Dokumentserie
Giltigt fr o m
Version
BariumID
[dokumentserie]
[2015-09-10]
[2.0]
Riktlinje
Mätning av blodketoner
Innehållsansvarig: [Joacim Olsson]
Godkänd av: [Joacim Linde]
Denna rutin gäller för: [Ambulansverksamheten Kungälvs sjukhus]
Syfte/Sammanfattning
Diabetespatienter kan vid insulinbrist drabbas av diabetesketoacidos (DKA). Vissa typer av
patienter och vissa situationer medför högre risk. Vid DKA ansamlas ketoner i kroppen och
orsakar en acidos.
Ambulansverksamheten kan då vi misstänker DKA mäta blodketoner. Ett förhöjt värde skall
alltid rapporteras till akutmottagningen Vid höga uppmätta blodketonvärden inleder vi
vätskebehandling på väg in till sjukhus. (värden >3.0 mmol/l medför att patienten minst
triageras RETTS ORANGE enligt avvikande provsvar).
Innehållsförteckning
Syfte/Sammanfattning ................................................................................................................ 1
Innehållsförteckning ................................................................................................................... 1
Arbetsbeskrivning/Genomförande/Åtgärder .............................................................................. 2
Ansvar ........................................................................................................................................ 3
Bakgrund .................................................................................................................................... 4
Relaterad information (om aktuellt) ........................................................................................... 6
Referensförteckning (om aktuellt) ............................................................................................. 7
Revideringshistorik .................................................................................................................... 7
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
1 (av 8)
Riktlinje
Mätning av blodketoner
Arbetsbeskrivning/Genomförande/Åtgärder
Riskgrupper för utveckling av DKA
Symptom på ketonförgiftning
DM-1 särskilt barn och unga
vuxna
Behandling med insulinpump
Diabetes och samtidig infektion
Gravida med diabetes eller vid
gestationell diabetes (GDM)
DM-2 med insulinbehandling
Tidigare DKA
Polyuri
Polydipsi
Muntorrhet
Hyperglykemi, PG >14 mmol/l
Andfåddhet
Buksmärtor
Illamående
Kräkningar
Påverkad medvetandegrad
Diagnostik
Blodketonmätning utförs vid följande situationer:
Pat med B-Glu>14
Patienter med insulinpump, förhöjt B-Glu och symptom på ketonförgiftning
Pediatriska patienter med förhöjt B-Glu och symptom på ketonförgiftning
Patienter med tidigare genomgången DKA, förhöjt B-Glu och symptom på
ketonförgiftning
Annat som ger misstanke om DKA
Det är viktigt att använda ett förhöjt blodketonvärde som argument för varför patienten bör
medfölja till sjukhus. Det är också viktigt att rapportera ett förhöjt blodketonvärde på
akutmottagningen som ett argument för förhöjd triageklass
Ett blodketonvärde > 3,0 mmol medför i sig minst RETTS ORANGE (noterbart,
andra samtidiga tillstånd eller parametrar kan förstås ge RETTS RÖD)
Behandling
Endast vätskebehandling är aktuell prehospitalt. Vätskebehandling i sig sänker signifikant
blodglukosnivåerna
Det är viktigt att utesluta hjärtsvikt innan man inleder aggressiv vätsketerapi. Notera att
andningen hos en patient med DKA kan vara kraftig (Kussmaulandning), detta tillstånd kan
skiljas mot en ansträngd andning vid hjärtsvikt då syrgasmättningen vid Kussmaulandning är
väsentligen normal på rumsluft.
Vid B-Glu>14 och Blodketoner >= 3,0 mmol
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
2 (av 8)
Riktlinje
Mätning av blodketoner
Vuxen:
Ringer-Acetat 1 liter/timme.
Barn:
Ringer-Acetat 10-20 ml/kg/tim
Vid symptom på hypovolem chock
Vuxen:
Ringer-Acetat 1 liter så snabbt som möjligt
Barn:
Ringer-Acetat 20 ml/kg så snabbt som möjligt
Ansvar
Personal inom Ambulansverksamheten Kungälvs sjukhus, ansvarar för att arbeta utefter
denna riktlinje. Ambulanschef är ytterst ansvarig för att denna riktlinje blir känd för
personalen i verksamheten. Riktlinjen skall finnas tillgänglig på Ambulansverksamhetens
hemsida samt i informationspärm placerad på respektive ambulansstation.
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
3 (av 8)
Riktlinje
Mätning av blodketoner
Bakgrund
Vi har fått möjlighet att mäta blodketoner. Detta ger oss möjlighet att tidigt hitta
patienter med risk att utveckla diabetesketoacidos. Då metoden är ny för oss
distribueras i detta PM omfattande information om diabetesketoacidos.
Stort tack till docent Stig Attvall, vid diabetescentrum, SU/Sahlgrenska som har bistått
i utformningen av detta PM. Faktaavsnittet om Diabetesketoacidos och mätning av
blodketoner är en förkortad version av en text ursprungligen författad av Stig Attvall.
Diabetesketoacidos och mätning av blodketoner
Diabetesketoacidos (DKA) är en relativt ovanlig (5-8 episoder per 1000 patientår) men
allvarlig komplikation vid diabetes mellitus och har en mortalitet på 3-9% vid sen
diagnostik. Eftersom DKA kan vara livshotande så krävs akut inläggning.
I Sverige är risken för DKA hos barn ca 18% vid insjuknandet i diabetes (3), och 12%/patient per år vid etablerad diabetes (4). Mortaliteten vid DKA hos barn är 0,150,30% och består till allra största delen av den fruktade komplikationen hjärnödem (5)
som inte drabbar vuxna med DKA.
De flesta patienter som drabbas av DKA har typ 1 diabetes, men även patienter med
typ 2 diabetes riskerar DKA vid speciella situationer som vid katabola
sjukdomstillstånd (trauma, kirurgi och akuta infektioner), då insulinbrist uppstår.
Genom att upptäcka ketonbildning tidigt kan utveckling av DKA förhindras och vid
inläggning så blir medelvårdtiden kortare vid lindrigare grad av acidos.
Patofysiologi
Diabetesketoacidosis är ett komplext tillstånd med rubbad metabolism karakteriserad
av hyperglykemi, acidos och ketonemi. DKA uppstår som en följd av en absolut eller
relativ insulinbrist Detta resulterar i en ackumulering av stora mängder ketonkroppar
och leder till utveckling av metabol acidos.
Aceton är den minst farliga av ketonkropparna och har minst inverkan på blodets pH.
Då den är flyktig kan den utsöndras via lungorna och ger typisk acetondoft åt
andedräkten vid DKA.
Behandling
Behandlingen vid DKA består av intravenös tillförsel av vätska, insulin, och
elektrolyter samt kräver tät monitorering av patienten. Det finns såväl internationella-,
nationella- och regionala vårdprogram för behandlingen av detta tillstånd (5,7,8).
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
4 (av 8)
Riktlinje
Mätning av blodketoner
Blodketoner
I kliniska studier har man visat att monitorering av blodketoner under vissa
omständigheter (vid högt plasmaglukos, illamående och stress) ökar möjligheten att
förhindra utveckling av DKA och även minska risken för inläggning på sjukhus (9)
Tidigare så har ketoner mätts i urinen, Socialstyrelsen rekommenderar nu istället
mätning av blodketoner till högrisk individer,(10).
Utvecklingen av portabla och patientnära blodketonmätare möjliggör att identifiera en
stegring av ketoner tidigt, även om plasmaglukos är endast måttligt förhöjt.
Insulinpump
Eftersom pumpen innehåller enbart direktverkande insulin så blir den subkutana
insulindepån mycket liten och det blir vid pumpstopp påtaglig brist på insulin redan
efter 2-4 timmar (15).
Mätmetod
På den svenska marknaden tillhandahålls 2 olika teststickor för mätning av
blodketoner. (Vår apparat heter Precision Xceed och mäter både B-Glu och
blodketoner, se manual. /JL anm)
Felkällor för Blodketoner
Felaktiga mätvärden för B-ketoner ses vid intag av vissa läkemedel (acetamidofenol,
askorbinsyra, captopril, dopamin, efedrin, ibuprofen, salicylsyra, tetracyklin, tolazamid
och tolbutamid).
Signifikant stegring
Ingen risk för DKA utveckling, blodketoner <0,6 mmol/l
Låg risk för DKA utveckling, blodketoner 0,6-1,5 mmol/l
Viss risk för DKA utveckling, blodketoner 1,5-3,0 mmol/l
Hög risk för DKA utveckling, blodketoner >3,0 mmol/l
När skall man mäta blodketoner
Hos vuxna rekommenderas B-ketonmätning hos riskpatienter (insulinpump, tidigare
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
5 (av 8)
Riktlinje
Mätning av blodketoner
DKA, gravida) vid höga plasma glukosvärden (>14 mmol/l) på morgonen eller före
sänggående, vid höga plasma glukosvärden (>14 mmol/l) under dagen som inte sänkts
vid kontroll några timmar efter en extrados insulin samt vid symptom med illamående
och kräkningar. Hos barn är det viktigt att kontrollera B-ketoner vid högt blodsocker
på morgonen innan de går till skolan, men hos vuxna kan man börja med att ge en
extrados insulin och sedan kontrollera blodsockret igen efter 2-3 timmar.
Relaterad information (om aktuellt)
Riktlinjen för mätning av blodketoner är ett tillägg och stöd för ambulanssjukvården vid
Kungälvs sjukhus som förbättrar omhändertagandet av patiententgruppen och tidigare klarar
identifiera riskpatienter avseende DKA. Riktlinjen är avsedd att användas som komplement
till RETTS-P beslutstöd och Behandlingsriktlinjer för ambulanssjukvården vid Kungälvs
sjukhus.
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
6 (av 8)
Riktlinje
Mätning av blodketoner
Referensförteckning (om aktuellt)
3. Samuelsson U. Data from the Swedish National Paediatric Diabetes Registry
(SWEDIABKIDS). 2010. https://www.ndr.nu/NDR2/Documents/NDRChild/AnnualReport-2010.pdf
4. Hanas R, Lindgren F, Lindblad B. A 2-yr national population study of pediatric
ketoacidosis in Sweden: predisposing conditions and insulin pump use. Pediatr
Diabetes. 2009;10:33-37.
5. Wolfsdorf J, Craig ME, Daneman D, Dunger D, Edge J, Lee W, Rosenbloom A,
Sperling M, Hanas R. Diabetic ketoacidosis in children and adolescents with diabetes.
Pediatr Diabetes. 2009;10 Suppl 12:118-133.
7. Kitabchi AE, Umpierrez GE, Murphy MB, Kreisberg RA. Hyperglycemic crises in
adult patients with diabetes. A consensus statement from the American Diabetes
Association. Diabetes Care. 2006;29:2739-2748.
8. Han ås R, Tuvemo T, Gustafsson J, Sjöblad S (2008). Akut omhändertagande.
Behandling av hyperglukemi utan och med ketoacidos. Barn- och Ungdomsdiabetes.
S. Sjöblad. Lund, Studentlitteratur.
9. Laffel LM, Wentzell K, Loughlin C, Tovar A, Moltz K, Brink S. Sick day
management using blood 3-hydroxybutyrate (3-OHB) compared with urine ketone
monitoring reduces hospital visits in young people with T1DM: a randomized clinical
trial. Diabet Med. 2005;23:278-284.
10. Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010.
http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerfordiabetesvarden.
15. Attia N, Jones TW, Holcombe J, Tamborlane WV. Comparison of human regular
and lispro insulins after interruption of continuous subcutaneous insulin infusion and
in the treatment of acutely decompensated IDDM. Diabetes Care 1998;21:817-21.)
15. Guerci B, Benichou M, Floriot M, Bohme P, Fougnot S, Franck P, Drouin P.
Accuracy of an electrochemical sensor for measuring capillary blood ketones by
fingerstick samples during metabolic deterioration after continuous subcutaneous
insulin infusion interruption in type 1 diabetic patients. Diabetes Care. 2003;26:11371141.
Markera även i färg de ca 5 nyckelord i texten ni vill ska vara sökbara. D.v.s. vilka termer är
de viktigaste för att riktlinjen lätt ska gå att hitta. Detta för att underlätta för
dokumentberedaren- och/eller den som sätter metataggningen.
Revideringshistorik
Skriv någon mening om orsak till revidering och vem som gjort den
Datum
Orsak
Vem (namn och funktion)
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
7 (av 8)
Riktlinje
Datum
2015-09-10
Mätning av blodketoner
Orsak
Uppdatering av begrepp
Vem
Joaol5
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
8 (av 8)
