessa skuldlättnader
utgör bara 1/5 av vad som krävs för en ”rimlig” skuldnivå med utgångspunkt
i grundläggande mänskliga behov.5 För lite har utlovats, till för få länder.
För att förhindra nya skuldkriser vill många att långivarna erkänner sin
roll i uppkomsten av krisen, så att de i framtiden tar ansvar vid utlåning.
Långivarna å sin sida vill säkra sin kreditvärdighet och försvara finanssystemets legitimitet. Skuldavskrivning betalas därför ofta med biståndspengar,
vilket starkt kritiserats.
Sammanfattning
Nigerias president Obasanjo illustrerar den globala skuldkrisen. Staten
Nigeria lånade i mitten på 1980-talet 5 miljarder dollar och har betalat tillbaka 16 miljarder dollar, men har fortfarande 28 miljarder dollar i skuld.
Skulden växte med ränta på ränta och nya lån fick tas för att betala räntor. Bakgrunden till den globala skuldkrisen var en ohämmad utlåning med
höga räntenivåer till fattiga länder som resulterade djupt skuldsatta länder
som fick använda statens inkomster till räntor och amorteringar istället för
utgifter för skola, vård och utveckling. Staterna har även fått sälja värdefulla
naturtillgångar.
Att prata om • Är det rimligt att länder betalar mer i räntor och amorteringar till rikare
länder än de får i gåvobistånd?
• Vilket ansvar för skuldkrisen har långivaren?
• Vem står i skuld till vem? Om man tänker på den rovdrift av naturtillgångar som har skett i hundratals år i de gamla kolonialländerna i Sydamerika, Afrika och Asien.
4 (Williams, 2008)
5 (Williams, 2008)
48
49
50
6 Räntan – ett problem?
Det här kapitlet handlar om problemen med ränta, själva orsaken till att
JAK bildades för ett halvt sekel sedan, då man såg räntan som ett hinder för
ekonomisk frigörelse. Det finns olika definitioner av ränta liksom det finns
olika värderingar om ränta är bra eller dåligt. Det finns ganska många som
tycker att ränta är okej och till och med nyttigt. Men vad är ränta egentligen
och varför gillar inte JAK ränta? Vi tar kort upp den rådande ekonomiska
teorins försvar av räntan men fokuserar mest på räntans negativa effekter.
Vad betyder ordet ränta?
Det finns en mängd olika definitioner av ränta. Här beskriver vi några olika
definitioner av ränta och man behöver inte alls kunna alla. När man pratar
om ränta med någon är det bra att först och främst reda ut vilken sorts ränta
man menar. Annars är det lätt att man pratar förbi varandra. Det är också
intressant att ta reda på syftet med varje ränta och den underliggande värderingen.
Ränta kan t.ex. betyda inälvor av slaktat djur och har då sin särskilda betydelse i det speciella sammanhanget. Förr i tiden kunde man ge räntorna av
ett slaktat djur till betesägaren eller djurvårdaren som ersättning. Men det
är inte alls dessa räntor som det handlar om i JAK.
I en nationalekonomisk uppslagsbok kan man läsa följande om ränta: 1
ränta interest
1 ersättning för disposition av kapital; avkastning från kapital. Vanligen är
det fråga om lånat kapital, t.ex. företags lån i banker och sparares banktillgodohavanden. Ofta används ordet som förkortning till räntefot eller
räntesats (rate of interest) och betecknar då ett räntebelopp per år i förhållande till det kapitalbelopp på vilket räntan beräknas. Förhållandet uttrycks
ibland i procent, ibland som en kvot.
1 (Dickson, 1992)
51
2 Ordet ”ränta” har i vissa sammansättningar, såsom ekonomisk ränta, jordränta, kvasiränta och konsumentränta en annan betydelse och mot­svaras då
av den engelska termen rent, som också betyder ‘hyra’.
enkel ränta
Räntan räknas alltid på samma belopp så länge som ingen amortering sker.
sammansatt ränta
Vid sammansatt ränta bestäms en räntetermin av viss längd. Om räntan
för den senast gångna ränteterminen inte betalas, så läggs den till kapitalet
varpå ränta för nästa termin beräknas också på den upplupna räntan (”ränta
på ränta”).
realränta
Ränta efter det att inflationen är borträknad.
nominell ränta
Ränta som inte är justerad för inflation.
I Sveriges Riksbank finns t.ex. följande räntor
styrräntor
Räntor som en centralbank sätter i penningpolitiskt syfte. I Sverige är det
reporäntan samt in- och utlåningsräntan till banksystemet.
reporänta
Riksbankens viktigaste styrränta genom vilken Riksbanken kan styra de
korta marknadsräntorna med avsikt att påverka inflationen. Bankerna betalar reporänta när de lånar pengar i Riksbanken via Riksbankens repotransaktioner.
Ibland beskrivs avkastningen i naturen; växter, vilt, fisk och svamp som
räntor av det naturkapital som ekosystemen utgör. Ur produktionssynpunkt
kan man se på ekosystemen som ett naturkapital som årligen avkastar en
ränta som människor kan livnära sig på. Utan denna ränta är jorden i alla
bemärkelser en död planet. Det är såklart inte heller denna ränta som är ett
problem.
Ordet ränta har alltså många olika betydelser, beroende på
vad vi använder ordet till. Det är viktigt att noga förklara
vilken sorts ränta man menar när man pratar om ränta och
räntefrihet. Vilken ränta tänker du på när du tänker ränta?
52
Vad menar JAK med ränta?
Inom JAK har vi genom tiderna varit tämligen överens om att den ränta
vi vill undvika är den som betalas till någon utan att en arbetsprestation
har gjorts. Det finns ingen koppling till några verkliga eller ”reella” kostnader utan det är endast ett slags betalning för att någon äger något. T.ex.
att pengarna med hjälp av ränteinkomster ökar varje år på ett sparkonto,
utan att man gör något. I JAK Medlemsbank betalar vi inte några räntor
till medlemmar som sparar. Allt sparande är fritt från ränta. Därför är JAK
Medlemsbank räntefri. Vi kan sedan låna ut pengar utan att belasta lånen
med ränta. Lånen blir räntefria men inte utan kostnad.
JAK Medlemsbank skiljer på ränta och lånekostnad där lånekostnaden motsvarar de kostnader banken faktiskt har.
I tabellen nedan kan du se lånekostnadens olika delar. I vanliga banker ingår
förutom administrationskostnader också ränta till spararna, vinst till ägarna
och medel för att täcka eventuella kreditförluster i den ränta man betalar
för att få lån. I JAK Medlemsbank ingår endast administrationskostnader
och medel för att täcka kreditförluster i lånekostnaden. Lånekostnaden är
fri från ränta till sparare eller andra kapitalägare som vill placera medel i
banken. JAK betalar heller inte ut vinst till ägarna. Vi äger JAK tillsammans
och är mer intresserade av låga kostnader än att dela ut vinst till varandra.
Lånekostnadens (låneräntans) delar
”Vanlig bank”
JAK Medlemsbank
Administrationskostnader*
Administrationskostnader*
Ränta till spararna
-
Vinst till ägarna
-
Kreditförluster
Kreditförluster
* I administrationskostnader ingår även kostnader för att utveckla
verksamheten och att bygga upp det egna kapitalet för att trygga
bankens verksamhet på lång sikt.
I JAK Medlemsbanks reglemente, som är beslutat av stämman, finns vår
värdegrund och ett särskilt kapitel om etisk ekonomi. Däri finns ett avsnitt
”Ränta enligt JAK” som innehåller JAKs definition av ränta.
53
Är effektiv ränta okej?
Alla banker och andra organisationer som lånar ut pengar ska, enligt konsumentkreditlagen, i varje låneförslag ange den effektiva räntan. Den effektiva
räntan räknas ut på samma sätt för alla och däri ingår alla kostnader för
lånet. Detta underlättar för konsumenter som vill jämföra olika låneförslag.
Därför anger även JAK Medlemsbank den effektiva räntan på varje låneförslag och låneexempel. Det kan vara förvirrande att använda ordet ”ränta” i
detta sammanhang, men fördelen med att alla banker och låneinstitut redo­
visar kostnaden för att låna på samma sätt och kallar den samma sak, är
positivt för alla som vill jämföra kostnaden för lån i olika banker. Det blir ett
jämförpris. När JAK Medlemsbank anger effektiv ränta ingår ingen ränta
enligt JAKs egen definition.
Marknadsföringsregler
Den effektiva räntan är den totala kostnaden för lånet inklusive alla avgifter, som till exempel uppläggningsavgifter
och aviseringsavgifter. I all marknadsföring av kreditavtal
ska näringsidkaren ange den effektiva räntan för krediten.
Effektiv ränta är ett jämförelsemått som i procent anger vad
kreditens totala kostnader är. Informationen ska visas genom
ett representativt exempel på en kredit så att det går att se
vad den faktiska kostnaden blir. Informationen ska ges på ett
klart, kortfattat och framträdande sätt. Är dröjsmålsränta okej?
Dröjsmålsränta är en avgift som belastar låntagaren när lånet inte amorteras i tid. Enligt räntelagen har företag rätt att ta ut dröjsmålsränta om
betalningen inte sker på förfallodatum.
JAK Medlemsbank tillämpar dröjsmålsränta först i de fall ett lån sägs
upp. Det är en lång process innan ett lån sägs upp. Medlemmen får möjlighet
att förklara vad som har orsakat att hen inte kan betala. Det sker sedan en
dialog mellan låntagaren och banken för att hitta en lösning för att komma
ur den tillfälliga situationen.
Om parterna inte hittar någon lösning sägs lånet upp och börjar ticka
dröjsmålsränta. Sena betalningar orsakar besvär och kostnader som sker på
övriga medlemmars bekostnad.
54
Den som lånar ut är alltid i överläge jämfört med den som
behöver låna. Historiskt finns många exempel på att de som
är i överläge utnyttjar det till sin fördel. Det är troligt att
räntan var ett utslag av det. Både katolska kyrkan och islam
har därefter under långa tider varit emot räntan. Att kräva
ränta ansågs/anses vara orättfärdigt.
Varför finns ränta?
Det är oklart hur räntan uppkom. Vem hittade på räntan? Det vet ingen.
Men vi vet i alla fall att det fanns skulder innan det fanns pengar. Skulde­
breven började cirkulera och kunde användas som betalningsmedel.
Den som lånar ut är alltid i överläge jämfört med den som behöver låna.
Historiskt finns många exempel på att de som är i överläge utnyttjar det till
sin fördel. Det är troligt att räntan var ett utslag av det. Både katolska kyrkan
och islam har därefter under långa tider varit emot räntan. Att kräva ränta
ansågs/anses vara orättfärdigt. Ändå har ränta överlevt och ses idag som ett
naturligt inslag i den västerländska ekonomin.
Den tålmodige bör belönas
Idag försvaras räntan av rättviseskäl. Inom nationalekonomisk teori kallas
en persons värdering av framtida konsumtion (i stället för konsumtion idag)
för tidspreferens. Här motiveras ränta med att den är en belöning till den
som avstår att konsumera direkt, samtidigt som räntan ”straffar” den som
vill konsumera direkt men inte har de pengar som krävs utan måste låna.
Skjuter du upp din konsumtion genom att spara dina pengar och låta någon
annan konsumera med hjälp av dina pengar, så bör du kompenseras för det,
tänker man.
55
Frida Samuelsson, kursledare på JAK-skolan,
förklarar med exempel
Tänk dig att Greta lånar ut 1 000 000 kr till Hans för att han
ska kunna köpa sig ett hus. Hans betalar sedan tillbaka med
ränta som tack för att Greta var så juste och väntade med att
köpa ett hus till sig själv först när Hans betalat tillbaka hela
beloppet. Då kan man ju tycka att det är rättvist om Greta på
ålderns höst får råd att köpa ett finare hus än Hans. Hon har
ju fått vänta hela tiden och bott väldigt primitivt till skillnad
från Hans som har bott bekvämt tack vare Greta. Ju längre
Greta har fått vänta desto mer bör hon få i belöning. Det motsatta gäller för Hans; ju tidigare han får förverkliga sin dröm,
desto mer bör han betala för det.
Under detta resonemang ligger en värdering som bygger på ett rättvisetänk,
eller hur? Vi ska belönas om vi väntar med konsumtion och betala om vi
vill konsumera tidigare. Hur kan JAK motsätta sig detta? JAK vill ju ha en
rättvis ekonomi!
Förutsättningen för att ovanstående ska kännas rättvist är att Hans och
Greta är ekonomiskt jämlika. Om Greta lånar ut sina pengar till Hans så
har hon inga andra pengar att köpa hus för, utan måste vänta tills Hans har
betalat tillbaka allt. Är det en rimlig förutsättning? Lever vi i en ekonomiskt
jämlik värld? Kan det vara så att Greta redan bor i ett fint hus och ändå kan
låna ut till Hans? Hon behöver förmodligen inte försaka något för att hon
lånar ut en del av sina pengar.
Kapital gör nytta och bör belönas
Ett annat försvar av räntan är att det alltid finns en viss avkastning i samhällets olika verksamheter. Ju mer kapital man skjuter till, desto större blir förutsättningarna för en avkastning, främst i de företag som verkar i samhället.
Om du skjuter in kapital bör du också få ta del av avkastningen. Det är alltså
inte bara ägarna av en verksamhet eller de som jobbar inom verksam­heten
som bör få ta del av avkastningen, utan även de som skjuter till kapital.
Väljer du att inte skjuta till kapital, så blir det heller ingen ökad avkastning.
Du som skjuter till kapital gör därmed nytta. Man tittar på vad just det extra
kapitalet ger i extra avkastning och kallar det marginalprodukt. Räntan är
kapitalets marginalprodukt.
56
Fabriken som gör blomkrukor har en omsättning på 10 miljoner
kronor per år. Du skjuter till 100 000 kr för en maskin som under­
lättar paketering av blomkrukorna. Den investeringen gör att
personalen på fabriken hinner producera 1 000 extra krukor under
året. Vinsten på dessa extra krukor är 10 000 kr. Investeringen ger
då en marginalprodukt på 10 %.
Frida Samuelsson, kursledare på JAK-skolan,
förklarar med exempel
Fabriken som gör blomkrukor har en omsättning på 10 miljoner kr per år. Du skjuter till 100 000 kr för en maskin som
underlättar paketering av blomkrukorna. Den investeringen
gör att personalen på fabriken hinner producera 1 000 extra
krukor under året. Vinsten på dessa extra krukor är 10 000 kr.
Investeringen ger då en marginalprodukt på 10 %.
Den grundläggande värderingen i detta är att den som skjuter till kapital bör
få en belöning för sin insats, oavsett om hen placerar direkt i en verksamhet
eller går omvägen via banken. Banken är en förmedlare av lån för den som
inte själv hittar fabriker, eller annan produktion att satsa i, för att pengarna
ska göra nytta och ge avkastning. Räntan är ett sätt att få pengar i cirkulation. Utan ränta eller möjligheter till avkastning så stannar pengarna i madrassen, vilket gör att det kommer att saknas pengar i samhället, tror man.
Att betala ränta är ett sätt att få tillgång till kapital.
57
Thomas Pikettys forskning visar att avkastningen på kapitalet sedan
1980-talet ofta har varit större än den ekonomiska tillväxten. Kapitalet
förräntar sig snabbare än samhällets produktionsökning. Det betyder att
värdet av det som produceras i företagen och i övriga verksamheter i allt
högre grad hamnar hos den del av befolkningen som äger kapital, alltså i
första hand de med förmögenheter. Kakan växer men den kommer inte alla
till del i samma utsträckning och den allra rikaste delen av befolkningen har
tjänat mest på denna utveckling. Därför finns det anledning att ifrågasätta i
vilken utsträckning mer och mer kapital gör nytta för samhällsutvecklingen
som helhet.
”Ränteprincipen skapar felaktiga förväntningar inom ekonomin och leder därmed till dåliga beslut. Räntan kan få oss att
tro att finansiella transaktioner skapar nya värden, när de i
verkligheten endast omfördelar redan befintliga värden. Vi
vänjer oss vid tanken att vi kan få för intet. Vi tror att något
kommer till, utan att det sker en skapande process, ett arbete.”
Kåre Olsson, medlem i JAK, f.d. ordförande
Pengar i cirkulation2
För att ett samhälle ska fungera behövs det pengar som cirkulerar. Cirkulationen av pengar möjliggör specialisering och underlättar att man kan byta
tjänster och varor med varandra. Att man kan betala skatter och föra över
betalningsmedel till dem som inte själva kan försörja sig. Varje gång samma
500-lapp byter hand ökas cirkulationen. Ju mer varje 500-lapp används,
desto mer blir gjort. Räntan ses som det viktigaste instrumentet för att få
pengar i cirkulation. Räntan ökar motivationen att låna ut de pengar man
har för mycket av så att de kan cirkulera och bidra till välstånd. Pengar som
inte sätts i omlopp hindrar utbytet av varor och tjänster.
Att räntan tros vara ett viktigt instrument beror nog på att pengar ses som
vilken handelsvara som helst. Om du vill låna pengar av mig sätter jag ett
pris på det = räntan. Är det brist på pengar i samhället blir priset för att låna
dem högre. Räntan är en morot, en belöning, för mig som privatperson att
vilja låna ut. Annars kan jag lika gärna behålla pengarna i madrassen.
2 (Kennedy, Pengar utan ränta och inflation – ett bytesmedel som tjänar alla,
1991)
58
Vill jag hellre ha dem i madrassen,
d.v.s. undandra dem från cirkulationen,
skulle man kunna införa en parkeringsavgift för det.
Tankevända
Hur blir det om man istället inte ser på pengar som en handelsvara utan som
ett bytesmedel, ett verktyg som måste finnas tillhands när varor och tjänster
byts, när löner och skatter betalas o.s.v. Om man tänker på pengar som en
infrastruktur som ska tjäna alla i samhället. Kan man tänka sig att det finns
andra instrument än räntan för att få pengar att cirkulera?
Om det, som vi i JAK tycker, finns negativa bieffekter med räntan så kan
man på en samhällelig nivå välja andra sätt för att gynna cirkulationen av
pengar. Man skulle kunna se det som sin plikt att se till att ens pengar används av andra så länge man inte behöver dem. Alltså ingen ränta, men jag
får tillbaka pengarna när jag behöver använda dem. Vill jag hellre ha dem
i madrassen, d.v.s. undandra dem från cirkulationen, skulle man kunna
införa en parkeringsavgift för det. Pengarna är fortfarande mina, men jag
låter andra använda dem när jag inte behöver dem. Då kommer jag undan
p-avgiften. Att införa p-avgift på pengar, är en metod som användes i Wörgl
i Österrike under 1930-talet med gott resultat. Pengarna cirkulerade mer än
någonsin och mycket blev gjort mitt i en ekonomisk depression som i övrigt
lamslog verksamheter.
Det finns alltså andra sätt att få pengar att cirkulera i samhället, än räntan.
59
Vilka problem finns det med ränta?
Ränta på ränta är ett problem
”Inget träd växer upp i himlen” lyder ordspråket. Denna regel gäller för alla
tillväxtprocesser i begränsade rum. Ständigt oförändrad tillväxttakt (som i
kurva b nedan) och ännu mer ständigt ökande tillväxttakt (kurva c) är inte
naturligt. Det gäller även ekonomins utveckling. Ekonomin är underkastad
naturens lagar och kan därför inte undandra sig dem utan bakslag.
Olika tillväxtkurvor
300
250
200
naturlig
150
linjär
exponentiell
100
50
0
a)Den naturliga tillväxten, som växer fort i början och sedan väldigt långsamt eller inte alls är en tillväxtkurva som är vanlig i naturen. T.ex. växer
barnet fort i början för att sedan stanna av när hen blir vuxen.
b)Den linjära kurvan, visar en tillväxt med exakt samma ökning varje år.
c) Den exponentiella kurvan har en låg tillväxt i början och ökar kontinuerligt för att till slut slå om i en nästan lodrät kvantitativ ökning. Inom naturens område äger en sådan tillväxt rum endast där man finner sjukdom
eller död, t.ex. cancerceller.
60
Olika exponentiella kurvor
Antal dubbleringar
Procentuella tillväxtförlopp
25
10 %
20
6%
15
10
3%
5
1%
0
0
10
20
30
40
50
60
70 år
Figuren visar den tidsperiod som är nödvändig för att de placerade pengarna ska fördubblas; vid 1 procents ränta behöver vi med ränta och ränta
på ränta 70 år, med 3 procent ränta 24 år, med 6 procents ränta 12 år och
med 10 procents ränta 8 år. Figuren visar också att med 10 % ränta har dina
placerade pengar på 20 år växt sju gånger.
När räntan läggs till kapitalet och lånas ut igen får vi fenomenet ”ränta på
ränta”. Med ränta och ränta på ränta fördubblas penningförmögenheter allt
snabbare. Det betyder att de växer exponentiellt. Det förklarar också varför
vi har problem med vårt monetära system. Faktiskt förhåller sig räntan exponentiellt, den tar mer och mer resurser i anspråk.
Den ständiga och långsiktiga betalningen av ränta och ränta på ränta är
matematiskt påvisbart praktiskt omöjlig. Den leder i dag liksom tidigare till
att kapital ackumuleras i händerna på allt färre människor och därmed till
ekonomiska sammanbrott, krig och revolutioner.
Tänk dig följande omöjliga exempel: Att Josef och Maria vid Jesu födelse
investerat en krona till fem procents årlig ränta. Om Jesus återkom 2014
skulle han faktiskt kunnat ”ta ut” från sin bank lika mycket guld som vikten
av 8 miljoner solar!
Detta är ett exempel på en exponentiell kurva eftersom ränta på ränta gör
att räntan motsvarar ett större belopp för varje år.
61
Skulle Jesus däremot ha haft pengarna på ett konto utan ränta på ränta,
d.v.s. endast en årlig ränta på den ursprungliga kronan skulle summan bara
vara 100:50 kr. Detta är ett exempel på en linjär kurva. Räntan som betalas
ut är samma belopp varje år.
Ett annat exempel är ett afrikanskt land som för 20 år sedan lånade 100
miljoner kr.
Landet har inte kunnat vare sig amortera eller betala ränta under de 20
åren. Följande diagram visar hur olika skulder växer, beroende på om landet
blir skyldig ränta på ränta eller enbart ränta på det ursprungliga lånet. Det
är detta fenomen som ligger till grund för Nigerias presidents uttalande om
skuldökningen i landet i avsnittet om den globala skuldkrisen.
När räntan inte betalas utan läggs till skulden ökar skulden exponentiellt.
Miljoner kronor
Räntesats 10%
700
673
700
600
500
418
400
300
300
200
259
250
200
161
150
100
0
5
10
Räntebetalning
62
15
Ränta på ränta betalning
20
Amorteringsår
PRIS + RÄNTA
PR
IS
PR
IS
+
+
RÄ
NT
A
RÄ
NT
A
Tänk dig att du köpt ett matbord
i trä. Från början stod trädet i
skogen. Skogsägaren högg ned
trädet och forslade det till sågverket.
Ränta i allt du köper
Alla hjälper vi till att betala räntor. I varje inköp vi gör finns nämligen ränta,
oavsett om det är mjölk, skor eller något annat som vi köper. I priset finns
den ränta som producenter av varor och tjänster betalar till banken eller
andra långivare för att kunna skaffa maskiner, byggnader, med mera. De
flesta företag har lån.
Du skulle kunna samla ihop alla kvitton och fakturor för ett år och uppskatta att en viss procent av summan för dina inköp är ränta. Vi vet inte hur
mycket procentsatsen ska vara eftersom den varierar beroende på ränteläge,
bransch och företagens risker. Här behövs mer forskning.
Tänk dig att du köpt ett matbord i trä. Från början stod trädet i skogen.
Skogsägaren högg ned trädet och forslade det till sågverket.
Sågverket köpte trädet av bonden. Skogsägaren tog betalt för sitt jobb,
sina kostnader för övrigt samt ersättning för de räntor hen har på grund av
att skogsfastigheten är belånad och att hen har tagit lån för att köpa skogsvagnen.
63
Sågverket säljer trädet vidare, nu uppsågat i ett antal plankor och brädor,
till möbelfabriken. Sågverket tar ut ett pris som täcker alla sågens kostnader
inklusive räntorna på lånen på sågverket.
Möbelfabriken gör fina matbord och säljer dem vidare till möbelaffären.
I priset på matbordet ingår också en del av möbelfabrikens räntor.
Möbelaffären har också diverse lån, bl.a. en checkkredit för att kunna
hålla ett stort lager. Även möbelaffären tar ut ett pris som innehåller räntor.
När du som konsument köper träbordet kan alla betalningar i varje led
bakåt härledas till att vara en ersättning för antingen arbete eller ränta.
Skogsägaren har inga inköpskostnader för trädet, däremot vill hen ha betalt
för sitt arbete och för att kunna betala räntor på de lån hen har. Alla betalningar kan delas upp i tre delar; ersättning för räntor, inköp och arbete.
I alla inköp ingår räntor och arbete. Eftersom någon inte betalar till naturen
så kan alla inköp delas i ersättning för arbete eller ränta. Det gäller även alla
skruvar och annat som behövs för att bordet ska bli till. Varje inköp är vid en
härledning antingen betalning av ett arbete eller en ränta. Med ränta menar
vi här all avkastning av kapital.
Skogen
Skogsägare
Sågverk
Möbelfabrik
Möbelaffär
Konsument
Ränta
Ränta
Ränta
Ränta
Inköp
Inköp
Inköp
Inköp
Arbete
av träd
av brädor
av bord
av bord
Arbete
Arbete
Arbete
De flesta verksamheter är finansierade med räntelån eller avkastningskrav
från dem som skjuter till kapital. Ju mer kapitalintensiv verksamhet, desto
mer ränta. Utan ränta i alla produktionsled skapas utrymme för bättre kvalitet, högre löner eller lägre priser.
64
Ett penningsystem med ränta gynnar bara de rikaste
Det är en vanföreställning att alla tjänar lika mycket på dagens penning­
system med ränta. Man skulle kunna tro att det i slutänden blir rättvist, när
man under livet ibland betalar ränta och ibland får ränta. När du får ränta
kanske du tror att du är vinnare? Jämför gärna de räntekostnader du har på
lånen med den ränta du får in på dina sparade medel eller övriga kapital­
inkomster. Vilket är mest? Räntor in eller räntor ut?
Faktum är att det är få som vinner på räntesystemet medan de flesta förlorar. Det är ca 97 % av befolkningen som betalar mer ränta än de får.
Man kan se det som en räntepump, som ständigt pumpar räntor från de som har
mindre resurser till de som har mycket resurser. Och eftersom de rikaste lånar
ut räntan igen så blir det ännu mer räntor som pumpas över nästa år.
”Kan sparsamhet rädda proletariatet? Kapitalisterna upp­
manar arbetarna att spara. Och det kan möjligen gå att spara
för en enskild arbetare och sedan leva på räntor. Men om alla
arbetare sparar och sedan ska leva på räntor, vem betalar
dem då? ”
Atterdag Wermelin, författare och pionjär inom arbetarrörelsen,
1886 3
3 (Lönnroth, 1993)
65
Vi har beställt statistikuppgifter från SCB, Statistiska Centralbyrån, som genom en urvalsundersökning tittat på svenska hushåll fördelade efter deras
bruttoinkomst.4 I varje grupp finns lika många hushåll. De hushåll som har
lägst bruttoinkomster återfinns till vänster i diagrammet. De hushåll som
har högst bruttoinkomster finns till höger i diagrammet.
Hushållens totala kapitalinkomster och ränteutgifter
indelade i grupper efter hushållens bruttoinkomst i
Sverige 2012
Miljoner kr
80 000
70 000
60 000
50 000
40 000
30 000
Ränteutgifter
Kapitalinkomster
20 000
10 000
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Hushållsgrupper efter bruttoinkomst
Källa: ekonomi
Hushållens
ekonomi
Källa: Hushållens
(HEK),
SCB (HEK), SCB
Siffrorna ärSiffrorna
skattadeärutifrån
en utifrån
urvalsundersökning
på ca 16 300 hushåll.
skattade
en urvalsundersökning
på ca 16 300 hushåll.
4 I bruttoinkomsten ingår alla skattade inkomster (lön, inkomst från näringsverksamhet, kapitalinkomst, skattepliktiga pensioner, arbetsmarknadsstöd,
föräldrapenning och sjuk- och aktivitetsersättning) samt skattefria transfereringar (ekonomiskt bistånd, barnbidrag, bostadsbidrag, etableringsersättning,
mottaget underhållsbidrag, CSN-pengar, skattefria pensioner, utbildningsbidrag och ersättning vid militär utbildning och hemvärn).
66
Diagrammet visar att de tre första grupperna, de med lägst bruttoinkomst,
varken har stora ränteutgifter eller kapitalinkomster. Grupp fyra – nio betalar mer i ränta än de erhåller och att den tionde gruppen får mer än de
betalar. Diagrammet visar att en överföring sker från de som betalar räntor
till de som får kapitalinkomster. Det varje grupp betalar mer i ränta än de
får in i kapitalinkomst tillfaller den tionde gruppen, som varje år får mer
kapitalinkomster än de betalar i ränteutgifter.
Om vi tittar närmar på den 10:e gruppen ser vi att det endast är 3 % av
befolkningen som får mer kapitalinkomster än de har ränteutgifter och det
är endast 1 % av befolkningen som får mycket mer än övriga.
Grupp 10 uppdelad i 10 grupper
efter bruttoinkomst 2012
Miljoner kr
50 000
45 000
40 000
35 000
30 000
25 000
Ränteutgifter
20 000
Kapitalinkomster
15 000
10 000
5 000
0
91 92 93 94 95 96 97 98 99 100
Hushållsgrupper efter bruttoinkomst
Källa: Hushållens ekonomi (HEK), SCB
Siffrorna är skattade utifrån en urvalsundersökning på ca 16 300 hushåll.
Man kan se det som en räntepump, som ständigt pumpar räntor från de som
har mindre resurser till de som har mycket resurser. Och eftersom de rikaste
lånar ut räntan igen så blir det ännu mer räntor som pumpas över nästa år.
Är marknadsräntan hög går det fortare. Är marknadsräntan lägre går det
inte lika fort men alltjämt pumpas pengarna i samma riktning.
67
Räntepumpen leder till en allt snedare fördelning av tillgångarna vilket
i förlängningen underminerar både ekonomi och samhällsstabilitet. För
mycket resurser hamnar på för få händer. Om det är för få som äger nästan
allt i ett samhälle, blir det dessa som sätter dagordningen och tar ansvar för
driften av samhället. Demokratin sätts ur spel.
”Mekanismen med ränta på ränta producerar inte bara en
sjuklig tillväxt av penningförmögenheterna och ekonomin
utan arbetar också mot människornas författningsenliga
rättig­heter. Om en konstitution garanterar medborgarna lika
tillgång till alla statliga tjänster – och det monetära systemet
kan uppfattas som en dylik service – är det författningsvidrigt
att tio procent av befolkningen i detta system kan göra ständigt större vinster på bekostnad av majoriteten.”
Margrit Kennedy
Ränta och skatt – skillnader i demokrati
De skatter vi betalar är väldigt synliga. På kassakvittona ser vi alltid momsen. Vi ser i deklarationen hur mycket skatt vi betalar på våra inkomster. Vi
vet ganska väl att vi betalar skatt på tobak, alkohol, bensin, bilar o.s.v. och
vilken storleksordning det är på skatten.
Att se hur mycket ränta vi betalar är inte lika lätt. Självklart ser vi de
räntor vi betalar direkt på våra lån. Men det är svårt att få en uppfattning
om hur stor del som är ränta i priset på det vi köper. Det framgår inte av
fakturorna eller kvittona. Momsen framgår alltid. Vissa affärskedjor har
föredömligt även låtit andra uppgifter framgå på kvittot, t.ex. hur mycket
miljömärkta varor man har köpt. Men hur stor andel som är ränta framgår
inte. Det är såklart en svårighet i att det i varje produkt är många företag
inblandade och de har alla olika skuldsättning.
Det är lättare att ifrågasätta det som är synligt. Om du visste
hur mycket räntekostnader det är i varje produkt som du
köper, skulle du då reagera mer på det?
Skillnaden på att betala skatt och ränta är stor. Skatten är gemensamt bestämd, hamnar i den offentliga sektorns kassa och går till folket genom
68
Det är lättare att ifrågasätta det som är
synligt. Om du visste hur mycket räntekostnader det är i varje produkt som du
köper, skulle du då reagera mer på det?
offent­lig konsumtion, som vi har politisk makt över. I en demokrati finns det
möjligheter att vara med och bestämma hur våra skatteintäkter ska användas. Räntekostnaderna däremot används till viss del för att täcka kostnader
för att pengar ska slussas ut, eller skapas, för att gynna konsumtion, produktion och investeringar, men mestadels hamnar räntan hos de förmögna hushåll som kortsiktigt eller långsiktigt har mer pengar än de behöver. Ingen
annan har inflytande över hur dessa pengar ska användas. De är inte synliga
och därmed svåra att ifrågasätta. Skatterna är mer synliga och lättare att
ifrågasätta.
Som medborgare, konsument eller företagare, kan man tycka att det
skulle kännas bättre att betala skatt än ränta.
Avdragsrätt för räntekostnader
Av hushållens alla kostnader har räntorna under lång tid varit särbehandlade. För att gynna boende och byggande infördes avdragsrätt för räntor i
deklarationen. Ju mer räntor man betalar, desto mindre skatt behöver man
betala. Detta mildrar räntebördan för alla enskilda låntagare. Det är inte
lika tungt att betala räntor om de är avdragsgilla. Ränteavdragen har bidragit till en ökad skuldsättning för hushållen, eftersom lånen eller räntorna
har kunnat bli större. Även statens skulder har ökat då skatteinkomsterna
har blivit lägre på grund av ränteavdragen. Numera har avdragsrätten minskats men finns fortfarande kvar även om den ifrågasätts ibland. I skrivande
stund debatteras att minska eller slopa den.
Avdragsrätten ger en fördelning från landsbygd till stad. Högre bostadskostnader ger högre ränteavdrag och därmed lägre skatt, vilket betyder att
storstadsbor betalar mindre skatt på grund av detta än landsbygdsbor.
Avdragsrätten gynnar räntetänket och det blundas för de negativa effekter som räntan ger på sikt. Varför inte avskaffa avdragsrätten för räntor och
istället gynna boende och byggande på andra sätt?
69
Sammanfattning Ordet ränta har olika betydelser. Det är viktigt att vara överens om vilken
sorts ränta man pratar om när man diskuterar problemen med ränta. Inom
JAK har vi en egen utförlig definition som du hittar i ett av JAK Medlemsbanks styrdokument – reglementet. I korthet menar JAK att det är fel att
tjäna pengar endast för att man äger pengar och utan att en arbetsprestation
är gjord eller att man har haft skäliga kostnader för sin utlåning. JAK skiljer
därför på ränta och lånekostnad där lånekostnaden motsvarar de kostnader
banken faktiskt har. JAK betalar inte ränta till de som sparar i banken och
inte heller vinstutdelning till ägarna.
Alla som lånar ut pengar ska enligt konsumentkreditlagen ange effektiv
ränta även om den ränta, som JAK menar är skadlig, ingår i lånekostnaden.
Att ta ränta är ingen naturlag utan ett påhitt av människan och räntans
existens har under historiens gång blivit ifrågasatt. I teorin försvaras räntans existens i huvudsak av två skäl. Det ena är att det är rättvist att den
som vill konsumera nu, och lånar till det, får betala till den som lånar ut
och därmed tålmodigt skjuter upp sin egen konsumtion till framtiden. Man
utgår då ifrån att det råder en ekonomisk jämlikhet. Det andra skälet är att
det finns en värdering om att alla som skjuter till kapital till en verksamhet
bör få ta del av den avkastning som verksamheten ger. Man gör nytta genom
att skjuta till kapital och bör då belönas för det. Forskning visar dock att den
som skjuter till kapital ofta får mer tillbaka än den extra avkastning som
verksamheten ger på grund av kapitaltillskottet.
Med ränta och ränta på ränta fördubblas penningförmögenheterna och
skulderna allt snabbare. Det betyder att de växer exponentiellt. Räntan läggs
till kapitalet och lånas ut igen. Mot ränta. Räntan tar därför mer och mer
resurser i anspråk av de resurser som finns.
Den ständiga och långsiktiga betalningen av ränta och ränta på ränta är
matematiskt påvisbart praktiskt omöjlig. Den leder i dag liksom tidigare till
att kapital ackumuleras i händerna på allt färre. Räntan omfördelar resurser
från de som har lite till de som har mycket. Det är ca 97 % av befolkningen
som betalar ränta till 3 % av befolkningen.
Även om du inte har lån betalar du ränta, eftersom ränta finns inbakat i
allt du köper. Därmed blir priserna högre.
Räntan är ett sätt att få pengar att cirkulera. Men eftersom räntan ger
negativa effekter så kan det finnas skäl till att titta på andra sätt att få pengar
att cirkulera. Särskilt om man tycker att betalningsmedel är en infrastruktur
som ska tjäna alla istället för en privat handelsvara.
JAK Medlemsbank visar att det går att bedriva bank utan ränta på sparandet. Låntagarna betalar en lånekostnad motsvarande bankens kostnader
70
för drift och utveckling. JAK tycker inte det finns anledning av samhället att
gynna räntetänket. Varför inte avskaffa ränteavdragen helt?
Att prata om • Vilken definition av ränta tilltalar dig?
• Vilka fördelar ser du med ränta?
• Vilka nackdelar ser du med ränta?
• Vad vill du se på kvittot när du köper en vara?
Läs mer
”Ränta enligt JAK” i JAK Medlemsbanks reglemente om Värdegrund och
etisk ekonomi. https://www.jak.se/stadgar-reglemente#.VlLIGXbntaQ.
Margrit Kennedy skriver i sina böcker på ett väldigt lättförståeligt sätt om
problemen med ränta och nödvändigheten av att övergå till ett nytt monetärt system utan ränta.
- Kennedy, M. (1991). Ekonomi utan ränta och inflation. Göteborg: Korpen.
- Kennedy, M. (1991). Pengar utan ränta och inflation – ett bytesmedel som
tjänar alla. Göteborg: Korpen.
Thomas Pikettys bok ”Capital in the 21st century”, innehåller data på hur
ojämnt kapitalägandet är i samhället (data från bland annat Sverige) och
hur stora ränteinkomster en del av befolkningen har (han tittar särskilt på
de 1 % och 10 % rikaste delarna av befolkningen). Piketty visar också hur
kapitalinkomsterna ökar över tid i ett samhälle – eftersom de som tjänar
pengarna med tiden får allt mer att låna ut.
Roine, J. (2014). Thomas Pikettys Kapitalet i det 21:a århundradet,
samman­fattning – svenskt perspektiv. Volante.
Greaber, David. Skuld. De första 5 000 åren.
71
72
7 Vanliga argument för
och emot ränta
Under årens lopp har vi i JAK Medlemsbank stött på olika argument för och
emot ränta. I det här kapitlet tittar vi på de olika argumenten. En del är rele­
vanta för dig, andra är det inte. Vi börjar med att konstatera att vi får lära
oss räntetänket i tidig ålder och att den lärdomen verkar sitta i ryggmärgen.
Svårt att tänka räntefri ekonomi?
Det kan vara svårt att tänka sig en ekonomi utan ränta, eftersom vi har blivit
lärda att se på ränta som en naturlig företeelse. Det är utmanande att tänka
sig att ränta inte skulle behövas. Motståndet är naturligtvis mycket stort.
Ändå är ränta endast ett påfund av människor.
Vi är inte födda med räntekrav – det är någonting vi får lära oss att ha,
eller inte ha, beroende på i vilken kultur vi växer upp.
Hur lär vi oss kräva ränta?
Tidningen Lyckoslanten utkommer sedan 1926 och ges ut av Swedbank och
Sparbankerna. Tidningen har som syfte att på ett lockande och tillgängligt
sätt öka barns kunskaper om ekonomi och stimulera till att frågor som rör
ekonomi och sparande behandlas i skolan redan på låg- och mellanstadiet.
Upplagan är strax över 500 000 exemplar och därmed en av Sveriges största
barntidningar.
I Lyckoslanten nr 3, 1999, fanns en artikel med rubriken Vad är ränta? Så
här förklarade de saken:
73
Vad är ränta?
Säg att du har någonting du tycker väldigt mycket om. En dag
kommer din kompis och frågar om han eller hon får låna den
saken ett tag. Det vill du egentligen inte. Du vill inte vara utan
din pryl. Men då får du en idé. Du kommer på att du kan tjäna
på att du har någonting som din kompis gärna vill ha.
Du får ersättning
Du säger att du vill ha något i ersättning om du ska låna ut
den. En chokladkaka till exempel. Då kan man säga att choklad­
kakan är räntan som din kompis får betala för att låna din pryl.
Ränta finns bara på pengar
Man får inte ränta på saker, bara på pengar. Men det fungerar på precis samma sätt. Banken lånar ut pengar till dina
föräldrar när de vill köpa något som är så dyrt att de inte
själva har råd att betala allt: till exempel ett hus, en båt eller
en bil. Som ersättning vill banken ha ränta av dina föräldrar.
Martin lånar av Stina
Eller för att göra det enklare:
Säg att Stina har 100 kronor kvar av sin månadspeng. Martin
däremot har bara tio kronor kvar, och nu vill han köpa något
som kostar 60 kronor. Han måste alltså låna 50 kronor av någon. Han vänder sig till Stina och ber att få låna 50 kronor av
henne. Stina vill egentligen inte låna ut 50 kronor, eftersom
hon tycker det är skönt att ha sina 100 kronor om det skulle
dyka upp något som hon vill göra eller köpa. Därför säger hon
till Martin att om hon ska låna ut 50 kronor, måste han betala
henne tio kronor i ersättning. Dessa tio kronor som det kostar
Martin att få låna pengar av Stina kallas ränta. Martin går
med på förslaget. Han lånar Stinas 50 kronor, och han lovar
att betala tillbaka dem plus 10 kronor i ränta när han fått ny
månadspeng.
Lyckoslanten visar pedagogiskt vitsen med ränta. Räntesatsen är anmärkningsvärd. Om man betalar 10 kr i ränta för att låna på 50 kr i en månad blir
det en månadsränta på 20 %, vilket motsvarar en årsränta på 240 %.
74
Säg att du har någonting du tycker väldigt
mycket om. En dag kommer din kompis och
frågar om han eller hon får låna den saken
ett tag. Det vill du egentligen inte. Du vill
inte vara utan din pryl. Men då får du en idé.
Du kommer på att du kan tjäna på att du har
någonting som din kompis gärna vill ha.
Vilka argument för ränta stöter vi på?
När man berättar om JAK stöter man på olika argument till räntans försvar.
Vi tar här upp några argument och hur de kan bemötas.
Några vanliga argument
för ränta i ett samhällsperspektiv
• Människan är inte intresserad av att låna ut några pengar om hon
inte får ränta på dem. Hon kommer att lägga pengarna i madrassen.
Då kommer inte pengarna att göra nytta i samhället.
Motargument:
Det finns andra motiv än ränta för att människor ska ha sina pengar på ett
annat ställe än hemma. Det är inte alls säkert att det är räntan som är det
som motiverar att låna ut sina pengar. Andra vanliga motiv till att sätta in
sina pengar i en bank är:
• Behovet av att kunna flytta pengar smidigt, betala räkningar och ha dem
lättillgängliga utan att ha dem just i plånboken
• Buffert om det skulle hända något oväntat
• Målmedvetet sparande för något större inköp
• Att pengarna är säkert förvarade
• Arvmotiv, kunna lämna över något till de som kommer efter
Vissa vill inte att deras sparade pengar ska användas till vad som helst, t.ex.
vapenproduktion, miljöförstörande industrier o.s.v. De är mer intres­serade
av vad deras pengar används till än att få så mycket ränta som möjligt. De
75
sparar pengar mot lägre ränta eller ingen ränta alls om de vet att deras
pengar används på ett sätt som de sympatiserar med.
Vid lån till vänner och anhöriga tar man väl sällan bra betalt?
I JAK Medlemsbank sparar medlemmarna utan att få någon ränta. De
vet att de själva eller deras barn i framtiden har möjlighet att få ett räntefritt
lån. Under tiden de sparar hjälper de andra människor att få räntefria lån.
• Får inte människan ränta på sina sparslantar, bryr hon sig inte om
att spara, utan konsumerar upp alla sina pengar direkt. Konsumtionen leder till miljöförstöring.
Motargument:
Om människan har ett angeläget sparmål sparar hen ändå. Om man vill begränsa människors konsumtion finns bättre sätt än att hänvisa till ränta.
• Utan ränta – inget sparande. Utan sparande blir det inte tillräckligt
med investeringar och Sverige stannar.
Motargument:
De stora bankerna behöver inte vänta på inlåning för att låna ut. De kan låna
ut först och köpa in inlåning efteråt. Att spara först är ett gammaldags tänk,
som i och för sig kunde vara en god idé att gå tillbaka till.
Det bästa för företag och offentlig verksamhet är att klara av investeringar med eget kapital. Om företagen får tillräckligt betalt för sina produkter,
behöver de inte låna till sina investeringar. Om skatteintäkterna är tillräckliga behöver inte den offentliga sektorn låna till investeringar. Ett lånebehov
finns ändå ofta för både företag och offentlig sektor, särskilt när nya verksamheter ska starta.
Räntebördan gör att inte alla önskvärda investeringar blir av eftersom det
blir för dyrt att låna. Att ordna finansieringen räntefritt kan gå lika bra om
det finns fler räntefria banker. Det blir troligtvis fler investeringar gjorda i
en räntefri ekonomi.
I dagens räntesystem gynnas endast de investeringar som ger en avkastning högre än räntenivån. I ett räntefritt system kan även investeringar som
inte ger så hög avkastning i pengar, men väl är nödvändiga för hälsa och
miljö, bli av. Företag med miljövänliga produkter kan lättare komma igång.
Att för vanliga banker ordna finansieringssystem typ JAKs sparlånesystem
för företag är fullt möjligt.
Om man t.ex. i en kommun vill bli av med skuldbördan eller få en bättre
skolbyggnad skulle det kunna vara en bevekelsegrund som är mer värd än
76
ränta, för att få kommunens invånare att låna ut räntefritt om det är brist
på kapital.
• Räntan gör att pengarna hamnar där de gör bäst nytta. Eftersom det
endast är de lyckade projekten som ger avkastning är det endast de
som kan betala ränta.
Motargument:
De företag som utövar rovdrift på miljön eller utnyttjar människors underläge ger ofta en mycket god avkastning. Vilken nytta drar vi egentligen av
det? Å andra sidan finns det mycket lyckade projekt ur miljösynpunkt som
inte ger avkastning i pengar. Det finns mycket lyckade sociala projekt som
inte heller ger en synlig avkastning i pengar på kort sikt. Dessa investeringar
blir inte av om räntekravet är för högt.
Pengarna hamnar idag, trots att vi har ränta, inte där de bäst gör nytta.
Dessutom är detta en värdering: Vad gör mest nytta? En annan reflektion
i anslutning till detta är om det alltid är rätt att mäta avkastning i pengar?
Nytta bör mätas på fler sätt än i pengar…
• Räntan är drivkraften i samhället. Utan ränta och vinstintresse kommer inte någonting att bli gjort.
Motargument:
Kooperativ är inte vinstdrivande. Det är verksamheten i sig som är syftet.
Mycket nytta görs i kooperativ regi.
Det är inte fult att ha ett vinstintresse. Småföretag och kooperativ strävar
ofta efter att sänka kostnaderna och öka intäkterna. Vinsten går in i verksamheten eller delas ut, kanske i proportion till arbetsinsats.
Det finns andra drivkrafter än ränta och vinst för att få någonting gjort.
Det blir troligtvis andra saker gjorda då.
• När räntorna är låga lånar befolkningen mer. Priserna på bostäder
ges utrymme att stiga. Människor lånar därmed för mycket och hamnar i skuldfällan.
Motargument:
Det är sorgligt när människor luras att låna mer än vad man klarar av. Om vi
utgår ifrån att människor för det mesta är kapabla att planera sin framtida
ekonomi, är dock möjligheterna för var och en större om räntorna är låga,
än om de är höga.
77
Det är sant att i vissa områden har säkert de låga räntorna bidragit till
att bostadspriserna har ökat. Vill vi hålla bostadspriser låga finns det andra
verktyg än räntan för det, till exempel regionalpolitik, fastighetsskatt eller
slopad avdragsrätt för räntor.
Vanliga argument för ränta i ett jag-perspektiv
• Får jag ingen ränta på mina pengar, sjunker de i värde p.g.a. inflationen.
Motargument:
Om alla vill kompensera sig för inflation – får vi inflation. Vill du kompensera dig genom att få ränta på ditt sparande, bidrar du samtidigt till att öka
inflationen.
Inflationen gör ditt sparande mindre värt men samtidigt blir dina lån lättare att betala. I alla fall om du kan kompensera dig genom löneökningar.
Får du inte löneökning så är lånen lika svåra eller lätta att betala oavsett
inflation.
I JAK Medlemsbank råder det balans mellan sparande och lån. Du sparar
över tid lika mycket som du lånar. Då tar effekterna ut varandra och sparande och lånande i JAK Medlemsbank är därför i princip inflationsneutralt.
• Lånar jag ut mina sparade slantar till dig för att köpa ett hus, så gör
jag dig en tjänst. Det borde jag väl få betalt för? Annars kunde du ju
inte skaffa huset nu.
Motargument:
Det borde inte vara brist på krediter. Kan jag inte låna av dig, skulle jag
kunna låna av någon annan. Huvudsaken är att jag är kreditvärdig, d.v.s.
kan betala tillbaka lånet.
Staten ansvarar för att penningsystemet fungerar, d.v.s. att det finns krediter eller pengar där det behövs. Idag är snarare problemet det omvända då
bankernas expanderande utlåning gör det lätt att få lån.
Det är när det blir brist på krediter eller pengar som bara vissa får låna.
Då är det de som kan betala högst ränta som får lånen. Därför brukar man
säga att ränta är ett ”pris på pengar”.
Om du inte har dina sparade pengar ”i madrassen” är det alltid någon
annan som använder dem ett tag. Om jag använder pengar, som du just nu
inte behöver, till att köpa ett hus, bidrar jag till att pengarna kommer ut i
cirkula­tionen i samhället. Det är bra för alla. Vem som gör den andre en
tjänst beror på hur man ser det.
78
• När jag lånar ut mina pengar riskerar jag att inte få tillbaka dem.
Borde jag inte få betalt för den risken? Lånar jag ut till 10 personer
kanske en inte betalar tillbaka, då betalar de övriga nio min förlust
via räntan.
Motargument:
I privatlivet är det ditt ansvar att bedöma vilka risker du vill ta. Om du är väldigt angelägen om en satsning, kanske du är beredd att riskera mer. Genom
att du är direkt inblandad genom att låna ut kapital till verksamheten kanske
du också månar om att satsningen ska falla väl ut.
79
När banken är mellanhand och lånar ut dina pengar är det banken som
tar risken. Banken täcker kreditförluster med intäkterna till banken. Det är
då främst låntagarna tillsammans som betalar för de kreditförluster som
uppstår om någon låntagare inte kan betala. Det betyder att det ingår en
liten riskpremie i varje lånekostnad.
Mänsklig eller ekonomisk risk
Många människor riskerar varje dag sina liv när de arbetar eller är på väg
till arbetet.
Om du satsar dina pengar i ett projekt som ger säker avkastning i pengar
så är det kanske istället mycket riskfyllt i oikonomi-termer (i hushållningstermer). Om projektet genomförs, så får du visserligen avkastning i pengar
under några år, men du riskerar att existensunderlaget för dina barn och
barnbarn förloras.
Ett exempel är att göra ett stort dammbygge i ett land som håller på att
elektrifieras. Det kan ge god och säker avkastning i pengar under några år.
Men det är dålig hushållning och förvaltning om man tänker på att försörjningsmöjligheterna försvinner för de tusentals människor som bor i den
fruktbara dalen som efter bygget kommer att bli översvämmad.
Tvärtom kan ofta investeringar som skulle ge ett bättre existensunderlag
för våra efterkommande vara riskfyllda i den delen av ekonomin, där man
bara ser till så hög vinst i pengar som möjligt.
Ett exempel är en jordbrukare som behöver låna till de nödvändiga investeringarna i mark och byggnader för att matproduktionen ska kunna
fortsätta. Hen kanske inte kan betala vare sig lånen eller räntorna. Ändå
skulle hen behöva lämna över jord och byggnader i sådant skick att de går att
bruka i generationer framåt. Det kan komma att bli livsavgörande för dem.
Framtida generationers överlevnad riskeras för att investeringar inte blir av.
Vem ska ta det långsiktiga ansvaret och därtill förknippade risker?
80
Räntan varierar
Det är alltid med en stor osäkerhet i prognoser om kommande räntenivåer.
Det kan kännas lugnt i perioder när räntan är låg, men tittar vi i backspegeln
vet vi att räntenivåerna kan skjuta i höjden av olika skäl. Vi vet inte vilka
räntenivåer vi har framför oss.
Hur Stadshypotekets bundna räntenivå för nya lån på fem år har varierat
mellan åren 1989 och 2014 kan du se i följande diagram.
16
14
12
10
8
6
4
2
0
1989
1994
1999
2004
2009
2014
Källa:
Riksbankens
databas,
LarsLars
Strand
mejlade
uppgifter
2014-06-05
Källa:
Riksbankens
databas,
Strand
mejlade
uppgifter
2014 -06 -05
Sammanfattning
Vi lär oss tidigt att ränta finns och hur den fungerar. Sällan ifrågasätts att
det ska vara ränta på lån. Istället lär vi våra barn att det är helt i sin ordning
att få ränta när pengarna lånas ut till någon annan. Det finns olika argument, både i samhällsperspektiv och i det privata perspektivet, för och emot
ränta. Risken för kreditförluster är något som måste hanteras i en räntefri
ekonomi. Vi vet aldrig hur räntenivån ser ut framöver. Vi kan bara titta på
räntenivåerna i backspegeln.
Att prata om
• Hur ser du på argumenten för och emot ränta?
• Hur tycker du att kreditförluster ska hanteras?
• Genom tiderna förändras räntenivån i samhället av olika skäl. Vilken
ränte­nivå är önskvärd, tycker du?
81
82
8 Ränta ger kortsiktighet
I det här kapitlet vill vi varna för diskonteringsräntan. Att sätta pris på framtida värden med hjälp av ränta kallas för att diskontera och används för att
jämföra olika investeringsalternativ innan beslut. Det finns dock flera som
ifrågasätter om en diskonteringsränta ger en rättvis bild av beslutets konsekvenser för framtiden.
Diskontering innebär nämligen att effekter som rör framtida genera­
tioner får mindre betydelse än effekter som rör oss som lever idag. Eftersom
miljö­skador ofta märks först efter många år är risken att konsekvenserna av
miljöfarliga projekt underskattas i en ekonomisk kalkyl med diskonteringsränta.
Om framtida kostnader är nedvärderade så kommer någon ändå att få
dem på sin räkning så småningom, i form av högre priser eller högre skatter.
Diskonteringsräntan kan ge en förklaring till varför samhället är belastat
med miljökostnader som kan verka oöverkomliga, även om de var kalkylerade vid starten. Kan samhällets organisationer lära av detta för att ställa
om till en hållbar utveckling för ekonomin? Kan vi se till att miljökostnader
verkligen betalas, istället för att lita till en naiv förhoppning om evig förräntning av kapital?
Gåsen som lägger guldägg
Det finns en gammal saga om en gås som lägger ett guldägg om dagen. Ska
man sälja en gås som lägger guldägg? Den frågan ställer sig Herman Daly i
sin bok For the common good.1 Det sunda förnuftet säger att man aldrig ska
göra sig av med gåsen.
I ekonomiska kalkyler kan man dock räkna ut att det är ekonomiskt rationellt att sälja gåsen vid vissa omständigheter, nämligen när förräntningen
av pengar på banken är större än värdet på guldäggen. Ägaren till gåsen har
två alternativ: behåll gåsen och sälj äggen i all evighet eller sälj gåsen och
sätt in pengarna på banken och tjäna ränta i all evighet.
1 (Daly, 1989)
83
Alternativt, i en nuvärdeskalkyl diskonteras strömmen av inkomsterna
från guldäggen med en kalkylränta, och om då den diskonterade summan är
mindre än priset du kan få för en guldgås idag, ska du sälja gåsen. Tanken
är att du kan placera pengarna du har fått för gåsen och få avkastning någon
annanstans.
Att odla på kort eller lång sikt?
Ett annat räkneexempel som belyser hur räntan bidrar till kortsiktighet i
kalkylering är ett exempel som Mark Burton tar upp i sin uppsats om Unravelling debt vid Schumacher College.2 Han jämför två olika odlingssätt på en
och samma känsliga odlingsyta. Antingen kan man välja att odla ekologiskt;
då får man en avkastning på 100 £ varje år i all framtid. Eller så väljer man
att odla högintensivt med häftig dosering av kemikalier och får en avkastning på 150 £ i 15 år. I det senare fallet är jorden efter 15 år obrukbar för all
framtid.
Utan att räkna på det så förefaller det mest rimligt att välja att odla ekologiskt och kunna göra det i all framtid. Man kan också räkna ihop avkastningen på 100 år i de två alternativen och se att det lönar sig bäst att odla
ekologiskt. Odlar man ekologiskt blir det på 100 år en total avkastning på
10 000 £ medan det högintensiva endast ger 2 250 £ på 100 år, eftersom
jorden i det här hypotetiska exemplet är obrukbar efter 15 år.
Annat blir det om man räknar med diskonteringsränta. Med en diskonteringsränta på 10 % är det mer lönsamt att odla högintensivt i 15 år än att
odla ekologiskt i all framtid.
2 (Burton, 2008)
84
Discounted Cash Flow
Högintensiv teknik
Alternativ teknik
År
Vinst/år
Vinst värde
Vinst/år
Vinst värde
1
150
136,36
100
90,90
2
150
123,96
100
82,64
3
150
112,69
100
75,13
4
150
102,45
100
68,30
5
150
93,13
100
62,09
6
150
84,66
100
56,45
7
150
76,96
100
51,31
8
150
69,96
100
46,65
9
150
63,61
100
42,40
10
150
57,82
100
38,55
11
150
52,56
100
35,04
12
150
47,79
100
31,86
13
150
43,44
100
28,96
14
150
39,49
100
26,33
15
150
35,91
100
23,94
16
0
0
100
21,76
I evighet 0
0
100
Sjunker mot
noll
Totalt
£1140,79
Oändlighet
£1000
2250
Hur kan det komma sig att en ekonomisk uträkning säger att du ska välja
det sätt som gör odlingsplatsen obrukbar? Jo, man diskonterar (nedvär­
derar) varje års inkomst med en ränta, i det här fallet 10 %. För varje år
framåt i tiden blir beloppet lite mindre värt och efter 15 år finns det inte
något värde kvar i den avkastning som man får från odlingslotten oavsett
odlingssätt. De första 15 åren är avgörande och de ger mest enligt kalkylen
med diskonteringsränta.
I verkligheten fanns ju alternativet att kunna fortsätta odla, men detta
har inget värde i kalkylen med diskonteringsränta. Kalkylen, som ger dig
underlag för beslut, säger att du tjänar mer pengar på att odla 15 år intensivt
och därefter ta de inkomsterna för att placera i något annat, någon annanstans. Tänker du strikt ekonomiskt och litar på att kalkylen är rätt ska du
alltså välja det högintensiva odlingssättet.
85
Att det kanske inte finns någon annan yta att odla på så småningom, är
inte med i beräkningen. Det finns istället en stark tilltro till att pengar ska
förränta sig.
Observera att vi med exemplet inte vill visa att en jord blir obrukbar efter
15 år av konventionell odling. Så illa är det sällan även om det existerar. Det
vi vill visa är att sättet att räkna prioriterar kortsiktiga val.
Vad är diskonteringsränta?
Diskontering handlar om att dividera framtida värden med något. I diskonteringsräntan ingår vanligtvis allmänna ränteläget, inflation, ägarnas
avkastningskrav och en riskpremie. Den kallas även internränta eller kalkyl­
ränta.
Diskonteringsränta är ett viktigt redskap för vinstdrivande företag. När
ekonomen räknar på vilken investering som på sikt ger mest vinst är diskonteringsränta ett bra verktyg i kalkyler för att räkna på framtida värden, om
målet är högsta möjliga vinst.
Tyvärr använder även icke vinstdrivande verksamheter samma sätt att
räkna. Även offentliga sektorn använder diskonteringsräntor vid uträkning
av vad en investering kostar. Sveriges kommuner och Landsting (SKL) tar
fram förslag på en internränta som är baserad på 5 års genomsnittsränta på
statsobligationer samt inflation. Sedan är det upp till varje kommun att sätta
en ränta som motsvarar deras finansiella kostnader, eftersom kommunerna
oftast är tvingade att låna till varje investering. Ungefär 50 % av kommunerna använder sig av denna beräkning, resten av kommunerna tillämpar
någon form av beräkning som grundar sig på kommunens genomsnittliga
räntenivå för externt upptagna lån.3
Diskonteringsräntan, kalkylräntan eller internräntan, är alltså starkt
kopplad till marknadsräntan, ju högre marknadsränta desto högre diskonteringsränta. Ju högre diskonteringsränta, desto mer kortsiktighet.
En enkel formel för att räkna ut diskonteringsränta är
marknadsränta/avkastningskrav
- inflation
= diskonteringsränta
För en vinstdrivande organisation är diskonteringsräntan ett sätt att driva
verksamheten mot vinst. Vilken verksamhet det är spelar mindre roll, eftersom vinsten är det huvudsakliga målet.
3 (Nilsson, 2014)
86
I en ickevinstdrivande organisation är själva verksamheten målet. För att
nå målet behövs en ekonomi, inte mesta möjliga vinst. Ändå är det vedertaget att använda diskonteringsränta även för verksamheter som inte drivs
med vinst.
Organisation
Medel
Mål
Vinstdrivande
Verksamhet
Vinst
Icke vinstdrivande
Ekonomi
Verksamhet
”Räntan gynnar kortsiktigt tänkande och hindrar det som är
önskvärt på längre sikt. Vi uppfattar ränteavkastningen som
måttet på god ekonomi, som normen för det önskvärda. Detta
gör att vi inte, så länge vi tänker på det sättet, kan relatera
det kortsiktiga och det långsiktiga till varandra på ett rimligt
sätt. Det kortsiktiga, den snabba ränteavkastningen, får oftast
före­träde. På detta sätt nedvärderar vi framtida problem och
möjligheter. Härigenom riskerar vi att lämna våra efterkommande med olösliga problem.”
Kåre Olsson, f.d. ordförande i JAK Medlemsbank
Varför använda diskonteringsränta?
När man står inför ett investeringstillfälle brukar det finnas flera alternativa
valmöjligheter. Vilket alternativ är bäst? För att kunna välja behöver man ett
beslutsunderlag. Underlaget består av en text med argument för varje valmöjlighet samt sammanställda siffror i en kalkyl. Siffrorna visar vilken valmöjlighet som kommer att ge bäst avkastning eller minst kostnader under
investeringens livslängd. I kalkylen vägs varje inbetalning och utbetalning
under flera år med hjälp av diskonteringsräntan. Diskonteringsräntan gör
att inbetalningar och utbetalningar nu har ett mycket större värde än inbetalningar och utbetalningar i framtiden.
Grundtanken med att använda diskonteringsränta är att investeringarna
sker i en omvärld där det går att få avkastning enligt ränta på ränta-fenomenet i all framtid.
87
”Min vän, som är bonde och skogsägare, utför stamkvistning
i sin skog för att få högsta kvalitet på timret. Skogsägaren utför stamkvistningen när en tall har ”lämnat puberteten”, d.v.s.
trädet är ca 25 år. Det här är handarbete och han räknar inte
timpenning på jobbet. Om ca 60-75 år får trädet värde som
högsta kvalitet sågtimmer. Han kommer inte själv att få ekonomiskt utbyte av arbetet. Han gör det för nästa generation.
Kostnaden för jobbet kanske är högre än ett kalkylerat nuvärde för sågtimret? Jomenvisst – men så skulle han aldrig
tänka. Vid samtal 1997 med Stora Skogs miljöansvarige (Mats
Bindbergs) säger denne: ”Stamkvistning, näe du, sånt gör vi
inte längre. Det är inte intressant för oss som mest sysslar med
massa.” Jag frågar: ”Ni har ju sågverk ändå?” MB: ”Jomen vi
har sågtimmer så vi klarar oss.” Jag frågade vad MB trodde
att stamkvistat sågtimmer skulle kunna ha för värde om 50
år. ”Den frågan har ingen ställt”, sa han, ”men ännu mera värt
än idag säkert som bristvara.”
Bo Lundstein, medlem i JAK
Var ska vi lägga soptippen?
Ett exempel på hur diskonteringsräntan påverkar är från en kommun som
fattar ett stort investeringsbeslut om var en ny soptipp ska ligga. Stora delar
av exemplet är påhittat för att förtydliga. Beslutet finns dock i verkligheten.
Det finns fyra valmöjligheter för sophanteringen;
1 Lägga soptippen i en våtmark
2 Lägga soptippen på en industritomt
3 Lägga soptippen på en jordbruksmark
4 Skicka soporna till grannkommunen.
Tjänstemän gör ett beslutsunderlag innan beslut. I texten framgår att ur
miljösynpunkt är det bäst att lägga soporna på industritomten då det där är
lättast att ta hand om läckage av miljöfarliga substanser. Det framgår också
att det är mest miljöfarligt att lägga soptippen på våtmarken. Risken för
läckage är stort och de miljöfarliga substanserna kan sprida sig på ett utbrett
område. Kommunens miljösamordnare varnar för att lägga soptippen i våt-
88
Det här är handarbete och han räknar inte
timpenning på jobbet. Om ca 60-75 år får
trädet värde som högsta kvalitet sågtimmer.
Han kommer inte själv att få ekonomiskt utbyte
av arbetet. Han gör det för nästa generation.
marken då biologisk mångfald och fiskemöjligheter kan skadas. Kostnader
för att reparera skadorna blir väldigt stora.
I underlaget ingår en kalkyl för varje alternativ där hänsyn tas till alla
utbetalningar i 30 år framåt, för att se vad varje alternativ kommer att kosta.
Alternativ 1, våtmarken, är billig att köpa in. För alternativ 2 och 3 finns
en hög inköpskostnad då båda platserna är attraktiva för andra ändamål.
För alternativ 4 finns ingen inköpskostnad men en relativt hög kostnad att
betala till grannkommunen för att de ska ta hand om soporna.
För alternativ 3, jordbruksmarken, finns en stor saneringskostnad efter 30
år. För alternativ 2, industritomten, är saneringskostnaden liten. För alter-
89
nativ 1, våtmarken, är saneringskostnaden jättestor då de farliga substanserna via vattnet sprider sig på ett utbrett område.
Med hjälp av en diskonteringsränta på 5 %, satt utifrån en prognos på en
marknadsränta på 7 % minus inflation på 2 %, vägs alla utbetalningar varje
år under 30 år. Men med hjälp av diskonteringen blir våtmarken det alternativ som kostar minst. Det beror på att utbetalningar i framtiden värderas
ner. Den stora saneringskostnaden kommer på slutet, år 30, och med hjälp
av diskonteringen ser den kostnaden väldigt låg ut i kalkylen.
Kalkylerad kostnad för soptippen under 30 år,
diskonteringsränta 5 %
300
250
200
150
100
50
0
Våtmark
Industrimark
Jordbruksmark
Skicka soporna
Kommunen väljer att placera soptippen på våtmarken eftersom det ser ut
att kosta minst.
Utan diskonteringsränta skulle alternativet att lägga soptippen på våtmarken bli dyrare. I den här kalkylen ser det ut som det skulle kosta minst
att lägga soptippen på industrimarken eller jordbruksmarken.
Kalkylerad kostnad för soptippen under 30 år,
utan diskonteringsränta
300
250
200
150
100
50
0
Våtmark
90
Industrimark
Jordbruksmark
Skicka soporna
På grund av att man väljer ett alternativ där man har en stor kostnad som
man betalar senare, först om 30 år i det här fallet, är tanken att de pengar
man sparar, förräntar sig under tiden. Därför blir det skenbart lätt att betala
kostnaden, när den kommer. Ju senare desto bättre. Detta är effekten av
ränta på ränta under tidens lopp. Tilltron till en exponentiell tillväxt i omvärlden, där pengar placeras, gör att kostnader som skjuts på framtiden blir
mindre i kalkylen. Men inte säkert i verkligheten. Om tillväxten i omvärlden
inte blir den tänkta, så står kommunen där med stora kostnader som på
något sätt ska finansieras.
Om kommunen valt en kalkyl utan diskonteringsränta hade ett annat
alter­nativ valts, med i och för sig en högre inköpskostnad i början, men då
hade man sluppit de stora saneringskostnaderna på slutet.
En kommun, som vill tänka långsiktigt och inte litar på en stark ekonomisk tillväxt, skulle kunna välja diskonteringsränta -5 %.
Kalkylerad kostnad för soptippen under 30 år,
diskonteringsränta -5 %
800
700
600
500
400
300
200
100
0
Våtmark
Industrimark
Jordbruksmark
Skicka soporna
Här skulle man tydligt se att det skulle löna sig mer att lägga soptippen
på industrimarken även om inköpskostnaden var hög. Det kostar mer att
sanera jordbruksmarken och det syns tydligt i den här kalkylen där man
värderar framtida kostnader högre än kostnader nu.
Det här valet skulle ha gett utrymme för kommande generationer att ha
större valmöjligheter. Man hade inte bundit upp kommande generationers
inkomster till kostnader för sanering o.s.v.
91
”Räntebildningen på kapitalmarknaden ger framtida konsumtion ett pris. Räntan är den ersättning långivaren vill ha
för att skjuta upp sin konsumtion. När ett penningbelopp i dag
ska jämföras med ett i morgon i de neoklassiska modellerna,
tar man hänsyn till tiden genom diskontering. Det betyder att
man tillämpar en räntesats som gör att ett penningbelopp som
förväntas föreligga några år framåt i tiden beskrivs som ett
lägre – nuvärde.”
Kristian Skånberg ur boken Hållbar ekonomi 4
Konsekvenser av diskonteringsränta
Investeringar som betalar sig fort premieras framför investeringar där inbetalningarna, eller nyttan, kommer längre fram i tiden. Man vill ha in pengar
snabbt. Har man lån, kostar de ränta. Har man överskott, kan detta placeras
i andra investeringar som ger avkastning eller sättas in på banken mot ränta.
Investeringar med betalningar som går att skjuta fram i tiden premieras
framför investeringar med betalningar nära i tiden. Med hjälp av en diskonteringsränta, ser betalningar mycket långt fram i tiden inte ut att kosta
någonting. Lika kusligt är att investeringar som ger långsiktig avkastning
inte kommer till stånd.
Effekterna blir följande: Ju högre marknadsränta man väljer i kalkylen,
desto sämre möjligheter för investeringar som är tänkta att hålla länge och
är tänkta att bidra till välfärden på lång sikt. Nästan alla investeringar som
är nödvändiga för att få ett hållbart samhälle blir ”ekonomiskt olönsamma”.
Kärnkraftsanläggningarna blir ”ekonomiskt lönsamma” enbart på grund av
att avfallshanteringen ligger långt fram i tiden. Allt som händer 30 år fram
i tiden och därefter, har ytterst liten ekonomisk betydelse i kalkyler med
diskonteringsränta.
Kalkyler med diskonteringsränta bygger på antagandet att pengar alltid
kan förränta sig, det vill säga att andra människor arbetar ihop pengarna
och/eller att vi kan exploatera jordklotet i ökad takt. Detta antagande är
orimligt.
För att få till en omställning till ett hållbart samhälle krävs långsiktiga
investeringar där vi betalar nu och nyttan kommer senare. Då kan man inte
använda en positiv diskonteringsränta i kalkylerna inför stora investeringsbeslut.
4 (Skånberg, 1996)
92
”Man vill få ut maximalt. När man överfiskar, tunnar ut fiskbestånden och får sjunkande fångst kompenserar man det
med än mer effektivt fiske i stället för att låta fiskbestånden
återhämta sig. Båtarna måste ju förränta sig. En långsiktig
ekonomisk ekonomi skulle vilja få ut optimalt, det vill säga så
mycket som möjligt på ett uthålligt sätt… Den korta ekonomin
som gäller leder till exploatering.”
Bengt Hubendick, professor, författare och f.d. chef för Göteborgs
Naturhistoriska museum
Kan man ha negativ diskonteringsränta?
Javisst! Om man väljer att lägga in negativa diskonteringsräntor i kalkylerna
inför stora investeringsbeslut kommer valen av investeringar automatiskt
bli sådana som är gynnsamma för kommande generationer. Förutsättningar
är då att det finns räntefritt kapital att tillgå, till exempel en räntefri bank
som tillhandahåller lån till låg kostnad och att det finns människor som avstår ränta på sitt sparade/investerade kapital.
”Om det är så att man tror att t.ex. miljöproblemen resul­terar
i att resurstillgången kommer att vara mindre i framtiden än
vad den är idag och att den tekniska utvecklingen inte kan
kompensera detta, bör framtida resurser ges ett högre värde
än dagens. D.v.s. att en negativ diskonteringsränta ska blåsa
upp framtida värden.”
Kristian Skånberg 5
Räntans roll för omställning till ett hållbart samhälle
Diskonteringsräntan är en viktig faktor för omställning till ett hållbart samhälle. Genom att ändra en siffra i kalkylen kan motivationen att välja andra
investeringar ökas. Fokus kan flyttas från investeringar som ger maximal
vinst på kort sikt till investeringar som ger nytta på lång sikt.
Man kan genom att välja en diskonteringsränta på 0 % eller minus-%
auto­matiskt nedvärdera investeringar som ger stora kostnader för miljöför5 (Skånberg, 1996)
93
störing i framtiden, eftersom dessa stora kostnader inte kommer att förminskas utan få sin fulla vikt i kalkylen.
En omställning till ett hållbart samhälle ur miljösynpunkt och ur ett
socialt perspektiv kräver räntefria banker och diskonteringsräntor i kalkylerna som är 0 % eller minus-%.
”Den dagen, den sorgen” brukar man säga. Tänk om vi kunde
vända på det och leva lite mer som om vi tänkte på dem som
kommer efter oss. Då skulle det bli ”den dagen, den glädjen”.
Tage Danielsson
Sammanfattning
Diskonteringsräntan används i alla kalkyler inför stora investeringsbeslut,
oavsett om det är affärsmässiga eller offentliga investeringar. Kalkylen visar
då att det är förmånligast att välja investeringar som ger inkomster så fort
som möjligt och där man kan skjuta på kostnaderna till senare. Eftersom
kostnader för miljökonsekvenser oftast kommer långt efter att investeringen
gett inkomster bidrar diskonteringsräntan till att man väljer kortsiktigt och
skjuter problemen på framtiden. För en omställning till en hållbar utveckling krävs ett annat tänk. Till exempel skulle en negativ diskonteringsränta
förstora värdet av kostnader och nyttor i framtiden. Dessa kalkyler skulle
leda till beslut som gynnar efterkommande generationer och inte sätter dem
i en omöjlig sits.
94
95
96
9 Ekonomisk tillväxt
Det här avsnittet handlar om betydelsen av att mäta ekonomin.
Att mäta ekonomin
För att jämföra ekonomin länder emellan och för att jämföra ekonomisk
aktivitet i ett land från en tid till en annan, så mäter man den ekonomiska
tillväxten.
Man brukar mäta ekonomisk tillväxt genom att mäta flödet av varor och
tjänster i ett land. Det sammanlagda värdet av de varor och tjänster för slutlig användning som produceras för marknaden och den offentliga sektorn i
ett land under ett år kallas för Bruttonationalprodukten (BNP). Ekonomisk
tillväxt mäts genom att jämföra BNP år från år.
BNP ökar ju mer vi producerar och säljer oavsett om produktionen är
till nytta eller skada. BNP ökar när vi producerar bilar, papper eller mjölk.
Värdet på BNP ökar också om människor misshandlar sig själva och andra.
Ju fler trafikolyckor med bilar som behöver lagas och skadade människor
som behöver vård desto mer ökar BNP.
Ekonomisk tillväxt räknas i procent
Ekonomisk tillväxt innebär att vi för varje år producerar och konsumerar
mer än året innan. Om den ekonomiska tillväxten i Sverige är 3 % ett år,
betyder det att BNP har ökat 3 %. Vi producerade och sålde 3 % mer än förra
året. Har vi en ekonomisk tillväxt på 3 % även nästa år, räknas procent­satsen
på ett större belopp och motsvarar en större ökning fastän procentsatsen
är densamma. Under år 2014 ökade BNP med 2,3 % till 3 915 miljarder.
Ökningen var 88 miljarder kr. Om ökningen året efter ska vara 2,3 % blir det
en ökning på 90 miljarder kr, alltså 2 miljarder mer trots att det är samma
procentsats.
Om ekonomin varje år ska öka med samma antal procent blir den årliga
ökningen, i resurser räknat, större och större, d.v.s. utvecklingen följer en
97
BNP ökar ju mer vi producerar och säljer oavsett om produktionen är till nytta eller
skada. BNP ökar när vi producerar bilar, papper eller mjölk. Värdet på BNP ökar också
om människor misshandlar sig själva och andra. Ju fler trafikolyckor med bilar som
behöver lagas och skadade människor som behöver vård desto mer ökar BNP.
exponentiell kurva. Om vi hela tiden har en sådan tillväxt så kräver det förr
eller senare alldeles för mycket resurser.
Bilden visar BNP-tillväxt i fasta priser (priser år 2000). Det betyder att
inflationen är bortjusterad. Ökningen i BNP har från 1950 fram till 2000
varit ca 3 % per år. BNP har vuxit nästan 5 gånger (470 %) sedan 1950.
Om vi fortsätter att producera och konsumera 3 % mer för varje år så
måste vi börja klättra längs den branta kurvan eftersom 3 % på ett högre
belopp blir mer och mer hela tiden. Nu är 3 % ca 117 miljarder kr. Om vi ska
följa kurvan uppåt så måste vi om 50 år öka 270 miljarder kr per år för att
hålla oss på kurvan 3 %. Observera att inflationen är bortjusterad.
98
Sådant som inte mäts
BNP-måttet visar alltså bara värdet av varor och tjänster som sålts. Om
någon plockar lingon och säljer dem på marknaden så räknas lingonens
värde in i BNP. Om någon plockar lingon och låter familjen äta upp dem
så räknas de inte med i BNP. Värdet torde dock vara detsamma. Inte heller
räknas det in om man ger bort lingonen som gåva.
Ökad omtanke och omsorg mäts inte om det inte motsvaras av betalda
tjänster. Ökad kvalitet och varsamhet mäts inte. Det finns många faktorer
som påverkar vårt välbefinnande och ekonomiska handlande som inte mäts
i BNP-måttet.
BNP visar inte heller om vi varit ekonomiska, d.v.s. hushållit med resurserna. Som ekonomisk tillväxt mäts idag, kan man inte se hur tillgångarna
förändras. Den ekonomiska tillväxten består av all produktion i en klump.
Både produktion som tär och sådan som inte tär. Den samlade ökande
produk­tionen och konsumtionen har hittills ofta inneburit ökad förbrukning av icke förnybara resurser samt bidragit till en ökad miljöförstöring och
99
minskad biologisk mångfald. Det finns reala tillgångar och natur­resurser
som kraftigt minskar i värde varje dag p.g.a. av den produktion och konsumtion som sker i samhället idag. Detta räknas inte in i BNP-måttet. Om våra
reala tillgångar minskar och naturresurserna krymper så speglas alltså detta
inte i måttet av den ekonomiska tillväxten.
Att använda ekonomisk tillväxt som mål
Ekonomisk tillväxt kan vara ett medel för att nå fram till de mål som vi
gemen­samt sätter i samhället. Ekonomisk tillväxt är inget mål. Tyvärr låter
det ofta som om ekonomisk tillväxt är ett mål i sig.
Konsekvenserna av att låta ekonomisk tillväxt vara ett mål samt att mäta
det i BNP blir att ingen säkert vet om de ekonomiska aktiviteterna i landet
syftar till de mål som vi egentligen har. Det kan hända att de direkt motverkar mål som välfärd, hållbar utveckling o.s.v.
Tyvärr består en stor del av produktionen idag av varor och tjänster som
tär på vår jord. Av denna ekonomiska tillväxt blir vi inte rikare, utan snarare
fattigare, eftersom våra naturresurser minskar och skadas. Naturresurser
omvandlas till sopor. Ju fortare, desto högre ekonomisk tillväxt, som det
mäts och räknas idag.
100
”Angående om tillväxt är ett mål eller medel så brukar jag
själv ofta använda exemplet att Sveriges BNP fördubblats sedan 1980 (ökat med 100 %). Under samma tid har nedskärningar präglat både vården och skolan. Vad säger det om tillväxten som mått på samhällets välstånd?”
Mikael Malmaeus, forskare och författare till boken Tillväxt till
varje pris
Ekonomisk tillväxt på riktigt
De flesta är numera medvetna om att BNP-måttet är ett dåligt mått för att
mäta om det går framåt eller bakåt. Men i brist på bättre används det flitigt
ändå. Vi bör naturligtvis istället ha ekonomiska mått som visar om verkliga
värden ökar. Om de reala, verkliga, tillgångarna i samhället minskar och
naturresurserna krymper så bör detta speglas i de ekonomiska måtten som
används.
När det gäller BNP-tillväxt kan det bli missvisande att räkna i procent.
Det blir tydligare att räkna i absoluta tal. Då får man ett bättre grepp om hur
mycket som faktiskt har producerats och konsumerats.
Ränta på ränta-fenomenet kräver ett ständigt flöde av resurser till de som
lånar ut sitt kapital. Detta fordrar en ekonomisk tillväxt. Utan ekonomisk
tillväxt kommer omfördelningen att bli mer uppenbar. Ett räntefritt samhälle behöver inte ha samma tillväxtkrav som ett samhälle med ränta. Då
behövs inte ”extra” ekonomisk tillväxt för att betala ränta till de redan resursstarka.
Nerväxt
Nerväxt är ett begrepp som har börjat användas i vissa kretsar för att beskriva motsatsen till tillväxt. Den ekonomiska tillväxten blir minus om vi
producerar och konsumerar mindre än året innan.
Det finns andra mätetal än BNP
Andra mätetal än BNP lyftes fram i Sverige bl.a. i den statliga utredningen
”Räkna med miljön” (SOU 1991:37-38) redan 1991 och på många andra håll
sedan dess. Bland annat i EU-kommissionens rapport ”Beyond GDP” och
den brittiska regeringens hållbarhetskommissions rapport ”Välfärd utan
tillväxt” som också populariserats av Tim Jacksson, professor i hållbar ut-
101
veckling. En översikt togs fram av Finansdepartementet 2010: ”Att mäta
välfärd och hållbar utveckling – gröna nationalräkenskaper och samhällsekonomiska kalkyler. Rapport 2010:03”, där olika förslag till alternativa
mått lyfts fram och diskuteras.
Alternativa välfärdsmått är
Grön BNP Grön BNP korrigerar ett lands samlade inkomst
för påverkan på naturresurser och miljö.
ISEW/GPI Index of Sustainable Economic Welfare (ISEW)
och dess efterföljare Genuine Progress Indicator (GPI) syftar
till att mäta den ekonomiska aktivitet som leder till ökad livskvalitet.
HDI FN:s utvecklingsorgan UNDP (United Nations Development Programme) har utvecklat ett mått för länders utveckling – Human Development Index, HDI, som utöver ett lands
ekonomiska tillstånd även tar hänsyn till dess utbildningsnivå
och hälsoläge.
MDG År 2000 antog FN den så kallade Millenniedeklarationen. Milleniemålen eller Millennium Development Goals
(MDG) består av åtta mål som bryts ner i ett antal delmål och
indikatorer som ska ge en fingervisning om hur utvecklingen
går.
Ekologiska avtryck Ett sätt att mäta storleken på människans inverkan på ekosystemen är de så kallade ekologiska
fotavtrycken. Vårt fotavtryck motsvarara den biologiska produktiva yta (i hektar) som går åt för att förse oss med de råvaror, den energi och den assimilationskapacitet (ta hand om
soporna) som vår livsstil kräver.
Tillväxtkritiken i Sverige har på senare år ökat bland annat genom att personer från nätverket Steg 3 gjort inlägg i debatten samt tagit fram boken Att
svära i kyrkan – tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet.1 Internationellt har flera ledande politiker börjat problematisera frågan.
1 (Tengroth, 2013)
102
Sammanfattning
Det vanligaste sättet att mäta ekonomin i ett land idag är att mäta ekonomisk tillväxt i BNP, bruttonationalprodukten, d.v.s. den sammanlagda
produk­tionen och konsumtionen av varor och tjänster. Detta mått används
ofta som ett mål och likställs med ökat välstånd. Att mäta välstånd på detta
sätt samt att ständigt sträva mot ekonomisk tillväxt ifrågasätts mer och mer
av olika skäl. Ränta på ränta-fenomenet kräver en ekonomisk tillväxt som
döljer den enorma överföringen av resurser till de kapitalstarka. Utan ekonomisk tillväxt skulle överföringen bli uppenbar.
Att prata om • I vilka sammanhang stöter du på orden ”ekonomisk tillväxt”?
• Är det alltid dåligt med ekonomisk tillväxt?
• På vilka andra sätt kan man mäta om det går bra eller dåligt i ett land eller
region?
• Vad kan nerväxt innebära?
Vill du veta mer om tillväxtkritik?
- www.steg3.se
om forskning på scenarier om BNP-tillväxten inte fortsätter
- www.bortombnptillvaxt.se
Ekologiska avtryck. Ett sätt att mäta storleken
på människans inverkan på ekosystemen är de
så kallade ekologiska fotavtrycken.
103
104
10Pengar
Det här kapitlet handlar om vad pengar är och hur de skapas. Hur viktigt är
det med kontanter? Finns det alternativa betalningssystem? Vad är monetär
omställning? Var befinner sig JAK Medlemsbank i allt detta?
”Pengar är en mellanmänsklig relation – något vi människor
har uppfunnit för att fördela våra resurser. Pengarna har ingen egen vilja, och penningsystemet kan aldrig i sig självt driva
vare sig en hållbar eller en ohållbar utveckling. Däremot kan
det påverka de mellan­mänskliga relationerna.”
Mikael Malmaeus, forskare och författare
Tidigare har bland annat boskap och ädla metaller använts som
pengar, i dag betraktar vi sedlar, mynt och allmänhetens insättningar på banken som pengar.
105
Vad är pengar? 1
Pengar är en tillgång som ofta tillskrivs tre olika funktioner:
1 betalningsmedel, någonting som kan användas för att genomföra betalningar
2 värdebevarare, som hushåll och företag kan spara för att använda senare
3 värdemätare, för att kunna uttrycka pris
Tidigare har bland annat boskap och ädla metaller använts som pengar, i
dag betraktar vi sedlar, mynt och allmänhetens insättningar på banken som
pengar. Svenska pengars värde är beroende av allmänhetens förtroende.
Oavsett om pengar består av en sedel eller en siffra på ett konto är deras användbarhet baserad på att vi kommit överens om att tillskriva dem ett värde
och har förtroende för att pengarna behåller detta värde. Detta gör det alltså
möjligt att använda sedlar, mynt och insättningar för att betala varor eller
tjänster och för att betala tillbaka skulder.
När vi pratar om penningmängden i Sverige avses de pengar som ägs av
allmänheten. Endast en mindre del av den svenska penningmängden består
av det som traditionellt brukar kallas pengar, det vill säga sedlar och mynt.
Den större delen finns som ”pengar på banken”, alltså tillgodohavanden på
bankkundernas konton.
Hur skapas pengar?
Riksbanken ger ut sedlar och mynt…
Riksbanken svarar för Sveriges försörjning av sedlar och mynt. I arbetet ingår att tillhandahålla sedlar och mynt, att makulera sedlar och mynt som
inte längre går att använda samt att ta emot sedlar som är ogiltiga.
Det finns olika historiebeskrivningar om varför pengar i form av sedlar
och mynt började användas. Ett vanligt sätt bland ekonomer att beskriva det
är att sedlar och mynt infördes av praktiska skäl för att underlätta utbytet
av varor och tjänster. Andra, som t.ex. antropologen David Graeber, tycker
att det är ett felaktigt sätt att beskriva historien.2 Graeber menar att vi bara
kan förstå pengar om vi betraktar deras nära koppling till skuld. Genom
historien har skuldförbindelser spelat en stor roll för ekonomin och dessa
skuldförbindelser har sedan kommit att användas som pengar. På detta sätt,
menar Graeber, måste vi se pengar som en del av de sociala relationer som
1 (Den svenska finansmarknaden 2013)
2 (Graeber, 2012)
106
alltid genom historien bundit ihop samhällen, men också gett uttryck för de
maktrelationer som funnits. En tydlig illustration till Graebers resonemang
får man om man läser Torgny Lindgrens bok ”Ormens väg på Hälleberget”
där pengar spelar en stor roll. Men pengarna är bara en del av ett större socialt spel som hänger nära samman med konkreta skulder, skuldkänslor, brist
på utbildning och utnyttjande av människor i beroendeställning.
Det finns också kritiska ekonomer som argumenterar för att pengar i första hand infördes som ett sätt att etablera ett skattesystem.3 Feodalherrar
beslutade att befolkningen skulle börja betala skatt i pengar. Enda sättet
att få tag i pengar var att jobba åt och få lön av feodalherren, som också var
den som skapade pengarna. Pengarna började därefter användas som betalningsmedel för varor och tjänster. Om man kunde lita på pengarnas värde.
Förtroende har alltid varit grunden för pengarnas värde. Ett sätt att få
folk att lita på pengarnas värde var att utgivaren hade en tillgång i guld som
allmänheten kunde växla till sig för pengarna. Detta att sedlar och mynt alltid kunde bytas till en ädelmetall till en bestämd växelkurs kallas myntfot
(guldmyntfot, silvermyntfot o.s.v.). Svenska Riksbanken har tidigare gett ut
pengar under en sådan myntfot. Den svenska guldmyntfoten övergavs år
1931. Mellan 1951 och 1973 var Sverige anslutet till Bretton Woodssystemet,
där den amerikanska valutan, som i sin tur var kopplad till guldet, agerade
ankare för den svenska kronan. Man kan se det som att Sverige under den
här perioden hade en variant på guldmyntfoten men via den amerikanska
dollarn. År 1992 övergavs den fasta växelkursen mot andra valutor och
Sverige övergick till en rörlig växelkurs. I dag är guldreserven en mindre
del av Riksbankens tillgångar och den större delen finns i stället i utländsk
valuta (valutareserven).
… allmänheten tar ut sedlar och mynt
Allmänheten får tillgång till sedlar och mynt då de tar ut kontanter från sina
konton. Observera att detta inte innebär att den totala penningmängden
förändras utan bara att andelen sedlar och mynt ökar samtidigt som andelen
insättningar på bank minskar. Riksbanken styr inte över hur mycket kontanter som används i samhället utan det styrs av allmänhetens efterfrågan.
Riksbankens penningpolitiska åtgärder, framför allt styrräntan, syftar till
att balansera den totala penningmängden och inflationen i samhället.
3 (Wray, 1999)
107
Andersson beviljas ett bolån på 100 kr av Bank A. Pengar sätts in på Anderssons konto
hos Bank A samtidigt som lånet skapar en tillgång i form av ett bolån på bankens
balansräkning. Andersson har nu en tillgång i form av en insättning hos Bank A. Pengarna som lånas ut till Andersson kommer nu alltså att räknas in i den totala penningmängden eftersom de ägs av allmänheten: det blir nya pengar i systemet.
Affärsbankerna ökar penningmängden 4
I Sverige ökar penningmängden främst på grund av affärsbankernas ut­
låning. En del kallar detta för att skapa pengar.
Andersson beviljas ett bolån på 100 kr av Bank A. Pengar sätts in på
Anderssons konto hos Bank A samtidigt som lånet skapar en tillgång i form
av ett bolån på bankens balansräkning. Andersson har nu en tillgång i form
av en insättning hos Bank A. Pengarna som lånas ut till Andersson kommer
nu alltså att räknas in i den totala penningmängden eftersom de ägs av allmänheten: det blir nya pengar i systemet.
När Andersson ska betala för lägenheten förs pengarna över till Bergqvists konto som betalning för lägenheten. Om Bergqvist är kund hos en
annan bank kommer det att krävas att Bank A får låna pengarna av Bank B i
slutet av dagen eftersom Bank A kommer att sakna finansiering för bolånet
samtidigt som Bank B har ett överskott. Det betyder i sin tur att det måste
finnas en fungerande interbankmarknad, där Bank A kan låna pengar av
Bank B.
4 (Den svenska finansmarknaden 2013)
108
Detta innebär dock inte att bankerna kan öka penningmängden obegränsat – de kan nämligen inte låna ut hur mycket som helst. Utlåningen begränsas av ett flertal faktorer. Den första är att det inte finns en obegränsad
mängd kreditvärdiga låntagare i en ekonomi. Om bankerna lånar ut pengar
till icke kreditvärdiga låntagare kommer de att riskera kreditförluster. En
bank som får för mycket kreditförluster kommer att ifrågasättas av investerare, det vill säga både ägare och sparare, som leder till att de får problem
med sin finansiering. Insättare eller andra finansiärer begär tillbaka sina
pengar för att placera dem någon annanstans. I värsta fall kan en uttagsanstormning ske då fler och fler insättare vill ha ut sina pengar. Eftersom
banken inte har likvida medel för att förse alla insättare med pengar under
ett sådant scenario kommer ett sådant förlopp innebära problem.
Det andra är att banken kommer att välja att hålla en viss reserv i likvida medel för att inte hamna i en likviditetskris så fort någon gör ett uttag
från ett konto. Utlåningen är också beroende av allmänhetens efterfrågan på
kontanter. Ju mer av penningmängden som finns i kontanter desto mindre
pengar har bankerna att låna ut till nya låntagare.
Om många vill ha ut sitt sparande samtidigt, och banken inte kan låna
av någon annan bank, måste banken börja säga upp lån, så att låntagarna
betalar tillbaka det de lånat av banken.
Bankerna styrs även genom kapitaltäckningskrav, vilket innebär att de
för varje utlånad krona behöver hålla en viss mängd eget kapital. Detta begränsar utlåningen.
Likväl som penningmängden ökas genom utlåning så minskas penningmängden när låntagarna amorterar på sina lån.
Skapar JAK Medlemsbank pengar?
Precis som affärsbankerna, bokför även JAK Medlemsbank pengarna, när
en medlem får ett lån. Lånet bokförs på medlemmens konto och därmed
har betalningsmedel skapats. När medlemmen tar ut pengarna för att betala
huset, eller vad det är hen lånar till, flyttas pengarna över till en annan bank,
om inte säljaren också har ett konto i JAK Medlemsbank. När pengarna
flyttas, måste JAK ha en inlåning som täcker det senaste lånet. Någon annan
medlem presterar då sparandet. Som alla banker har JAK Medlemsbank en
inlåning som är större än utlåningen. Skillnaden är att JAK Medlemsbank
inte lånar på interbankmarknaden och kan heller inte gå ut på annan marknad för att låna pengar, där det kostar ränta. JAK är hänvisad till den in­
låning som medlemmarna har presterat. JAK omfattas liksom övriga banker
av den upptrappade regleringen av så kallad kapitaltäckning.
109
Attityder till kontanter
Svenska folkets attityder till kontanter
Enligt en undersökning 2013 om svenska folkets attityder till kontanter och
till digitala betalningsmetoder kan man se att kontanterna fortfarande har
en stark position som betalmedel i svenska folkets liv.5 Trots att det finns
betalsituationer där man föredrar andra betalmetoder finns ändå kontanter
där i bakgrunden, lite som en trygghet (nio av tio uppger att de har högt
förtroende för kontanter). En majoritet av de svarande ser kontanter som en
mänsklig rättighet. Vissa är därför skeptiska till avvecklingen av kontanter
och fyra av tio anser att attityderna kring det kontantlösa samhället är en
klassfråga. Om utvecklingen mot ett kontantlöst samhälle drivs på för hastigt eller aggressivt finns en risk för utanförskap. Trots ett högt förtroende
och utbredd användning av kontanter tror sex av tio personer att Sverige
kommer att bli kontantlöst (varav 2 % anser att vi redan är där). Antalet
betal­situationer, där man inte längre kan använda kontanter växer (lokaltrafik, parkeringsavgifter, banker, butiker).
Om utvecklingen mot ett
kontantlöst samhälle drivs
på för hastigt eller aggressivt
finns en risk för utanförskap.
Företagens attityder till kontanter
En undersökning av företagens attityder till kontanter gjordes 2014.6 En
majoritet av de tillfrågade företagen i undersökningen (54 %) svarar att kontantanvändningen i deras verksamhet har minskat under det senaste året.
Undersökningen visar att åtta av tio företag tillhandahåller kontanter som
betalmedel i sin verksamhet. Så även om kontanterna minskar i användning
är vi i långt ifrån vad som kan definieras som ett kontantlöst samhälle.
5 (Insight Intelligence, Lukas O Berg, 2013)
6 (Insight Intelligence, Lukas O Berg, 2014)
110
Det finns en tydlig skillnad mellan privatpersoners och företags vilja att
använda kontanter. Sex av tio svenskar svarar att de använder kontanter
som betalmedel varje vecka eller oftare. Åtta av tio föredrar kontanter när
de handlar på torg och marknader. Men endast ett av tio företag svarar att
de föredrar kontanter som betalmedel. Företags relativt låga vilja att hantera kontanter kan bero på att kontanterna blivit svårare att hantera eller
att sätta in på banken. Undersökningen visar att samtliga företagsgrupper
svarar att de i större utsträckning skulle föredra att ”banka” sina kontanter
genom personlig överlämning i disk direkt till bankkontor eller liknande,
jämfört med hur många som gör det idag. Här synes bankernas minskade
kontanthantering ha gått för snabbt i jämförelse med efterfrågan hos kunderna. Säkerhet är en viktig faktor vid val av betalmetod, anser vartannat
företag. Samtidigt är det lika stor andel företag som är oroliga för säkerhetsrisker kopplade till betalappar för smartphones som de är för säkerhetsrisker kopplade till kontanter.
Fördelarna med kontanter, enligt företagen, är att vem som helst kan använda kontanter närsomhelst. Det finns en vilja från många företag att tillmötesgå alla kunders behov. Samtidigt verkar det som om företagens egna
intressen kopplade till säkerhet och administration väger tyngre vid frågan
om vilken betalmetod man föredrar. Man kan se hur bankernas minskade
kontanthantering påverkar företagens vilja att hantera kontanter, vilket i sin
tur påverkar konsumenter som i stor utsträckning föredrar att använda kontanter. Det verkar med andra ord som om bankerna till stor del styr utbudet
av kontanter, som i dagsläget verkar minska snabbare än efterfrågan. Det är
dyrt att hantera kontanter.
Hur gör JAK med kontanter?
JAK Medlemsbank har ingen egen kontanthantering, men medlemmar kan
få tillgång till kontanter via sitt JAKort så länge det finns bankomater och
tillgång till kontanter i detaljhandeln.
Alternativa betalningssystem – alternativ valuta
Vad som är lokal valuta beror på vilket perspektiv man har.
När Sverige sade nej till att ingå i EMU och använda euro som valuta,
sade man ja till att behålla den svenska kronan. Till skillnad från de länder
som anslöt sig till EMU har Sverige sedan dess en lokal valuta, kronan, när
de andra länderna har en gemensam valuta, euron.
Idag kan vi se att lokala valutor både kan skapas i små lokalsamhällen
men digitaliseringen har också gjort det möjligt att skapa nya gränsöverskridande valutor.
111
Alternativa betalningssystem eller alternativa valutor skapas när förtroendet för det ordinarie betalningsmedlet saknas eller att själva betalningsmedlet saknas. Det kan också vara av praktiska skäl för att underlätta behov
av likviditet. De flesta som använder alternativa valutor har dessa som ett
komplement till ordinarie valutor. Alternativa betalningssystem och valutor
kan mildra lågkonjunkturernas effekter, då det kan vara brist på pengar. Det
finns också en kritik mot kostnaderna för de ordinarie betalningssystemen.
Att betala med kort innebär kostnader för butiker och i slutänden konsumenterna. Är valutan lokal gynnar den en lokal ekonomisk utveckling.
Några exempel
När JAK startades i Danmark hjälpte bönder varandra med att lösa in gårdarnas skulder. De skuldebrev som de då skrev sinsemellan kunde användas
som betalningsmedel. En lokal räntefri valuta skapades.
Skattunge handel i Orsa kommun är ett annat konkret exempel på hur
”pengar” skapas lokalt. Genom att byborna betalar sina inköp i förväg ger
man butiken likviditet att göra sina inköp och blir inte beroende av krediter.
På så sätt har man lokalt skapat ett sätt att betala med samma fördelar som
en lokal valuta ger. Man har samtidigt bidragit till, på samma sätt som affärsbankerna, att det känns som om det finns mer köpkraft. I samma stund
som jag har satt in 100 kr på banken, för butikens räkning, har butiken en
ökad köpkraft på 100 kr. Samtidigt har jag, som privatkonsument, uppfatt-
Skattunge handel i Orsa kommun är ett annat konkret exempel på hur ”pengar” skapas lokalt. Genom att byborna betalar sina inköp i förväg ger man butiken likviditet
att göra sina inköp och blir inte beroende av krediter. På så sätt har man lokalt skapat ett sätt att betala med samma fördelar som en lokal valuta ger.
112
ningen att jag har mina 100 kr kvar, tills jag har gjort mina uppköp. Pengarna har dubblerat sig under en period, ser det ut som. Man uppfattar att
köpkraften är 200 kr av samma 100-lapp, eftersom både butiken och jag
har 100 kr insatt. Butiken slipper samtidigt den dyra kortlösningen för de
kunder som betalar i förväg. Butiken behöver heller inte hantera kontanter i
samma utsträckning vilket innebär lägre risker för rån.
I Hedemora kommun har Dalern återuppstått som lokal valuta. Det är
bybor i Stjärnsund, Garpenberg, Kloster och Dormsjö som har skapat en
egen valuta då man är missnöjd med finanskriser och banker. Dalern kan fås
i sedlar eller innehav på konto och man använder dem för att betala tjänster,
mat, prylar, kurser och behandlingar som man köper och säljer till varandra.
Till alternativa betalningssystem hör kryptovalutor, som är världsomspännande digitala valutor. Kryptovalutor är ett uttryck för att många, utspridda
i hela världen, vill skapa ”neutrala” valutor där det inte finns någon centraliserad kontrollenhet. Det finns hundratals kryptovalutor. Den första och mest
kända är Bitcoin. Det fungerar istället som ett icke-hierarkisk nät (p2p, peerto-peer). Bitcoin har fått kritik på grund av att den snabbt drar till sig mycket
spekulation och kriminella pengar. Andra kryptovalutor, som Faircoin,
Litecoin, Dash och många fler, har kommit som en motreaktion på det.
Är betalningssystem en infrastruktur?
Infrastruktur är anläggningar som representerar stora investeringar och
som används dagligen av samhället. Framförallt avses system för transport av varor, personer och tjänster samt för energi och information. Till
infrastruktur brukar man först och främst räkna system som omfattar vägar
och järnvägar, elnät och andra energisystem, telenät och Internet, samt vatten- och avloppsnät. En stor politisk fråga är vem som ska äga och ansvara
för infrastrukturen. Fram till 1985 var det i allmänhet det offentliga samhället – staten och kommunerna – som ansvarade för utbyggnad och underhåll
av infrastruktur. Numera är infrastrukturen mer privatiserad och det är inte
självklart att viktiga samhällsfunktioner ska vara offentligt ägda.
System för att kunna göra betalningar har inte setts som en infrastruktur. Samtidigt behöver pengar transporteras i system som är tillförlitliga.
Det är lätt att göra en parallell och hävda att stora betalningssystem är en
infra­struktur. Ett fungerande betalningssystem är en viktig samhällsfunktion men har aldrig varit offentligt ägd. Det är de stora bankerna som äger
och förvaltar de stora betalningssystemen. Är det bra? Små banker har svårt
att komma in i systemet. Det har vi i JAK Medlemsbank erfarenhet av. Ändå
har staten agerat och räddat storbanker vid några tillfällen just för att de är
en viktig samhällsfunktion. Här finns flera viktiga frågor: Vem ska ha ansva-
113
ret för att betalningssystemen fungerar? Vem ska ta kostnaderna? Ska någon
kunna tjäna pengar på att vi behöver göra betalningar? Kan man tänka sig ett
betalningssystem som är offentligt ägt precis som järnvägen? På järnvägen
körs gods och personer av olika entreprenörer. På våra statliga vägar körs
persontrafik och lastbilar. Kan man tänka sig att betalningssystemen är järnvägar eller vägar och att bankerna är fordonen som transporerar pengarna dit
de ska? Bankens roll är i så fall att långivare ska hitta låntagare och tvärtom.
Monetär omställning
Olika definitioner av monetär omställning
Margrit Kennedy skrev om monetär omställning redan på 1980-talet och
då syftade hon på att penningssystemet ska befrias från ränta.7 Pengar utan
ränta blir ett betalningsmedel som tjänar alla, menade hon. JAK har sedan
starten betraktat sig som en del i rörelse för en sådan monetär omställning
och förvaltar nu en bankverksamhet utan ränta. Kennedy berörde inte problemen med hur pengar skapas.
Penningreformrörelsen
Penningreformrörelsen består av en mängd olika röster. Ursprunget till
idén om en penningreform är Chicago-planen som utformades av ekonomer
vid Universitetet i Chicago under åren 1933-1935. The Chicago Plan Revisited är en IMF-rapport från 2012 av Jaromir Benes och Michael Kumhof
som gjort Chicago-planen aktuell igen.8 Deras förslag, eller denna penning­
reform, innebär precis som Chicago-planen att banker måste ha full täckning för pengar som lånas ut. Med andra ord skulle det betyda att banker
inte längre tillåts att skapa pengar i form av krediter i samband med låne­
verksamheten, utan att pengars skapande ska vara något som respektive
länders centralbanker har monopol på. Fördelar med ett sådant system är
enligt författarna att det skulle bli lättare att få en jämn ekonomisk utveckling om penningmängden inte styrs av bankernas kreditskapande, att risken
för bankrusningar skulle elimineras samt att såväl statsskulden som privata
skulder skulle minskas drastiskt. Författarna lutar sig mot såväl ekonomisk
teori som historiska exempel och menar dessutom att reformen inte leder
till inflation utan att den tvärtom kan lägga grunden för en låginflations­
ekonomi.
7 (Kennedy, 2012)
8 (Kumhof, 2012)
114
I rapporten ”Grön ekonomi – genom grön tillväxt eller minskat
tillväxtberoende?” som är framtagen av Naturskydds­föreningen
skriver bröderna Anton och Simon Grenholm om att reglera
kredit­givningen: 9
”Grundidén, som nu alltså lyfts fram på nytt, är att bankerna
ska vara tvungna att finansiera alla nya lån med befintliga besparingar. Systemet skulle innebära att staterna tog kontroll
över makten att skapa pengar. Ett alternativt sätt att skapa
pengar skulle minska beroendet av tillväxt i ekonomin, åtminstone enligt vissa bedömare. Det finns också de som menar att
ett hållbart ekonomiskt system måste skapas utan både tillväxt,
ränta och inflation (se t.ex. Kennedy, 1993). Ett sådant synsätt
utgör grunden för t.ex. JAK Medlemsbank, en bank där medlemmarna både sparar pengar och lånar pengar utan ränta.”
Hur gör JAK?
Som tidigare nämnts fungerar i princip JAKs utlåning likadant som övriga
bankers utlåning. JAK Medlemsbank har därför, liksom andra banker,
möjlighet att ”skapa pengar” genom lån. Skillnaden är att JAKs utlåning
finansieras av räntefri inlåning och endast består av det som medlemmarna sparar. En annan skillnad är att JAK kräver amortering på alla lån och
att amorteringstiden i regel är kortare än i andra banker, vilket gör att de
pengar som är ”skapade” i ett lån, försvinner när lånet amorteras.
”Min grundläggande kritik riktar sig mot synsättet på pengar
som om det var möjligt att tydligt definiera vad som är pengar. Därigenom skulle det vara möjligt att ”kontrollera” denna
mängd genom att reglera bankutlåningen hårt. Min syn på
pengar är delvis en annan. Det är sant att huvuddelen av våra
privata skulder idag är bankskulder, men pengar kan anta
många former genom olika typer av skuldförbindelser och det
är just genom denna rörlighet mellan olika typer av skulder
som finansmarknaden bidrar med dynamik till samhällsekonomin. Jag menar därför att om man vill komma tillrätta med
ökande skuldsättningsnivåer i samhället måste man i första
hand påverka efterfrågan, det vill säga folks vilja att låna.
9 (Grenholm, 2014)
115
Risken är att man annars bara flyttar utlåningen från bankerna till en mindre hårt reglerad del av finansmarknaden.
Detta blir ännu tydligare för den del av finansmarknaden som
rör krediter till näringslivet.” 10
Oskar Broberg, forskare och författare till Konsten att skapa
pengar 11
Likviditetspyramiden
Ett sätt att förstå pengar och deras roll i samhällsekonomin är att illustera
det med en figur som vi kan kalla likviditetspyramiden. Vi tänker oss då att
du kan använda olika verktyg som betalningsmedel. Det kan vara sedlar och
mynt, men det kan också vara tillgodohavande på ditt konto eller kreditkort,
värdepapper, m.m. Det som är gemensamt är att du tror att du kan använda
dem för att köpa något. Så länge du har en tillit till att du kan köpa något för
pengarna så har de ett värde för dig. Om det visar sig att du inte kan köpa
något för pengarna så fungerar de inte som betalningsmedel. De har sjunkit
i värde eller har inget värde alls.
I en ekonomisk expansion ökar behovet av betalningsmedel. Detta till­
godoses genom att bankerna lånar ut mer och mer pengar. Bankerna skapar
alltså betalningsmedel genom att ge krediter, som vi nämnt förut.
Exempelvis kan ris vara viktigare
än guld när det är ont om mat.
10(Håfström, Dubbel hemvist, 2014)
11 (Broberg, 2006)
116
Syftet är att ”låna” från framtiden. Man tror att inköpet eller investeringen man gör ska ge tillbaka det man lånat till detta och förutsättningarna är
goda eftersom det är en ekonomisk expansion. På privatsidan kan man använda olika kreditkort eller medlemskort för betalningar. Ett annat uttryck
för människans uppfinningsrikedom är förutbetalda varor och tjänster. Om
du reser med Västtrafik och har laddat kortet med 100 kr kan du säkert byta
kortet mot något du behöver av en medresenär eller annan person som du
vet reser med Västtrafik. Den personen i sin tur kommer på något annat som
hen vill köpa av en tredje person. Den personen godtar kortet som betalning.
Västtrafiks kort har börjat cirkulera och skapar därför utrymme för tjänster
och varor att byta ägare. Ett betalningsmedel är skapat.
Stora företag eller t.ex. snabbväxande it-företag köper små företag genom
att betala med aktier. Dessutom ger företag ut aktier och obligationer genom
nyemission. I vissa sammanhang används värdepapper som pengar.
Olika betalningsmedel ger förutsättning för att en ekonomisk expansion
ska ske men det är själva framtidstron som ger betalningsmedlen värde.
Tillit ger pengar värde. Västtrafiks kort fungerar som betalningsmedel så
länge man har tillit till att företaget Västtrafik finns kvar.
När framtidstron sviker, när resurserna verkar sina, företag lägger ner
och det blir en ekonomisk tillbakagång minskar förtroendet för vissa betal-
Pengars hierarki – Likviditetspyramiden
Rörelse nedåt i expansiva tider
Rörelse uppåt i kristid
Sedlar
& mynt
Bankinlåning
Kreditkort
Obligationer
Medlemskort
Aktier
Förutbetalda varor
Personliga skulder
117
ningsmedel. Människor söker då trygghet och försöker sälja värdepapper
som tidigare var värdefulla att ha. T.ex. är glödheta aktier värdefulla den ena
dagen men inte den andra dagen. Det som växer fort kan också minska fort.
Man vill göra sig av med de betalningsmedel som är längst ner i lividitetspyramiden för att istället ha sådana betalningsmedel som är säkrare, t.ex.
inlåning i bank eller kontanter, som är längst upp i pyramiden. När människor mister förtroendet för betalningsmedel så sjunker de i värde. Samtidigt
krymper det ekonomiska handlingsutrymmet. Det blir svårare att köpa och
investera. Det blir en ekonomisk kris.
När man inte kan använda ett betalningsmedel, så är det inget betalningsmedel längre, oavsett om det är värdepapper, kreditkort, tillgodohavande på
ett konto eller kontanter. I tider av ekonomiskt begränsat handlingsutrymme blir det allra nödvändigaste hårdvaluta. T.ex. kan ris vara viktigare än
guld när det är ont om mat. Under den finansiella krisen i Argentina i början
av 2000-talet uppstod lokala initiativ för att byta varor med varandra, eftersom det inte fanns pengar.
Historiskt har endast människans fantasi satt gränser när det gäller att
uppfinna sätt att sätta sig själv eller andra i skuld. En viktig fråga är om det
ens går att kontrollera alla betalningsmedel.
Sammanfattning
Pengar är idag en del av vår infrastruktur och betalningar behöver göras
dagligen. Det finns olika historiebeskrivningar om varför pengar i form av
sedlar och mynt började användas. Ett vanligt sätt bland ekonomer att beskriva det är att sedlar och mynt infördes av praktiska skäl för att underlätta
utbytet av varor och tjänster. Andra, som t.ex. antropologen David Graeber,
tycker att det är ett felaktigt sätt att beskriva historien. Graeber menar att
vi bara kan förstå pengar om vi betraktar deras nära koppling till skuld.
Genom historien har skuldförbindelser spelat en stor roll för ekonomin och
dessa skuldförbindelser har sedan kommit att användas som pengar.
Penningmängden består till en liten del av sedlar och mynt som riksbanken producerar. Huvuddelen av penningmängden består av kontotillgodohavanden som till största delen är producerad genom lån som affärs­
bankerna ger ut. JAK Medlemsbank skapar också pengar genom utlåning.
Frågan ställs om det är lämpligt att skapandet av pengar borde ställas
under demokratisk kontroll. En motfråga är om det ens är möjligt. En tredje
fråga är vilken roll räntan och tillväxtberoendet spelar i skapandet av pengar.
Attityder till kontanter förändras och vi har rört oss mot ett kontantlöst
samhälle, vilket gör oss än mer beroende av de pengar som finns på olika
konton. Alternativa betalningssystem och valutor växer upp där människor
118
tappar tilliten till de ordinarie betalningsmedlen eller i avsaknad av dessa.
Förtroendet för betalningsmedel varierar i tider av expansion och i tider
av kris. Historiskt har endast människans fantasi satt gränser när det gäller
att uppfinna sätt att sätta sig själv eller andra i skuld.
Att prata om • Vilka spelregler tycker du det ska vara för att pengar ska fungera på ett
bra sätt?
119
120
11 Var finns ditt sparande?
I det här kapitlet tittar vi närmare på cirkulationen av pengar mellan de som
sparar och de som lånar. Hur ser länkarna ut? Vad blir skillnaden om länken
är en bank med ränta jämfört med en räntefri bank? Det finns banker som
låter dig veta vad dina sparpengar ska användas till. Du kan också skippa
länken och låna ut direkt till de verksamheter du gillar. Det kallas folkfinansiering.
Vem använder dina sparpengar?
Vem lånar dina sparpengar? Vems pengar lånar du?
Det finns olika sätt att spara pengar. Har du dem i sparbössan, vet du
säkert var de är och ingen annan kan använda dem. De ligger där till ingen
nytta. Lånar du ut pengarna till en vän så vet du ganska bra var de är och
vad hen gör med dem.
Du kan spara pengar på ICA-kontot eller Coop-kontot. Då använder ICA
eller Coop pengarna i sin verksamhet tills dess att du behöver använda dem
själv.
Vanligast är väl att ha pengarna på banken. Då lånar banken ut dem till
någon som du inte känner, men du kan ändå vara trygg att du får tillbaka
dina pengar, eftersom banken är expert på att sköta in- och utlåning. Går
banken i konkurs garanterar staten att du får tillbaks dina sparpengar upp
till ett visst belopp, eftersom staten vill att invånarna i Sverige ska känna sig
trygga i banksystemet. Dina sparpengar är inte öronmärkta och det blir banken som bedömer var de ska placeras och till vem och vad de ska lånas ut.
Banken är en länk
Bankerna slussar pengar från dem som tillfälligt eller långsiktigt har pengar
till dem som tillfälligt eller långsiktigt behöver låna pengar. Det kan vara
privatpersoner eller företag.
Bankerna kan också hjälpa dig att placera dina pengar i aktiefonder. På
121
Har du dem i sparbössan, vet du
säkert var de är och ingen annan
kan använda dem. De ligger där till
ingen nytta. Lånar du ut pengarna
till en vän så vet du ganska bra var
de är och vad hen gör med dem.
börsen förmedlas börsnoterade företags aktier. Någon säljer sina aktier och
du köper dem. Om ett företag vill ge ut nya aktier kallas det nyemission. Om
du köper nya aktier går dina pengar till företaget som på så sätt får ett tillskott i kassan, annars går de bara runt på en andrahandsmarknad. Placerar
du dina sparpengar i aktier får du vara beredd på att mista sparpengarna.
Den risken får du väga mot den utdelning och värdestegring du kan tillgodo­
räkna dig om allt går bra.
Banken fungerar som en länk mellan de som spar, alltså de som har
pengar över, och de som lånar, de som tillfälligt behöver mer än de har.
Banken hjälper till att hålla pengarna cirkulerande genom att slussa över
pengar till de olika lånebehoven.
Har du någon gång satt dig ner och funderat över hur du vill att länken
ska se ut? Hur vill du att dina sparmedel ska användas? Vems pengar vill du
låna?
Pengarna cirkulerar
Dina pengar, som du har i handen eller på ett konto, kan du använda på
två olika sätt. Det mesta går åt till din konsumtion av hyra, mat, kläder och
övriga inköp. Det du inte konsumerar, det sparar du.
Du har alltså två val; du väljer mellan att konsumera och att spara. Sparandet kan ske i madrassen, på bank, i aktier o.s.v. Sparandet är pengar som
du lägger undan för att konsumera senare.
Bilden med fiskebåten visar ett exempel på hur pengarna kan cirkulera
mellan dig, affären, fiskaren, banken och tillbaka till dig. En del av din konsumtion går till inköp av fisk. Det du sparar i banken går vidare till fiskaren
122
som behöver låna för inköpet av båten.
Fiskaren säljer fisk till affären som betalar för fisken. Fiskarens inkomster
ska täcka alla utgifter, däribland ränta, samt ge lön för arbetet.
När du kommer till affären för att köpa fisk och gör din betalning i kassan,
så är du med och betalar den ränta som du vid årsskiftet själv får för att du
sparat på banken.
Hur skulle bilden se ut utan ränta? Vilka effekter skulle det bli för dig? För
fiskaren? För affären? För banken?
Räntebanken som länk
Här kommer nu en mer komplicerad bild. Den visar penningströmmarna
mellan bank, hushåll och företag i ett samhälle med ränta.
Klyftorna i Sverige mellan de som har mycket och de som har lite är stora.
Här har vi därför delat upp alla hushåll i två grupper efter sparkapacitet och
lånebehov.
123
Hushåll med gott om pengar, 1 % av befolkningen
De kan välja hur de vill placera sitt sparande. Deras sparande är mycket
större än lånen de har. Hushåll som har gott om pengar placerar även sitt
sparande i fastigheter, värdepapper och valutor vilket är mer riskfyllt men
ger vinst, utdelning eller värdestegring om det går bra. Går det dåligt kan de
förlora pengar.
Övriga hushåll, 99 % av befolkningen
Hushåll med mer normal ekonomi. Sparar något eller inget. Många har lån
som är större än sparkapitalet.
I och med att de hushåll som har gott om pengar får en årlig ränta/avkastning på sitt sparande, kan de låna ut ännu mer nästa år. Räntan läggs
alltså till kapitalet och lånas ut igen, eftersom beloppen är så stora att de inte
kan konsumera allt. De övriga hushållen betalar räntorna som blir mer för
varje år om nyutlåningen fortsätter (räntepumpen).
124
Företag
Företagen betalar lön till hushållen. Företagen får betalningar från hus­
hållen för den försäljning de har. Företagen har också lån hos banken som
de betalar ränta på.
Banken
Bilden vill visa hur räntebanken är en länk mellan de två olika grupperna av
hushåll samt företagen. Begrunda alla pilarna. Kan du se vilken betydelse
ränteinbetalningarna från företag och hushåll har? Hur de faktiskt ökar de
rika hushållens sparkapacitet, som alltid kan spara mer än de lånar, medan
utrymmet för sparande i företagen och hushåll, med en mer normal ekonomi, minskar, eftersom de totalt sett alltid lånar mer än de sparar?
JAK Medlemsbank som länk
När JAK Medlemsbank eller en annan räntefri bank är länk mellan de som
sparar och lånar hamnar alla hushåll i samma grupp. Ingen kan berika sig
enbart för att hen har mycket pengar. Samma villkor gäller för alla oavsett
hur mycket du sparar eller lånar. När du sparar får du ingen ränta. När du
125
lånar betalar du en lånekostnad för bankens administration, utveckling och
långsiktighet.
Det som är viktigt att se i bilden, är att hushåll som inte behöver betala
höga marknadsräntor, kan prestera ett större sparande istället. Det är detta
som gör att hushållen på sikt kan bli mer oberoende och jämställda. Även
företag ska kunna bygga upp ett långsiktigt sparande istället för att ständigt
betala räntor.
Styra sparandet till bra verksamheter
Vill du veta vem som lånar dina pengar och vad de används till, finns idag en
mängd möjligheter att styra pengarna direkt till verksamheter du gillar. Det
kallas folkfinansiering, gräsrotsfinansiering eller crowdfunding. Du bestämmer helt själv till vem du lånar ut. Det finns inga mellanhänder med administrationskostnader eller vinstkrav, så effekten av ditt lån kan bli större än
om du väljer en tryggare väg att slussa ditt sparande. Du är ensam om att
göra bedömningen om du får tillbaka pengarna eller inte. Du tar en risk.
Ibland kan ju den risken vara värd att ta, för att verksamheten du vill stötta
är väldigt angelägen.
Vill du styra dina pengar till en bra verksamhet men vill att en bank ska
bedöma kreditvärdighet och betalningsförmåga kan du leta upp en sådan
bank. Sveriges båda medlemsbanker erbjuder möjligheter till att styra sparandet till verksamheter du gillar. Ekobankens affärsidé är att tydligt visa till
vilka verksamheter de lånar ut. JAK Medlemsbank visar också tydligt vilka
låntagare som behöver stöttning med sparande. Vi kallar det Stödspar.
Sammanfattning Många vill veta var deras sparade pengar är och vad de används till. Det
finns olika sätt att styra sitt sparande, direkt eller indirekt via en bank som
länk. Väljer du en bank som länk har det betydelse om du väljer en bank med
ränta eller en bank utan ränta på sparandet. Väljer du ränta, får de företag
som lånar, betala mer, vilket i sin tur påverkar priset på de produkter eller
tjänster de säljer. Vill du ha avkastning på dina pengar får du också betala
mer för din konsumtion.
I ett samhälle där all cirkulation av pengar belastas med ränta fungerar
banken som en resursöverförare från 99 % av hushållen till 1 % av hus­hållen.
I ett räntefritt samhälle är banken en länk mellan hushåll och hushåll samt
mellan hushåll och företag utan att belasta betalningsströmmarna med
ränta. Detta ger bättre möjligheter till både hushåll och företag att bygga
upp en mer långsiktig verksamhet.
126
Att prata om • Vad säger dig bilden på fiskebåten?
• Jämför bilden med penningströmmar mellan bank, hushåll och företag
med motsvarande bild på JAK Medlemsbank. Vilka likheter ser du? Vilka
skillnader ser du?
• Vilken är skillnaden mellan banksparande och riskkapital?
• Vilka fördelar och nackdelar har JAKs Stödspar för bygden? För spararna? För låntagaren? För JAK Medlemsbank?
127
128
12 En jämförelse mellan JAK och
traditionell bank
Det finns många sätt att jämföra banker på. Men JAK Medlemsbank är i
många avseenden unik. I det här kapitlet beskriver vi de punkter där JAK
Medlemsbank skiljer sig från andra banker.
Vem äger banken och vad är dess syfte?
Det finns i huvudsak tre olika ägandeformer för att bedriva bank; ekonomisk
förening, aktiebolag och stiftelse. Det är regeringen som bestämmer vem
som får bedriva bank och ger banken tillstånd för detta, en så kallad bankok­
troj. Varje bank behöver ett eget kapital som är en garanti för att banken
ska klara tillfälliga motgångar och därmed kunna bedriva en verksamhet på
lång sikt.
Syftet med en ekonomisk förening, dit medlemsbanker hör, är att verksamheten ska vara till nytta för medlemmarna. Ingen vinstutdelning sker.
Det behövs en god ekonomi som möjliggör en bra verksamhet, men inte
nödvändigtvis en hög vinst. Ett överskott varje år bygger upp det egna kapitalet, men är inte det prioriterade syftet med verksamheten. Syftet är medlemsnyttan. T.ex. satsar JAK Medlemsbank på en lånehandläggning där
medlemsnyttan är fokus istället för högsta möjliga vinst.
Syftet med ett aktiebolag är främst att ägarnas aktiekapital ska ge utdelning eller öka i värde. Målet med verksamheten är att ge vinst. Verksam­heten
är av underordnad betydelse. Banken vill ha lönsamma kunder. Kunder som
inte är lönsamma för banken sorteras bort.
Syftet med en stiftelse, i det här fallet sparbankerna, är att inrätta en
verksamhet som är bra för bygdens utveckling. Vinsten är av underordnad
betydelse. Här finns en likhet mellan stiftelsen och medlemsbanken som
företagsform, medan aktiebolaget skiljer sig då den sätter vinsten framför
verksamhetens nytta för brukarna, medlemmarna eller kunderna. I stiftelsen och medlemsbanken är nyttan med verksamheten alltid överordnad vin-
129
sten. En förutsättning för en god verksamhet är självklart en god ekonomi.
Men vinstkravet finns inte där som en belastning för verksamheten.
JAK Medlemsbank är en ekonomisk förening, vilket betyder att JAK är en
kooperativ bank, som fick bankoktroj 1997. Som kooperativ bank följer man
lagen om medlemsbanker. JAK är en av två medlemsbanker i Sverige. Den
andra medlemsbanken är Ekobanken, som är mindre än JAK. JAK har ett
visst samarbete med Ekobanken.
I en kooperativ bank är det medlemmarna som tillsammans äger banken.
Varje medlem äger banken lika mycket oavsett hur mycket man sparar,
lånar eller hur stora insatser man har gjort.
Förut var också Föreningsbanken, som ursprungligen hette Jordbrukskassan, en kooperativ bank. Föreningsbanken gav upp sin idé om medlems­
ägande när de tillsammans med Sparbanksrörelsen bildade Förenings­
sparbanken och blev aktiebolag. Numera heter de Swedbank.
Sparbankerna i Sverige var innan sammanslagningen med Föreningsbanken stiftelser. En stiftelse ägs inte av någon utan sköts enligt riktlinjer
från de som i starten bildade banken. Det finns några sparbanker kvar som
inte gick med i sammanslagningen till aktiebolag. De är fortfarande stiftelser som verkar i och för lokalsamhället. I de Sparbanker som fortfarande är
stiftelser, är styrelsen politiskt vald.
Alla storbankerna i Sverige är aktiebolag. I ett aktiebolag är det aktie­
ägarna som äger banken. Ägarna i ett aktiebolag har inflytande i proportion
till hur stort aktieinnehav de har. Den som äger mycket aktier har fler röster
än den som äger lite. Ägarna bidrar till bankens egna kapital med aktiekapital. Aktiekapital betalas aldrig tillbaka till en aktieägare. Vill man inte längre
ha kvar sina aktier får man sälja dem till någon eller på en marknad; börsen.
En aktieägare får oftast en årlig utdelning på sitt aktiekapital. Aktiekapitalet
är stommen i bankens egna kapital.
Alla medlemmar i JAK Medlemsbank äger alltså banken tillsammans
och är lika stora ägare. Medlemmarna bidrar med insatser istället för aktie­
kapital. Medlemmarnas insatser är stommen i JAK Medlemsbanks egna
kapital. Det egna kapitalet består förutom av medlemmarnas insatser också
av samlade överskott. För att få tillstånd att bedriva bank måste banken ha
minst ca 43 miljoner kronor i eget kapital (motsvarande 5 miljoner euro som
kursen var i december 1997, när JAK blev medlemsbank). Om det egna kapitalet skulle understiga detta belopp kan tillståndet att bedriva bankverksamhet ifrågasättas.
JAK får in insatser på två sätt. Dels betalar alla medlemmar över 18 år
en grundinsats på ett lägre belopp. Den är lika för alla och är det första man
betalar när man blir medlem. Låntagarna bidrar dessutom med en insats
130
motsvarande 6 % av lånet (2015). Låneinsatsen betalas tillbaka till medlemmen när lånet är återbetalt. Finansinspektionen ska lämna godkännande till
återbetalning av låneinsatserna. Om det egna kapitalet i banken börjar sina,
som det skulle göra om banken inte sköts ordentligt eller drabbas av för
stora kreditförluster, kommer Finansinspektionen inte tillåta utbetalning av
insatser. Låntagarna kan då mista en del av sina insatser eller få vänta på
dem, som de annars skulle fått tillbaka när de vara klara med lånet. Detta
har ännu inte hänt i JAKs historia. Det är också styrelsens ambition att det
aldrig ska hända.
Ägarnas inflytande på JAKs verksamhet är inte kopplat till hur stora insatser man bidrar med. En medlem har en röst, till skillnad från aktiebolag
där rösterna är kopplade till hur mycket kapital man satt in i verksamheten.
Varje medlem i JAK har en röst vid årsstämman, föreningens högsta be­
slutande organ. JAK Medlemsbank, liksom alla banker, ger sina ägare insyn
i verksamheten inför varje årsstämma genom sin årsredovisning.
JAK Medlemsbank
• Medlemmarna äger banken
• Syftet är nytta för medlemmarna
• Medlemmarna, främst låntagarna, bidrar med insatser till bankens egna
kapital
• Inflytande i förhållande till medlemskap: en medlem – en röst
• Insatserna ger ingen utdelning av bankens överskott
• Insatserna kan inte säljas, d.v.s. ingen handel med ägarandelar
• Insatserna för lån betalas tillbaka efter att lånet är tillbakabetalt
Bank AB
• Aktieägarna äger banken
• Syftet är vinst
• Aktieägarna bidrar med aktiekapital till bankens egna kapital
• Inflytande i förhållande till aktieinnehav
• Aktier ger utdelning av bankens vinster
• Aktier kan säljas på en marknad
Sparbank
• Ingen äger banken
• Syftet är nytta för bygden, vinsten är underordnad
• Det egna kapitalet byggs upp med vinster, ingen ägare som bidrar med
kapital
131
• Inflytande i proportion till den partipolitiska fördelningen i området
• Ingen utdelning av bankens vinster annat än till bra ändamål i lokalsamhället
• Ingen handel med ägarandelar
”I JAK Medlemsbank nyttjar vi varandra istället för att utnyttja varandra.”
Lotta Stålklint, anställd i JAK
Kund eller medlem?
I affärsverksamhet syftar verksamheten i första hand till att kunna dra
nytta av sina kunder. För att kunna dra nytta av sina kunder behöver man
marknads­anpassa verksamheten så att man producerar det som kunderna
vill ha. Ägare och kunder är olika personer, med olika intressen.
I JAK Medlemsbank finns egentligen inga kunder. Alla medlemmar är
ägare och nyttjar banken på olika sätt. De flesta är sparare, många är lån­
tagare och vissa använder bankens övriga tjänster. Som ägare i en kooperativ bank driver man banken till nytta för alla medlemmar i ett organiserat
system.
I vanlig bank
• Är du kund
I JAK Medlemsbank
• Är du medlem
Bankens intäkter och kostnader
För att en bank, liksom vilken verksamhet som helst, ska fungera krävs intäkter och kostnader. När intäkterna är större än kostnaderna går verksamheten med vinst/överskott. Är kostnaderna större än intäkterna går verksamheten med förlust/underskott. Både intäkter och kostnader skiljer sig
något åt i JAK jämfört med traditionella banker.
En traditionell banks största intäkter kommer från låntagarna då de
betalar räntor på sina lån. I JAK Medlemsbank kommer också de största
intäkterna från låntagarna, då de betalar en lånekostnad för sina lån. Alla
banker får också ränteintäkter när man placerar likvida medel, det vill säga
132
pengar som inte används, i andra banker eller verksamheter. Varje bank är
skyldig att hålla en betalningsberedskap så att sparare som vill kunna ta ut
sina pengar kan göra det. JAK Medlemsbank har placerat sina likvida medel
på ett sätt som överensstämmer med värdegrunden så som den beskrivs i
reglementet. Dessa placeringar ger ibland ränta till JAK.
Övriga banker söker mer aktivt efter placeringsmöjligheter som ger bästa
ränta mot en vägd risk. I JAK ska inte medlemmarnas pengar riskeras och
det finns ingen ambition att maximera avkastningen. JAK Medlemsbanks
medlemmar betalar även medlemsavgifter vilket ger intäkter till verksamheten. Övriga intäkter är avgifter för pantbrev och liknande som JAK Medlemsbank ordnar och betalar åt låntagarna.
En stor kostnad för den ”vanliga” banken är ränta till spararna eller till en
annan bank. Finns inte tillräcklig inlåning från de egna kunderna får man
låna pengar av Riksbanken eller annan bank. Hur stor räntan är beror på
aktuell styrränta eller marknadsränta. Kostnad för ränta till spararna har vi
inte i JAK. JAK går heller inte ut på marknaden och lånar kapital mot ränta.
Därför finns det inga räntekostnader i JAK.
Den traditionella banken, liksom JAK och alla andra verksamheter har
administrationskostnader för att bedriva verksamheten. Här är det säkert
inga stora skillnader mellan JAK och andra banker, annat än att medlemmarna ofta uttrycker att kostnaderna ska hållas nere i JAK. Det innebär
att JAK inte betalar ut bonusar, extremt höga löner eller annat som inte
är kostnadseffektivt för verksamheten. Det finns en ambition att vara så
miljövänlig som möjligt vilket ibland innebär högre kostnader. Det finns
också i medlemsbanken ett mycket större ansvar för att medlemmarna ska
vara tillräckligt insatta i sin egen bank för att kunna utöva inflytande liksom
för att kunna förmedla vad JAK är till andra intresserade. Därför har JAK
kostnader för folkbildning som ingen annan bank har. Det krävs en hel del
kostnader för information och opinionsbildning då JAK är unik och inte alltid lätt att förstå sig på. JAK har, till skillnad från andra banker, kostnader
för stöd till lokala aktiviteter liksom kurser, seminarier och mötesplatser för
medlemmar som jobbar ideellt med att bilda opinion och sprida kännedom
om JAKs idé och verksamhet.
JAKs administrationskostnader påverkas även av att amorteringstiden är relativt kort jämfört med andra banker. Lånen betalas tillbaka fort
och då ska pengarna lånas ut igen. Andra banker som har amorteringsfritt
eller väldigt långa amorteringstider behöver inte lägga ner resurser i samma
utsträckning för att låna ut.
Bankers kreditförluster är under normala år små. Vid ekonomiska kriser
och nedgångar är kreditförlusterna större. De uppkommer när låntagare
133
inte kan betala tillbaka sina lån. JAK Medlemsbank har i allmänhet haft
lägre kreditförluster än andra banker.
När intäkterna är större än kostnaderna går banken med vinst. Alla
banker som går med vinst betalar skatt på en del av vinsten. I vanlig bank
delas en del vinster ut till ägarna och en del stannar kvar i banken. I JAK
däre­mot stannar alla överskott kvar i banken. Ingen vinst delas ut. JAK
Medlemsbank är inte vinstdrivande men siktar varje år på ett överskott för
att bygga upp det egna kapitalet.
134
Med eller utan ränta i lånets kostnad
Varje låntagare betalar en lånekostnad oavsett om det är i JAK eller i annan
bank för det lån man tar. I vanlig bank kallar man lånekostnaden för ränta,
även om allt som ingår i lånekostnaden inte är ränta. Lånekostnaden för
JAKs låntagare är befriad från en räntebelastning. Däremot ingår kostnader
för bankens administration, folkbildning o.s.v. i lånekostnaden för lånet. Att
lånekostnaden är räntebefriad beror på att ingen sparare i JAK kräver ränta
på sitt sparande.
Lånekostnaden (räntan) du betalar till en ”vanlig” bank ska
räcka till bankens
1. Administrationskostnader
2. Överskott för att garantera långsiktighet
3. Kreditförluster
4. Ränta till inlånarna
5. Vinst till ägarna
Lånekostnaden du betalar till JAK Medlemsbank ska räcka till
bankens
1. Administrationskostnader
2. Överskott för att garantera långsiktighet
3. Kreditförluster
4. Ränta betalas inte
5. Vinst delas inte ut
Att vi i JAK Medlemsbank tycker det är meningsfullt att dela upp lånets
kostnader på det här viset, beror på att vi ser en ideologisk skillnad mellan
de olika delarna.
1. Administrationskostnader är kostnader för personal, datorer och allt
annat som behövs för att bankverksamheten ska fungera. Dessa kostnader är verkliga kostnader och naturligtvis befogade. Det finns en
ambi­tion i JAK att kostnaden för lån ska hållas så låg som möjligt. Alla
banker har administrationskostnader. Här finns också kostnader för utveckling och marknadsföring och i JAKs fall folkbildning.
2. Bankverksamheten bör ge ett överskott, en vinst, för att bygga upp
föreningens egna kapital. Alla banker behöver ett eget kapital för att få
bedriva verksamhet. Helst ska man ha ett eget kapital som är tillräckligt
stort för att möta år med nedgångar. Man kan se det som en slags försäkringspremie som ska garantera att JAK Medlemsbank blir långlivad
och oberoende av andra.
135
3. När låntagare, av olika skäl, inte betalar tillbaka sina lån, uppstår förluster. Vi kallar det kreditförluster. JAK Medlemsbanks personal har
genom tiderna varit måna om att säkerställa varje låntagares betalningsförmåga innan lånet utbetalas. En ambition är att medlemmarna
ska kunna betala tillbaka sina lån utan problem. För detta krävs en
gedigen lånehandläggning där varje låntagare tillsammans med lånehandläggaren bedömer betalningsförmågan. Låntagarna ska känna sig
trygga med att bedömningen är riktig. Denna satsning, att lägga ner
ordentligt med tid på lånehandläggning, har lett till att JAK Medlemsbank haft relativt små kreditförluster i jämförelse med storbankerna,
när man räknar på förluster i proportion till utlåning eller inlåning. De
flesta låntagare ställer också säkerhet för sina lån vilket gör att risken
för kreditförluster är mindre.
4. Alla andra banker jobbar med ränta för att få inlåning till banken.
Denna kostnad belastar sedan låntagaren som en del i priset för att få
låna. Räntan varierar och man vet inte hur den ändrar sig i framtiden.
Är det rörlig ränta har banken rätt att höja räntan vilken dag som helst.
Är lånet bundet ändras räntan vid bindningstidens slut. I JAK Medlemsbank betalar vi inte någon ränta till inlånarna (spararna). Därför
belastas inte lånekostnaden alls med någon ränta oavsett vilken marknadsränta det är.
5. Alla banker som är aktiebolag är vinstdrivande och planerar för utdelning till aktieägarna varje år. Någon vinst till ägarna är det inte fråga om
i JAK Medlemsbank, eftersom medlemmarna äger JAK Medlemsbank
tillsammans. Det finns ingen anledning till att dela ut vinster. Medlemmarna vill hellre ha så låg lånekostnad som möjligt.
136
I deklarationen kallas lånekostnaden ränta
När det är dags att deklarera är lånekostnaden för ett JAK-lån detsamma
som den traditionella bankens räntekostnad. I dagsläget får alla låntagare
dra av räntekostnader i deklarationen, för att kunna betala mindre skatt.
Det får även JAKs låntagare göra. Man fyller i beloppet för lånekostnaden i
rutan för ränta.
Att spara i JAK
Ju mer du sparar i en vanlig bank desto mer ränta får du. Räntan som du
erhåller från banken kan du utläsa av årsbeskedet från banken.
På de årsbesked du får från JAK Medlemsbank finns ingen ränta. Däremot framgår hur många sparpoäng du har samlat. Tiden spelar lika stor roll
som beloppet eftersom sparpoängen är ett resultat av både belopp och tid.
Sparpoängen anger din sparprestation.
Sparpoängen använder man om man vill ta ett lån. Om
man lyckas få ihop mer sparpoäng än vad man själv behöver kan man skänka poängen till någon som man vill
hjälpa.
I vanlig bank
• Får du en ränta på ditt sparande som är relaterad till
marknadsräntan och hur mycket du sparar
I JAK Medlemsbank
• Får du ingen ränta på ditt sparande oavsett marknadsränta eller storlek på sparandet
Försparande och eftersparande
Till skillnad från traditionella banker förutsätter JAK Medlemsbank att
medlemmarna tillsammans ska göra en sparprestation för att banken ska
kunna låna ut. Banken skulle inte fungera om alla ville låna och ingen ville
spara. Därför finns ett system för att hålla reda på var och ens sparprestation. Vi kallar det sparlånesystem.
För att stimulera medlemmarna att spara kräver JAK i regel en sparprestation för att man ska få ett lån. Andra banker lockar till inlåning med ränta.
Förut kallades sparlånesystemet för fördelningssystemet. Lånen fördelades efter hur många sparpoäng medlemmarna åstadkommit. Hur mycket en
medlem fick låna berodde på (förutom betalningsförmåga, kreditvärdighet
och säkerhet) även på hur mycket medlemmen lyckats prestera i sparande.
Numera är tvånget på att spara innan man får lån borta. Medlemmen ska
137
spara ihop lika mycket sparpoäng som motsvarar lånet, men kan göra det
efter att lånet är utbetalt. Vissa får hjälp av släktingar och vänner med sparpoäng.
Då JAKs inlåning har varit stabilt ökande under en längre period kan numera en låntagare enligt vissa kriterier få lån utan att behöva spara.
Försparande och eftersparande är termer som inte finns i vanliga banker. I JAK Medlemsbank kallas det som medlemmen sparar före ett lån
försparande. Försparande är fritt att ta ut när man önskar och är uppdelat
i Baskonto och Transaktionskonto. För Baskontona finns en möjlighet för
JAK att binda pengarna i 30 dagar.
Det medlemmen förbinder sig spara efter det att lånet är utbetalt kallas
eftersparande. Eftersparandet är bundet och är avtalat i skuldförbindelsen.
Det antal sparpoäng som försparandet och eftersparandet tillsammans ger
är lika många poäng som lånet kräver. Det går inte att ta ut eftersparandet
förrän låntagaren är klar med lånet och det är balans i sparpoäng, d.v.s. låntagaren ska ha presterat lika många sparpoäng som lånet krävde. Normalt
betalas eftersparandet ut någon månad efter att man är klar med lånet under förutsättning att man följt amorteringsplanen. Om man avbryter lånet i
förväg får man vänta på eftersparandet tills det blir sparpoängsbalans.
Ju mer försparande man presterar, desto mindre blir eftersparandet. Sparprestationen ska i poäng räknat motsvara lika många poäng som lånet fordrar.
Att värdera sparandet
Värdet av sparandet i sparpoäng bestäms av styrelsen, genom en spar­faktor.
Om sparfaktorn är 1 så är en sparad krona i en månad lika mycket värd
som en lånad krona i en månad, i sparpoäng räknat. Om det gemensamma
sparandet är mycket större än den gemensamma utlåningen ökar spar­
poängsunderskottet.
Det går i alla fall inte att låna ut mer än likviditeten tillåter, det vill säga
att det finns en inlåning. En medlem med jättemånga sparpoäng kan endast
få ett lån under förutsättning att det finns pengar att låna ut. Man kan aldrig
i förväg veta hur stor inlåningen är. Därför kan man inte förvänta sig ett lån
även om man har sparpoäng. I JAKs historia har det för det mesta funnits
gott om inlåning att låna ut, så det är mycket sällan vi hittills har råkat ut för
någon begränsning. Vid ett tillfälle, i början av 1990-talet, var det under en
period kö för att få lån.
Sparpoängens funktion är att tvinga fram en inlåning så att det finns
pengar att låna ut. Med sparpoängens hjälp kan man få en rättvisa mellan
medlemmar. Alla får lov att prestera ett sparande motsvarande poäng för
det lån man vill ha. I en miljö där det finns gott om sparande blir det möjligt
138
att låna ut, utan krav på sparpoäng. Det bygger på att det finns medlemmar
som sparar i JAK utan att de har tänkt låna själva. Många medlemmar väljer
att spara i JAK av ideologiska skäl.
I traditionella banker krävs inte låntagarna på ett sparande. Sparandet
uppbådas av andra kunder eller andra banker. I JAK Medlemsbank hjälps vi
åt att uppbåda sparandet.
I vanlig bank
• Behöver kunderna inte spara för att få lån
JAK Medlemsbank
• Förutsätter att medlemmarna gör en sparprestation
Är mitt sparande säkert?
Hur säkra mina insatta pengar är beror på hur skickligt banken drivs. Vi fick
under bankkrisen, 1992-93, erfara att fyra av de fem storbankerna hade gått
omkull om inte staten hade öppnat en bankakut. Bankerna fick via skatte­
medel hjälp med att täcka förlusterna som annars spararna hade fått betala
genom att mista sina sparade pengar. Det var minst 60 miljarder som betalades i rent bidrag. Krav på återbetalning fanns inte. Sedan dess har bankerna själva beordrats att bygga upp den särskilda fond som är inrättad som
en statlig bankgaranti.
Allt banksparande omfattas numera av den statliga insättningsgarantin.
Alla banker ska varje år betala in en viss summa till denna fond. Även JAK
Medlemsbank. Utbetalning från fonden ska göras till spararna först när deras bank har gått i konkurs.
JAK klarade sig helt utan hjälp under bankkrisen i början av 90-talet.
Kreditförlusterna har varit ringa under alla år förutom ett år under bankkrisen. Av JAKs årsredovisning framgår varje år hur stora kreditförlusterna
är. Det egna kapitalet är stabilt och kapitaltäckningen tillräcklig. Därmed är
risken för konkurs låg. JAK Medlemsbank har en osedvanligt god likviditet
och hög soliditet. Dessa siffror och andra siffror, som ger en bild av hur det
går för JAK, redovisas varje år i årsredovisningen under insyn av externa revisorer som utses av stämman. Även Finansinspektionen håller koll på JAK
Medlemsbank, liksom alla andra banker, i syfte att banken ska skötas på ett
sådant sätt att risken för att slarva bort spararnas pengar ska undanröjas.
Sedan kan varken JAK eller andra banker skydda sig mot massarbetslöshet och andra ekonomiska kriser när krisen väl infinner sig. Som bank kan
man dock verka mot en ekonomisk kris eller bidra till att utlösa den. JAK
Medlemsbank har valt att motverka ekonomiska kriser som utlöses av kortsiktigt vinstbegär. JAK verkar för en långsiktigt hållbar ekonomi.
139
Vanlig bank
• Omfattas av den statliga insättningsgarantin som skyddar spararnas insättningar
JAK Medlemsbank
• Omfattas av den statliga insättningsgarantin som skyddar spararnas insättningar
Rättvisa och likabehandling
I vanlig bank finns ibland en strategi för att få bankkunden att känna sig
unik och till synes få förmånligare villkor än de övriga kunderna. Några av
kunderna kan också förhandla sig till bättre villkor än övriga. Oftast är det
de som har mycket pengar som kan få höga räntor på det de sparar och låga
räntor på det de lånar. Småspararna däremot får oftast lägre räntor på sitt
sparande och får betala högre räntor på sina lån.
En medlem i JAK Medlemsbank kan inte förhandla sig fram till, eller
köpa, bättre villkor än någon annan medlem. Samma regler gäller för alla.
En medlem kan inte få bättre villkor på bekostnad av någon annan medlem.
Detta är fastställt i lagen om ekonomiska föreningar som JAK Medlemsbank
följer.
140
I vanlig bank
• Bankkunden kan förhandla sig till förmånliga villkor på bekostnad av övriga bankkunder
I JAK Medlemsbank
•Alla JAK-medlemmar följer samma regler, ingen medlem får bättre villkor på någon annans bekostnad
Annuitetslån eller rak amortering
I vanlig bank kan man välja mellan olika sätt att amortera. Oftast väljer man
annuitetslån eftersom beloppet då är detsamma vid varje betalningstillfälle.
I början av amorteringstiden är andel amortering liten och andel ränta stor i
betalningen. Mot slutet är det tvärtom; andel ränta är liten och andel amortering stor. Ju högre räntenivå, desto större är andelen ränta i början av
amorteringstiden.
Bild 1
Förhållandet amortering och ränta med annuitetslån
Förhållandet amortering och ränta med annuitetslån
40 000
35 000
Årskostnad i kr
30 000
25 000
20 000
Amortering
15 000
10 000
Ränta
5 000
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20
Amorteringsår
Bild 1 visar ett annuitetslån på 500 000 kr med en amorteringstid på 20
år och en ränta på 3 %.
141
Väljer man rak amortering är amorteringsbeloppet detsamma vid varje betalningstillfälle. Räntebeloppet är stort i början men minskar allteftersom
skulden minskar. Vid rak amortering blir månadsbetalningen stor i början
för att under amorteringstiden minska för varje år.
Detta medför att de flesta väljer annuitetslån som är lindrigare i början
men kostar mer totalt sett. De totala räntekostnaderna för annuitetslån blir
alltid större än för samma lån med rak amortering. I detta exempel blir lånekostnaden 15 000 kr mer för ett annuitetslån än ett lån med rak amortering,
förutsatt samma amorteringstid och samma räntenivå.
Bild 2
Förhållandet amortering och ränta vid lån med
rak amortering
Förhållandet amortering och ränta vid lån med rak amortering
60 000
Årskostnad i kr
50 000
40 000
30 000
Amortering
20 000
10 000
Ränta
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20
Amorteringsår
Bild 2 visar ett lån på 500 000 kr med rak amortering på 20 år. Med en
ränta på 3 %.
JAK Medlemsbank tillämpar idag rak amortering. Amorteringen är lika
stor vid varje betalningstillfälle. Det bundna eftersparandet är i regel
också lika stort vid varje betalningstillfälle. Lånekostnaden är störst i
början och minskar allteftersom att skulden minskar. (JAKs lån utvecklas mot fler valmöjligheter för låntagarna. Det kan i framtiden innebära
att även JAK inför lån där betalningarna är mer jämna över tiden.)
142
Bild 3
Förhållandet
lånekostnad,
och
bundet
Förhållandet
lånekostnad,amortering
amortering och
bundet
sparande
sparande för ett lån
i JAK
för ett
lån iMedlemsbank
JAK Medlemsbank
60 000
Årskostnad i kr
50 000
Bundet sparande
40 000
30 000
Amortering
20 000
10 000
Lånekostnad
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20
Amorteringsår
Bild 3 visar ett lån i JAK Medlemsbank på 500 000 kr.
I exemplet har en sparprestation gjorts i förväg. Om ingen sparprestation
har gjorts i förväg blir det bundna sparandet större och den totala årsbetalningen större. För ett sparfritt lån finns inget bundet sparande.
Den totala lånekostnaden för JAK-lånet i detta exempel är samma som för
lån i annan bank med rak amortering och en ränta på 3 %. Med ett annuitetslån blir den totala lånekostnaden 167 000 kr vilket är ca 15 000 kr mer.
Svårigheten med denna jämförelse är att förutse räntans storlek så långt
fram i tiden som 20 år.
I vanlig bank
• Du kan välja mellan annuitetslån eller rak amortering, där annuitetslån
alltid är dyrare
I JAK Medlemsbank
• Idag rak amortering, men möjlighet finns att införa annuiteter
143
Eftersparande bygger upp ditt egna kapital
Vid varje amorteringstillfälle betalar låntagaren till vanlig bank amortering
och ränta. Amorteringen är en avbetalning på lånet och räntan är kostnaden
för lånet.
Till JAK Medlemsbank betalar låntagaren amortering, lånekostnad och i
regel även ett eftersparande. Eftersparandet är ett bundet sparande på samma belopp varje gång. Eftersparandet motsvarar i poäng det sparande som
medlemmen inte gjort i förväg. Därför heter det eftersparande – sparandet
görs efter att lånet är utbetalt. Försparandet och eftersparandet tillsammans
uppgår till den totala sparprestation som gäller för lånet. Eftersparandet är
en möjlighet för låntagaren att under lånets löptid kunna bygga upp ett eget
kapital.
Det går inte att få ut eftersparandet förrän sparprestationen är fullgjord.
Det innebär att även om låntagaren löser in lånet i förväg, så måste efter­
sparandet stå kvar tills sparprestationen är fullgjord.
Sparpoängen för eftersparandet förbrukades i samband med att lånet utbetalades. Man får alltså inte nya sparpoäng på eftersparandet.
I tider med stor inlåning i JAK kan lån av olika slag införas utan krav på
sparande, t.ex. miljölån och sparfria bolån. Det är bättre att medlemmarnas
sparande lånas ut till medlemmarna än att de är placerade i statsskuldväxlar
eller i andra banker. Därför kan sparkravet minskas ibland.
I vanlig bank
• Normal inget krav på sparande
I JAK Medlemsbank
• I regel krav på sparande. Vissa lån är utan krav på sparande
144
Månadsbetalning
Vill du ha en hög eller låg månadsbetalning? Det är tre faktorer som påverkar hur stor månadsbetalningen blir:
1 Lånekostnad
Ju högre räntenivå, desto större månadsbetalning
2 Amortering
Ju kortare amorteringstid, desto högre amortering per månad
3 Krav på bundet sparande
I JAK Medlemsbank är vi unika med att kräva en sparprestation av lån­
tagaren
I vanlig bank har utlåningen ibland skenat iväg sedan avregleringen på
80-talet. Man har under en period krävt mindre och sämre säkerheter. När
det blev uppskärpning av säkerhetskraven började bankerna låna ut till väldigt långa amorteringstider eller till och med amorteringsfritt istället. Det
kan vid första anblicken för låntagaren ses som fördel att få låga månads­
betalningar. Det är dock väldigt kortsiktigt och till större fördel för banken
än för låntagaren. Det är tryggare för låntagaren att ha kunnat betala av sina
lån inom en överskådlig tid. I vanlig bank bör du som låntagare ta höjd för
kommande räntehöjningar. Amorteringstakt och räntenivå påverkar alltså
månadsbetalningens storlek i vanlig bank.
I JAK Medlemsbank vet du vilken lånekostnad du har under hela amorteringstiden. Vilken amorteringstid du väljer påverkar storleken på månads­
betalningen. Krav på bundet sparande är unikt för JAK och påverkar
månads­betalningen. Du tvingas till ett sparande som kan användas först när
lånet är avbetalt och det har blivit sparpoängbalans. Vissa lån är sparfria.
145
Att betala varje månad
I vanlig bank
Exemplet räknat på ett annuitetslån i vanlig bank på 500 000 kr att betalas
på 20 år, ränta 3 %
Betalning av annuitet bestående av amortering och ränta Total kostnad för lånet Effektiv ränta Sparat när lånet är slutamorterat 2 800 kr
166 800 kr
3,07 %
0 kr
I JAK Medlemsbank
Lånebeloppet är 500 000 kr och amorteringstiden 20 år
Lånekostnaden är 3 %
32 % av sparprestationen har gjorts i förväg
Amortering Bundet sparande Lånekostnad i snitt per månad
Summa månadsbetalning
Total kostnad för lånet Effektiv ränta Sparat när lånet är slutamorterat 2 083 kr
1 417 kr
628 kr
4 128 kr
150 600 kr
3,04 %
340 000 kr
Vid lägre marknadsräntor blir månadsbetalningen högre för JAK-lån än för
lån i vanlig bank. När räntorna är höga blir månadsbetalningen lägre för
JAK-lån än för lån i vanlig bank.
Det bundna sparandet, om det krävs, är efter fullgjord sparprestation
JAK-medlemmens eget tillgodohavande.
146
Det blir inga överraskningar.
Framtida betalningar
För ett vanligt banklån kan du välja bindningstid. Ett, två eller fem år är
vanligt.
Bankkunden vet vilken räntesats som gäller under bindningstiden. Bankkunden kan därmed planera sina betalningar fram till den dagen det är dags
att binda om lånet. Därefter vet hen inte vilken ränta det blir. Bostadslån har
mycket långa amorteringstider. Ingen kan säga hur räntan ska bli i framtiden. Det omöjliggör planering av sin ekonomi på lång sikt.
I JAK Medlemsbank, däremot, vet alla låntagare om sina betalningar tills
dess att lånet är helt och fullt betalt. Den överenskomna amorteringen och
eftersparandet är lika för varje betalning under amorteringstiden. Lånekostnaden är störst i början och minskar sedan. Lånekostnaden är oberoende av
markandsräntor och ändras inte. Det blir inga överraskningar.
I vanlig bank
• Osäkerhet om hur stora de framtida betalningarna blir
JAK Medlemsbank
• Vet säkert hur stora betalningarna blir under hela amorteringstiden
Till vem och till vad lånas insättarnas pengar ut?
Vem lånar de pengar du har satt in på en vanlig bank? Vet du det? Används
de till sådant du vill gynna? Används de till spekulation eller vapentillverkning? Vid exempelvis aktiefonder eller räntefonder kan en stor del av dina
147
sparpengar investeras i sådan verksamhet som du vare sig samtycker till
eller har kontroll över och insyn i.
Sätter du in pengar på JAK Medlemsbank lånas de ut till andra JAK-­
medlemmar, främst för boende och hushåll samt småföretagande. Du kan
också via Stödsparkonto styra ditt långsiktiga sparande till sådan verksamhet som du vill gynna.
Inlåningen från medlemmar i JAK Medlemsbank är i så stor utsträckning som möjligt utlånad till medlemmar. Den inlåning som inte lånas ut
till medlemmar placeras i andra banker och finansiella instrument. Målet
med dessa placeringar är att minimera risker av olika slag samt hitta placeringsformer som passar bankens mål och inriktning. Placeringarna ska följa
JAK Medlemsbanks mål och verksamhetsinriktning som den är beskriven i
bankens stadgar och reglemente
Vanlig bank
• Insättarnas pengar kan lånas ut till verksamheter du inte gillar
JAK Medlemsbank
• Medlemmarnas pengar lånas främst ut till andra medlemmar i föreningen
Likviditet
När medlemmar i JAK Medlemsbank vill ta ut en del av sina besparingar
måste de finnas lättillgängliga. Den likviditet (lättillgängliga pengar) som
JAK Medlemsbank håller motsvarar 10 % av medlemmarnas totala försparande.
För att pengarna lätt ska kunna flyttas över när medlemmarna vill göra
uttag och vid låneutbetalningar, är JAK Medlemsbanks likviditet placerad
på konton på andra banker, i statsskuldväxlar, hos kommuner eller liknande
placeringar.
Vanliga banker behöver inte ha samma likviditetskrav eftersom de alltid
har möjlighet till ett likviditetssamarbete med Riksbanken och andra banker
genom att betala ränta.
Vanlig bank
• Har möjlighet att skaffa likviditet genom att betala ränta
JAK Medlemsbank
• Är beroende av medlemmarnas sparande för sin likviditet
148
Risker
Bankerna lever med flera olika slags risker. P.g.a. av de återkommande finans­
kriserna har det blivit mer fokus på bankernas risker och regelverket för
banker har skärpts upp. Numera är alla banker tvungna att lägga resurser på
regelefterlevnad och riskhantering i mycket större utsträckning än tidigare.
Kreditrisken: En del av de pengar som banken lånar ut kommer inte tillbaka. Företag gör konkurs eller privatpersoner kan inte betala tillbaka. Har
banken lånat ut mot säkerhet så kanske säkerheten räcker till betalningen
för återstoden av lånet. För att minska kreditriskerna har reglerna skärpts
för utlåning i relation till låntagarnas säkerheter och detta redovisas regelbundet. JAK Medlemsbank har kreditrisker precis som andra banker. Skillnaden i kreditrisk beror på bankens riskaptit, d.v.s. hur stora risker banken
väljer att ta.
Likviditetsrisken: Kommer pengar in alltid att vara större än pengar ut?
Om pengar ut under en period är större än pengar in så kan det bli ebb i
kassan trots att banken har stora tillgångar. Tillgångarna är låsta i utlåning
till hushåll och företag. Vanliga banker har Riksbanken eller andra banker
som likviditetsutjämnare. Likviditetsrisken kan vara större hos JAK Medlemsbank än hos vanliga banker, eftersom Riksbanken inte fungerar som en
likviditetsutjämnare för räntefria banker. En likviditetsbrist kan uppkomma
om väldigt många JAK-medlemmar vill ta ut sitt sparande samtidigt. Då blir
det kö och de insatta pengarna kan betalas ut allteftersom amorteringar och
eftersparande kommer in.
Ränterisk: Räcker räntorna som kommer in under ett år till de räntor som
ska betalas ut? Är marginalen mellan in- och utlåningsräntan tillräcklig så
att det räcker till att täcka administrationskostnaderna och ägarnas avkastningskrav? Osäkerheten blir större när det är svårt att veta marknadsränteläget i förväg. I JAK Medlemsbank är ränterisken liten eftersom inga räntor
betalas till de medlemmar som sparar, men det måste finnas en marginal
som kan täcka administrationskostnaderna. Det är en stor lättnad för JAK
att ägarna inte har avkastningskrav vilket gör att marginalen kan vara lägre.
En kostnad som har med räntan att göra är om Riksbanken sätter en minusränta för de medel som placeras i statsskuldväxlar o.s.v.
149
Långsiktigt tänkande
I vanlig bank kan det gå att få ett lån väldigt fort. Man behöver ofta inte
planera så långt i förväg. Kraven kan vara att bankkunden flyttar över sina
övriga tillgodohavanden till banken men det krävs sällan ett långsiktigt sparande i förväg. I lågräntetider kommer man undan med ganska billiga lån.
Men om marknadsräntan går upp blir lånen dyra och totalt betalar man då
en ränta som kan bli flera gånger större än lånet.
I JAK Medlemsbank går det att få lån så fort man blivit medlem. Vid låg
räntenivå blir dock beloppet vid varje betalningstillfälle högre än hos vanlig
bank. Detta kan vara påfrestande för det vardagliga livet på kort sikt. Däremot är det förmånligt på längre sikt. Man kan med hjälp av eftersparandet
bygga upp ett kapital istället för att bli låneberoende. Går marknadsräntan
upp behöver man inte bry sig. JAK-lånet påverkas inte av detta.
Den stora skillnaden i JAK Medlemsbank jämfört med andra banker är
att vi i JAK har bestämt oss för en ekonomi utan ränta. JAK-lånen påverkas
inte av marknadsräntan. Är man kund i en räntebank får man följa med i
räntesvängningarna vare sig man vill, eller inte.
I vanlig bank
• Billiga lån när marknadsräntan är låg
• Dyra lån när marknadsräntan är hög
• Låntagaren tvingas ej att spara långsiktigt
• Omöjligt att planera sin ekonomi på lång sikt
• Du blir i regel aldrig ägare till ”ditt” hus. Det du hoppas på är att huset ska
stiga i värde
I JAK Medlemsbank
• Billiga lån oavsett marknadsränta
• Låntagaren kan tvingas spara på lång sikt, vilket medför att hen har
mindre pengar att röra sig med under lånetiden. Det medför också att
hen får möjlighet att bygga upp ett eget kapital
• Bättre ekonomi på lång sikt. Du blir ägare till ditt hus
150
Fördelning av kapitalet
I vanlig bank överförs hela tiden kapital, via räntan, från de kunder som
lånar till de som sparar och till dem som äger banken. I JAK Medlemsbank
överförs inte kapital mellan medlemmar. Medlemmar lånar av varandra
men det sker ingen omfördelning.
Vanlig bank
• Banken omfördelar kapital, med hjälp av räntan, från de som lånar till de
som sparar
JAK Medlemsbank
• Banken omfördelar inte kapital
Inflation
Några kanske tycker att de vill ha ränta på sitt sparande som kompensation
för att inflationen gör så att de sparade pengarna minskar i värde.
I JAK Medlemsbanks sparlånesystem, där medlemmarna både sparar
och lånar pengar, drabbar inflationen sparandet och lånen lika. Som sparare
blir man inte kompenserad och som låntagare behöver man inte kompensera andra. Genom balansen mellan sparande och lån blir inflationen neutraliserad.
151
Sammanfattning
Det finns många sätt att jämföra banker på. Även om bankerna liknar
varandra i stort så är JAK Medlemsbank i många avseenden unik. I det här
kapitlet beskriver vi de punkter där JAK Medlemsbank skiljer sig från andra
banker.
Först och främst är det ägandet och syftet med bankverksamheten som
skiljer bankerna åt. JAK Medlemsbank är ett kooperativ där medlemmarna
äger banken. Det finns bara ytterligare en kooperativ bank i Sverige; Ekobanken. Övriga banker är aktiebolag eller stiftelser. Nästa stora skillnad är
att de som sparar i JAK inte får någon ränta. Detta ger en skillnad i vad
som ingår i låntagarens kostnad för lån i JAK. Lånekostnaden för en låntagare i JAK innehåller inte räntor eller vinster som ska delas ut till ägare.
Vi tittar också närmare på hur JAKs kostnader och intäkter skiljer sig från
andra banker, liksom att förmåner som bonus och extremt höga löner inte
förekommer i JAK. JAK satsar på folkbildning till skillnad mot andra banker som bara har vanlig marknadsföring för att göra sig kända och attraktiva. Vi tittar lite närmare på vilka som får lån i JAK och tar även upp den
likabehandling som gäller för kooperativ och som är viktig i JAK. När det
gäller låntagarens åtaganden så beskriver vi hur månadsbetalningen ser ut
jämfört med vanlig traditionell bank samt skillnaden på annuitetslån och
rak amortering. Annuitetslån gör alltid totalkostnaden för lånet dyrare än
ett lån med rak amortering. En annan stor skillnad är hur man i JAK kan
vara säker på hur framtida betalningar ser ut, eftersom lånets kostnader inte
varierar med marknadsräntan. Det ger en trygghet och en framförhållning
som inte går att få i andra banker, där räntan är rörlig eller bunden på kortare
tider. JAK skiljer sig också från andra banker vad det gäller likviditetskrav
och risker i banken. JAK har ett mer långsiktigt tänkande än övriga banker
som har pressat sig själva in i ett mycket kortsiktigt tänkande. Vi avslutar
beskrivningen med några rader om hur inflationen påverkar sparande och
lån i JAK jämfört med andra banker.
Att prata om
• Vilka jämförelser tycker du är mest intressanta?
152
153
154
13 Religiösa skrifter om ränta
Vad sägs i de olika religionerna om skuld och ränta? Det verkar som om två
av de stora skrifterna; Koranen och Bibeln är samstämmiga i synen på ränta
och lån. Nedan följer några utdrag som visar på detta.
Korancitat och berättelser
Svensk översättning av Mohammed Knut Bernström
2:273-281 … De som ger av vad de äger, nattetid eller under dagen, i
tysthet eller öppet i allas åsyn, ska få sin lön av sin Herre och de ska inte
känna fruktan och ingen sorg ska tynga dem. De som livnär sig på ocker
ska uppstå till Domen lika ostadiga på benen som den som Djävulen med
sin beröring slagit med vansinne. De säger nämligen: ”Handel är inte
annorlunda än ocker.” Men Gud har förklarat handel lovlig och förbjudit ocker. Den som efter att ha fått kunskap om Guds allvarliga varning
upphör att bedriva ocker får behålla vad han dessförinnan vunnit, men
Gud ska fälla den slutliga domen över honom. Och de som faller tillbaka
i denna synd har Elden till arvedel och där ska de förbli till evig tid. Gud
utplånar vinsten av ockret men låter allmosornas värde växa. /…/ Frukta
Gud och avstå, om ni är sanna troende, från utestående ockervinst. Gör ni
inte det ska ni veta att ni befinner er i krig med Gud och Hans sändebud.
Men om ni ångrar vad ni gjort har ni rätt att återfå ert kapital; ni skadar
ingen och lider själva ingen skada. Och om den skuldsatte är i ett trängt
läge, ge honom då anstånd till dess han med lätthet kan betala. Men det
är bättre för er att efterskänka skulden – om ni visste vilken förtjänst som
ligger i detta! …
3:130. Troende! Livnär er inte på ocker som fördubblar och mångdubblar vinsten. Frukta Gud – kanske ska det gå er väl i händer.
155
Hadith – en berättelse från profeten Mohammads tid
Svensk översättning av Monjia Sonnius
1. Malik berättade för mig att han hörde att en man kom till Abdullah ibn
Umar och sa, ”Abu Abd ar-Rahman, jag gav en man ett lån och avtalade
att han skulle ge tillbaka bättre än vad jag givit honom.” Abdullah ibn
Umar sa, ”Det är ränta.” Abdullah sa, ”Det finns tre sorters lån: Ett lån
som du fritt lånar ut för att söka Allahs behag, och så får du Allahs behag.
Ett lån som du fritt lånar ut för att söka din väns behag, och så får du din
väns behag, och ett lån som du fritt lånar ut för att tillägna dig det som
är orent genom det som är rent, och det är ränta.” (Muwatta av Malik)
2. Abdullah ibn Umar sa, ”Om någon lånar ut någonting, låt det enda
villkoret vara att det ska betalas tillbaka.” (Muwatta av Malik)
Bibelcitat
Här följer några bibelcitat samlade av Dan Melander, teolog och nationell
samordnare för Svenska Kyrkans Miljövärn.
2 Mosebok 22:25 Om du lånar ut pengar till en landsman, till en nöd­
lidande i mitt folk, ska du inte göra som ockrarna och kräva ränta av honom.
Hesekiel 18 Den som är rättfärdig och handlar rätt … lånar inte ut pengar
mot ränta, han ockrar inte…
Hesekiel 22:12 ... du förtrycker och tar ränta. Du förtrycker din nästa och
roffar åt dig. Men mig har du glömt, säger Herren.
3 Mosebok 25:35 f Om din broder kommer på obestånd och inte längre
kan försörja sig, ska du ta dig an honom som man gör med en invandrare
eller en tillfälligt bosatt och låta honom bo hos dig. Du får inte ta ränta av
honom eller kräva mer tillbaka, ty du ska frukta Gud och låta din broder bo
hos dig. Låna inte ut dina pengar åt honom mot ränta. Och lämna honom
inte dina livsmedel för att kräva mer tillbaka. Jag är Herren er Gud, som har
fört er ut ur Egypten. (5 Mos. 15:7 f, Ps. 15:5)
Matteusevangeliet 5:42 … vänd inte ryggen åt den som vill låna av dig.
156
Skuldavskrivning och Jubelår
5 Moseboken 15:1-3 Vart sjunde år ska du avskriva skulder. Så ska avskrivningen gå till: Var och en som har en fordran ska efterskänka vad han
har att fordra, det som han har lånat en annan. Han får inte kräva sin broder
och landsman när skuldavskrivningen ha gjorts till Herrens ära.
Lukasevangeliet 6:33-36 Och ska ni ha tack för att ni lånar åt dem som ni
tror kan betala tillbaka? Också syndare lånar åt syndare för att få samma lån
tillbaka. Nej, älska era fiender, gör gott och ge lån utan att hoppas få igen. Då
ska er lön bli stor, och ni ska bli den högstes söner, ty han är själv god mot
de otacksamma och onda. Var barmhärtiga, såsom er fader är barmhärtig.
Om Penningbegär och girighet – grekiskans philargyria
Lukasevangeliet 16:11, 13 Om ni inte har varit trogna i fråga om den
oheder­liga mammon, vem vill då anförtro er det som har verkligt värde? …
Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.
Markusevangeliet 10:25 Det är lättare för en kamel att komma igenom
ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike.
Jeremia 5:26-28 Ty i mitt folk finns onda män, som fågelfångare binder de sina nät och gillrar fällor för att fånga människor. Som korgen fylls
av fåglar är deras hus fyllda av svek. Därför har de blivit mäktiga och rika,
skinande feta. Det finns ingen gräns för deras ondska, de dömer inte rättvist,
de driver inte den faderlöses sak till seger och hävdar inte den fattiges rätt.
Amos 8:4 ff Hör detta, ni som trampar på de fattiga och utrotar de svaga
i landet!
Sammanfattning
Några utdrag ur de heliga skrifterna Koranen och Bibeln visar att de är samstämmiga i sin syn på lån och ränta. Det är syndigt att ta ränta eller på andra
sätt berika sig på andras bekostnad.
Att prata om
• Varför tror du att ekonomiska spelregler tas upp i religionen?
• Känner du till något mer citat från någon religion som berör ränta eller lån?
• Varför tror du man har valt bort räntekritiken i den kristna västvärlden
idag?
157
158
14 Räntefrihet är inte nytt
Att ordna finansiering utan att ta ränta av varandra är gammalt och beprövat. Fortfarande idag sker räntefri finansiering i olika lokala grupper i hela
världen.
Sparklubbar
Exempel på räntefri finansiering som skett i det tysta är sparklubbar. De
finns jorden över och har varit den huvudsakliga finansieringsmöjligheten
för privatpersoner och små företag i brist på fungerande banker. De finns i
olika varianter och har egna namn på lokala språk ända från Kina, Indien,
Afrika och Sydamerika till Småland. I Burkina Faso heter det tontine, tibissiligi, pari och song-taaba, i Burundi heter det upato, i Taiwan heter det hui
och i Småland heter det kluns.1 På engelska finns ett samlingsbegrepp som
kallas Rotating and Savings Associations (ROSCAs).
Det går till så, att man hjälper varandra med att spara, att lägga undan
pengar, och genom det samarbetet ger man varandra räntefria lån.
Vi tänker oss följande exempel: Tio personer i en sparklubb träffas en
gång per månad. Varje deltagare lämnar 1 000 kr varje möte i en gemensam
pott. En person får ta med sig 10 000 kr hem efter första mötet, vilket motsvarar ett lån på 9 000 kr. Nästa månad, när de träffas igen, får denna person
amortera 1 000 kr och var och en av de övriga spara 1 000 kr. Vid möte
nummer två kan nästa person ta med 10 000 kr hem (lånet är 8 000 kr). Den
person som fick lånet första gången amorterar 1 000 kr och de övriga sparar
1 000 kr. När de gått varvet runt, har alla deltagare fått ta med ett belopp på
10 000 kr. Nio av deltagarna har fått ihop ett belopp motsvarande 10 000 kr
tidigare än om de själva sparat ihop till det.
1 (Lövfors, 1996)
159
Tabellen nedan visar en sparklubb med 10 personer som träffas en gång per
månad. Alla har med sig 1 000 kr till månadsmötet. Ali får med sig 10 000 kr
hem efter mötet som hålls i januari. Britta får med sig 10 000 kr hem efter
mötet som hålls i februari. Så fortsätter det varje månad tills alla i sparklubben har fått med sig 10 000 kr hem.
Person
Sparar/
amorterar
varje månad
Disponerar
Månad
Ali
1 000
10 000
januari
Britta
1 000
10 000
februari
Cecilia
1 000
10 000
mars
David
1 000
10 000
april
Elias
1 000
10 000
maj
Fatima
1 000
10 000
juni
Grace
1 000
10 000
juli
Hamed
1 000
10 000
augusti
Ib
1 000
10 000
september
Janet
1 000
10 000
oktober
Den person som var sist hade kanske lika väl kunnat sitta på sin egen kammare och sparat ihop till 10 000 kr rent tidsmässigt. Det är dock svårare att
spara själv. Genom att vara med i en sparklubb får man hjälp med att kunna
lägga undan en summa varje månad. Man får också hjälp med förvaring av
pengarna.
I vissa länder, i vissa sparklubbar, är beloppen inflationsskyddade. Det
betyder att man inte spar ett bestämt belopp utan ett belopp motsvarande
en bestämd mängd kaffe, majsmjöl eller liknande. Man ska t.ex. varje gång
spara lika mycket som 10 kg kaffe kostar.
Att ordna finansieringen via sparklubbar är ett gammalt och beprövat
system där ingen utnyttjar den andre. Systemet bygger på att man kan
träffas regelbundet och att man kan lita på varandra.
160
”Kvinnor i västafrikanska Senegal, där sparklubbar är mycket vanliga, menar att det är meningslöst och dumt att sätt in
pengar på ett bankkonto eftersom pengarna ligger orörliga
där. Genom sparklubbarna får deras vänner använda pengarna medan de själva inte behöver dem. Andra talar om varma och kalla pengar – varma är de som ständigt snurrar i
sparklubbar och ses som ett slags gåvor. Kalla är pengar som
bara blir siffror i ett kontoutdrag.”
Ur JAKs tidning Räntefri nr 3/96, av Maria Lövfors
Hur gör JAK?
JAK Medlemsbanks sparlånesystem bygger på samma idé som sparklub-
barna – alla lägger sparpengarna i en pott, alla har möjlighet att få ett lån ur
potten i tur och ordning och alla har i slutänden lagt lika mycket pengar som
de fått ut. Det som skiljer sig är att i JAK finns inget krav på att alla ska lägga
lika mycket pengar vid samma tidpunkt. Istället kan medlemmarna ta ut och
sätta in pengar när de vill på sina konton. För att hålla reda på hur mycket
var och en haft innestående räknar JAK med sparpoäng.
Sammanfattning
I brist på fungerande banker finns ett urgammalt system för att hjälpas åt
med finansiering av större inköp. Det finns i många länder. En grupp träffas
regelbundet och vid varje möte får en gruppmedlem ett lån medan övriga
sparar eller amorterar. Ingen ränta fördelas. JAK Medlemsbanks bankverksamhet grundar sig på samma idé.
161
162
15 Folkrörelse och folkbildning
Folkrörelserna i Sverige har bidragit till samhällsbygget. Den nordiska
tradi­tionen av folkbildning har understött folkrörelsernas möjlighet till att
påverka och delta i samhällsbygget. I de folkbildande folkhögskolorna och
studieförbunden har människor fått möjlighet att tillsammans med andra
diskutera sin egen och andras framtid i ett gemensamt samhälle. Man lärde
sig att organisera sig. I Sverige har vi en lång tradition av att förena oss för
att få förändringar till stånd. Det här kapitlet handlar om vad som kännetecknar en folkrörelse respektive folkbildning och vad i JAK som tyder på att
JAK är en samhällsbyggande kraft.
Vad är folkrörelse?
Vad är då en folkrörelse egentligen? Sverige är ett land vars samhällsutveckling till ett välfärdssamhälle starkt har påverkats av folkrörelserna och folkbildningen. Lars Svedberg fick ett uppdrag i början av 1980-talet av Statens
ungdomsråd att göra en utredning om folkrörelserna i Sverige. Han menar
att en folkrörelse kan karaktäriseras av följande kriterier:1
1. En folkrörelse ska ha en ideologi. Med ideologi menas en logiskt utvecklad idé. De idéer som en folkrörelse driver måste sättas in i ett sammanhang – en helhetssyn på samhället – och vara en idé om hur samhället
bör utvecklas.
2. En folkrörelse måste bilda opinion – opponera sig – motsätta sig det
den tycker är fel i vårt samhälle och kräva den förändring som den tror
på. Hur stark en opinion är, d.v.s. i vilken utsträckning beslutsfattare
tar hänsyn till den, är beroende av hur många som ställer sig bakom de
krav som förs fram.
3. För att en folkrörelse ska få ett inflytande på samhällsutvecklingen
måste den utgöra en viss numerär – bestå av en stor mängd medlem1 (Svedberg, 1981)
163
mar. Det exakta medlemsantalet kan inte uttryckas i siffror, men rörel­
sen måste omfatta en stor del av folket – därav folkrörelse – för att dess
krav ska uppfattas som uttryck för folkets vilja. Den rörelse som räknar
några tusen medlemmar kan sällan förmå samhället att lyssna på dess
krav. Däremot kan den rörelse som räknar hundratusen medlemmar
förvänta sig att samhället ska ta större hänsyn till vad denna del av
folket ger uttryck för.
4. En folkrörelse måste ha geografisk spridning – en organisation med
lokal­föreningar runt om i landet. Den rörelse som finns tillgänglig endast för en liten och begränsad del av landet (byalag, lokala aktionsgrupper) kan inte räknas som folkrörelse.
5. En folkrörelse ska vara öppen för alla. Ingen ska förhindras medlemskap
i en folkrörelse, förutsatt att man vill omfatta ideologin. De organisa­
tioner som erbjuder medlemskap endast till vissa individer, t.ex. Lions
Club och Rotary, kan inte betraktas som folkrörelser.
6. En folkrörelse arbetar demokratiskt. Det innebär att var och en – varje
medlem – ska ha samma möjlighet att väcka förslag och påverka beslut.
Arbetsformerna ska bygga på de grundvärderingar som vår demokrati
Aktiva JAK-medlemmar har bildat och bildar fortgående lokalavdelningar i hela landet för
att lokalt sprida den räntefria idén samt hjälpa andra att förstå hur banken fungerar. De
jobbar ideellt med folkbildning. Alla medlemmar i en folkrörelse är viktiga.
164
vilar på. Härmed blir folkrörelserna en demokratisk skola för medborgarna och ett forum där demokratin kan utvecklas vidare. Samhällsförändringar genom opinionsbildning sker med stöd av demokratiskt
fattade beslut.
7. En folkrörelse ska stå i en oberoende ställning till stat och kommun.
En oberoende ställning innebär att rörelsen har full handlingsfrihet,
bestämmer helt om sin egen verksamhet, inom ramen för samhällets
demokratiska principer och funktioner.
8. En folkrörelse ska innebära gemenskap. Det förutsätter att de som
kommer samman har något gemensamt som binder dem samman. En
folkrörelse måste omfatta ideologisk gemenskap, värdegemenskap.
9. Verksamheten i en folkrörelse ska ha kontinuitet i tiden. Tillfälliga
aktions­grupper är alltså i den meningen inga folkrörelser.
Vad är folkbildning? 2
Den moderna folkbildningens historia i Sverige börjar på 1800-talet. Då
startade de första folkhögskolorna, biblioteken, föreläsarföreningarna, bildningscirklar samt även tidskrifter och debattböcker.
De olika bildningsrörelserna växte fram parallellt med och i samarbete
med de nya folkrörelserna. De första folkhögskolorna bildades redan 1868,
medan de första studieförbunden tillkom i början av 1900-talet.
Folkbildning är utbildning och bildning för vuxna. Den är ”fri och fri­
villig” i bemärkelsen att människor själva väljer om och när de vill delta.
Folkbildning handlar om att så långt som möjligt anpassa kurser och studiecirklar efter deltagarna, om att utgå från deltagarnas förutsättningar och
behov. Det betyder att folkbildningens deltagare har stort inflytande över
vad och hur de ska lära. Några grundtankar är att deltagarna lär av varandra, att arbetsformerna är demokratiska och engagerande och att lärandet
är aktivt. Deltagarna söker och bygger sin egen kunskap – genom dialog,
interaktion och reflektion med andra. Kulturinslag är vanliga.
Folkbildningen bärs av idéer – om politik, religion, kultur och samhället.
Den nära kopplingen till folkrörelser och föreningar ger studieförbunden
och folkhögskolorna deras olika profiler. En stor del av folkbildningsarbetet sker i samarbete med de folkrörelser och andra organisationer som är
samarbetsparter eller medlemmar i studieförbunden eller huvudmän för
folkhögskolorna.
2 (Folkbildningsrådet, 2014)
165
Är JAK Medlemsbank en folkrörelse?
JAK har växt fram på grund av en väl utvecklad idé om räntans negativa
effekter för såväl individer som för samhället. De som startade JAK ville
förändra samhället till något bättre. Den från början lilla gruppen av människor, som diskuterade hur privatekonomin och samhällsekonomin påverkades av de växande ekonomiska klyftorna, ville visa på ett rättvisare system för finansiering. Efter dansk modell utvecklade en matematiskt begåvad
medlem ett svenskt sparlånesystem. Medlemmar anslöt sig från början för
att de sympatiserade med idén om att ränta var en orättvis företeelse och
man ville vara med och forma ett räntefritt samhälle.
Föreningen växte långsamt men säkert. I början av 90-talet växte föreningen allt fortare, främst genom att bankkrisen och den mycket höga räntenivån gjorde orättvisorna mer synliga. Många såg möjligheten att med JAKs
hjälp komma ur en knepig ekonomisk situation. Flera medlemmar ville lära
sig hur sparlånesystemet fungerade och var intresserade av att sprida kännedom om räntans effekter i samhället och idén om en räntefri ekonomi.
Det är de senare medlemmarna som är stommen i JAK och kommer ofta
från andra folkrörelser som de fortfarande är aktiva i, t.ex. miljörörelsen,
solidaritetsrörelsen, arbetarrörelsen, landsbygdsrörelsen o.s.v. Aktiva medlemmar har bildat och bildar fortgående lokalavdelningar i hela landet för
att lokalt sprida den räntefria idén samt hjälpa andra att förstå hur banken
fungerar. De jobbar ideellt med folkbildning.
Alla medlemmar i en folkrörelse är viktiga. Det sammanhållande är att
ens handling grundar sig i en idé. Att spara räntefritt, att låna räntefritt eller
att ordna ett lokalt informationsmöte är alla aktiviteter som gör att folk­
rörelsen JAK lever. JAK är en liten folkrörelse eller en del i en folkrörelse.
En stor folkrörelse kan påverka spelreglerna i samhället. För att folkrörelsen
ska växa behövs folkbildning.
Viktigt för folkrörelsen JAK
Under JAK-bokens tillkomst på 1990-talet diskuterades om JAK var en
folkrörelse. Vilken sorts folkrörelse i så fall? Några såg JAK som fröet till
en ny folkrörelse inom ekonomins område. Andra såg JAK som en del i en
folk­rörelse, eftersom de medlemmar som engagera sig i JAK ofta var aktiva
i andra folkrörelser också. Under diskussionen var vi överens om några avgörande punkter för att rörelsen JAK skulle kunna växa:
• att rörelsen bygger på frivillighet och att det finns ett känslomässigt engagemang. Rörelsen drivs framåt av de som brinner av intresse och känner
att de kämpar för något. En folkrörelse kan inte drivas av anställda.
166
• att rösterna och viljan kommer underifrån. Den som befinner sig uppe ser
inte hur systemet ser ut i verkligheten. Det blir en sannare verklighetsuppfattning och därmed en demokratisk rörelse med underifrånperspektiv.
• att folkbildning är en viktig del i rörelsen.
• att mänskliga kontakter är viktiga. Genom att träffas kan man ge varandra en bättre bild av vad man står för. Telefon, brev, och IT räcker inte.
Man behöver mötas fysiskt också.
• att en folkrörelse inte kan liknas vid de ideella organisationer av välgörenhetskaraktär som vi återfinner på kontinenten eller ”PlusGiroorganisationer” typ Greenpeace utan man påverkar och förändrar själv genom
att skapa, verka och vara.
Sammanfattning
Statens ungdomsråd har satt upp kriterier för vad en folkrörelse är. JAK
passar i mångt och mycket in på de kriterierna och valde på 1990-talet att se
sig själv som en folkrörelse och verka som en sådan. Det finns en grundidé
och en vilja att förändra samhället till det bättre. Föreningen ville vara en
förebild och ge medlemmarna möjlighet att skapa, verka och vara utefter sin
ideologi. Folkbildning gör att folkrörelsen växer.
Att prata om • Uppfattar du JAK Medlemsbank som en folkrörelse?
• Vad är positivt med en folkrörelse?
• Vad kan vara negativt med en folkrörelse?
• Hur kan man påverka/understödja en folkrörelse?
”Vad blir man när man går på er kurs?
– Vi anser att man är något redan när man börjar.”
Mats Matsson, folkhögskollärare, Molkoms folkhögskola
167
168
Ordförklaringar
amortering
avbetalning på lån
annuitet
vanligen belopp som regelbundet ska betalas av låntagare och som består av
ränta och amortering
annuitetslån
ett lån för vilket annuiteterna är lika ända fram till lånets slutamortering.
I början är ränteandelen stor och amorteringsdelen liten. För varje år minskas ränteandelen och amorteringsdelen ökar
BNP
förkortning av bruttonationalprodukten. Det sammanlagda värdet av de
varor och tjänster för slutlig användning som produceras för marknaden
och den offentliga sektorn i ett land under ett år
borgen
garanti, säkerhet; gå i borgen för någon betyder att ansvara för någons ekonomiska förpliktelser
borgensman
person som går i borgen
borgenär
fordringsägare, långivare
diskontera
dra av; minska. Att till en viss tidpunkt 0 diskontera värdet av en vid senare
tidpunkt utfallande inkomst A är att minska A i sådan grad att resultatet blir
ett nuvärde av A vid tidpunkten 0 (också kallat ett till tidpunkten 0 diskonterat värde av A)
effektiv ränta
den räntesats som medför att summan av alla betalningars nuvärden blir
lika med kreditbeloppet (vid tidpunkten för kreditgivningen). Något förenklat kan man säga att den effektiva räntan utgörs av den totala kredit­
kostnaden per år i procent av kreditbeloppet (med hänsyn tagen till att
skulden minskar). Det är obligatoriskt för alla banker att ange den effektiva
räntan vid varje låneexempel
eftersparande
ett regelbundet sparande som du som låntagare i JAK Medlemsbank förbinder dig att prestera under amorteringstiden
169
exponentiell tillväxt
accelererande tillväxt, med fördubblande ökning växande förlopp
kapitaltäckningsgrad
anger hur stort det egna kapitalet är i förhållande till tillgångarna när dessa
värderas utifrån risken för kreditförluster. Bland bankens tillgångar finns de
lån (krediter) som banken lämnat
kredit (med tonvikten på i)
1 lån 2 betalningsanstånd, 3 (ekonomiskt) förtroende, tillförlitlighet som
låntagare
likviditet
betalningsförmåga på kort sikt; god likviditet betyder gott om likvida medel,
d.v.s. betalningsmedel som kan frigöras omedelbart
lånekostnad
den kostnad en låntagare i JAK Medlemsbank har för sitt lån
monetär
avseende pengar
nuvärde
nuvärdet vid en viss tidpunkt 0 av en inkomst (eller utgift) A vid en senare
tidpunkt kallas också A:s till tidpunkten 0 diskonterade värde. Man brukar beräkna nuvärdet enligt en sådan formel att det med ränta och ränta på
ränta fram till utfallet av A blir lika med A. Exempel: Om man räknar med
räntesatsen 10 % per år, så är 100 kr i dag med ränta och ränta på ränta
under två år lika med 121 kr; alltså är det efter denna räntesats beräknade
nuvärdet i dag av 121 kr om två år lika med 100 kr. I detta exempel är nuvärdet lika med den framtida inkomsten gånger talet 1/1,21. Talet 1/1,21 kal�las diskonteringsfaktorn vid diskontering 2 år när diskonteringsräntan är
10 % per år. Mer generellt kan man beräkna det diskonterade värdet enligt
formeln
A/(1+r/100)t
A = inkomst eller utgift i kronor
r = räntesats i procent
t = antalet år mellan nuvärdesberäkningen och det att inkomsten eller utgiften inträffar
Nuvärdet vid tidpunkten 0 av en inkomst (eller utgift) A vid en tidigare tidpunkt (A:s kapitaliserade värde) är lika med A med ränta och ränta på ränta
fram till tidpunkten 0. Exempel: Med räntesatsen 10 % är nuvärdet i dag av
100 kr för två år sedan lika med 121 kr. Formel: A(1+r/100)t
170
oktroj
statligt tillstånd att bedriva bank
oligopol
marknadsform som kännetecknas av att antalet säljare är litet
rak amortering
ett lån med rak amortering betalas av med lika stor amortering varje betalningstillfälle
soliditet
gedigenhet; helgjutenhet; kreditvärdighet; förhållande mellan eget kapital
och det totala kapitalet i ett bolag eller ekonomisk förening
sparfaktor
sparfaktorn avgör hur många poäng en medlem i JAK Medlemsbank får för
varje sparad krona och månad på konto i JAK Medlemsbank. Ex 1 000 kr
på ett Baskonto under en månad ger dig 1 000 poäng om sparfaktorn är 1,0.
(1 000 x 1,0=1 000)
sparpoäng
är måttet på sparprestation gånger sparfaktor. Exempel 1 000 kronor som
sparas en månad på ett konto med sparfaktor 1,0 ger 1 000 sparpoäng
(1 000 x 1 x 1,0 = 1 000)
stödsparande
sparande i JAK Medlemsbank till förmån för en annan låntagare för att
gynna en önskad verksamhet. Kort beskrivning:
1. Någon form av lån till ett angeläget projekt som ägs av en förening eller
ett företag
2. Ett stödsparande som (i pengar räknat) är lika stort som lånet
3.En engagerad grupp människor håller ihop gruppen av sparare och lån­
tagare och kan beskriva projektets utveckling
4. JAKs roll i det hela är kreditprövning, kontoföring och banktillståndet
med dess trygghet för spararna
171
172
Litteraturlista
Kap 2
Dickson, L. S. (1992). Termer i Nationalekonomi – innebörd och sammanhang. Malmö: Liber ekonomi.
Lönnroth, J. (1993). Schamanerna. Arena.
Olsson, K. L. (1992). Optimum. Sveriges Utbildningsradio.
Kap 3
Ekonomifakta. (mars 2014). Ekonomifakta. Hämtat från ekonomifakta.se:
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Hushallens-ekonomi/
Hushallens-skulder/ den 28 maj 2014
Kennedy, M. (1991). Pengar utan ränta och inflation – ett bytesmedel som
tjänar alla. Göteborg: Korpen.
Kronofogdemyndigheten. (2014). Kronofogden. Hämtat från www.kronofogden.se: http://www.kronofogden.se/20135.html den 28 maj 2014
SCB. (Maj 2014). SCB, Statistiska Centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se den 28 Maj 2014
Winstrand, J. (den 8 maj 2014). Sveriges Riksbank, riksbank.se. Hämtat
från Ekonomiska kommentarer – Hur skuldsatta är de svenska hushållen:
http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Publicerat-franRiksbanken/Publicerat-om-bolan-och-hushallens-skuldsattning/2014/
Skingsley-Hushallens-skulder-under-lupp-/ den 19 juni 2014
Kap 4
Finansdepartementet. (den 15 april 2014). Regeringen.se. Hämtat från
Regeringskansliet: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/238778 den
28 maj 2014
Riksgälden. (den 19 augusti 2013). Riksgälden.se. Hämtat från Om riksgälden och vårt uppdrag: https://www.riksgalden.se/sv/omriksgalden/
statsskulden/ den 28 maj 2014
Kap 5
Kennedy, M. (2012). Occupy Money – Creating an Economy Where Everybode Wins. Kanada: New Society Publishers.
Wall, H. (1993). Pengarna eller livet – ett studiehäfte om u-ländernas
skuldkris. Uppsala: Kyrkornas U-foeum och Global ekonomi.
Williams, S. (2008). Unfinished business – Ten years of dropping the debt.
London: Jubilee Debt Campaign.
173
Kap 6
Danielsson, G. L. (u.d.). Räkna till max C.
Dickson, L. S. (1992). Termer i Nationalekonomi – innebörd och sammanhang. Malmö: Liber ekonomi.
Graeber, D. (u.d.). Skuld. De första 5000 åren.
Kennedy, M. (1991). Ekonomi utan ränta och inflation. Göteborg: Korpen.
Kennedy, M. (1991). Pengar utan ränta och inflation – ett bytesmedel som
tjänar alla. Göteborg: Korpen.
Konsumentverket – KO. (u.d.). Hämtat från Konsumentverket.se: http://
www.konsumentverket.se/Lagar--regler/ordforklaringar/ den 4 juni 2014
Lönnroth, J. (1993). Schamanerna. Arena.
Malmström, G. (1982). Bonniers svenska ordbok. Stockholm: Bonnier
Fakta Bokförlag AB och Biblioteksförlaget.
Riksbanken. (den 27 februari 2014). Riksbank. Hämtat från riksbank.se:
http://www.riksbank.se/sv/Ordlista den 9 juni 2014
Roine, J. (2014). Thomas Pikettys Kapitalet i det 21:a århundradet, sammanfattning – svenskt perspektiv. Volante.
Sören Bergström, K. S. (1996). Hållbar ekonomi. Borås: Utbildningsradion.
Wikipedia. (november 2013). Wikipedia. Hämtat från Wikipedia – Deflation: http://sv.wikipedia.org/wiki/Deflation den 10 juni 2014
Kap 7
Eklund, K. (1989). Vår ekonomi. Tiden.
Gunnarsson, W. (1994). Hushållens finansiella strategier – Några resultat
från en empirisk studie i ekonomisk psykologi och hushållens finansiella
beteenden. Stockholm: Stockholm School of Economics.
Kennedy, M. (1991). Pengar utan ränta och inflation – ett bytesmedel som
tjänar alla. Göteborg: Korpen.
Swedbank. (u.d.). Hämtat från Lyckoslanten: http://www.swedbank.se/
privat/bara-for-barn-lyckoslanten/om-lyckoslanten/index.htm den 5
juni 2014
Kap 8
Burton, M. (2008). Unravelling debt – The Economy, Banking and the
Case of JAK. Plymouth: Schumacher College & University of Plymouth.
Daly, H. E. (1989). For the common good. Boston: Beacon Press.
174
Nilsson, A. (2014). Ekonom. (A-M Svensson, Intervjuare)
Skånberg, K. B. (1996). Hållbar ekonomi – om hushållning och ordning
i företag och samhälle. Borås: Författarna och Sveriges Utbildnings­
radio AB.
Kap 9
Schlyter, C. (2013). Alternativa välfärdsmått.
Tengroth, m. fl. (2013). Att svära i kyrkan – tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Tillväxt-reflektera.
Kap 10
Broberg, O. (2001). Pengar – ett försök att förstå. Göteborg: Ekonomiskhistoriska Institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet.
Broberg, O. (2006). Konsten att skapa pengar – Aktiebolagens genombrott och finansiell modernisering kring sekelskiftet 1900. Göteborg:
Ekonomisk-Historiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs
universitet.
Den svenska finansmarknaden 2013. Riksbanken.se.
Graeber, D. (2012). Skuld. De första 5000 åren. Göteborg: Daidalos AB.
Grenholm, A. o. S. (2014). Grön ekonomi – genom grön tillväxt eller minskat tillväxtberoende? Naturskyddsföreningen.
Håfström, D. (2014). Dubbel hemsvist. Grus & Guld nr 3.
Håfström, D. (2014). Utmanarna. Grus & Guld nr 3.
Insight Intelligence, Lukas O Berg. (2013). Det kontantlösa samhället –
svenska folkets attityder till kontanter respektive digitala betalmetoder
2013. Stockholm: Insight Intelligence.
Insight Intelligence, Lukas O Berg. (2014). En kontant affär – svenska företags attityder till kontanter 2014. Stockholm: Insight Intelligence.
Kennedy, M. (2012). Occupy Money – Creating an Economy Where Everybode Wins. Kanada: New Society Publishers.
Kumhof, J. B. (2012). The Chicago Plan Revisited. Hämtat från IMF Working
Paper: http://www.imf.org/external/pubs/ft/wp/2012/wp12202.pdf
Wray, R. (1999). An irreverent overview of the history of money from the
beginning through to the present. Journal of Post Keynesian Economics,
s. 679-687.
175
Kap 14
Lövfors, M. (1996). Sparklubbar ger lån till vänner. Räntefri nr 3/96.
Kap 15
Folkbildningsrådet. Folkbildningsrådet.
Svedberg, L. (1981). Ej till salu. Statens Ungdomsråd.
176
Kan ekonomi vara uthållig och rättvis?
JAK-boken vänder sig till dig som vill veta mer om
JAK Medlemsbank och dess grundidé om räntefri
ekonomi.
Boken vill också utmana dig och andra att börja ifrågasätta nuvarande ekonomiska spelregler, ge underlag och frågeställningar för samtal om ekonomi och
finansiering.
ISBN 978-91-637-9783-5
