Document

SAMHÄLLSLÄRA 4
EUROPEISKHET
OCH
EUROPEISKA UNIONEN
FAKTA OM EUROPA
• STATER OCH
UTSTRÄCKNING (KARTA)
– 45 LÄNDER
• BEFOLKNING (2006)
– 730 MILJONER
• SPRÅK
– TRE STORA
SPRÅKGRUPPER
• ROMANSKA, GERMANSKA,
SLAVISKA
– DRYGT 30 (TALADE SPRÅK)
• MEDLEMSSTATER I EU
(KARTA)
– 27 LÄNDER
– KROATIEN, MAKEDONIEN
OCH TURKIET KANDIDERAR
FÖR MEDLEMSKAP
– NORGE, ISLAND OCH
SCHWEIZ HAR VALT ATT
STÅ UTANFÖR EU (ees-avtal)
• BEFOLKNING INOM EU
– 478 MILJONER INVÅNARE
STÖRST OCH BÄST
• STÖRSTA YTAN
– EUROPA : RYSSLAND
– EU : FRANKRIKE
• STÖRSTA BEFOLKNINGEN
– EUROPA : RYSSLAND (145)
– EU : TYSKLAND (89)
• FOLKRIKASTE STADEN
– EUROPA : MOSKVA (13,5)
– EU : LONDON (8,5)
• LÄNGSTA FLODEN
– VOLGA 3531 km (DONAU I
EU 2860 km)
• HÖGSTA BERGET
– ELBRUS I RYSSLAND,
5642m (MONT BLANC I EU,
4810m)
DEN EUROPEISKA
IDENTITETEN
• ANDLIGA ARVET BASERAS
PÅ :
– HELLENISMEN
• SOCIALT OCH KULTURELLT
MÖNSTER SOM BYGGER PÅ
GREKISK TRADITION (BL.A.
TÄNKANDET, EXISTENS OCH
KONST)
– ROMERSKA RÄTTEN
• KOM ATT PÅVERKA
UTVECKLINGEN AV HELA
EUROPAS RÄTTSSYSTEM
(BL.A. HÖRANDE AV PARTER)
– KRISTENDOMEN
• FORMADE LIVSSYNEN OCH
VÅRA ETISKA GRUNDER
EUROPEISKA
UNIONEN
• EU BASERAR SIG PÅ
PRINCIPERNA OM:
– RÄTTSTATEN
– MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
– RESPEKT FÖR
GRUNDRÄTTIGHETER
– DEMOKRATI
TANKARNA KAN HÄRLEDAS
TILL BL. A. JOHN LOCKE,
IMMANUEL KANT OCH ANDRA
SAMHÄLLSFILOSOFER
EU:S
GRUNDLÄGGANDE
UPPGIFTER
• TRYGGA FRED
• SKAPA EKONOMISKT OCH
SOCIALT VÄLSTÅND
• SKAPA SÄKERHET OCH
POLITISK STABILITET
EU:S MÅL
• SKAPA EUROPEISK
SAMHÄLLSMODELL SOM
BYGGER PÅ
– NATIONELL KULTUR
– NATINOELL MÅNGFALD
– NATIONELL IDENTITET
– NATIONELL STYRELSE
– EUROPEISKA
GEMENSAMMA
VÄRDERINGAR
FÖRVERKLIGAS
GENOM
• BALANSERAD
UTVECKLING
• HÅLLBAR URVECKLING
• FRI RÖRLIGHET FÖR:
– PERSONER
– VAROR
– TJÄNSTER
– KAPITAL
– PLACERINGAR
EU:S FÖRDRAG
• KOL- OCH STÅLUNIONEN
1951
• ROMFÖRDRAGET 1957
(EEC)
• FUSIONSFÖRDRAGET
1967 (EG)
• ENHETSAKTEN 1987
• MAASTRICHTAVTALET
1993 (EU)
• AMSTERDAMFÖRDRAGET
1999
• NICEFÖRDRAGET 2004
• LISSABONFÖRDRAGET
2007 (I KRAFT 1.1 2009)
KONSTITUTION FÖR
EUROPA?
• ANSES AKTUELL OCH AV
NÖDEN DÅ
VERKSAMHETEN:
– BYRÅKRATISERATS
– MEDLEMSSTATERNAS
ANTAL ÖKAT
– NYA UPPGIFTER
TILLKOMMIT
– NYA UTMANINGAR
UPPSTÅTT
• INTE GODKÄNNTS ÄNNU
EU-HISTORIK
• FRÄMSTA
FÖRESPRÅKARE:
– ALTIERO SPINELLI
– JEAN MONNET
– ROBERT SCHUMAN
• MOTIV:
– ETT GEMENSAMT
AGERANDE ÄR MER
EFFEKTIVT ÄN OM LÄNDER
VERKAR ENSKILT
– SAMVERKAN MOTVERKAR
KRIG
OMRÅDEN DÄR
GEMENSAMT AGERANDE
ANSES VIKTIGT ÄR:
– INRE MARKNADEN
• FRI RÖRLIGHET FÖR
KAPITAL,VAROR, TJÄNSTER
OCH MÄNNISKOR
– GEMENSAM
JORDBRUKSPOLITIK
– GEMENSAM
HANDELSPOLITIK
(GEMENSAMMA TULLAR
UTÅT)
– SOCIAL OCH EKONOMISK
SAMMANHÅLLNING
– MONETÄRA UNIONEN (EMU)
– UTRIKES- OCH
SÄKERHETSPOLITIKEN
• EU:S HANDLANDE UTGÅR
FRÅN DESS RÄTT ATT
SKAPA
– GEMENSAMMA REGLER
– GEMENSAM LAGSTIFTNING
I FRÅGOR SOM BERÖR
ALLA
• BRYSSEL ÄR
CENTRALORT, MEN
PARLAMENTET
SAMMANTRÄDER ÄVEN I
STRASBOURG
• EU ORGAN FINNS ÄVEN I
OLIKA MEDLEMSLÄNDER
TILLKOMST
• URSPRUNGSLÄNDERNA
VAR:
– TYSKLAND
– FRANKRIKE
– BELGIEN
– NEDERLÄNDERNA
– LUXEMBURG
– ITALIEN
• STORBRITTANNIEN,
IRLAND OCH DANMARK
TILLKOM 1973
• GREKLAND 1981
• SPANIEN OCH PORTUGAL
1986
• FINLAND, SVERIGE OCH
ÖSTERRIKE 1995
• CYPERN, ESTLAND,
LETTLAND,LITAUEN,
MALTA, POLEN,
SLOVAKIEN, SLOVENIEN.
TJECKIEN OCH UNGERN
2004
• BULGARIEN OCH
RUMÄNIEN 2007
FINLAND OCH
INTEGRATIONEN I
EUROPA
• FINLANDS SITUATION
PROBLEMATISK EFTER
ANDRA VÄRLDSKRIGET (II
VK).
• KÄNNETECKEN:
– POLITISK INSTABILITET
– BEGRÄNSAD
HANDLINGSFRIHET P.G.A.
SOVJET OCH VSB-AVTALET
– BEHOV AV EKONOMISK
UTVECKLING
LÖSNINGAR
FINLAND MEDLEM I:
• VÄRLDSBANKEN 1948
• GATT 1950
• NORDISKA RÅDET OCH FN
1955
• ASSOCIERAD MEDLEM I
EFTA 1961
• FULLVÄRDIG MEDLEM I
EFTA 1986
• EUROPARÅDET 1989
• MEDLEM I EU 1995
SOVJETS UPPLÖSNING
1991 ÄNDRADE FINLANDS
STÄLLNING HELT
PÅVERKAN OCH
INFLYTANDE INOM
EU
VEM BESLUTER I EU?
– EUROPEISKA RÅDET
– MINISTERRÅDET
– EU-KOMISSIONEN
– EUROPAPARLAMENTET
– EG-DOMSTOLEN
– FÖRSTAINSTANSRÄTTEN
– REVISIONSRÄTTEN
EUROPISKA RÅDET
• KALLAS EU-TOPPMÖTE
• MEDLEMMAR:
– LÄNDERNAS STATS- OCH
REGERINGSCHEFER
UPPGIFT:
– DRA UPP RIKTLINJER OCH
MÅL FÖR EU
– GODKÄNNA
ÅTGÄRDSPROGRAM
– SAMMANJÄMKA
NATIONELLA INTRESSSEN
MINISTERRÅDET
REPRESENTERAR
MEDLEMSSTATERNAS
REGERINGAR. Möts i olika
sammansättningar beroende
på ärendets art.
UPPGIFT bl.a.:
– SVARA FÖR LAGSTIFTNING
MED PARLAMENTET
– SVARA FÖR BUDGET MED
PARLAMENTET
– SLUTER EU:S AVTAL MED
ANDRA
– KOORDINERAR
EKONOMISKA POLITIKEN
EU-KOMISSIONEN
FUNGERAR SOM EU:S
REGERING MED 27
KOMISSIONÄRER SOM
MEDLEMMAR.
UPPGIFT:
–
EU-LAGAR
• INITIERAR, BEREDER OCH
VERKSTÄLLER
– BESLUTER I JORDBRUKSOCH KONKURRENSFRÅGOR
– ÖVERVAKAR BUDGET OCH
PROGRAM
– ÖVERVAKAR ATT
LÄNDERNA ANVÄNDER EUPENGAR RÄTT
– ÖVERVAKAR ATT
LÄNDERNA FÖLJER
ÖVERENSKOMMELSERNA
• KAN DRA LÄNDER INFÖR EUDOMSTOLEN
– REPRESENTERAR EU UTÅT
OCH FÖRHANDLAR I EU:S
NAMN
• Jordbrukspolitik och
ekonomisk bevakning av t.ex
handelshinder hör till EU:s
mest centrala uppgifter.
Verkar i Bryssel.
PARLAMENTET
• KALLAS EU:S RIKSDAG.
• 785 LEDAMÖTER VÄLJS I
NATIONELLA VAL. Möts i
Bryssel och Strasbourg.
UPPGIFT:
– STIFTA LAGAR MED RÅDET
– GODKÄNNA BUDGET MED
RÅDET
– GODKÄNNA KOMISSIONEN
– KONTROLLERAR EUORGANEN
– GODKÄNNA POLITISKA
BESLUT
– BE OM LAGFÖRSLAG
EG-DOMSTOLEN
BEHANDLAR FRÅGOR
SOM BERÖR:
• EU:S FÖRHÅLLANDE TILL
MEDLEMSSTATERNA
• TVISTER MELLAN
MEDLEMSSTATERNA
Talan väcks av komissionen
eller medlemsstat.
Kan gälla t.ex. att ett land
inte följer givna regler eller
direktiv
FÖRSTAINSTANSRÄTTEN
BEHANDLAR FRÅGOR
SOM BERÖR:
• MEDBORGARE
• FÖRETAG
• ORGANISATIONER
Talan väcks av dem som
frågan berör.
Villkor:
– Medlemsland har handlat mot
eller tolkat EU:s regelverk fel
REVISIONSRÄTTEN
EN MEDLEM FRÅN VARJE
LAND.
UPPGIFT:
– GRANSKA EU:S
RÄKENSKAPER
– KAN BEGÄRA
REDOVISNINGAR
– BEDÖMER
KOSTNADSEFFEKTIVITET
AVGER :
– REVISIONSBERÄTTELSE
– UTLÅTANDEN
EU:S VERKSAMHET
EU:S REGELVERK BESTÅR
AV:
• FÖRORDNINGAR
• DIREKTIV
• BESLUT
• REKOMMENDATIONER
– Riktlinje för hur man kan tänka
sig
FÖRORDNINGAR
• ÖVERNATIONELLA
RÄTTSNORM SOM MÅSTE
FÖLJAS AV ALLA
• GES AV
– RÅDET
– RÅDET OCH PARLAMENTET
– KOMISSIONEN
• BINDER OCH FÖRPLIKTAR
• FÖLJS I LÄNDERNA SOM
BINDANDE LAG
DIREKTIV
• ANVISNING SOM HAR
BINDANDE MÅL.
– Nationella beslut om hur.
• GES AV
– RÅDET
– RÅDET OCH PARLAMENTET
– KOMISSIONEN (ENDAST I
KONKURRENSFRÅGOR)
• SYFTAR TILL ATT
HARMONISERA
LAGSTIFTNINGEN I OLIKA
LÄNDER
BESLUT
• BERÖR ENSKILD FRÅGA
• RIKTAS TILL STAT,
FÖRETAG ELLERE INDIVID
• BINDANDE OCH
PREJUDICERANDE
• GES AV
– RÅDET
– RÅDET OCH PARLAMENTET
– KOMISSIONEN
TILLKOMSTEN AV
RÄTTSAKTER
• PARLAMENTETS POSITION
HAR STÄRKTS VAD
GÄLLER TILLKOMSTEN AV
EN RÄTTSAKT
• DELAKTIGHETEN SKER
GENOM:
– SAMRÅDSFÖRFARANDE
– SAMARBETSFÖRFARANDE
– MEDBESLUTANDEFÖRFARANDE
• SAMRÅDSFÖRFARANDE
– PARLAMENTET GER
ENDAST YTTRANDE
• SAMARBETSFÖRFARANDE
– PARLAMENTET
GODKÄNNER MED
MAJORITETSBESLUT
FÖRSLAGET
– FÖRSLAGET BLIR DÅ EN
GILTIG EU-BESTÄMMELSE
(RÄTTSAKT)
• MEDBESLUTANDEFÖRFARANDE
– VANLIGT OCH SKER ENLIGT
FÖLJANDE:
MEDBESLUTANDEFÖRFARANDET
1. KOMISSIONEN AVGER
FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT
2. OLIKA KOMMITTÉER AVGER
YTTRANDE
3. PARLAMENTET GER
UTLÅTANDE MED
ÄNDRINGSFÖRSLAG
•
(FÖRSTA BEHANDLINGEN)
4. KOMISSIONEN TAR
ÄRENDET TILL RÅDET
5. OM RÅDET ACCEPTERAR
PARLAMENTETS SYN BLIR
RÄTTSAKTEN GODKÄND
6. OM RÅDET AVSLÅR
FÖRSLAGET
7. SKER EN ANDRA
BEHANDLING I
PARLAMENTET
8. GODKÄNNS RÅDETS
SYN I ANDRA
BEHANDLINGEN BLIR
FÖRSLAGET GILTIGT
9. OM PARLAMENTET GÖR
NYA ÄNDRINGAR SÅ GÅR
FÖRSLAGET TILL RÅDET
VIA KOMISSIONEN
10.OM RÅDET GODTAR
PARLAMENTETS SYN
GODKÄNNS FÖRSLAGET
11. OM FÖRSLAGET
AVVISAS GÅR
FÖRSLAGET TILL EN
FÖRLIKNINGSKOMITTÉ.
12. OM KOMPROMISS KAN
NÅS GES FÖRSLAGET
TILL PARLAMENTET OCH
RÅDET FÖR EN TREDJE
BEHANDLING.
13. OM KOMPROMISSEN
GODTAS SKAPAS NY
LAG.
14. ANNARS FÖRFALLER
FÖRSLAGET
EU:s FINANSER
• VERKSAMHETEN
FINANSIERAS MED:
– MEDLEMSAVGIFTER
• ANDEL ENLIGT
BETALNINGSFÖRMÅGA
– TULLAR OCH AVGIFTER
• I HUVUDSAK YTTRE
TULLSKYDD
– MOMSANDEL
• ANDEL AV MEDLEMSLÄNDERNAS
MOMSINKOMSTER
EU:s BUDGET C. 1% AV
ALLAS SAMMANLAGDA BNP
KOSTNADERNAS
FÖRDELNING
EU:S PENGAR ANVÄNDS
TILL FÖLJANDE:
• ADMINISTRATION C. 6%
– 40 000 ANSTÄLLDA
• JORDBRUKSSTÖD C. 45%
• STRUKTUR- OCH
REGIONSTÖD C. 35%
• INRE MARKNAD C. 8%
• UTVIDGNING C. 3%
• ERSÄTTNINGAR C. 1%
EU:s FYRA
FRIHETER
• VAROR
– EU-PRODUKT ÄR TULLFRI
INOM EU
– LAGLIG OCH GODKÄND EUPRODUKT KAN SÄLJAS I
ALLA EU-LÄNDER
• PERSONER
– FRI RÖRLIGHET FÖR EUMEDBORGARE
– FRI EU-ARBETSMARKNAD
FÖR EU-MEDBORGARE
• TJÄNSTER
– FRI ETABLERINGSVERKSAMHET FÖR FÖRETAG OCH FÖRETAGARE
– FRI KÖPRÄTT AV T.EX.
FÖRSÄKRINGAR ANDRA
LÄNDER
• KAPITAL
– FRI RÖRLIGHET FÖR
•
•
•
•
PENGAR
KAPITAL
AKTIER
VÄRDEPAPPER
FRI KONKURRENS
• EU VÄRNAR OM ATT
AVREGLERA HANDELN
TILL KONSUMENTERNAS
FÖRDEL EX.
– INGEN GRÄNSBYRÅKRATI
– FRI KONKURRENS
• EL, FLYG, TELE
– UTVIDGAT
PRODUKTSORTIMENT
• NACKDELAR:
– KRIMINALITETEN OCKSÅ
GRÄNSLÖS
• EUROPLO
EU:S VALUTA
• GEMENSAM VALUTA
UNDERLÄTTAR
VERKSAMHETEN
• 15 LÄNDER HAR EURON
SOM BETALNINGSMEDEL
• DOCK INTE:
– EN DEL NYA MEDLEMMAR
– SVERIGE, GB, DK
• EURON GYNNAR EU:s
KONKURRENSSITUATION
MOT ÖVRIGA VÄRLDEN
ECB
• EUROPEISKA
CENTRALBANKEN
(FRANKFURT am MAIN)
SVARAR FÖR:
– PENNINGPOLITIK
– PENNINGVÄRDET
– RÄNTEPOLITIK
– BETALNINGSRÖRELSEN
– INTERNATIONELLA
FÖRBINDELSER
• BANKEN ÄR POLITISKT
OBEROENDE AV EU
UTVIDGAT
SAMARBETE
• TRADITIONELLA EU
FRÅGOR:
– EKONOMI
• REGIONPOLITIK
– JORDBRUK
• NYA ÄMNESOMRÅDEN
– FORSKNING
– MILJÖ
– ENERGI
– TRAFIK
– DATKOMMUNIKATIONER
• SOCIALPOLITIKEN ÄR EN
NATIONELL
ANGELÄGENHET
MEDBORGAREN
OCH EU
• FÖR ATT KUNNA NÅ
VERKLIG GEMENSKAP
INOM EU FÖRUTSÄTTS:
– DELAKTIGHET
– INFORMATION
– SAMMANHÅLLNING
– RÄTTIGHETER
– SKYLDIGHETER
– IDENTITET (EUROPEISK)
– SAMHÖRIGHET
EU-MEDBORGAREN
UTGÅNGSPUNKT:
– UNIONEN REELL
– EU ÄR EN AKTÖR INOM
• KULTUR
• POLITIK
• EKONOMI
– LIKHET INFÖR LAGEN
– LIKVÄRDIGT BEMÖTANDE
RÅDER
DOCK RÅDER BRISTFÄLLIG
SAMHÖRIGHETSKÄNSLA
EU-MEDBORGARSKAPET
INNEHAS AV MEDBORGARE I
EU:S MEDLEMSLÄNDER
GER INDIVIDEN RÄTT ATT
FRITT:
– FÄRDAS
– BO
– ARBETA
INOM UNIONEN.
GER ÄVEN RÖST- OCH
VALBARHETSRÄTT I :
– UNIONSVAL
– KOMMUNALVAL
OBEROENDE AV
NATIONALITET
EU:S KRAV PÅ
MEDBORGERLIGA
GRUNDRÄTTIGHETER
I MEDLEMSSTATERNA
TILL KRAVEN HÖR :
• MEDBORGERLIGA
RÄTTIGHETER
• FÖRBUD MOT
DISKRIMINERING AV
– MEDBORGARSKAP
– KÖN, RAS, ÖVERTYGELSE
– ÅLDER, LÄGGNING
• KRAV PÅ JÄMSTÄLLDHET,
JÄMLIKHET
•
•
•
•
•
•
I NICEFÖRDRAGET FINNS
MER NOGRANNA
OMFATTANDE
BESKRIVNINGAR OM:
VÄRDIGHET
FRIHETER
JÄMLIKHET
SOLIDARITET
MEDBORGERLIGA
RÄTTIGHETER
RÄTTSKIPNING
EU LANDS
MEDLEMSRÄTTIGHTER
KAN ÅTERTAS OM DE
BRYTER MOT DESSA
PÅVERKNINGSMÖJLIGHETER INOM EU
EU KAN PÅVERKAS BLAND
ANNAT GENOM ATT:
• RÖSTA I EU VAL
• FÖRA FRAM SYNPUNKTER VIA
DEBATE EUROPE ELLER
MOTSVARANDE
• LOBBNING
– NYTTJAS AV MÅNGA
INTRESSEGRUPPER BL.A.
MEDBORGARRÄTTSRÖRELSERNA
• KONTAKTA SAKKUNNIGA
• KONTAKTA EGEN
REGERING/RIKSDAG/PARLAMENTSLEDAMOT
• MASSMEDIER/
OPINIONSYTTRING
EU-PARLAMENTET
•
•
•
•
ORGAN SOM
REPRESENTERAR EU:S
BEFOLKNING
VÄLJS VART FEMTE ÅR
732 LEDAMÖTER (MEP)
FÖRDELAS ENLIGT
NATIONELLT
BEFOLKNINGSTAL (14
FRÅN FINLAND)
FINLAND ÄR EN VALKRETS
I EU VAL (TYVÄRR LÅGT
DELTAGANDE I SENASTE
VAL)
• PARLAMENTSLEDAMÖTERNA HÖR TILL
POLITISKA
GRUPPERINGAR I EUPARLAMENTET
• EXEMPEL PÅ GRUPPER
ÄR:
– KOSERVATIVA
– LIBERALA
– SOCIALISTISKA
– GRÖNA
– VÄNSTERN
• SAMMANTRÄDER I
BRYSSEL OCH
STRASBOURG
EU:S REGIONALA
VERKNINGAR
EU:S REGIONALA MÅL:
• MINSKA REGIONALA
SKILLNADER
• MINSKA SKILLNADER
MELLAN INVÅNARE I
OLIKA REGIONER
• ÖKA INVÅNARES VÄLFÄRD
• UTVECKLA STAGNERAT
NÄRINGSLIV
SKER GENOM:
• STÖD FÖR STRUKTURELLA
FÖRÄNDRINGAR
• STÖD FÖR MÅNGSIDIGHET
• GES SOM EKONOMISKT STÖD
VIA STRUKTUR- OCH
KOHESIONSFONDER
• STÖDREGIONER MED
– UTFLYTTNING, ARBETSLÖSHET
OCH LÅG INVESTERINGSGRAD
GYNNAS
PROLEM:
• NYA MEDLEMSSTATERS LÅGA
UTVECKLINGSNIVÅ
• ÄVEN BEHOV AV UTVECKLING
FÖR GLOBAL
KONKURRENSKRAFT
ALLMÄNT STRÄVAR MAN
ÄVEN TILL ATT UTVECKLA
– INFORMATIONSFLÖDET
– FÖRETAGENS
VERKSAMHETSFÖRUTSÄTTNINGAR
STÖD GES I INITIALSKEDE
OCH DÄREFTER SKALL
VERKSAMHETEN KUNNA
FORTSÄTTA MED NORMAL
FINANSIERING.
Interregionalt
gränsöverskridande
samarbete har stötts speciellt
i frågor som:
– energi och kommunikation
SPECIELLA STÖDFONDER ÄR :
• KOHESIONSFONDEN
– GER STÖD TILL DE FATTIGASTE
(FÖR MILJÖ OCH
KOMMUNIKATION)
• EUROPEISKA
INVESTERINGSBANKEN
– GER LÅGRÄNTELÅN (FÖR
UTVECKLING AV DEN INRE
MARKNADEN)
• SOLIDARITETSFONDEN
– GER OMEDELNART STÖD VID
KATASTROFER SOM DRABBAR
INFRASTRUKTUR (ENERGI,
KOMMUNIKATIONER)
KRITIK HAR GETTS EU
FÖR OMFATTANDE FUSK
OCH MISSBRUK AV
STÖDMEDEL, SAMT FÖR
BYRÅKRATIN.
TROTS DET HAR UNDER 5
ÅRSPERIODEN 1994-99
FÖLJANDE SKAPATS:
– 36 000 KM VÄG
– SKOLNING FÖR DRYGT 8
MILJ. MÄNNISKOR
– STÖD TILL 214 000
FÖRETAG
EU:s REGIONKOMITTÉ
HAR BL.A. SOM MÅL ATT:
– ÖKA MEDBORGARNAS
SAMHÖRIGHET I UNIONEN
– ÖKA
MEDBORGARAKTIVITETEN
– STÄRKA DEMOKRATIN
– STÖDA RÖRLIGHETEN
SKER BL.A. GENOM
UTBYTESPROGARM FÖR :
•
•
•
•
LÄRARE
STUDERANDE
PRAKTIKANTER
LÄRLINGAR
EU:S UTMANINGAR
1.
UTVIDGNING :
– SKALL FLER
SAMHÄLLSSEKTORER
UNDERSTÄLLAS
GEMENSAMT
BESLUTSFATTANDE
– SKALL FLER LÄNDER TAS
MED I UNIONEN
2.
STRUKTUR
•
GÅR VI MOT EN STARK
TOPPSTYRD UNION ELLER
EN FEDERAL
STATSMODELL
3. BESLUTSPROCESSEN
– HURUDAN
BESLUTSPROCESS SKALL
FINNAS I EN 27
NATIONERS UNION UTAN
ATT DET MEDFÖR
INEFFEKTIVITET OCH
HANDLINGSFÖRLAMNING.
– VEM SKALL STYRA
4. EKONOMIN
– HUR LÖSA PROBLEMET
MED MEDLEMSAVGIFTER
– VEM SKALL BETALA
5. JORDBRUKET
– ÖVERPRODUKTIONEN
6. SÄKERHETSPOLITIKEN
– HUR MÖTA YTTRE FAROR
SOM HOTAR EU
– GEMENSAMT FÖRSVAR
– KRIMINALITET
– TERRORISM
7. KONKURRENSKRAFT
– HUR MÖTA USA OCH
ASIEN
– UTBILDNINGEN
8. ÅLDRANDE BEFOLKNING
– VAD MEDFÖR ÅLDRANDET
FÖR ARBETSKRAFTEN
OCH IDEOLOGIN
KONTURKARTA ÖVER EUROPAS
LÄNDER (finns även utomeuropeiska
besittningar)
BESTÄM LÄNDERNAS
NAMN
RETUR
EU
2007
MEDLEMSSTATER
RETUR
MINORITETSSPRÅK INOM EU
KOL- OCH
STÅLUNIONEN 1951
• Föreslogs 9 maj 1950 av
Robert Schuman (firas som
Europadagen)
• Medlemmar: Frankrike,
Tyskland, Italien, Beneluxländerna
• Mål: effektivera, öka
konkurrensförmågan,
övervaka tyska utvecklingen
ROMFÖRDRAGET
1957
• Skapade EEC
• Medlemmar: Samma sex
• Mål: öka ekonomiskt
samarbete och effektivera
och harmonisera den
ekonomiska politiken
• Euratom grundades också
för gemensam forskning om
kärnkraftens fredliga
användning
FUSIONSFÖRDRAGET 1967
• EEC blir EG genom att Koloch stålunionen, Euratom
och EEC sätts under samma
”tak”
• Gemensam komission och
gemensamt råd skapas för
gemenskaperna
ENHETSAKTEN 1987
• Fördrag om anpassningar för
en gemensam inre marknad
MAASTRICHTAVTALET 1993
• EG blev EU
• Nya samarbetsformer som
innefattade bland annat:
– Valutafrågan
– Utrikes- och säkerhetspolitiken
– Juridiskt samarbete
– Polissamarbete
• Inom EU är samarbetet både
politiskt och ekonomiskt
• Linjerna för EU:s framtid
fastställdes
AMSTERDAMFÖRDRAGET 1999
• Fördrag om EG och EU
omordnades och
förenhetligades
• Nya gemensamma
beteckningar för fördrag
infördes
NICEFÖRDRAGET
2004
• Effektivering av EUinstitutionerna
• Gamla fördrag
sammanställdes
LISSABONFÖRDRAGET 2007
• Gäller från 2009
• Medborgarinitiativ möjliga
– I miljon medborgare kan be om
lagförslag i viss fråga
• Parlamentets makt stärks
– Medbestämmande
– Gemensamma beslut för EP och
ministerrådet blir regel. Tidgare
samråd eller samverkan.
– Ministerrådet får president (2,5 år)
och ”utrikesminister”
• Kommer att leda till stora
förändringar i framtiden
ROMAVTALET 2004
• Förslag till ny EU konstitution
– Inte godkänt av Frankrike och
Nederländerna i
folkomröstningar
• Nytt förslag till EUkonstitution skall ges under
2007
EU stater
• 1957 Frankrike, Tyskland,
Italien, BeNeLux
• 1973 Storbritannien, Irland,
Danmark
• 1981 Grekland
• 1986 Spanien, Portugal
• 1995 Sverige, Finland,
Österrike
• 2004 Cypern, Estland,
Lettland, Litauen, Malta,
Polen, Slovakien, Slovenien,
Tjeckien, Ungern
• 2007 Bulgarien, Ungern
EUROLÄNDER
15 länder i den Europeiska unionen
har antagit euron som valuta:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Belgien
Tyskland
Irland
Grekland
Spanien
Frankrike
Italien
Cypern
Luxemburg
Malta
Nederländerna
Österrike
Portugal
Slovenien
Finland
Grundlagsförslaget
Strasbourg
Bryssel
Kol-Stål +
EEC 1956