EUROPEISKA UNIONENS RÅD SV Bryssel den 18 maj 2010 9722

SV
EUROPEISKA
UNIONENS RÅD
Bryssel den 18 maj 2010
9722/1/10 REV 1 (Presse 121)
P 21
(OR. en)
Uttalande på Europeiska unionens vägnar av den höga
representanten Catherine Ashton om den internationella dagen
mot homofobi den 17 maj 2010
I samband med den internationella dagen mot homofobi bekräftar jag på
Europeiska unionens vägnar åter principen om icke-diskriminering, som kräver att
mänskliga rättigheter tillämpas lika för alla människor, oavsett sexuell läggning eller
könsidentitet. Mitt eget djupt rotade personliga engagemang för jämställdhet och social
rättvisa, särskilt på området för de homosexuellas rättigheter, går många år tillbaka.
Europeiska unionen förkastar och fördömer alla uttryck för homofobi eftersom detta
fenomen utgör en uppenbar kränkning av den mänskliga värdigheten. Unionen anser att
diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet inte är förenlig med de
grundprinciper som EU bygger på och den är och förblir fast besluten att förhindra och
undanröja diskriminering som grundar sig på de sex anledningar som anges i artiklarna 10
och 19 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, vilka bland annat inkluderar
sexuell läggning.
PRESS
Rue de la Loi 175
BE – 1048 BRYSSEL
Tfn: +32 2 281 63 19
Fax: +32 2 281 80 26
press.office@consilium.europa.eu http://www.consilium.europa.eu/Newsroom
9722/1/10 REV 1 (Presse 121)
1
SV
Europeiska unionen erinrar om att diskriminering på grund av sexuell läggning eller
könsidentitet också är förbjuden enligt internationella människorättsinstrument, t. ex. den
internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (artiklarna 2, 16
och 17), den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella
rättigheter (artikel 2) och FN-konventionen om barnets rättigheter (artikel 2) till vilka EU:s
alla medlemsstater har anslutit sig.
Europeiska unionen är djupt oroad över kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och
de grundläggande friheterna på grund av sexuell läggning eller könsidentitet, var de än
sker, särskilt tillämpningen av dödsstraff på grundval av detta, bruket av tortyr eller annan
grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, godtyckligt
frihetsberövande eller fängslande, förvägrande av rätten till fredliga sammankomster och
fråntagande av ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, inbegripet rätten till hälsa.
Detta utgör en integrerad del av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik genom
vilken många åtgärder har vidtagits, särskilt inrättandet av en specialgrupp för
HBT-rättigheter inom rådets arbetsgrupp för de mänskliga rättigheterna och
arbetsgruppens kommande antagande av ett antal EU-instrument för HBT-rättigheter.
Europeiska unionen uppmanar staterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att
sexuell läggning eller könsidentitet inte under några omständigheter får ligga till grund för
straffrättsliga påföljder och att brott mot de mänskliga rättigheterna blir föremål för
utredningar och att förövarna hålls ansvariga för detta och ställs inför rätta.
Europeiska unionen uppmanar staterna att säkerställa tillräckligt skydd av
människorättsaktivister och att avskaffa det som hindrar dem från att utföra arbetet med
frågor som gäller de mänskliga rättigheterna, sexuell läggning eller könsidentitet.
9722/1/10 REV 1 (Presse 121)
2
SV
Europeiska unionen erinrar i detta sammanhang om att 67 stater från olika regioner
fördömde kränkningar på grund av sexuell läggning eller könsidentitet i FN:s
generalförsamlings uttalande om mänskliga rättigheter, sexuell läggning och könsidentitet
den 18 december 2008. Europeiska unionen välkomnar det ständigt ökande stödet för dessa
principer i världen och uppmanar staterna att fortsätta att främja dessa principer såsom
angavs vid världskongressen om mänskliga rättigheter, sexuell läggning och könsidentitet
den 15 mars 2009.
Kandidatländerna Kroatien* och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien*, de potentiella
kandidatländerna i stabiliserings- och associeringsprocessen Albanien, Bosnien och
Hercegovina, Montenegro och Serbien samt Efta- och EES-länderna Island, Liechtenstein
och Norge liksom Armenien och Georgien ansluter sig till detta uttalande.
* Kroatien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien omfattas även fortsättningsvis av
stabiliserings- och associeringsprocessen.
9722/1/10 REV 1 (Presse 121)
3
SV