Tillgänglighet Rekommendationer vid inköp av digitala resurser till pedagogisk verksamhet. Att bedöma en lärresurs tillgänglighet sett från olika aspekter kan verka svårt och invecklat, men det finns framtagna riktlinjer som ger god hjälp vid validering. WCAG Web Content Accessibility Guidelines är en internationell standard framtagen av W3C World Wide WebConsortium. Dessa riktlinjer, eller guider, pekar på hur en webbplats måste vara uppbyggd för att vara tillgänglig för fler människor. Anpassningarna kan ta hänsyn till personer med synnedsättning och blindhet, hörselnedsättning och dövhet, svårigheter till koncentration, epilepsi och andra funktionsnedsättningar. Riktlinjerna är sorterade under fyra huvudområden och ger bra ledning till hur man bör anpassa även andra digitala resurser och produkter. Foton: Gabriella Fromholt, copyright 2016 1. Möjlig att uppfatta 2. Hanterbar Innehållet måste presenteras så att alla användare kan uppfatta det. Det är viktigt att bilder och allt icke-textbaserat innehåll också kan presenteras i textform som sedan stöds av talsyntesfunktion, funktioner för punktskrift, symbolspråk och lättläst text. Layouten behöver vara enkel och tydlig och innehålla tillräcklig kontrast så att innehållet på en sida går lätt att urskilja från bakgrunden. Visuella dekorativa inslag på en sida skall vara utformade på ett sådant sätt att de inte stör exempelvis en talsyntesfunktion. Navigeringen måste vara tydlig och användaren bör kunna följa var på webbplatsen denne befinner sig och vägen framåt och tillbaka. Länkar bör vara tydligt angivna så att användaren vet vad som kommer att öppnas. Att alla funktioner går att komma åt från ett tangentbord är också viktigt och att tidsbaserad automatisk navigation går att styra manuellt. Innehållet får inte flasha runt och riskera att orsaka epileptiska anfall. Läs mer Läs mer 4. Robust 3. Begriplig Det är viktigt att texter och annat innehåll är lättbegripligt, läsbart och tydligt. Om språket är mer svårbegripligt än vad en högstadieelev lätt kan läsa (den språknivå en vanlig dagstidning har) bör det finnas en version med lättläst text. Användargränssnittet bör också vara tydligt, enkelt och förutsägbart. Det är bra om det finns funktion för att ångra senaste inmatning och en tydlig hjälpfunktion som är lätt att hitta. Att en resurs har inmatningsstöd som rättstavning och ordförslag är också bra och praktiskt för alla. Det här området handlar om uppbyggnaden av platsen/resursen både i kod och innehåll. Innehållet behöver kunna tolkas pålitligt och vara kompatibelt med många olika hjälpmedel och användarprogram. Läs mer Utvärdera tillgänglighet Läs mer Läs mer om W3C Läs mer om WCAG Läs en sammanfattad version av WCAG Läs mer om webbriktlinjer på svenska Se SPSM´s checklista för tillgänglighet: När tillgänglighetsanpassningen är otillräcklig : Möjlig att uppfatta Visuell tillgänglighet Vid inköp och användning av digitala verktyg behöver man titta på hur tillgängligheten är för synskadade och de som har visuella perceptionssvårigheter. Om inte anpassningar finns inom detta område bör man kontrollera att standarder används så att befintliga alternativa hjälpmedel kan användas t ex förstoringsprogram och talsyntes. Om de inte utgår ifrån standarder kan verktyget inte användas av de med synskada eller visuella behov. Anpassningar som underlättar visuellt: - - - Inställbara färger förbättrar möjligheten för alla att arbeta i verktyget. Svart text mot vit bakgrund är inte den bästa kombinationen för alla utan det bör finnas andra färgkombinationer att välja mellan. Förgrund och bakgrund ska lätt kunna urskiljas. Underlätta läsbarhet genom att kunna ändra typsnitt och storlek så alla har möjlighet att hitta den form som är mest läsbar. Bilderna ska också ha en placering och storlek som gör dem lätta att tolka. Bildinformation ska även ges som text. All information även den som lämnas via bilder bör finnas som text så talsyntes kan tolka den. - Lagra text i textformat. Det är viktigt att text är lagrad i textformat och inte i bildformat då hjälpverktyg endast tolkar textformat. Auditiv tillgänglighet I ett digitalt verktyg är de som är synskadade eller har lässvårigheter hjälpta av att information lämnas via ljud. Men det försvårar i sin tur för de som är hörselskadade eller döva så det ska finnas alternativ även i text. Här är vikten stor av att standardformat används på bild, film, ljud och navigation så alternativa verktyg kan användas. Anpassningar som underlättar auditivt: - - - - Texter läses upp är ett stort stöd för synskadade och de med läs- och skrivsvårigheter. Det som läses upp ska vara identiskt med den text som visas. Finns valmöjlighet att få uppläst text markerad allt eftersom är det stöd för lässvaga. Effektljud måste visas på annat sätt. Den som är hörselskadad eller döv behöver få effekter som vill påkalla användarens uppmärksamhet (t ex belöningar eller att något är uppnått) i form av bild eller text. Uppläst information ges även i textform. Nödvändigt för döva för att kunna ta del av uppläst information. Texten som återges ska vara identiskt med det upplästa för att även underlätta för svaga läsare. Talsyntesalternativ för inskriven text. Det underlättar för elever med synskada, läs-och skrivsvårigheter samt de som saknar tal om det som skrivs återges med talsyntes. Onödigt bakgrundsljud bör undvikas då det förvårar möjligheten att uppfatta information för de som är hörselskadade. Tillbaka Hanterbar Navigering För alla som har någon form av funktionshinder, fysiskt eller kognitivt, så är det extra viktigt att vara konsekvent i navigation, struktur och utformning av en webbplats. Tillgängligheten ligger i att användarna förstår hur webbplatsen fungerar. Det betyder inte att alla sidor måste se likadana ut, men liknande uppgifter ska utföras på samma sätt oavsett var på webbplatsen man befinner sig. Rekommendationer för konsekvent navigering: Låt hela webbplatsen ha samma utseende, funktionalitet och placering av menyer, sidhuvud, sidfot, knappar, kontroller och andra grafiska element. Om webbplatsens layout är konsekvent kan färgerna skilja sig mellan avdelningarna utan att påverka enhetligheten, så länge de enskilda elementen beter sig likadant och återfinns på samma ställe. Ibland passar inte innehållet på en viss webbsida in i den generella utformningen. Gör avsteg om de är motiverade utifrån användningen och syftet med sidan. Undvik att placera viktigt innehåll långt till höger på innehållssidor. Många användare missar information som ligger där eftersom det är en vanlig plats för reklam. Utvärdera om webbplatsen upplevs som konsekvent med användningstester. Källa: https://webbriktlinjer.se/r/29-var-konsekvent-i-navigation-struktur-och-utformning/ WCAG’s riktlinjer för navigering sorterar in i första hand under principen om Hanterbarhet, här följer rekommendationerna: Tangentbord - All funktionalitet är hanterbar via ett gränssnitt för tangentbord utan att det ska krävas särskild timing för varje enskild tangenttryckning. Det gör webbplatsen tillgänglig för de som har svårt att använda mus pga av ofrivilliga rörelser, av personer som använder talnavigering som ger tangentbordsinmatning, av musanvändare som kontrollerar skärmtangentbord OCH av de som behöver hjälpmedelsteknik som kan skapa simulerade tangenttryck. Tangentbordsanvändning är flexibelt och stöds omfattande av teknik och är därför tillgängligt för människor med olika funktionshinder – så länge som tangenttryckningar är tidsoberoende. En del enheter har inte stöd för tangentbord t ex en smartphone, men väl stöd för webb och kan uppnå tangentbordsnavigering via en mjukvara. Tillräckligt med tid - för att läsa och använda innehållet. Användaren ska därför kunna stänga av, justera eller utöka eventuella tidsgränser. Användaren ska kunna pausa, stoppa eller dölja för information som rör sig, blinkar, rullar eller uppdateras automatiskt. Krampanfall – Designa inte innehåll på ett sätt som kan orsaka krampanfall hos användare med epilepsi. T ex innehåll som flimrar snabbt under kort tid. Navigerbart - Tillhandahåll sätt att hjälpa användarna att navigera, hitta innehåll och avgöra var de är: o Möjlighet att hoppa över grupperat innehåll som upprepas på flera sidor. Använd sidtitlar på webbsidorna. o Automatiska förlopp bör undvikas eller i annat fall ha en möjlighet till manuell styrning av hastighet och repetition så alla har möjlighet att uppfatta det som sker. o Visuellt fokus måste visas tydligt vid navigering på en webbsida (oavsett vilket sätt du navigerar på) te x via invertering av färger eller ram. Det objekt som är i fokus ska lyftas fram visuellt. o Fokusordning – om navigeringsordningen påverkar betydelse eller användning, så ska fokuserbara komponenter få fokus i en ordning som bevarar betydelse och användning o Syftet med varje länk framgår av länktexten i sig själv eller av länktexten tillsammans med tydliggjorda länksammanhang. o Flera olika sätt att hitta en webbsida inom en uppsättning av webbsidor, utom när webbsidan är ett resultat av eller ett steg i en process. o Rubriker och ledtexter/etiketter beskriver ämne eller syfte. o Synligt fokus – användargränssnitt som styrs via tangentbord har ett sätt att visa var fokus är vid tangentbordsnavigering. o Det finns information om var användaren är inom en uppsättning av webbsidor. o Avdelningsrubriker används för att strukturera innehållet Källa: https://www.w3.org/Translations/WCAG20-sv/ Tillbaka Begriplig Navigering WCAG’s riktlinjer för navigering sorterar även in under principen om Hanterbarhet, här följer de rekommendationerna: Förutsägbart - Säkerställ att webbsidor presenteras och fungerar på ett förutsägbart sätt. T ex så att fokus på eller ändringar av inställningar av en komponent i inte leder till förändring av sammanhanget (om man inte förvarnas om det). Att navigering fungerar konsekvent på upprepade webbsidor. Förändring av sammanhang initieras enbart på användarens begäran eller så finns en metod/funktion för att stänga av sådana förändringar. Inmatningsstöd - Hjälp användare att undvika misstag och rätta till misstag. T ex identifiering av fel ska markeras och beskrivas i text/tal. Att det finns ledtexter/etiketter eller instruktioner när innehåll kräver inmatning från användaren. Att man kan förebygga fel i inmatning genom att Ångra, Kontrollera data, Förhandsgranska och Bekräfta. Möjlighet att välja ut information då för mycket information gör skärmbilden oöverskådlig. Finns det möjlighet att välja ut vad som ska visas är det lättare för alla att ta till sig informationen. Källa: https://www.w3.org/Translations/WCAG20-sv/ För att fylla på kunskap om hur människor med funktionshinder använder webben se exempel: https://www.w3.org/WAI/intro/people-use-web/Overview.html Tillbaka Robust Plattformsoberoende När ni ska välja program är plattformsoberoende en aspekt man behöver ta hänsyn till. Plattformsoberoende innebär att ett datorprogram, ett programmeringsgränssnitt eller en hårdvara är planerat att fungera oberoende av plattform. Javakodning är det mest oberoende formen att bygga program på. En webbaserad applikation är enklast att ta till samtliga plattformer och även lättast att testa tillgängligheten på. Plattform kan referera till processtypen eller till hårdvaran din app/ditt program används på. En vanlig plattform är Microsoft Windows som är byggd på något som kallas x86 architecture. MAC OS är däremot något som kallas cross-platform. Hårdvaruplattform refererar till datorn eller processorns uppbyggnad. Mjukvaruplattform refererar antingen till operativsystemet eller till programeringsmiljön. Java är ett exempel på oberoende programvara. Andra exempel på mjukvaruplattformar är: Android, BlackBerry, iOS, Windows mfl. Formatet på resursen styr hur plattformsoberoende det blir. Vi behöver skapa förutsättningar som inte kräver en viss hårdvara så som iPads eller en viss mjukvara som exempelvis Google Apps for Education. Webbappar blir alltmer vanliga och körs som namnet antyder i en vanlig webbläsare. Detta innebär att de är tillgängliga från alla enheter med en webbläsare men det finns dock inga garantier att de alltid fungerar på exakt samma sätt i alla webbläsare och från alla plattformar. En del produktionsprogram tillhandahåller en spelare för material och kurser som är producerat i programmet. Då kan man få ladda ner en app till sin mobila enhet som fungerar som spelare för flera olika material. För att spara poäng, statistik eller liknande behövs en funktion som särskiljer olika användare från varandra. För detta krävs att användare finns lagrade i en databas och att varje användare loggar in för sig. Vissa appar tillhandahåller användarhistorik och en del webbsidor kopplade till en databas fungerar på samma sätt. Om skolan har ett LMS med kursadministrativa funktioner kan vissa typer av kurser publiceras i LMS:et och distribueras till varje enskild användare. Om du har en app/programvara som inte är plattformsoberoende, vad gör man då? Man får då välja en annan programvara, välja en programvara som man har flest plattformar till eller dela plattform. Att välja mjukvara Det är viktigt att välja en resurs som går att använda på olika typer av hårdvara. Molntjänster erbjuds oftast i alla möjliga format så som appar, fast programvara samt på webben. De är alltså tillgängliga på många olika plattformar. När någon är i behov av ett hjälpmedel är det ofta så att den redan är van att använda olika typer av hjälpmedel. I sådana fall så underlättar det om tjänsten verksamheten använder sig av är molnbaserad så att användaren med speciella behov kan använda sig av de hjälpmedel denne är van att använda. Nedan följer exempel på sådant som är viktigt att reflektera över. Talsyntes - En talsyntes kan komma i många olika format. På Pc och Macdatorer finns det goda möjligheter att installera ett talsyntesprogram som ligger lokalt på datorn. Ipad har en inbyggd talsyntes som kan aktiveras under hjälpmedel i inställningar. Denna kan användas genom operativsystemet. Det finns även möjlighet att få bokstäver, ord och meningar upplästa vid skrift. Chromebooks fungerar så att man installerar olika typer av tillägg till webbläsaren chrome. Det finns ett antal olika talsynteser och rättstavningsprogram att välja på. Talsyntes är kanske det vanligaste hjälpmedlet som efterfrågas. Eftersom det är så vanligt så kan det också krävas en del arbete för att hålla det igång och uppdaterat. I de fall det inte finns tillräckligt med resurser för att administrera detta så kan det vara tidsbesparande att använda sig av ipad i verksamheten då talsyntesen redan är installerad och klar. Det är inte troligt att det går att hitta hårdvara och resurser som fungerar för alla individer oavsett svårigheter och funktionshinder. Därför ska det finnas möjlighet och resurser till att erbjuda specialanpassade lösningar till de med särskilda behov. Det är inte möjligt att ha en standardverksamhet som är tillgänglig för alla utan att göra speciella anpassningar. För att göra dessa anpassningar utan att behöva vända upp och ner på verksamheten så är det viktigt att det finns goda möjligheter att använda verksamhetens standardtjänster/program på olika enheter. Det behövs alltså ett anpassningsbart system. Vad krävs för att kunna använda en skärmläsare/talsyntes En skärmläsare eller talsyntes kräver information om de olika element som syns på skärmen för att kunna läsa upp dessa. Element så som bilder, knappar och symboler behöver ha kodad information som skärmläsaren kan läsa upp. Om bilder ska användas så krävs det alltså att man lägger till information om vad som finns med på bilden. Detta gäller även för element så som knappar. Tillbaka Utvärdera tillgänglighet Varför ska man testa tillgängligheten? En tillgänglig webbplats/app gör att människor med olika former av funktionsnedsättningar kan klara sig själva, vara oberoende av hjälp. Det kan exempelvis vara att en rullstolsburen kan beställa hem varor på webbplatser istället för att gå i affärer eller att en person som är synskadad kan kontrollera en elräkning på webbplatser istället för att be någon läsa pappersräkningar. Alla delar måste fungera för att webbplatsen ska vara och förbli tillgänglig och det vet du inte utan att testa din resurs. Uppfyller den tillgänglighetskraven? Kommer den att nå alla användare? Du kan testa din resurs på en rad olika sätt. Vara med från start och titta på eventuella ritningar, göra en WCAG 2.0 analys, redaktionellt test där man ser över rubriker och text, automatiska och manuella tester eller ett test med användare. Det går att läsa riktlinjerna för WCAG 2.0, anpassa sin resurs därefter och testa det manuellt med en skärmläsare. Men det kan vara rätt så tidskrävande. Det finns ett antal olika verktyg som kan testa och ge tips om hur man förbättrar sin tillgänglighet. Man inte bara kan förlita sig på dessa verktyg. Vissa saker, såsom kontrast mellan text och bakgrund, bör kontrolleras manuellt. Här är några av dessa: Tingtun Page Checker. En norsk tjänst som arbetar mot WCAG 2.0. Ger ett tydligt resultat med fel/varningar och en procentuell bild av hur tillgänglig en sida är. Har även bra hänvisningar till WCAG 2.0. CyntiaSays. Ett lite mer avancerat verktyg, där man kan testa sin hemsida mot olika standarder. Ger detaljerade svar som man kan gräva ner sig i ordentligt. Bra hänvisningar här också. Web Accessibility Evaluation Tool (WAVE). Ett enkelt och tydligt verktyg. Resultatet presenteras tillsammans med din hemsida, så du enkelt kan markera och se olika fel/varningar. WAVE kan även integreras med Firefox och Chrome. Checklista för tillgänglighet: http://axbom.se/checklista-tillganglighet Post- och Telestyrelsen (PTS) https://webbriktlinjer.se/testa-din-webbplats/ En manuell granskning där du får ta ställning till 19 olika frågor kring hur tillgänglig webbplatsen är. Enligt PTS går det inte att få ett korrekt resultat utan manuell granskning. Varje frågeställning innehåller detaljerad information om tillfrågad tillgänglighetsaspekt samt hur man går tillväga för att kontrollera det. Resultatet visar vad som måste förbättras, bör förbättras och vad som är godkänt utifrån officiella webbriktlinjer. Tydligt information ges inom varje område och det länkas vidare till riktlinjer och referenser. https://webbriktlinjer.se/testa-din-webbplats/automatiska-testverktyg/ https://webbriktlinjer.se/testa-din-webbplats/ http://usabilitygeek.com/10-free-web-based-web-site-accessibility-evaluation-tools/ Hur tillgänglig är appen på smartphonen och surfplattan? Testverktygen för tillgänglighet testar allt som spelas upp i en webbläsare, webbsidor, pdf:er och webb-appar. Men hur vet man att en native-app, på t.ex. en iPad fungerar för en person med någon typ av nedsättning? I ett välstrukturerat utvecklingsarbete av en app testas tillgängligheten under produktens framtagande, men tillgänglighetsanpassningen varierar stort mellan olika appar. På en surfplatta eller smartphone får användaren hjälp av de hjälpmedel som finns inbyggda i enheten eller i respektive app man använder. Så här fungerar det på en iPhone och iPad Det finns en rad olika hjälpmedel för synskadade och blinda i ios-enheten. Det kan vara skärmuppläsning, smarta navigationslösningar, diktering och mer. För hörselnedsatta finns videosamtal – Facetime, chattfunktioner, synliga signaler med ljus och vibration, anpassade hörapparater och mer. För motoriska svårigheter finns AssistiveTouch som kan anpassas efter förmåga med andra typer av gester på skärmen. Det finns också många andra sätt att ställa in skärmens tryckkänslighet och navigationsmöjligheter. För personer med funktionsnedsättningar t.ex. inom det autistiska spektrat finns ”guidad åtkomst” som gör att man kan ställa in tid för hur länge en app skall visas och avaktivera/aktivera hemknappen. För dyslektiker finns automatisk rättstavning, ordförslag och uppläsning av text. Det finns inställningar för olika dialekter och hur snabbt rösten skall läsa. Det finns en inbyggd ordbok för svåra ord i en text och i Safari-läsaren kan webbsidor skalas av från distraherande element och texten kan bli uppläst. Smarta telefoner och surfplattor med Android eller Windows har många liknande funktioner som ios. Läs mer om Tillgänglighetsverktyg i ios-enheter: http://www.apple.com/se/accessibility/ios/ Läs mer om tillgänglighet i Android-enheter: https://support.google.com/accessibility/android/?hl=sv#topic=6007234 Läs mer om hjälpmedel i Windows Phone: https://support.microsoft.com/sv-se/help/10664/windows-phone-accessibility-on-my-phone Tillbaka När tillgänglighetsanpassningen är otillräcklig Navigering Att designa för interaktion och navigering är inte det lättaste, det finns det många exempel på. Många funktionshindrade har mycket stor hjälp av digitala verktyg och webben i sin vardag – för till exempel kunna kommunicera, sköta beställningar, inköp och även ett arbete så därför är det av största vikt att det fungerar! Genom att följa standarder och de rekommendationer som finns så minskar risken för att ”man låser in sig” i webbplatsen. Om pedagogen vill använda sig av visst innehåll från en webbplats med “svår” navigering kan hen dela länkar till de exakta sidorna på webbplatsen i ett dokument så att alla elever hittar rätt. Otillgänglig text Om en text är lagrad som bild eller på andra sätt otillgänglig för en skärmläsare kan texten läsas in som en ljudfil till eleven. Om en textsida inte stöder zooming i bilden finns alternativet att ta en skärmdump på sidan och förstora den som bild. Då fungerar dock aldrig skärmuppläsning men kan ändå ha en funktion för en synnedsatt elev som läser själv. Textad film En del filmer på filmtjänster som YouTube kan vara märkta med CC (closed caption). Detta innebär att de har dold textning som kan visas vid en knapptryckning. Om filmen i ett lärmaterial inte har textning kan pedagogen leta efter liknande innehåll med textning från en filmtjänst. Det kan dock vara svårt att hitta textning av filmklipp med svenskt tal på YouTube eftersom automatisk textning endast fungerar med de större språken. Tillbaka Artikeln framtagen av: Anna Fellström, Mathias Persson, Anna Westling, Nina Martinell och Gabriella Fromholt Foton: Gabriella Fromholt och CC 0 Public Domain