Riktlinjer för kost, nutrition och måltidsordning på

β
Riktlinjer för kost, nutrition och måltidsordning på
särskilda boenden i Timrå kommun
Timrå 2007-05-30
Birgitta Andersson
Ulrica Hedlund
Lena Karlstedt
SAMMANFATTNING
Äldreomsorgens verksamhetschef och sjuksköterska med ansvar inom korttidsvården
har genom utbildningen ”Mat som omsorg” anordnad av Umeå Universitet utarbetat
förslag till ”Riktlinjer för kost, nutrition och måltidsordning på särskilda boenden i
Timrå kommun”. Även kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska har deltagit i
arbetet. Alla människor ska kunna åldras med värdighet. Äldreomsorgen skall
präglas av en helhetssyn på den enskilde där hänsyn tas till individens behov. De
flesta av våra äldre som vistas på våra särskilda boenden har problem med att själva
bereda mat, ordna måltider eller till och med svårt att genomföra själva ätandet.
Kosten och måltiderna är för de flesta äldre socialt viktig, dagens huvudsakliga
glädjeämne. Kosten har även en medicinsk betydelse då äldre oftare drabbas av
sjukdomar som kan leda till ätproblem. Kommunen som vårdgivare har ansvaret för
att dessa behov tillgodoses. Syftet med att utarbeta riktlinjer är att få en politisk
förankring av mål, förtydliga ansvarsområden och kvalitetssäkra verksamheten.
Genom litteraturstudier och föreläsningar samt samverkan med kommunens
medicinskt ansvariga sjuksköterska har vi genomfört detta projektarbete. Vår
förhoppning är att tydliga riktlinjer skall ge stöd ute i verksamheten både vad gäller
att skapa en trivsam måltidsmiljö, fastlägga rutiner vad gäller måltidsordning och
nutritionsbehandling. De allt kortare vårdtiderna på sjukhus ställer större krav på den
kommunala hälso- och sjukvården. Många vårdtagare är i behov av fortsatta aktiva
sjukvårdsinsatser när de skrivs ut till kommunen.
Detta leder till ett ökat behov av kompetens hos våra sjuksköterskor och
omvårdnadspersonal. Riktlinjerna kommer att ligga till grund för planering av
framtida utbildningsbehov för sjuksköterskor och omvårdnadspersonal inom detta
område.
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Bakgrund……………………... ................................................. 4
2. Syfte…………………………………………………………... 4
3. Ansvar…………………………………..………………………4
3.1 Vårdgivarens ansvar…………………….……………........… 5
3.2 Verksamhetschef……………………………….……………..5
3.3 MAS…………………………………………….…………… 6
3.4 Biståndshandläggare…………………………….…………… 6
3.5 Områdeschef, särskilt boende………………….…………….. 6
3.6 Sjuksköterska……………………………………….………... 6
3.7 Omvårdnadspersonal……………………………………...…..6
3.8 Arbetsterapeut och sjukgymnast………………………....……7
4. Leverantörer………………………………………….……...….7
5. Samverkan…………………………………………….…...……7
6. Hygien……………………………………………….……….....7
7. Egenkontroll och riskanalys………………………….………....7
8. Måltidsmiljö……………………………………….………….…8
9. Måltidsordning…………………………………………….….…8
10. Matens betydelse för äldre……………………………….….....9
11. Nutritionsbedömning……………………………………….…10
12. Mallar för nutritonsbedömning………………………..….… ..10
13. Uppföljning och utvärdering………………………….….. .….12
Energibehov – lathund……………………………….…..…......…13
Nutritionsbedömningsmall 1…………………………..……..……15
Nutritionsbedömningsmall 2………………………….……………16
Mat och vätskeregistrering………………………….…..….....……17
14. Litteraturlista………………………………….……….…..…..19
3
1. Bakgrund
”En mager och ofullständig kost är alltid farlig vid såväl akuta som kroniska
sjukdomar” Hipokrates 460 - 377 f Kr
Från födelsen till livets slut äter och dricker vi människor. Mat har en viktig roll i
äldres liksom yngres vardag. Som sociala varelser strukturerar vi vår vardag, vilket
betyder att mat äts som måltider flera gånger per dag, vecka ut och vecka in, år ut
och år in. Därmed blir maten intimt knuten till kultur och kultur uttrycks genom
normer, värderingar och ritualer.(1) I takt med åldrandet ökar risken för sjuklighet
och funktionsnedsättningar som kan leda till svårigheter att bibehålla ett bra
näringstillstånd.(2) Att beskriva normala åldersförändringar är ofta svårt, då det i
höga åldrar blir allt svårare att särskilja normalt åldrande från sjukliga förändringar.
(3) Alla människor ska kunna åldras med värdighet. Äldreomsorgen skall präglas av
en helhetssyn på den enskilde där hänsyn tas till individens behov. Om en person inte
förmår genomföra en måltid utan stöd och hjälp skall omvårdnaden präglas av
respekt för den enskildes integritet och självbestämmande. (1)
När nutritionsbehandling sker i hälso- och sjukvård styrs den av hälso- och
sjukvårdslagen. Att få mat och dryck dvs. få att sitt näringsbehov tillgodosett
betraktas normalt som en del i omsorgen vid särskilda boenden. När den boende är
sjuk och behöver extra vård, sjukvård och omsorg ska mat och näring betraktas som
en del av den medicinska behandlingen även i särskilda boendeformer. Måltiden och
ätandet hör till dagens viktigaste händelser där maten ska avnjutas på ett sätt som
tillfredsställer både sociala, kulturella och andliga behov samtidigt som kroppens
behov tillgodoses. Det betyder att ätandet skall betraktas ur ett helhetsperspektiv. (1)
2. Syfte
Syftet med framtagandet av ”Riktlinjer för kost, nutrition och måltidsordning på
särskilda boenden i Timrå kommun är:
-
Politisk förankring av äldreomsorgens mål vad gäller kost och måltidsordning
-
Förtydliga ansvarsfördelningen
-
Kvalitetssäkring av verksamheten
-
Uppmärksamma riskområden
-
Bidra till kompetensutveckling av personalen
3. Ansvar
I Socialtjänstlagen fastställs kommunens yttersta ansvar för att de som vistas i
kommunen får det stöd och den hjälp som de är i behov av. Kommunen har
skyldighet att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad av äldre
människor som behöver särskilt stöd. Insatserna skall vara av god kvalitet,
individuellt anpassade och genomföras i samråd med den boende. En god och
näringsriktig kost ingår i omvårdnaden som omfattas av socialtjänstlagen. Alla
insatser som beslutats skall dokumenteras. Dokumentationen skall alltid utformas
med respekt för den enskildes integritet. Verksamheterna skall systematiskt och
4
fortlöpande utvecklas och kvalitetssäkras. Tillsyn av verksamheter som bedrivs
enligt Socialtjänstlagen åligger Länsstyrelsen.(4)
Kommunal hälso- och sjukvård avser åtgärder för att förebygga, utreda och behandla
sjukdomar och skador. Kommunen ska erbjuda en god och säker hälso- och sjukvård
för dem som bor på särskilt boende. Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa
och vård på lika villkor. Den ska utföras enligt vetenskaplig och beprövad erfarenhet.
Vården skall vara individuellt anpassad och så långt möjligt utformas och
genomföras i samråd med den enskilde. Kost och nutrition kan vara en medicinsk
åtgärd/behandling och utföras som en del av hälso- och sjukvården.(5)
För att tillgodose en god och säker vård är en korrekt och tillförlitlig dokumentation
en viktig del. Patientjournallag (6)
Verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och kvalitetssäkras enligt
Socialstyrelsens föreskrifter(7) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i
hälso- och sjukvården. Tillsynen av hälso- och sjukvården åligger Socialstyrelsen
enligt Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.(8)
Idag är i stort sett all lagstiftning om livsmedel gemensamt för hela EU.
Livsmedelsverket representerar Sverige och deltar i detta arbete. Livsmedelslagen är
en ramlag för allt arbete inom livsmedelsområdet. Den beskriver vad som räknas som
livsmedel samt regler för hantering, märkning, saluhållning, personalhygien,
livsmedelslokal och riktlinjer för livsmedelstillsyn. Kravet på egentillsyn med
riskbaserat kontrollprogram finns inskrivet i livsmedelslagen. (9)
Livsmedelsförordningen förtydligar och kompletterar lagen. Det är miljönämnden
som har det lokala tillsynsansvaret i kommunen.(10) Föreskrifter är bindande regler.
Allmänna råd innehåller rekommendationer om hur en författning kan eller bör
tillämpas och utesluter inte andra sätt att uppnå de mål som avses i författningen.
Allmänna råd och föreskrifter om patientjournal. (11) Allmänna råd om omvårdnad i
hälso- och sjukvården. (12)
3.1 Vårdgivarens ansvar
Socialnämnden har det yttersta ansvaret för socialtjänstens verksamhet och anger
mål, inriktning och volym för socialtjänsten. Socialtjänstens verksamhet utövas
genom myndighetsutövning. Verksamheten är lagreglerad och socialtjänstlagen och
hälso- och sjukvårdslagen är de två tongivande lagarna inom äldreomsorgen. Inom
socialnämndens verksamhetsområden gäller att behoven tillgodoses efter bedömning
av ansvarig tjänsteman. Bedömningen sker utifrån gällande lagstiftning.
Förvaltningschefen har det övergripande ansvaret för kommunens socialtjänst
avseende resursfördelning, kvalitets- och verksamhetsutveckling, ledning, planering
och uppföljning utifrån socialnämndens ramar och direktiv.(13)
3.2 Verksamhetschef
Verksamhetschefen är direkt underställd förvaltningschef och har ett övergripande
ansvar inom sitt verksamhetsområde. Verksamhetsansvaret utgår från
verksamhetsplanen och tilldelade resurser i form av verksamhet, personal, ekonomi.
Verksamhetschefen har ett totalansvar och ett direkt arbetsledaransvar mot
områdescheferna.
5
3.3 Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS) ansvarar för att kommunen
bedriver en god och säker hälso- och sjukvård efter vetenskaplig och beprövad
metod. I ansvaret ingår att säkerställa kvalitetssystem och rutiner för dokumentation
samt läkemedelshantering. För de äldre ska kosten ses som en del av behandlingen,
samma krav på kontroll och effektiv uppföljning ska krävas som av andra
behandlingar. (5, 8)
3.4 Biståndshandläggare
Behovet av insatser för den enskilde vad gäller kost och måltider utreds och beviljas
enligt Socialtjänstlagen. (4) Biståndshandläggaren gör alltid en individuell
bedömning innan beslut fattas.
3.5 Områdeschef, särskilt boende
Områdeschefen har det totala verksamhetsansvaret vilket innebär att:
Alla som bor på boendet får mat och dryck efter behov
Riktlinjerna för kost och måltidsordning är kända ute i organisationen
Måltidsordningen är lämpligt fördelad över dygnet, så att nattfastan inte överstiger
11 timmar.
Den gemensamma matmiljön är tilltalande
Omvårdnadspersonalen rapporterar vidare till sjuksköterska om vårdtagare har
problem med att äta.
Kartlägga och påtala behov av utbildning av omvårdnadspersonal
Livsmedelshygien och egenkontroll fungerar.
3.6 Sjuksköterskan
Sjuksköterskan har det totala omvårdnadsansvaret för vårdtagaren och det är hon/han
som skall identifiera problem och svårigheter kring vårdtagarens förmåga att äta och
dricka. Sjuksköterskan kan ställa diagnos inom ramen för sin yrkeskompetens, med
vilket menas att bedöma och diagnostisera. Sjuksköterskan skall även bedöma
vårdtagarens behov av omvårdnad kring måltidssituationen, utvärdera och
dokumentera detta samt upprätta åtgärder vid tecken på bristande mat- och
vätskeintag. Om läkare ordinerat nutritionsbehandling är det sjuksköterskan som
ansvarar för att behandlingen utförs, informerar, handleder vårdtagare,
omvårdnadspersonal och anhöriga, följer upp och dokumenterar fortlöpande samt
rapporterar till nästa länk i vårdkedjan. Sjuksköterskan ansvarar också för att
kontakta andra i vårdkedjan som kan vara behjälpliga kring vårdtagarens svårigheter
att äta, läkare, tex. arbetsterapeut, sjukgymnast, logoped, dietist mm.(14)
3.7 Omvårdnadspersonal
Undersköterskor och vårdbiträden har till uppgift att servera och tillföra vårdtagarna
mat och dryck efter samråd med sjusköterska. Omvårdnadspersonalen skall dagligen,
visuellt bedöma hur vårdtagaren äter och dricker och rapportera avvikelser i mat- och
vätskeintag till sjuksköterska samt dokumentera detta i omvårdnadsjournal. Exempel
på detta kan vara att man inte äter upp mat, har svårt att svälja, tar lång tid på sig för
6
att svälja, har ont i munnen eller problem med tänderna eller annat som gör att det
uppstår problem med ätandet.(14)
3.8 Arbetsterapeut och sjukgymnast
Översyn av sittställningar vid måltider för att ge bästa möjliga förutsättningar för att
måltidssituationen skall fungera bättre.
Bedömning, utprovning och förskrivning av tekniska hjälpmedel som underlättar
ätandet och därmed kan bidra till bättre matintag. (14)
4. Leverantörer
Till kommunens äldreboenden levereras mat från kommunens produktionskök och
från privat leverantör.
Till Hagalid, Merlogården samt Tallnäs äldreboende levereras maten från
Centalköket.
Till Strandbos äldreboende levereras maten från Helvis Matservice.
Socialnämnden har vid upphandling utarbetat kravspecifikationer för leverantörerna.
Leverantören ansvarar för hantering, tillagning, livsmedelshygien samt
matsedelsplanering.
Beställd kost skall tillhandahållas enligt fastställd kvalitet, enligt svenska
näringsrekommendationer SNR, samt med möjlighet till A-kost såväl som E-kost.
5. Samverkan
Samverkansgrupper benämnda ”Matråd” finns både mot Timrå kommuns Centralkök
och Helvis Matservice.Matrådet träffas minst två gånger/år. I Matrådet finns
representanter från respektive leverantör, områdeschef alternativt verksamhetschef,
sjuksköterska, omvårdnadspersonal. Även representanter från
pensionärsorganisationer är välkomna att delta. På matrådet avhandlas aktuella
frågor som berör båda parter. Fokus skall ligga på vårdtagarnas upplevelse av maten,
utbildningsfrågor för personal, matsedelns innehåll m.m.
6. Hygien
När man blir äldre minska immunförsvarets effektivitet. Många sjukdomar, liksom
vissa mediciner, sätter ner immunförsvaret. Detta gör att sjuka och äldre individer är
extra känsliga för matförgiftningar. Därför måste man vara särskilt noga när man
lagar mat åt äldre (14) Livsmedel ska hanteras under sådana temperaturförhållanden
att hygieniska risker inte uppstår. Rätt förvaringstemperatur hämmar tillväxten av
både sjukdomsframkallande och produktförstörande mikroorganismer. (3)
All personal inom kommunens särskilda boenden skall ha kunskap om
livsmedelshygien. Det är av största vikt att information finns om de lagar och
föreskrifter som styr livsmedelshygienen. En god handhygien och skyddskläder är
basalt för alla som deltar i köksarbetet på särskilda boendet. Lokala rutiner finns
utarbetade. (15)
7. Egenkontroll och riskanalys
7
Från och med den 1 januari 2006 gäller nya regler vad gäller hantering av livsmedel.
(16) Inom äldreomsorgen beställs huvudkomponenterna färdiglagade från leverantör,
omvårdnadspersonalen värmer maten, kokar potatis och ibland förekommer även
tillagning av enklare maträtter. Grundförutsättningarna är att varje enhet skall ha
utarbetat ett system för egenkontroll. HACCP-baserad egenkontroll skall tillämpas.
HACCP – står för Hazard Analysis Critical Control Points. Mall för egenkontroll har
utarbetats i samverkan med Timrå kommuns Miljökontor och skall nu under 2007
genomföras på alla arbetsplatser inom våra särskilda boenden.
Egenkontrollsprogrammet första del är en faroanalys där mikrobiologiska, kemiska,
fysikaliska och allergena faror analyseras. När farorna är kända skall de förebyggas
och övervakas. Ett egenkontrollprogram skall därefter upprättas och följande
områden utredas/beskriva utbildning, personalhygien, vatten, rengöring, skadedjur,
lokaler, utrustning, underhåll, temperaturer och mottagning av varor. (16)
8. Måltidsmiljö
Maten och ätandet är intimt knutna till kulturer som uttrycks genom normer,
värderingar och ritualer. Uppgifter relaterade till måltider har för dagens äldre
vanligen varit en uppgift för kvinnor. Män och kvinnor har olika vanor gällande det
de äter. Som sociala varelser strukturerar vi vår vardag, vilket betyder att mat äts som
måltider flera gånger per dag, vecka ut och vecka in, år ut och år in. De roller man
haft som yngre förändras när man blir äldre. Vid sjukdom kan förmågan att äta
påverkas. Genom att reflektera över rutiner och anpassa dessa efter den äldres behov
samt försöka åstadkomma trivsammare måltidsmiljöer skapas förutsättningar för att
den äldre ska äta bättre och med större tillfredsställelse. (1)
Redan som barn får vi lära oss att sitta ”ordentligt” vid måltiden, för att få stabilitet
och kunna koncentrera oss på att föra maten till munnen utan att spilla. Hur vi sitter
och äter har en avgörande betydelse för hur vi får i oss maten. Sittställningen
påverkar hela kroppen och är betydelsefull för att vi ska kunna äta och dricka. (17)
På boenden serveras maten vanligen i en gemensam matsal med bord för fyra till fem
matgäster. Denna form av ätande kräver att bordsgästerna har förmåga att äta och
uppträda på ett socialt accepterat sätt. (1) Måltiden på boendet fungerar som ett
avbrott i den dagliga tillvaron. Måltiderna skall präglas av lugn och ro. Ett trevligt
dukat matbord höjer känslan av välbefinnande redan när man kommer till matsalen.
Tänk på att som personal inte störa genom att samtidigt diska eller plocka av innan
alla ätit färdigt. Det bör inte vara för många personer involverade i själva
matsituationen. Radio och TV skall givetvis vara avstängd under måltiden. Viktigt är
också att maten ser aptitlig ut och att den enskilde får så långt möjligt påverka
portionsstorlek, uppläggning m.m. I vårdarbetet är maten utmärkt som
kontaktinstrument till gamla sjuka, om man tar tillvara de naturliga tillfällena som
varje måltid faktiskt är. Om man inte kan sitta vid samma bord och äta tillsammans,
kan man kanske ta sin egen kaffemugg med in till den gamla och inta mellanmålet
tillsammans. (3)
9. Måltidsordning
En vanlig anledning till att mat inte äts upp är att den serveras för tätt, det är
dessutom vanligt att det är för många timmar mellan sista målet på dagen och första
målet nästa dag. Länsstyrelsens rekommendationer är att nattfastan på särskilda
8
boenden ej skall överstiga 10-11 timmar. Man säjer också att maten skall vara
anpassad till målgruppen och att maten skall vara en av dagens höjdpunkter. (18)
Intaget av mat bör fördelas jämt över dygnet av flera anledningar. För att äldre
personer, eller personer med funktionsnedsättningar skall kunna täcka sitt energi- och
näringsbehov är det viktigt att maten och mellanmålen fördelas upp på flera små mål
över dagen. Personer med diabetes bör ha så jämn blodsockernivå som möjligt under
dygnet, har man hjärtbesvär kan stora måltider leda till en ökad fysisk belastning, och
för de som är svaga och inte orkar äta så mycket varje gång är det av stor vikt att
maten kommer ofta är energität och serveras i mindre portioner. Nattmål serveras vid
behov.( 3,14)
Rekommenderad måltidsordning
Måltid
Tider
Energifördelning i %
Frukost
07.00 – 08.30
15-20
Mellanmål
09.30 – 10.30
10-15
Lunch
11.00 – 13.00
20-25
Mellanmål
14.00 – 15.00
10-15
Middag
17.00 – 18.30
20-25
Kvällsmål
20.00 – 21.00
10-20
10. Matens betydelse för äldre
Med stigande ålder och i samband med sjukdom kan många olika funktioner i
kroppen försämras eller försvinna som sedan kan leda till att det uppstår ätproblem.
För äldre och för sjuka äldre är maten/kosthållningen en del av behandlingen.
Många äldre har förändrat näringsupptag och har kanske tappat aptit och
hungerskänsla. Allmän kost dvs A-kost är det som för de flesta sjuka och gamla skall
användas, den är anpassad till de som är måttligt eller lite aktiva och har ökat
näringsbehov där det inte finns skäl för att servera annan kost. Trots att undernäring
hos äldre är ett allvarligt tillstånd är det ett tillstånd som ofta förbises vid
diagnostisering inom öppen och sluten hälso- och sjukvård. Vanliga problem såsom
matvägran, ensidigt val av kost eller viktnedgång kan bero på dåliga tänder eller en
för stor protes. Mycket vanligt är också att äldre människor har svårt att svälja maten.
Detta kan vara orsaker till att det uppstår problem i samband med ätandet. Den
neurologiska funktionen är en mycket viktig beståndsdel och funktionsnedsättningar
i denna får man vid många olika sjukdomstillstånd, tex. stroke, parkinsons sjukdom,
demens. Dessa sjukdomstillstånd kräver kunskap av vårdgivarna vad gäller
kostanpassning och hur man serverar mat. Till en man eller kvinna med Alzheimers
sjukdom som har drabbats av apraxi, agnosi och anomi, minnesförlust och
9
desorientering kan detta betyda att man glömmer att handla, inte hittar i matbutiken,
inte kommer ihåg hur det går till att laga mat, inte känner igen redskapen som skall
användas eller det man lägger maten på samt inte kan fråga om det då man har glömt
bort orden för att ställa frågan. Andra sjukdomar som kräver anpassning är:
osteoporos (benskörhet), mag-tarm sjukdomar, diabetes, gallbesvär, hjärtlungsjukdom, cancer mm. För vart och ett av dessa sjukdomstillstånd krävs
kostanpassning för att upptaget av mat och närings ska leda till att bibehålla eller
förbättra hälsa eller för att kunna tillfriskna. Många av vårdtagarna i våra särskilda
boenden har dessa sjukdomar. Dessa sjukdomar kräver kostanpassning i fråga om
konsistens, mängd, näringstillförsel, energitillförsel, vätskebalans, fibrer mm. Det
ställer även stora krav på den som skall servera maten, allt ifrån dukning, tid,
kunskap kring ätproblemet, sittställning i samband med mat, munhygien. Den
estetiska betydelsen måste vägas in i sammanhanget. (3,14)
11. Nutritionsbedömning
Alla vårdtagare i kommunal omsorg bör få en bedömning av sitt näringstillstånd.
Anledningen till detta är att de allt kortare vårdtiderna på sjukhus leder till att många
vårdtagare kan vara i behov av fortsatt aktiva sjukvårdsinsatser även efter de att de
blivit medicinskt färdigbehandlade och utskrivna från sluten vård till kommunal
hälso- och sjukvård. Det är inte ovanligt att patienter minskar i vikt under
sjukhusvistelse, nutritionsbehandlingen blir därför desto viktigare och bör vara en
självklar del i vårdkedjan. Rapport angående den aktuelle vårdtagarens eventuella
näringsproblem bör därför rapporteras mellan öppen och sluten vård samt hur man
brukar åtgärda detta problem. För att bedöma energibehovet hos dessa vårdtagare,
dvs hur mycket en vårdtagare bör äta måste energibehovet uppskattas. Detta skall
leda till att man får en bättre uppfattning om hur mycket och vilken typ av kost som
skall serveras till den enskilde vårdtagaren. Ett mål är att göra till rutin att den som
serverar maten alltid gör en visuell bedömning av hur mycket den person man
serverat mat till har ätit. Detta är ett grovt sätt att mäta matintaget. Hos vårdtagare
som är undernärda eller ligger i riskzonen för att blir undernärda, ska man värdera
energiintaget med hjälp av mallar, där man registrerar allt mat- och vätskeintag under
ett antal dagar genom att väga och mäta maten. För att snabbt kunna se om
energiintaget rubbats ska det också finnas rutiner för uppföljning, utvärdering och
dokumentation av vårdtagarnas matintag samt kroppsvikt. Resultatet av detta skall
utvärderas och eventuellt åtgärdas om man upptäcker viktnedgång. Vårdtagare skall
vägas vid inskrivning och utskrivning samt en gång per vecka vid längre vårdtider på
korttidsvård, på särskilda boenden ska vårdtagarna vägas 3-4 gånger/år.(14)
12. Mallar för nutritionsbedömning
Man kan använda sig av olika registreringssätt beroende på vilken verksamhet man
arbetar inom. Ansvar för att det utförs ligger på sjuksköterskan. Nutritionsstatus
dokumenteras enligt VIPS i omvårdnadsjournalen, lämpligt är att använda sig av
kostanamnes. Bedömningen syftar till att identifiera vilken person som ligger i
riskzonen för undernäring.
BMI (Body Mass Index) =
vikt (kg)
längd x längd
10
Handlingsplan:
•
Bedömning görs med hjälp av BMI.
•
Bedömningen av näringstillståndet görs med hjälp av mat- och vätskelista.
•
Mål upprättas – tidpunkt för utvärdering.
•
Individuell plan upprättas efter bedömning och i samråd med den enskilde
alternativt anhörig eller god man.
•
Utvärdering ska ske efter individuell bedömning. Är åtgärderna rätt, är målet
uppnått. Behövs nya mål och åtgärder.
I kostanamnesen är följande viktigt att dokumentera:
•
Diagnos
•
Funktionsnedsättningar
•
Vikt och längd
•
Vikt före sjukdom
•
BMI
•
Tugg- eller sväljsvårigheter, aptit och aptitförändringar, illamående, kräkning,
förstoppning, diarré
•
Livsmedel eller maträtter som vårdtagaren ej äter eller ej tål
När detta dokumenterats i kostanamnes bör följande utföras:
•
Bedömning av energibehovet
•
Ordination av typ av kost, konsistens på maten, energibehov
•
Uppföljning/utvärdering/dokumentation av viktutvecklingen samt intaget av mat
och dryck
•
Omvårdnadsplan upprättas som omfattar nutritionsomvårdnad
Mallar för nutritionsbedömning återfinns sist i Riktlinjerna.
13. Uppföljning och utvärdering
System för avvikelser till matleverantören finns – om avvikelserna berör
matleverantörer sker oftast avvikelsen direkt på telefon för att snabbt kunna åtgärdas.
Är avvikelserna kopplade till omvårdnad sker hanteringen i den egna organisationen.
(15)
11
Utarbetade riktlinjer kommer att följas upp i samband med bokslut och revidering av
verksamhetsplaner då resultatet återförs till socialnämnd och ledning. Vartannat år
genomförs en enkätundersökning där vårdtagarna bland annat får svara på frågor om
maten. Enkät undersökningen kommer att delges matråden vad gäller synpunkter på
maten. Nästa enkät undersökningen kommer att genomföras under våren - sommaren
2007.
12
β
Energibehov - Lathund
För att upprätthålla kroppsvikten krävs balans mellan energiåtgången och intaget av
energi (kalorier) via kosten.
Energiutgifterna består i huvudsak av två delar:
- Basal energiåtgång för att hålla kroppstemperaturen och organen igång.
- Energiåtgång till följd av fysisk aktivitet
Energibehov bestäms av en rad olika faktorer som kön, ålder och grad av fysisk
aktivitet. Män har beroende på större muskelmassa vanligtvis större energibehov än
kvinnor. Med stigande ålder minskar energibehovet, framför allt beroende på
minskad fysisk aktivitet, men också beroende på minskad kroppscellsmassa. Detta
innebär att den basala energiomsättningen sjunker något.
Basalmetabolism (BMB)
aktuell vikt i kg x 20 kcal
Sedan görs en bedömning angående graden av fysisk aktivitet enligt nedan:
Miniminivå
Sängliggande
BMB x 1,2
BMB x 1,3
Uppegående
BMB x 1,5
Hög fysisk aktivitet BMB x 1,8
Återuppbyggnadsfas BMB x 1,8
Korrigering för beräknat energibehov:
Om den äldre är mager och bör gå upp i vikt x 1,1. Om den äldre är överviktig och
behöver gå ner i vikt x 0,9. För varje grads temperaturstegring x 1,1
Äldre med svåra infektioner, stora frakturer eller brännskador har extra stort
energibehov.
13
Exempel:
Gerda är 85 år väger 40 kg och har ett BMI på 17. Gerda är underviktig och behöver
gå upp i vikt. Korrigering bör göras också för detta med 10%, så att energiintaget
överstiger de beräknade energiutgifterna.
- För att täcka sitt basala behov behöver hon ca 20 kcal/kr = 40kg x 20 kcal = 800
kcal
- Absolut miniminivå för att upprätthålla liv på längre sikt 800 kcal x 1,2 0 960 kcal.
korrigerat för låg vikt 960 kcal x 1,1 = 1056 kcal
- Är hon sängliggande behöver hon 800 kcal x 1,3 = 1040 kcal. Korrigerat för låg
vikt 1040 kcal x 1,1 = 1144 kcal.
- År hon uppegående behöver hon 800 kcal x 1,5 0 1200 kcal. Korrigerat för låg vikt
1200 kcal x 1,1 = 1320 kcal.
- Är hon fysiskt aktiv eller i återuppbyggnadsfas behöver hon 800 kcal x 1,8 = 1440
kcal. korrigerat för låg vikt 1440 x 1,1 = 1584 kcal.
Ovanstående uppgifter är hämtade ur ”Mat och kostbehandling för äldre – problem
och möjligheter”, Livsmedelsverket 2001.
För exakt uträkning av energibehov se Tabell 1 och 2, sid 26 i boken ”Mat och
näring för sjuka inom vård och omsorg” Livsmedelsverket 2003.
14
β
Nutritionsbedömningsmall 1
•
Bedömningen görs av sjuksköterska i samband med inflyttning till
särskilt boende och följs upp två gånger/år
• Om den boende svarat JA bedöms han/hon att ligga i riskzonen för
att bli undernärd.
• Orsak utreds och åtgärdas. Om åtgärd ej möjlig ska detta
dokumenteras.
Namn………………………………….
Personnummer………………………..
BMI under 22
JA……….
NEJ……….
Viktförlust sista halvåret
JA……….
NEJ……….
Sväljsvårigheter
JA……….
NEJ……….
I riskzonen, se Checklista för utredning vid risk för svår
undernäring
15
Ansvarig sjuksköterska…………………………….
Datum………………………………
β
Nutritionsbedömningsmall 2
Checklista om vårdtagare bedöms ligga i risk för undernäring
Datum
Sign
•
Mat och vätskeregistrering
……….
…….
•
Genomgång av läkemedel
……….
…….
•
Inspektion av munhåla
……….
…….
•
Måltidsmiljö
……….
…….
•
Sväljproblem
……….
…….
•
Sinnesstämning
……….
…….
•
Sjukdomar
……….
…….
•
Anpassad kost
……….
...…..
•
Näringsberikning
……….
……..
•
Sittproblmatik
……….
……..
16
•
Äthjälpmedel
……….
……..
β
Mat- och vätskeregistrering
Mat och vätskeregistrering vid misstänkt undernäring eller stor
viktminskning
Ansvarig
sjuksköterska…………………………..Datum…………………
Namn………………………………Personnummer……………………
….
Kost…………………………………….
Portionsstorlek:
(Kcal)…..
Dryck
In
Liten Normal Stor
Konsumerat Kcal
Summa
17
Beräknat energibehov
Avföring/
Stomi
Urin
Frukost
In
Konsumerat
Kcal
Mellanmål 1
Mellanmål 2
Kvällsmål
Lunch
Varmrätt
¼
½
¾
1/1
Kcal
¼
½
¾
1/1
Kcal
Dessert
Middag
Varmrätt
Dessert
18
14. Litteraturlista
1.
Westergren, A. (red.) 2003. Svårigheter att äta. Lund. Studentlitteratur. (2007).
2.
Mat för äldre - inom vård och omsorg. DRF:s referensgrupp i geriatrik. Nr 2, jan
(2006).
3.
Andersen, M. (red.) 2001. Mat och kostbehandling för äldre. Stockholm.
Livsmedelsverket. 1:a reviderade upplagan
4.
Socilatjänstlagen (SOL) 2001:453
5.
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 1982:763
6.
Patientjournallagen 1985:562
7.
Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) 2005:12
8.
Lagen om yrkes verksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) 1998:531
9.
Livsmedelslagen (SFS) 1989:46
10. Livsmedelsförordningen (SFS) 1990:310
11. Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) 1993:29
12. Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) 1993:17
13. Timrå Kommuns Verksamhetsplan 2007-2009. (Elektronisk) www.timra.se
14. Andersen, M. (red.). 2003. Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg.
Ödeshög. Livsmedelsverket.
15. Riktlinjer för kommunal Hälso- och sjukvård, Timrå Kommun, 1996. Reviderad
2003.
16. Livsmedelsverket. FAKTA. Nya regler om hygien – för säkerhets skull.
Information till företagare som hanterar livsmedel. 2006.
17. Mat för äldre – inom vård och omsorg. Bergerson, G., Larsson, I. Nr 3, feb (2006)
19
20
21
22
23