Peltigera collina
Grynig filtlav
NE
NA
LC
Lavar
DD
NT
VU
EN
CR
RE
Nära hotad (NT)
A2bc+3c+4c
Klass: Lecanoromycetes, Ordning: Peltigerales, Familj: Peltigeraceae, Släkte: Peltigera (filtlavar), Art:
Peltigera collina - grynig filtlav (Ach.) Schrad. Synonymer: Peltigera scutata (Dicks.) Duby, Peltigera scutata
(Ach.) Duby, Lichen scutatus Dicks., Lichen collinus Ach.
Kännetecken
Grynig filtlav är en storvuxen bladlav som, liksom andra arter i släktet filtlavar Peltigera, identifieras genom
undersidans ådring, de kraftiga ”rottrådarna” (rhizinerna) och att fruktkropparna (apothecierna) sitter på ovansidan
av loberna. Arten i släktet njurlavar Nephroma kan påminna om filtlavar men har apothecier på undersidan av lober.
Grynig filtlav skiljer sig från övriga arter i släktet genom förekomst av kantsoral. Laven innehåller cyanobakterier
(blågröna bakterier) vilket ger bålen en gråbrun ton i torrt tillstånd, i väta mörkt brun. Apothecier är sällsynta.
Grynig filtlav påträffas ofta tillsammans med fjällig filtlav Peltigera praetextata vilken är vanligare och har fjällika
isidier istället för soral. Styverlav Peltigera didactyla och P. extenuata har också soral men dessa är mer eller mindre
runda och sitter inne på bålen.
Utbredning och status
Grynig filtlav förekommer från Skåne till Norrbotten men blir ovanligare norrut (Artportalen 2016). Den är vanligast i
de nederbördsrika sydvästra och södra delarna av landet. En minskning av populationen pågår och förväntas fortgå
vad gäller antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Grynig filtlav finns i Danmark, Norge och Finland.
Den är rödlistad i Danmark (Akut hotad CR, Wind & Pihl 2010) och i Finland (Nära hotad NT, Jääskeläinen m.fl.
2010). Dess världsutbredning omfattar tempererade och boreala områden i Europa, Asien samt Nord- och
Sydamerika (Vitikainen 2012).
Ekologi
Grynig filtlav tillhör en grupp fuktighetskrävande, storväxta bladlavar där också bl.a. lunglav Lobaria pulmonaria
(rödlistad som Nära hotad NT) ingår. Arten växer framför allt på gamla mossiga stammar av lövträd, särskilt
ädellövträd samt asp och sälg, i kulturmarker, lövskogar, halvöppna och lövrika barrblandskogar i områden med hög
luftfuktighet. Arten är en utmärkt indikator för höga naturvärden i ett flertal olika naturtyper och en signalart (Nitare
2000). Den påträffas också på mossiga block, berg- och klippsidor, företrädesvis på basiska bergarter. I de
nederbördsrikare delarna av landet förekommer den på träd som står mera öppet, t.ex. vårdträd, hagmarksträd och
alléträd. Där grynig filtlav påträffas förekommer ofta flera andra ovanliga eller rödlistade lavar, t.ex. lunglav Lobaria
pulmonaria (rödlistad som Nära hotad NT), skrovellav Lobaria scrobiculata (rödlistad som Nära hotad NT),
njurlavar Nephroma spp., korallblylav Parmeliella triptophylla och blylav Pectenia plumbea (rödlistad som Starkt
hotad EN).
Hot
Populationsminskningen bedöms bero på en fortgående igenväxning och beskuggning av gamla kulturmiljöer, en
allmän förtätning av bestånd med gamla lövträd samt en minskning av antalet gamla grova lövträd i betespräglade
skogar och i kulturmarker. Detta gäller i hela utbredningsområdet. De flesta äldre träd i norra och mellersta Sverige
är ett resultat av att ett naturligt skogsekosystem med återkommande stora skogsbränder som skapade lövbrännor.
ArtDatabanken - artfaktablad
1
Åtgärder
Enskilda träd med grynig filtlav bör regelmässigt sparas och särskilt rikliga förekomster bör skyddas. För att arten
ska överleva på träd som sparas vid olika typer av skogliga åtgärder bör buffertzoner tillämpas kring förekomster av
grynig filtlav. Genom att skydda och utveckla skogsmiljöer med grynig filtlav så gynnas också en lång rad andra
sällsynta och rödlistade arter. På lokaler där arten förekommer är det viktigt att motverka kraftig
beståndsförtätning/igenväxning.
Övrigt
Utländska namn - DK: grynet skjoldlav, NO: Kystårenever, FI: Varjonahkajäkälä.
Naturvård
Konventioner: Typisk art i 9010 Taiga (Boreal region (BOR)), Typisk art i 9020 Nordlig ädellövskog (Boreal region
(BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9070 Trädklädd betesmark (Boreal region (BOR) och Kontinental
region (CON)), Typisk art i 9110 Näringsfattig bokskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk
art i 9130 Näringsrik bokskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9160 Näringsrik
ekskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9180 Ädellövskog i branter (Boreal region
(BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9190 Näringsfattig ekskog (Boreal region (BOR) och Kontinental
region (CON)), Skogsstyrelsens signalart
Litteratur
Artportalen. 2016. Rapportsystem för växter, djur och svampar. ArtDatabanken, SLU. [http://www.artportalen.se]
[uttag 2016-10-08].
Jääskeläinen, K., Pykälä, J. Rämä, H., Vitikainen, O., Haikonen, V., Högnabba, F., Lommi S. & Puolasmaa, A. 2010.
Lichens. I: Rassi, P., Hyvärinen, E., Juslén, A. & Mannerkoski, I. (red.). The 2010 Red List of Finnish Species.
Ympäristöministeriö & Suomen ympäristökeskus, Helsinki, sid. 278-310.
Nitare, J. 2000. Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen, Jönköping.
Vitikainen, O. 2012. Peltigeraceae. Nordic Lichen Flora 3: 113-133. Andra upplagan.
Wind, P. & Pihl, S. (red.) 2010. Den danske rødliste. Danmarks Miljøundersøgelser, Aarhus Universitet [2004]-.
redlist.dmu.dk [http://redlist.dmu.dk/] (opdatered april 2010) [uttag 2016-10-08].
Författare
Svante Hultengren & Göran Thor
ArtDatabanken - artfaktablad
2
