Skönhet ATHF01 Ht 2012 Skönhet? 1. 2. 3. 4. Det rä5a är det skönaste. Iak5a gränsen. Undvik hybris. Intet Bll övermå5. Skönhet? 1. Det rä5a är det skönaste. [God funkBon gör något vackert./Det moraliskt rikBga är det vackra.] 2. Iak5a gränsen. [Gå inte Bll överdriN. Det ordnade och harmoniska är vackert.] 3. Undvik hybris. [Less is more. SofisBkerat och avskalat är vackert.] 4. Intet Bll övermå5. [Det balanserade och sansade är vackert.] Skönhet? 1. 2. 3. 4. Det rä5a är det skönaste. Iak5a gränsen. Undvik hybris. Intet Bll övermå5. Gäller de5a idag? Enligt era egna ideal? Enligt arkitekturprofessionens förhärskande ideal ? Fult eller vackert? Fult och vackert? Fult och vackert? groteskt, humorisBskt, skrämmande, osmakligt, kvinnligt, manligt, barnsligt, snobbigt, folkligt vackert, fult, kitschigt, fräckt, fulsnyggt, elegant I begynnelsen var Platon… Pythagoras, Parmenides, Platon • MatemaBk och musik (och andra delar av världen, sfärernas harmoni) • MatemaBken är det bestående elementet • Världen kan förstås med förnuNet Pythagoras, Parmenides, Platon • Förändring förutsä5er icke‐varat (mellan e5 Bllstånd och e5 annat) • Icke‐vara kan inte förstås med förnuNet • Alltså är förändring omöjlig • Ändå lurar sinnena oss a5 tro på förändring • Lita bara på förnuNet! Pythagoras, Parmenides, Platon • Den sokraBska metoden • A5 inse det goda är a5 göra det goda (kunskap om dygden=dygd) • Idévärlden är den verkliga världen, sinnevärlden en dålig imitaBon • Idéerna får vi kunskap om genom a5 intuiBvt skåda i vårt eget inre – återerinring av det eviga Pythagoras, Parmenides, Platon • Idéerna är det bestående i en föränderlig värld • Det kroppsliga och sinnliga nedvärderas, det själsliga och förnuNet uppvärderas • MatemaBk uppvärderas • Harmoni och goda proporBoner är eviga idéer Idéer framför erfarenhet – ra/onalism Det goda(s idé) = det sköna = upphovet /ll det sanna Vackert och fult i Västerlandet • Pythagoras – matemaBk och talförhållanden Vackert och fult i Västerlandet • Pythagoras – matemaBk och talförhållanden • Platon – idéer (det sköna = det sanna = det goda) Vackert och fult i Västerlandet • Pythagoras – matemaBk och talförhållanden • Platon – idéer (det sköna = det sanna = det goda) • Nyplatonism och kristendom – proporBoner och talförhållanden utgår ifrån och speglar Gud Vackert och fult i Västerlandet • Pythagoras – matemaBk och talförhållanden • Platon – idéer (det sköna = det sanna = det goda) • Nyplatonism och kristendom – proporBoner och talförhållanden utgår ifrån och speglar Gud • Renässans – skönhet är harmonisk samstämmighet Vackert och fult i Västerlandet • Pythagoras – matemaBk och talförhållanden • Platon – idéer (det sköna = det sanna = det goda) • Nyplatonism och kristendom – proporBoner och talförhållanden utgår ifrån och speglar Gud • Renässans – skönhet är harmonisk samstämmighet • MatemaBskt beskrivbara former – skönheten förstås med förnuNet Konsterna under medelBden • Artes liberales (grammaBk, retorik, dialekBk och aritmeBk, musik, geometri, astronomi) • Artes vulgares eller Artes mechanicae (hantverk, nydgheter) Fria/sköna konster • Renässans – konstnärens status höjs, arkitekten blir designer • På 1600‐1700‐talen skiljs naturvetenskap/ teknologi från fri/skön konst • EsteBken grundas som filosofisk disciplin EsteBk Aisthesis ‐ percepBon, sinneserfarenhet det vetenskapliga studiet av skönheten i natur och konst förnimmelsekunskap (av aisthesis=förnimmelse) Lite estetikhistoria 1700-talet – den moderna estetikens begynnelse Kritik Diderot Lessing Addison Empirisk (psykologisk) filosofi Hume Home Burke Systembyggande filosofi Baumgarten Kant Hegel Immanuel Kant (1724‐1808) Kri$k av omdömeskra/en Tre typer av skönhet • Det goda exemplet • Det som väcker ointresserat behag • Det sublima Bridsk esteBk • • • • Addison, Hume, Burke m.fl. Smak – bildning och relaBvism The picturesque (det pi5oreska) Skönheten uppstår i mötet med det sköna Det moderna konstbegreppet • Upplysning (framstegstanken) och romanBk (längtan eNer det främmande) • Avantgardet • KreaBvitet som normbro5 Skönhet • från materiell egenskap Bll skönheten ligger i betraktarens öga • motsats Bll det fula (oharmoniskt, trasigt, smutsigt, på fel plats etc) • komplement Bll det sublima (överväldigande, skrämmande, fascinerande) [det pi5oreska, det groteska] Skönhetsideal och ‐uppfa5ningar har varierat Men de dominerande tankefigurerna har bestå5 DVS – Det Västerländska Skönhetsidealet • Symmetri, harmoni (talförhållanden), goda proporBoner • Helhet (idé som tänkande) • Icke‐sinnligt – rena linjer, enkelhet, misstänksamhet mot färg och ornament • Medvetet • Naturligt ‐ det verkliga, idéerna • Koppling Bll moral och hygien Det FuLA • • • • • • smutsigt trasigt komplicerat onödigt överlastat felplacerat • kopplat Bll det sinnliga och det kroppsliga • kvinnligt • fadgt • barnsligt Fult eller vackert?