Kulturskolan i Framkant 2013

Kulturskolan i Framkant 2013
Projekt om medarbetarutveckling och verksamhetsöversyn
2013-11-13
Per Sjöberg
Kultur- och föreningsförvaltningen
Rapport dnr 2011.0074
1
www.karlskoga.se
Innehåll
Utredningsuppdrag
3-4
Möjligheternas mötesplats
5
Gruppens sammansättning
5
Kulturskolornas utveckling i Sverige
6
Detta är speciellt för Kulturskolan i Karlskoga
7
Tidigare utredningar kring Musikskolans framtid
Kulturskolans nuvarande uppdrag
Uppgifter från utredningarbetet
8-9
9
10
Viktiga kommunala/regionala/aktörer på
barn- och ungdomskultur området
11-13
Förslag
14-20
Slutord
20
Bilagor studiebesök, statistik och lokalt kollektivavtal.
2
21-35
Utredningsuppdrag
Kulturskolan i framkant 2013 – Medarbetarutveckling och verksamhetsöversyn
Uppdragsbeställare:
Hans Lundell
Uppdragsansvarig:
Per Sjöberg
Uppdragsutförare:
Per Sjöberg samt 5-6 medarbetare från Kulturskolan
Uppdragets syfte
Att finna former för en positiv utveckling av kulturskolan, utan att nya ekonomiska medel tillförs,
vilket bidrar till måluppfyllelsen av Kulturvision för Karlskoga.
Att bli ett nav i kommunens kulturverksamhet där pedagogisk verksamhet är ett redskap och där
professionell- och amatörverksamhet möts, vilket leder till både eget skapande och konsumtion av
olika kulturyttringar.
Att ur ett brukarperspektiv utveckla nya metoder och undervisningsformer för den pedagogiska
verksamheten. Projektet skall leda till:
• större möjligheter att tillmötesgå de sökandes önskemål på ett kostnadseffektivt sätt, för att
därigenom öka antalet elevplatser.
• ett mer flexibelt och varierat utbud, för att därigenom nå de grupper som idag inte nås av kulturskolan.
• att öka pojkarnas deltagande.
• att i högre grad tillvarata informations- och kommunikationsteknologin, bla för att stärka
marknadsföringen av kulturskolan och Karlskoga kommun.
• att implementera resultatet av ESFs kompetensutvecklingsprojekt ”Puffimok” i verksamheten.
• att genom nätverksbyggande med andra kulturskolor stärka våra möjligheter till jämförelser
och omvärldsbevakning.
• Att kartlägga möjligheterna av ett formaliserat samarbete med studieförbunden
• skapa en bro mellan studieförbundens och kulturskolans pedagogiker
• genom kostnadseffektivisering öka antalet platser och deltagare i kulturskolans kurser
• undersöka möjligheterna av att göra en upphandling av eventuella tjänster
• genomföra samarbetet.
3
Uppdragets mål och målgrupp
Mål
Utan att nya ekonomiska resurser tillförs ska Kulturskolan i Karlskoga fortsätta utvecklas på ett
sådant sätt, att man 2018 uppfattas som Sveriges mest framstående och omtalade Kulturskola.
Målgrupp
Primär målgrupp: brukare och medborgare.
Sekundär målgrupp: Kulturskolans personal.
Uppdragets resultat
1. Utveckla en mer flexibel undervisning
• Fler nöjda brukare
• Fler elevplatser med oförändrade lärarresurser
Bättre balans mellan pojkars och flickors deltagande
2. Nytt kursutbud
• Större flexibilitet
• Fler varianter av undervisnings former, t ex kortkurser och lovverksamhet
3. Stärka användandet av informations- och kommunikationstekniken
• Ny hemsida
• Stärka användandet av ny teknik i det pedagogiska arbetet
4. Bygga nätverk med andra kommuners kulturskolor för att inspireras och inspirera i utvecklingsarbetet både under och efter projekttiden slut
5. Skapa ett formellt samarbete med studieförbunden
Uppdragets tidplan och kostnad
Delrapporter sker regelbundet till kultur- och föreningsnämnden. Överlämning av alla resultat ska
ske till förvaltningschefen senast i juni 2013 och till kultur- och föreningsnämnden senast i september 2013.
Uppdragets organisation och genomförande
Hans Lundell, uppdragsgivare
Per Sjöberg, uppdragsansvarig
4
Möjligheternas mötesplats!
FN:s konvention om Barns rättigheter
Kulturskolan i framkant grundar sin rapport på FN:s konvention om barns
rättigheter. Rättigheten att få tillgång till kultur både som utövare och
konsument. Vi vill poängtera att det är alla barn och ungdomar som vi avser.
Kulturskolan skall vara tillgänglig för alla – oavsett mentala, fysiska, kulturella,
sociala, geografiska eller ekonomiska förutsättningar – och har rätt till Kulturskolans
olika verksamheter. En av de förutsättningar som krävs är ändamålsenliga lokaler
som måste anpassas till de verksamheter som finns idag och som kommer att finnas
imorgon. Kulturskolan anser sig vara möjligheternas mötesplats och vill vara en
”kulturfritidsgård” med uppdrag att undervisa. Att få till en verklig mötesplats för alla
barn och ungdomar som gillar kreativitet och nyfikenhet!
Kulturskolan är möjligheternas mötesplats!
Artikel 31
1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation
anpassad till barnets ålder samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet.
2. Konventionsstaterna skall respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det
kulturella och konstnärliga livet och skall uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och
lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet.
Gruppens sammansättning ”Kif gruppen”
Elin Ahlström, musiklärare
Inga-Lill Brogeland Morfelt, musiklärare (del av utredningen)
Peter Carell, musiklärare (del av utredningen)
Amy Glaad, musiklärare
Helen Kahlin, verksamhetsledare
Anelija Karahodzic, danslärare
Peter Krantz, regissör
Jimmy Lundin, musiklärare (del av utredningen)
Torbjörn Rapp, musiklärare
Per Sjöberg, kulturchef, uppdragsansvarig
Jörgen Ärlandsback, musiklärare, producent
5
Kulturskolornas utveckling i Sverige
Allmänt
Att arbeta med och för barn och ungdomar inom kulturområdet utgör dubbla utmaningar. Dels
därför att huvudmålgruppen är barn och ungdomar med deras tendens att vara flyktiga och snabbt
byta mellan intressen dels därför att vi verkar inom just kulturområdet med inom ungdomskulturen ständigt nya trender.
De krav och förväntningar som brukarna ställer är stora i fråga om att musik- och kulturskolans
personal skall känna till och kunna möta nya kulturyttringar, nya genrer etc.
Musik- och kulturskolans personal skall också vara uppdaterade i den teknik som unga människor
använder och som leder till att kulturutövandet likväl som kulturkonsumtionen sker på nya och för
äldre generationer ofta okända platser och i okända former.
Lägg där till det faktum att musik- och kulturskolornas verksamhet är barn och ungdomars fritid
och en för dom helt frivillig verksamhet.
Musik- och kulturskolorna agerar helt klart på en oerhört konkurrensutsatt arena – barn och ungdomars fritid.
Brukarorienterad verksamhet
För att kunna klara av att intressera nya deltagare och för att behålla befintliga deltagare krävs att
musik – och kulturskolorna anpassar sin verksamhet till de, inte alltid helt lättidentifierbara, krav
och önskemål som deltagarna och potentiella deltagare har.
De flesta musikskolor började sin verksamhet under 1970 talet då det svenska samhället var tämligen homogent. Medias påverkan fanns naturligtvis liksom populärkulturen men påverkan var ändå
förhållandevis liten
Idag har vi att hantera ett mångkulturellt samhälle med en mediapåverkan och en teknikutveckling
som framförallt inom kommunikationsområdet går med en rasande fart.
Detta faktum kräver att den musik- eller kulturskola som skall attrahera de nya generationerna
måste ha bredd, resurser och kompetens som kan möta och spegla sin samtid.
Uppdrag
Musikskolornas uppdrag var initialt mycket konkret och enkelt – att undervisa kommunens barn
på något instrument. Kulturen var till för sig själv och för de värden kulturen representerar. För
musikskolorna innebar det ofta att uppdraget var att utbilda och tillhandahålla nya instrumentalister och sångare till bland andra det lokala kulturlivet eller i bästa fall få någon elev att bli så duktig
att han eller hon kom in på en högre musikutbildning.
I den kulturutredning som lades på riksdagens bord i slutet av 2009 ”Tid för kultur” skrivs mycket
om aspektkultur. Med det menas ett synsätt som innebär att kulturens roll vidgas till att inte endast
vara till för sin egen skull utan också vara en resurs i andra samhällsområden som till exempel
sjukvård, utbildning, ekonomi, attraktion etc
I den lilla eller medelstor kommunen är musik- eller kulturskolan tillsammans med folkbiblioteket
de verktyg som kommunen själv kan styra över och därmed använda för en medveten strategi där
kulturen får en bärande roll i samhällsutvecklingen. Detta kräver också att musik- eller kulturskolan har resurser som kan göra skillnad.
6
Detta är speciellt för Kulturskolan i Karlskoga
Samordning, samordning och återigen samordning
Kulturskolan fungerar som ett nav i Karlskogas kulturliv. Framgångskonceptet som Karlskoga har
tillämpat under många år heter ”samordning”. En liten kommun kan inte klara av att göra det som
stora kommuner gör. Att ha institutioner som länsteater, länsmusik med mera är en omöjlighet.
Nyckeln heter samordning om utbudet skall bli så kostnadseffektivt och professionellt som möjligt
för brukarna.
I Karlskogas fall handlar samordningen i första hand om föreningslivet och samordningen med
skolverksamheten i kommunen.
När det gäller föreningslivet finns ett antal samordningfunktioner. Amatörstödet som innebär att
viss personal i teater, dans och musik har en del i sin tjänst som endast används till föreningslivet.
Föreningsstöd i form av kontantbidrag och lokalstöd är andra delar av föreningsstödet.
Föreningslivet har också ett eget nätverk som kallas ”Kulturgruppen” och som har som syfte att
undvika krockar när det handlar om evenemang. Gruppen har också i uppgift att arrangera vissa
projekt som ex nationaldagen. Kulturgruppen har också en starkare röst i civilsamhället och kan
på det sättet få fram önskemål. Kulturgruppen samordnas av Kulturskolan.
Samordningen med skolverksamheten är ett liknade koncept som skall se till att kompetens finns
hos lärarna som har uppdraget och att uppdraget genomförs på ett så professionellt och kostnadseffektivt sätt som möjligt. När kultur- och föreningsförvaltningen och barn- och utbildningförvaltningen samverkar så finns förutsättningarna för en renodlad musiklärare – som inte har
andra ämneskombinationer utan enbart ägnar sig åt musik – att få en kvalitativ undervisning för
eleverna. Återigen så krävs samordning och samarbete över kommunens förvaltningsgränser och
civilsamhällets olika aktörer.
7
Tidigare utredningar kring kulturskolans framtid
I november 1976 gjordes en utredning om Musikskolan i Karlskoga, ”Musikskolan idag och
imorgon”. Karlskoga skolstyrelse var uppdragsgivare och fyra sakkunniga hade uppdraget att
utreda Musikskolans framtid. De sakkunniga var: Maj-Lis Ljung (s) ordförande, Jan Hammarstedt
adjunkt och sekreterare, Uno Eng rektor grundskolan, Stig Gustafson rektor musikskolan och Pär
Öjebo biträdande rektor musikskolan.
Bland annat framkom följande som kan vara av intresse för ”Kulturskolan i framkant”:
1.4 Samverkan
Musikskolans verksamhet bör enligt Kommunförbundet vara väl samordnad med den allmänna
skolan, såväl pedagogiskt som organisatoriskt. Ett kontinuerligt och organiserat samarbete mellan
musikskola och folkbildning bör byggas upp i varje kommun. Kontakt bör hållas med den högre
musikutbildningen. Eftersom ett av målen för musikskolans verksamhet är att stimulera till och
skapa förutsättningar för ett levande aktivt musikliv i hemmen, bör samverkan mellan hem och
musikskola tillmätas stor betydelse.
Det är viktigt att musikskolans undervisning bedrivs i nära kontakt med annan kommunal verksamhet, främst inom kultur-, social-, och fritidssektorerna.
Musikläger och interna konserter för musikskolans elever ger goda bidrag till elevernas utveckling. Ett väl fungerande samarbete med det lokala musiklivet är en självklarhet.
2.5.7 Andra verksamhetsgrenar
Kommunförbundet rekommenderar att andra estetiska områden än musik knyts till musikskolan.
Det område där behovet av kompletterande undervisning syns vara störst är dansen. Man konstaterar att kostnaderna för frivillig undervisning i dans, drama och bild blir väsentligt lägre än för
frivillig musikundervisning eftersom undervisningen kan bedrivas i större grupper. Musikutredningen delar denna bedömning men konstaterar samtidigt att det under de närmaste åren inte torde
finnas ekonomiska förutsättningar för breddad verksamhet av detta slag. Behovet av kommunal
satsning på dans-, drama- och bildkonst är emellertid stort och skolstyrelsen rekommenderas att
följa utvecklingen på området och ta initiativ till sådan verksamhet när ekonomiska förutsättningar
kan anses föreligga.
3.6 Sammarbete med studieförbunden
Musikverksamhet bedrivs i kommunen också av studieförbunden. Statsbidrag utgår om minst
hälften av cirkeldeltagarna är 14 år och äldre. Studieförbundens verksamhet på det musikaliska
området skulle ytterligare kunna intensifieras och utgöra ett viktigt komplement till musikskolan.
Olikheter i lönesättningar skapar som tidigare
nämnts problem för samverkan mellan studieförbund och musikskola. I kommunförbundets utredning rekommenderas en successiv övergång från musikskola till studiecirkel under högstadieåren
främst för de elever som
A . vill nöja sig med vunna studieresultat och musicera fritt tillsammans med kamrater.
B. vill börja med ett nytt instrument där studiemål och metodik lämpar sig för studiecirkelns form.
C. vill komplettera instrumentalstudierna genom att t ex delta i lyssnarcirkel eller annan mer teoretisk inriktad musikcirkel.
D. vill spela i orkester eller sjunga i kör inom organisation eller förening.
8
Enligt musikutredningen kan detta vara en lösning för en del elever. Musikskolan har en målbunden verksamhet. Utbildningen ska bl a förbereda för inträde vid olika högre skolor. Att överföra
samtliga elever över en viss ålder till studieförbunden skulle medföra en splittring av verksamheten som bl a skulle inverka menligt på den omfattande ensembleverksamheten som nu är nära
knuten till musikskolan.
Ett samrådsförfarande mellan musikskola och studieförbund rekommenderas framför allt beträffande öppen gruppverksamhet för elever över 14 år. Kommunförbundet rekommenderar inrättandet av en samrådsgrupp, i vilken ingår representanter för studieförbund, musikskola och kulturnämnd.
Huvuduppgiften för denna grupp skulle vara att medverka till att eleverna slussas ut från musikskola till musiklivet och att så få elever som möjligt lämnar musicerande verksamhet.
I Karlskoga fyller dels de kontaktreferenser som Kulturnämnden anordnar två gånger om året, dels
skolstyrelsens musikråd denna funktion. Vidare anser musikutredningen att musiklärarnas tjänstgöring i Konsertföreningen och Bofors musikkår bl a garanterar denna
”slussning,” men att musikrådet förstärkt med representant från kulturnämnden i övrigt borde
kunna fylla samrådsgruppens funktion.
Kulturskolans nuvarande uppdrag
1. Brukarna skall känna sig nöjda med det utbud och de aktiviteter som kultur- och föreningsförvaltningen tillhandahåller
2. Kultur- och föreningsförvaltningen uppfattas som en attraktiv arbetsplats.
3. Utnyttjandet av verksamhetslokalerna skall bibehållas på nuvarande nivå
4. Kommuninvånarna upplever kommunens kulturutbud som rikt och differentierat.
5. Kulturell hållbarhet genom att främja kulturarvet, konstnärlig och kulturell förnyelse, öka delaktigheten i kultur- och föreningslivet samt stimulera till eget skapande och aktivitet.
6. Karlskoga kommuns verksamheter är bland de 25 procent bästa, oavsett undersökning.
9
Uppgifter från utredningsarbetet
Studiebesök från tre utvalda kommuner och de mest intressanta uppgifter som kom ut från
studiebesöken:
Trollhättan
• ”Upptakt” Trollhättans modell för samtliga elever i åk 2 (kopierad från Partille)
• Differentierade avgifter
• Öppettiderna i N3
• 300.000 kr att användas av ungdomar till kreativt skapande
• Sponsorer
• Teknik
(Se bilaga 1, sidan 21)
Vänersborg
• Differentierad avgift beroende på lektionslängd 20/30/40 min samt ”Talang”
• Man får spela flera instrument
• Alltid gruppundervisning för nybörjare
• Ingen avgift för orkestrar/ensembler
• Trenden är att köerna till orkesterinstrument ökar
(Se bilaga 2, sidan 24)
Partille
• ”Upptakten” för åk 2. Alla barn får broschyr hem
• Korta köerna genom sk ”gitarr-tabbar”
• Avgiften för vuxna börjar efter 25 års ålder
• 5 min spelning på alla kommunfullmäktigemöten
• F-linjen i åk 7-9 förberedande för ESMU. Avgift 2-3
(Se bilaga 3, sidan 26)
10
Viktiga kommunala/regionala/nationella aktörer
på barn-/ungdomskultur området
Landstinget
Landstinget arbetar för att det i hela länet ska finnas ett rikt och tillgängligt kulturutbud präglat av
kvalitet och nyskapande. Kultur är helt avgörande för en positiv och demokratisk samhällsutveckling. Att få ta del av kulturella upplevelser och själv få uttrycka sig konstnärligt är grundläggande
mänskliga behov och rättigheter. Dynamiska regioner präglas av modet att våga det oprövade, av
viljan att låta idéer och åsikter utmana och brytas mot varandra. Här spelar konsten och kulturen
en viktig roll.
Från och med 2012 har Örebro läns landsting det övergripande ansvaret för regional kulturverksamhet. Kulturenheten på landstinget jobbar på uppdrag av nämnden för tillväxt, kultur och bildning. Nämnden tar beslut om fördelning av medel och uppdrag till kulturverksamhet som landstinget är delaktig i, och ska utveckla och verka för den regionala kulturen. Genom de regionala
kulturinstitutionerna Örebro länsteater, Örebro läns museum, ArkivCentrum och Länsmusiken i
Örebro medverkar landstinget till att ge invånarna tillgång till kulturupplevelser av hög kvalitet.
Regionala kulturinstitutioner
Örebro län har fyra kulturinstitutioner med verksamhet och uppdrag i hela länet.
Institutionerna Länsmusiken i Örebro och Örebro länsteater arbetar med professionell teater, dans
och musik. Örebro läns museum och ArkivCentrum representerar den professionella kulturarvsektorn.
Länskonsulenterna i dagsläget
Jerry Eriksson, film: 19 regionala filmcentrum, film i skolan biograf och visning, ung filmproduktion.
Film i skolan: skolbilo, kompetensutv, filmpedagogpool.
Biograf och visning : digital bio, arrangörsstöd,
Ung filmproduktion : rådgivning, utbildningar, filmtävlingar
Film i samverkan: filmverket, fyrlänssamverkan
Sylvia Blomberg, länsbiblioteket: strategiskt , digital skrivartävling, lässtimulans, initiera
projekt , hur når vi barn och unga som inte kommer till biblioteket Bubblan, fortbildningar. FNs
barnkonvention.
Lena Hultberg, musik: fria konserter, Nova projektet, spetsbandet.
Mia Eklund, dans: arrangörsskap, kompetensutveckling, gränsöverskridande.
Marita Axelsson, konst: rådgivning ex Skapande skola, Open art för barn.
Tina Ruth, amatörteater: föreningar, projekt, utbildning, kurser, nätverk, uppstart,
Håller kurser själv ex smink, Bergslagsspelen.
Lars Petersson, slöjd: hård slöjd, kulturarv, samarbetar med föreningar, utställningar, I egna
händer, miljötänkande, att bruka kulturarvet, hantverk
11
Kulturrådet – Skapande skola
Barns och ungas rätt till kultur är prioriterat i kulturpolitiken. Skapande skola är tänkt att stärka
samverkan mellan skolan och det professionella kulturlivet. Målet är att eleverna ska få tillgång
till kulturens alla uttrycksformer och att deras möjligheter till eget skapande ökar.
Barnkulturgruppen
Samverkan mellan barn- och utbildningsförvaltningen och kultur- och föreningsförvaltningen.
Syftet är att alla barn/ungdomar från åk 1 tom åk 9 skall bli presenterade minst ett kulturutbud per
år.
Grundskolan
Statsbidrag till kulturell verksamhet i skolan ska ha följande lydelse:
2 §1 Ändamålet med statsbidraget är att medverka till att
1. kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigt integreras i grundskolans
årskurs 1–9 med utgångspunkt i skolans kulturuppdrag som i förordningen
(SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och
fritidshemmet anges som en del i skolans måluppfyllelse, och
2. öka den professionella kulturverksamheten för och med eleverna, så att
tillgången till kulturens alla uttrycksformer och möjligheterna till eget skapande
ökar.
Regionala kulturskolan
Bakgrund
Musik- och kulturskolan saknar både regionala och nationella tydliga bindningar. Biblioteken,
som också är en helt kommunalt ägd verksamhet, har tillgång till både regionala och nationella
stödfunktioner. På regional nivå finns länsbiblioteken och på nationell nivå bl.a. Kungliga biblioteket. Musik- och kulturskolan är i behov av liknande strukturer på nätverksnivå.
Att som musik- och kulturskolan vara helt lokal medför vissa nackdelar. Verksamheten blir lätt
isolerad och kan därför, i en tid med snabba förändringar, lida brist på omvärldsanalys. Likaså
försvinner samordningseffekter då skolorna tvingas uppfinna hjulet flera gånger.
Ett utvecklat samarbete inom länet en ”Regional kulturskola” kan bli en viktig förstärkning på
regional nivå för den kommunala lokala musik- och kulturskolan.
Utveckling
Länets Musik- och kulturskolechefer har diskuterat fördelar med ökad samverkan inom ett partnerskap ”Regional Kulturskola”.
Syftet är att på en ”Regional kulturskola”, följa kulturutvecklingen och identifiera gemensamma
utvecklingsbehov för att stödja barn och ungas kulturutövande i den egna kommunen.
En regional kulturskola ger även ökade möjligheter för den enskilda musik- och kulturskolan
att lyfta fram samverkansidéer som tex lägerverksamhet, kompetensutvecklingsbehov eller att
sprida goda exempel. Länets mindre musik- och kulturskolor har särskilt lyft fram fördelarna med
en ”Regional Kulturskola” för att möjliggöra ökad stimulans och nya möten både för lärare och
elever.
I samverkan mellan kommunernas musik- och kulturskolor, länsinstitutionerna och universitetet
finns goda möjligheter att finna former för utveckling och samordning.
Respektive kommun kan använda sig av samverkansorganisationen på det sätt som den finner
lämpligt
12
Mål
• öka samverkan för att bättre uppnå brukarnas krav och förväntningar
• gemensamt stärka bl.a film, bild, dans, teater och musik som uttrycksformer för barn och unga
• sänka kostnader för den enskilda skolan
• verka för att musik- och kulturskolorna i regionen behåller och stärker kompetensen hos
lärarna och övrig personal
• musik- och kulturskolorna blir än mer betydelsefulla för samhällsutvecklingen
I nätverket ingår, till att börja med, regionens musik- och kulturskolor dessutom kommer universitetet samt regionens kulturinstitutioner att bjudas in till samarbetet. Länskonsulenterna är också
viktiga partners. Samverkan med det civila samhället, föreningsliv och andra kulturutövare bör
ingå.
Sveriges musik- och kulturskoleråd, SMoK
Kommunerna behöver en nationell samtalspartner som har överblicken att se helheten i musikoch kulturskolesverige.
Behov av kontakter, uppföljning och utvecklingsarbete var stort på nationell nivå efter att dåvarande Svenska Kommunförbundet lade ner sin stödverksamhet 1987.
SMoK arbetar idag med bl.a. med opinionsbildning, mediakontakter och faktainsamlande. Det
anordnas också kurser, konferenser och utbildningar.
13
Förslag
1. Förnyat uppdrag
Att Kulturskolan får ett förnyat politiskt uppdrag som enligt vår mening får en tydligare inriktning
på verksamheten. Anledningen till att vi vill föreslå att de skattefinansierade avgifterna höjs från
nuvarande 0-20 år till 0-25 år är bl.a. den höga arbetslösheten för unga människor och också den
psykiska ohälsan för ungdomar:
Förslag och genomförande: genomförs vårterminen 2014.
• Skattesubventionerad avgift för barn och ungdomar 0-25 år.
• Vuxna i mån av plats från 26 år. Full kostnadstäckning.
• Att samverka med grundskolan och andra externa aktörer. Full kostnadstäckning.
• Brukarna skall känna sig nöjda med vårt utbud.
• Bedriva pedagogisk verksamhet, såväl bredd som spets, i musik, dans, bild/form, teater och
blandformer inom de olika konstformerna.
• Amatörstöd i form av föreningsstöd.
• Marknadsföra Kulturskolan framförallt i kommunområden som har få deltagare.
• Sätta fokus på de ”smala ämnena” och marknadsföra dessa speciellt.
2. Ökat elevinflytande och nytt kursutbud
Mervärden med ungdomsperspektiv
- relevans
Ungdomsperspektivet ger verksamheten ökad relevans genom att sannolikheten ökar för att göra
rätt insatser när unga är målgrupp.
Unga besitter specifik kunskap om och erfarenhet av att vara ung idag, vilket ungdomsperspektivet tar tillvara på.
- effektivitet
Ungdomsperspektivet bidrar till ökad effektivitet genom att sannolikheten ökar för att göra insatser på rätt sätt när unga är målgrupp. Unga har ofta god kunskap om hur man effektivt når ut till
andra unga och vilka metoder som fungerar.
- legitimitet
När unga ges rätt till delaktighet, inflytande och makt får insatserna högre legitimitet. Mål och
insats får högre acceptans bland unga då de är del av planering eller genomförande av insatsen.
- demokratiutveckling
Att stödja ungas egen organisering är ett sätt att stärka arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter
Intervjuer och enkäter i åk 4 och 9 i Karlskoga
• Alla känner till Kulturskolan.
• Vi mötte ingen negativ attityd till Kulturskolan men man tror att vi riktar oss till lägre åldrar.
• Vi bör inte generalisera ungdomarna, vi har mött allt från de som vill bli rika, ”upptäckta” och
kända till de som vill leva ett normalt gott liv skaffa utbildning och familj…
• På ledig tid då man ”hänger” önskar man titta på TV, lyssna på musik (Spotify), ha tillgång till
dator och sociala medier, TV- spel ,fika, bygga med lego läsa tidningar och böcker. Allt eller delar av detta borde finnas i Gillefugan. (Samarbete med biblioteket ang bok/tidningslåda
1ggr/mån)
• Önskemål om skrivarkurs finns (Biblioteket)
14
•
•
•
•
•
Synpunkter om skyltning på kulturskolans fasader finns.Skylta upp vilka verksamheter som
finns i resp hus. Fasadbelysning riktat mot E 18 skulle marknadsföra oss.
Sittmöjligheter i våra korridorer bör ses över.
Resor kan vara en drivkraft i vår verksamhet.
De som deltar i ksk nu önskar att uppträda mer tillsammans med andra på sina skolor.
Design, foto/film skulle kunna komplettera vårt nuvarande kursutbud.
Som sagt tidigare i den här rapporten är ungdomars val av nya områden inom kultursektorn förhållandevis trendigt och därmed kan variera från dag till dag. Ett nytt kursutbud är en del av en
naturlig omvärdsspaning och behöver göra inom skolans samtliga områden.
Förslag och genomförande: att inrätta en referensgrupp av elever som får till uppgift att hjälpa
skolan med att ta fram ett delvis nytt kursutbud.
Genomförs vårterminen 2014.
3. Användandet av teknik och IT
Teknikens framfart i samhället har gått fort de senaste åren. Sättet vi förhåller oss till den digitala
världen förändras i och med brukarnas ändrade vanor. Idag har många barn och ungdomar en
smartphone i fickan och kan på detta vis nås överallt med information och kommunikation. En
viktig del för att skapa effektiv och snabb kommunikation för lärarna till brukarna är att lärarna
också har ett verktyg som både fungerar att kommunicera på, men även att använda i undervisningen och skapa bättre förutsättningar för utveckling och anpassning till verkligheten som den är
idag.
Med rätt förutsättningar i fråga om verktyget (Ipad) och kompetensutveckling att använda det på
ett bra sätt skapar vi förutsättningar att få varje lärare att effektivisera sin kontakt med brukare och
kollegor. En vinst av detta skulle då bli att eleverna lättare får mer material av respektive lärare,
samt att arbetsbördan/effektiviteten för den enskilde läraren också blir bättre vilket leder till att
läraren får mer tid att använda till utveckling, elevvård etc.
Genom kompetensutveckling och intern kommunikation(lära sig av andra kollegor) kommer den
pedagogiska vinningen att synas. Enkelheten att under lektion t ex ta bilder, filma eller använda inspelningsfunktionen och på sådant sätt ytterligare hjälpa brukarna att utvecklas eftersom det med
lätthet kan mailas till eleven efter lektionen, skapas ett enkelt sätt att ge instruktioner och läxor till
eleven, och läraren kan även visa genom att spela in sig själv och maila. Eleverna kan också uppleva undervisningen som ”fräschare” ”bättre” om läraren kan kommunicera på elevens arena.
Inom vissa instrumentgrupper är hantverket (t. ex att skapa en bra ton) viktig och svårigheten
att möta fler elever samtidigt är stor. Det ställer stora pedagogiska krav på den enskilde läraren
att ha flera elever samtidigt och kunna lyssna ordentligt på varje elev, och förstås kan kvaliteten
påverkas. Det finns å andra sidan också instrumentgrupper där det med fördel kan finnas vinning
med att vara flera elever samtidigt. Detta är en fråga som handlar om hur man värdesätter kvalitetkvantitet. Läraren som känner tillit till verktyget kommer att kunna undervisa fler elever samtidigt
på ett kostnads effektivt sätt genom nya kommunikationsvägar och metodik.
15
Förslag och genomförande:
-Ipad eller dator till varje lärare.
-Projektorer att använda tillsammans med ovanstående i alla rum där läraren undervisar flera
elever samtidigt.
-Internet uppkoppling med WiFi anslutning som täcker alla kulturskolans lokaler.
-Alla lärare har sin mail installerad i Ipad/dator.
Genomförs succesivt från och med vårterminen 2014.
4. Flexibel undervisning
Att vara flexibel i undervisningssituationen handlar om att varje barn skall få sina behov tillfredställda. Vissa barn/ungdomar vill ha gruppundervisning under en viss tid av året medan andra
fodrar enskild undervisning.
Att ha exempelvis musiklektioner 20 min per vecka är inte alltid kostnadseffektivt och det är inte
heller kostnadseffektivt att under vissa förutsättningar undervisa i grupp. Allt hänger ihop med
individen och individens behov av stimulans och utveckling.
Exempelvis gruppundervisning har vissa fördelar. Den sociala samvaron med andra elever, att lära
sig av varandra, att kunna spela i stämmor är exempel på när gruppundervisningen fungerar bra.
Andra möjligheter när det handlar om flexibel undervisning är att introducera ”kortkurser” som
kan vara allt ifrån 1 lektion till kanske 1 år. Det viktigaste i kortkursen är att det finns ett avgränsat
mål.
Förslag och genomförande: fortbildningsinsatser för att stödja lärarnas utveckling i gruppmetodik/flexibel undervisning – minst 3 studiedagar per år under 2 år.
Genomförs från och med verksamhetsåret 2014/15.
5. Integration
Alla har samma värde och har rätt till intryck, uttryck och att skapa avtryck. Kulturskolan skall
vara tillgänglig för alla – oavsett mentala, fysiska, kulturella, sociala, geografiska eller ekonomiska förutsättningar – och har rätt till Kulturskolans verksamhet. Det gäller att ta till vara människans olikheter. Det är utmanande men också berikande.
Kulturskolan måste alltså öppna upp för verksamhet med underrepresenterade grupper.
Praktiskt kan det handla om samarbete med invandrarföreningar, uppsökande verksamhet på
skolor, fritidsgårdar mm. Dansprojektet som sker i samverkan med Folkhälsoförvaltningen är ett
ytterligare sätt att nå nya målgrupper, i detta fall ur ett folkhälsoperspektiv.
De grupper i samhället som Kulturskolorna inte når i samma grad, men som vi borde nå, kan få en
bättre och tydligare information. Mer ”prova på” verksamhet som skall nå både föräldrar och barn/
ungdomar. Detta handlar också om relevant information på hemsidan, enkelhet i att anmäla sig
och en tydlig information från berörd lärare etc. Det är mycket väsentligt att information och kommunikation fungerar på alla plan när vi försöker nå nya grupper.
El sistema var ursprunglien ett projekt i Venezuela. Projektet har en mycket stark social förankring
och går ut på att en professionell orkester samverkar med deltagarna utifrån en speciell metodik.
Förslag och genomförande: att prioritera extra medel för projekt och rekrytering gällande underrepresenterade grupper. Att studera hur El sistema kan fungera i Karlskoga.
Genomförs - extra medel prioriteras från och med år 2014.
16
6. Unga talanger - införa ”fördjupningslinje” inom samtliga konstater
Musik- och kulturskolorna har ett ansvar när det gäller professionell kulturell verksamhet likaså en
amatörverksamhet på vuxen nivå.
Ordet ”talang” är dubbelbottnat i sin reella betydelse – å ena sidan tycks det att alla ska ha samma
resurser, ingen ska ”sticka ut”, å andra sidan menar man att talanger behövs för samhällsutvecklingen, det är viktigt att någon sticker ut och kan dra med sig andra på köpet.
Fördjupningslinjerna bör bevaras inom musik- och dansämnena men bör också utvecklas inom
bild och teater. I dagsläget finns 12 platser inom respektive ämne. Fördjupningslinjerna syftar till
att man kan förbereda sig både som professionell utövare likväl som amatör.
Förslag och genomförande: i nuläget finns fördjupningslinjer inom musik och dansområdet.
Utreda fördjupningslinje inom bild- och teaterområdet. Genomförs verksamhetsåret 2014/15.
7. Utreda ett nytt arbetstidsavtal för lärarna
År 2000 (ÖLA 2000) fick alla Sveriges lärare ett nytt centralt avtal som bla gick ut på att lärargruppen fick årsarbetstid. Det centrala avtalet har till del sedan omvandlas till ett lokalt kollektivavtal för Kulturskolan i Karlskoga.
Ramen för lärarnas arbetstid är så kallad årsarbestid. Arbetsgivaren reglerar 1360 h och läraren
själv har att bestämma över förtroendetiden som utgör 407 h per år och 100% tjänst.
Frågor som nu bör ställas är hur arbetstidens olika delar skall genomföras. Behov finns idag att
samverka mer i arbetslag och andra kombinationer. En elev förväntar sig ofta att Kulturskolans
personal ska samverka och på det viset komma åt olika kompetenser, exempelvis musik, dans och
teater som kan förenas exempelvis i en musikal.
Även arbetsmiljörelaterade problem finns i lärarnas nuvarande arbetstidsavtal där man ibland upplever stress och ohälsa.
Förslag och genomförande: att utreda ett nytt lokalt arbetstidsavtal för kulturskolans lärare.
Genomförs från och med verksamhetsåret 2014/15.
8. Samverkan med studieförbund
Studieförbundens respektive Kulturskolans sätt att undervisa elever har helt olika utgångspunkter.
Studieförbunden bygger sin metodik på deltagarens kunskap och erfarenheter, ofta i en gruppsituation. Medan Kulturskolorna har ett mer akademiskt förhållningssätt som bygger mer av mästare
och elev perspektivet i en individuell undervisningssituation.
För Kulturskolans del ser vi en möjlighet att utöka samarbetet med studieförbunden. Studieförbunden kan erbjuda ett koncept som innebär att kulturskolans potentiella deltagare har möjlighet
att komma igång med sitt ämne, i nuläget avgränsat till elgitarr, gitarr, piano, elbas och trummor,
fortare än om de hade inväntat kulturskolans väntelista.
Konceptet innebär kortfattat att eleven som annars skulle stå i kö börjar i studieförbundens regi.
Deltagarna betalar samma avgift som eleverna på Kulturskolan och samverkan sker mellan Kulturskolans lärare och studieförbundens personal. När Kulturskolan har plats att ta emot deltagaren
sker per automatik en övergång till Kulturskolan.
På det sättet kommer deltagarna igång fortare och vi tror att fler vill böja eftersom eleverna annars
flyttar över sina fritidsintressen till andra områden.
Förslag och genomförande: att samverkan mellan studieförbund och föreningsliv forsätter att
utvecklas. Genomförs verksamhetsåret 2014/15.
17
9. Införa kortkursverksamhet, lovverksamhet och lägerverksamhet
Undervisningformer som inte har formen av ”ett livslångt lärande” känns
allt mer viktigt att få med i kulturskolans utbud. Det kan handla om just kortkurser, lovverksamhet, läger eller andra former av tidsbestämd undervisning. Sannolikt kan det vara öppningen för de
barn och ungdomar som inte tar till sig Kulturskolans utbud av olika skäl.
Förslag och genomförande: under skollovsveckorna, dvs sista sommarlovsveckan och sportlovet, föreslås att Kulturskolan skall vara öppen för verksamhet. Verksamhet som inte bara skall
vara öppen för Kulturskolans elever utan också vara öppen för kommunens barn och ungdomar.
Genomförs verksamhetsåret 2014/15.
10. Kulturprofil alternativt ”Elevens val” från förskoleklass till åk 9
I samverkan med Barn – och utbildningsnämnden önskas få kulturprofil alternativt ”Elevens val”
på en eller flera skolenheter.
I Sverige liksom i ett antal andra europeiska länder har orkesterinstrumenten fått allt svårare för att
få utövare.
Exempelvis fanns det i Karlskoga ca 120 klarinettspelande ungdomar i början av 1980 talet medan
vi har nu ca 15 stycken. Det beskriver en hel del av de problem som finns idag gällande orkesterinstrumenten.
Orkesterinstrumenten representerar ju i huvudsak tradition men där finns också flera olika sammanhang där orkesterinstrumenten ingår i andra musiskaliska sammanhang typ musikaler, kompband till sångsolister mm.
Karlskoga är en liten del av Sverige men kan definitivt bidra till att få fram musiker från amatörstatus till professionella musiker inom orkesterinstrumentens värld.
Förslag och genomförande: att regelbundet besöka klasser med kulturprofil och erbjuda konserter, prova på verksamhet och möjligheter till att börja spela. Detta kan innebära ett stort lyft för
våra amatörokestrar i regionen och också en möjlighet att förbereda sig för ett professionellt liv
inom musikens värld. Genomförs verksamhetsåret 2014/15.
18
Förslagen i korthet
1. Förslag och genomförande: genomförs vårterminen 2014.
• Skattesubventionerad avgift för barn och ungdomar 0-25 år.
• Vuxna i mån av plats från 26 år. Full kostnadstäckning.
• Att samverka med grundskolan och andra externa aktörer. Full kostnadstäckning.
• Brukarna skall känna sig nöjda med vårt utbud.
• Bedriva pedagogisk verksamhet, såväl bredd som spets, i musik, dans, bild/form, teater och
blandformer inom de olika konstformerna.
• Amatörstöd i form av föreningsstöd.
• Marknadsföra Kulturskolan framförallt i kommunområden som har få deltagare.
• Sätta fokus på de ”smala ämnena” och marknadsföra dessa speciellt.
2. Förslag och genomförande: att inrätta en referensgrupp av elever som får till uppgift att
hjälpa skolan med att ta fram ett delvis nytt kursutbud.
Genomförs vårterminen 2014.
3. Förslag och genomförande: genomförs succesivt från och med vårterminen 2014.
• Ipad eller dator till varje lärare.
• Projektorer att använda tillsammans med ovanstående i alla rum där läraren undervisar flera
elever samtidigt.
• Internet uppkoppling med WiFi anslutning som täcker alla kulturskolans lokaler.
• Alla lärare har sin mail installerad i Ipad/dator.
4. Förslag och genomförande: fortbildningsinsatser för att stödja lärarnas utveckling i gruppmetodik/flexibel undervisning – minst 3 studiedagar per år under 2 år.
Genomförs från och med verksamhetsåret 2014/15.
5. Förslag och genomförande: att prioritera extra medel för projekt och rekrytering gällande
underrepresenterade grupper. Att studera hur El sistema kan fungera i Karlskoga.
Genomförs - extra medel prioriteras från och med år 2014.
6. Förslag och genomförande: i nuläget finns fördjupningslinjer inom musik och dansområdet.
Utreda fördjupningslinje inom bild- och teaterområdet. Genomförs verksamhetsåret 2014/15.
7. Förslag och genomförande: att utreda ett nytt lokalt arbetstidsavtal för kulturskolans lärare.
Genomförs från och med verksamhetsåret 2014/15.
8. Förslag och genomförande: att samverkan mellan studieförbund och föreningsliv forsätter
att utvecklas. Genomförs verksamhetsåret 2014/15.
9. Förslag och genomförande: under skollovsveckorna, dvs sista sommarlovsveckan och sportlovet, föreslås att Kulturskolan skall vara öppen för verksamhet. Verksamhet som inte bara skall
vara öppen för Kulturskolans elever utan också vara öppen för kommunens barn och ungdomar.
Genomförs verksamhetsåret 2014/15.
10. Förslag och genomförande: att regelbundet besöka klasser med kulturprofil och erbjuda
konserter, prova på verksamhet och möjligheter till att börja spela. Detta kan innebära ett stort lyft
för våra amatörokestrar i regionen och också en möjlighet att förbereda sig för ett professionellt
liv inom musikens värld. Genomförs verksamhetsåret 2014/15.
19
Slutord
Kulturskolan i Karlskoga har en fantastisk potential med sitt sätt att arbeta gränsöverskridande.
Det samarbete som har byggts upp under lång tid inkluderar skolan, föreningslivet och andra
kulturaktörer. Men där finns också en klar risk, framförallt när ekonomin sätter käppar i hjulet, att
samverkan minskar eller till och med upphör. Det skulle vara förödande för Karlskoga kulturliv
och därmed också för samhällsutvecklingen.
Den samverkan som vi har byggt upp under många år är självfallet inte på något vis klar. Fortfarande så är det vår mening att samverkan med framförallt skolan och de lägre åldrarna behöver
utvecklas, kultur i vården är att annat exempel, Karlskoga attraktionskraft kan förstärkas genom
att föreningslivet får ökade resurser. Detta är bara några exempel som säkerligen kommer att förändras över tid men en sak slår vi fast – den samverkan som kulturlivet i Karlskoga har byggt upp
är definitivt en framgångsfaktor!
Att Kulturskolan i Karlskoga skall fortsätta att utvecklas på ett sådant sätt att man 2018 uppfattas
som Sveriges mest framstående och omtalade Kulturskola, vilket var målsättningen i uppdragsbeskrivningen, är vår förhoppning och förutsättning.
”Kulturskolan i framkant”, Kif gruppen, anser sig nu ha fullgjort sitt uppdrag och överlämnar rapporten och bilagor till Kultur- och föreningsnämden.
20
Bilagor
Bilaga 1
Trollhättan
N3
Mötesplats för ung kultur.
Trollhättan (Tillväxtkommun som 2030 siktar på att ha 70.000 invånare)
11.500 barn i grundskolan.
2 chefer 100%
2 kultursekreterare / producenter 100%
40 personal 100% = ca 50 personer
Tydliga specifika politiska målformuleringar som tradition
som t.ex : Antal elever, Vilka grupper som skall nås av verksamheten, Procent nöjda deltagare,
Vilken verksamhet som skall drivas.
En ny mål och resursplan håller på att utarbetas.
SMS enkät till alla barn och unga föregick skapandet av N3 (13-25år).
Tre verksamheter som har blivit en.
Kulturskolan.
M15 Musik & Mediahuset (Typ ABF TBV studieförbund musikhus).
Kulturbyrån (Obligatorisk verksamhet inom grundskolan).
N3 Mötesplats för ung kultur.
N3 är en mötesplats för ung kultur där du kan förverkliga dina drömmar och skapa din egen
framtid.
Vårt uppdrag är att stimulera och värna varje människas skapande, kreativa och gestaltande
förmåga.
Vår utgångspunkt är allas rätt till ett expressivt liv.
Öppnade våren 2011 på ett gammalt industriområde (Innevatovatumområdet).
Här finns replokaler, dans- och dramasalar, musikrum, blackbox, klubbscen, bildsalar, ljudstudio
och lokaler för det oväntade.
(Café, Restaurang med fullständiga rättigheter, Konsert och Konferenslokaler, Bageri, Lekrum för
små barn och förskoleverksamhet finns också inom området. Filmhögskolan ligger som närmaste
granne.)
Dom har generösa öppettider och i entrén finns ett café och N3 Klubbscen.
Huset är bemannat 8.00-21.30 alla dagar
Caféet är öppet alla dagar 11-19
Lokalerna går att hyra dygnet om.
N3 Kulturskolan
1600 aktivitetsplatser. 5-26år
Efterfrågan styr utbudet!
Genom kulturbyrån påvisas mångfalden av verksamhet som barn och unga kan välja.
Eleverna har rätt att delta i flera aktiviteter 15% av eleverna har fler än en aktivitet.
Många spelar flera instrument.
Man kan välja mellan att spela alla typer av instrument, sång, kör, låtskrivande, dans,( Ganska
lite.), drama, bild & form , cirkus, och film.
Avgifter
630:- instrumetalundervisning 20 min
21
945:- utökad tid 30-40 min
1300:- Unga talanger (Musik)
Obegränsat antal.
Tas ut efter intervju.
Huvudämne
40-60 min
Biämne
20-30 min
Improvisation 60 min
Musikteori
40 min
Ensembel
Kammarmusik
Orkester
1300:- Unga talanger (Dans)
Balett
60-120 min
Street
60-120 min
Jazz
60-120 min
Musikteori
40 min
1300:- Unga talanger (Drama)
All undervisning med elever fr åk.7 sker i N3 s lokaler.
All frivilligundervisning sker i N3 s lokaler.
Alla elever skall erbjudas minst ett uppträdande – utställningstillfälle/läsår.
Det erbjuds både kortare och längre kurser, workshops och seminarier i alla ämnen.
Kortkurser i Bild & Form, Gitarr, Dans, Film, Ljudteknik m.m m.m
Alla lärare jobbar både i Kulturskolan och inom Kulturbyrån.
Kulturskolan bedriver även viss verksamhet för yngre barn.
Zuzukifiol
fr.5 år
Barndans
fr.5år
N3 Kulturbyrån – kultur för barn och ungdom (11.500 barn i grundskolan).
Inom kulturbyrån bedrivs verksamhet inom den obligatoriska skolan och förskolan(.0-16 år)
-Barn och unga har rätt att ta del av konst- och kulturupplevelser av god kvalitet.
N3 kulturbyrå verkar i förskola, grundskola och särskola för att alla barn i Trollhättan skall ges
denna möjlighet.
Här integreras Musik, Dans, Drama, Film, Film och Litteratur i skolans ordinarie verksamhet.
11500 elever tar del av denna verksamhet inom grundskolan.
En viktig del av denna verksamhet är Upptakten där alla barn i åk 2 bjuds in för att under ett läsår
få prova på de verksamheter som kulturskolan sedan kan erbjuda fr.o.m åk 3
Upptakten är en verksamhet som Trollhättan tagit från Partille.
De barn, ur åk.2, som anmält sig till Upptakten får under ett läsår prova:
Stråk i 6 veckor
Träblås i 6 veckor
Bläckblås i 6 veckor
Gitarr/Elbas/Piano/Trummor i 6 veckor
Drama/Dans/Bild & Form/Film i 6 veckor
Med resursen 2 x 60 min / vecka.
Antalet barn som börjar motsvarar ca.60% av alla åk 2 i Trollhättan.
22
N3 Kreativ Coaching (Typ fritidsgård. med 3 heltidsanställda coatcher).
De Kreativa coacherna har som uppgift att stödja barn och unga att genomföra sina kreativa ideér,
projekt och arrangemang.
Dom hjälper till med att lotsa och stödja ungdomarna att hitta den verksamhet inom N3:s verksamhet som passar just hen.
Dom är lyhörda för önskemål från brukarna, inspirerar, föreslår och stimulerar till eget skapande.
De visar vilka resurser som finns att tillgå som t.ex. lokaler, teknik, nätverk, kurser m.m.
De hjälper också till med ansökningar till ”Ung peng” ( Upp till 30.000:-/ projekt. ) samt organiserar workshops och kurser efter brukarnas initiativ.
De Kreativa coacherna uppmuntrar till egna initiativ, brukarinflytande, och hjälper till att förmedla
kontakter till andra aktörer.
23
Bilaga 2
Vänersborg
Under samma tak
- Musikskolan
- högstadium med musik och dansklasser
- Estetiska programmet
- Orkestermusik programmet (hit söker sig de ”klassiska instrumenten”)
- Musikakademin (högskolecentrum)
Dessa samkör ekonomin i stor utsträckning och rektorn på musikskolan har mandat i de
flesta mindre ekonomiska frågorna.
Musikakademin kör heldagskurs Artist & show varje måndag i veckan.
Estet programmet kör halvdag ”vanlig skola” halvdag Estetiska ämnen.
Det finns för närvarande en musikklass på högstadiet, och dessa tas ut genom intervjuer.
30 platser på musik (58 sökanden) 28 st i dansklass
Musikskolan
Kostnad att gå på musikskolan
För 20 min kostar det 800 kronor
för 30 min 1200 kr
40 min 1200 kronor, detta alternativ är bara för något de kallar talang
När du kommer som nybörjare till musikskolan får du alltid börja i grupp fö ratt senare
övergår till enskild undervisning.
Musikskolan har ca 160 konserter/uppspel per år
man har 2 stora sommarläger för ca 160 barn (kostnad 1995kr/barn)
och flera mindre läger under året.
Man är också ”förband” till etablerade artister och grupper för att få chansen att synas utåt.
Inga lärare har ”egna rum” utan man delar på undervisningssalarna. det finns 5 st
lärarrum. För att underlätta verksamheten väntar man nu på en leverans bärbara datorer
en / lärare.
Musikskolan vill hålla nere sitt utbud, då ” För stort utbud kan slå undan fötterna på oss,
det blir för få elever på allt”
För att få in nya elever i musikskolan går man ut och träffar alla 3or i den kommunala
skolan, man har även för äldre elever något man kallar ”prova blås” och ”Prova Stråk”,
detta ligger som en del i de Estetiska programmen.
Talangverksamheten
För att delta i talangverksamheten ska man gå på högstadiet. Eleverna gör ett provspel
och de intervjuas. Man erbjuder 10 - 12 platser.
Musikskolans tyngdpunkt
Tyngdpunkten i verksamheter ligger i orkesterverksamheten och således på
orkesterinstrumenten. Man erbjuder även piano, gitarr, sång, kör, slagverk, dragspel, dans,
rytmik, studioinspelning mm.
Det kostar inget extra att delta i orkesterverksamheten, man resonerar som så att den
kostnaden får de tillbaka genom samhällets engagemang i verksamheten när de genom
orkestrarna syns. vuxna är mer än gärna välkomna att delta i orkesterverksamheten, då
man gillar blandningen. För enskild undervisningen får man gå tills man slutat gymnasiet.
Man lägger dock ingen tyngdpunkt på pop/rock, då studieförbundet studiefrämjandet
erbjuder det och man ser inte att en konkurrens skulle vara nyttig i längden, utan vi
erbjuder endast enskild undervisning i de berörda instrumenten.
Man har 10 st Blåsorkestrar, 5 st stråk, 1 storband, 2 synmphoniorksterar 5 st körer, 2
24
jazzgrupper, slagverksensemble, stråkkvartett, dragspelsensemble, gitarrensemble,
rockensemble, samt mindre el tillfälliga konstellationer
Ungdomskörerna har vuxit stort de senaste åren, och man tror att detta här att göra med
icke traditionella ledare, det händer saker när man går på kör. Vi står inte bara still och
sjunger.
Det finns två körer med intagningsprov, Boys (en killkör) och Voice (en tjejkör)
Tjänster
Skolan har ca 35 heltidstjänster på 41 stycken lärare.
En koordinator på 100%
En Rektor på 100%
och en tekniker/vaktmästare på 70%
25
Bilaga 3
Partille
Upptakten
Går ut på att elever i åk 2 erbjuds att prova på verksamheten under 1 år.
Alla barn i åk 2 får en broschyr hemskickat där de erbjuds följande:
– Indelningen är 24 elever/grupp (kan variera beroende på hur många de är i klasserna, man
delar inte på elever om de går i samma klass).
– 60 min/v.
30 min tillsammans – får prova på rytmik samt 1gång dans.
30 min indelade i 4 små grupper där de får prova på stråkinstrument under 7 veckor samt
bild en gång. 7 v. bleckblås, 7 v. träblås, samt 7 v. fördelat mellan gitarr, trummor, teater.
– Det blir en gång på varje instrument/verksamhet under året samt en lärare på varje
instrument/verksamhet.
– Som elev har man garanterad plats på kulturskolan efter Upptakten, man kan även gå fler
aktiviteter i mån av plats.
Korta köerna genom sk ”gitarr-tabbar”
3 lärare tar in 7 st elever i varje grupp. Lektionerna är 40 min långa och är
schemalagda på samma tid så att lärare kan samarbeta.
Avgift
Ingen åldersgräns, alla får gå på kulturskolan i mån av plats. Högre avgift för vuxna, från 25 år.
5 min spelning på alla kommunfullmäktigemöten
Har alltid 5 min av kommunfullmäktige sammanträdes tiden, där hela verksamheten
presenteras från gång till gång.
Fördjupningskurs i Musik
Vänder sig till motiverade elever som vill utvecklas och går högstadiet. Den ska vara 2-årig
där man söker ett år i taget. Begränsad antal platser, ca 7 st. kursen ska vara
gymnasieförberedande. Provspelning samt intervju. Start ht 2012.
År 1
Dubbel lektion – huvudämne 40min/v.
Kreativ verkstad – musikteori, gehör m.m.
Ensemble
År 2
Kompletteras med biinstrument – 20 min/v.
Priset för fördjupningskursen ligger på ungefär 2000-3000kr/termin.
Kulturskolan har redan fördjupningslinjen – dans, som också är gymnasieförberedande.
Eleverna dansar 3 dagar /v under 3 år.
Scheman, sätta helt individuellt. Lärare träffa rektor och dessa två gör upp m ett schema
som passar lärare, tjänst och verksamhet.
När man som lärare åker med på läger under loven får man i lön 1000kr/dag, man tar
dessutom ut hälften av tiden man gör i pengar den andra tiden i timmar.
26
Budget
Man får ett kommunalt bidrag på 11.4 miljoner kronor
Man har intäkter på 10.5 miljoner kronor
Den tyngsta kostnaden ligger i personal och lokal.
Förra året gick man back 800 000 kr, i år räknar man med ett underskott på 1,3 - , 4
miljoner kronor
Köp/sälj Samarbeten
Musikskolan samarbetar mycket med grundskolorna.
Man säljer musiktimmar till klass 1 - 5, till särskolan, till gymnasiet, till Musik Akademin och
även till högskolan väst där an hjälper till att utbilda nya lärare.
Dessa inkomster är väldigt osäkra, då man inte får veta förrän till tidigast midsommar hur
skolorna vill köpa.
Man har nu skapat ett projekt inom skapande skola där man åker ut till äldreboenden och
sjunger med vårdtagarna.
Man erbjuder även kulturutbud till olika företag, det kan vara en lunchkör el liknande.
Man gör musikteaterföreställningar i förskolan och marknadsför denna i kommuner i
närheten att få köpa in.
Politiska mål
Med musikskolan, orkesterprogrammet, musikerutbildningen och den fria vanliga
musikverksamheten som bas, blir Sveriges bästa musikkommun.
Samverkan med det fria musiklivet för att dra nytta av varandra. nya grupper (ex
invandrare, äldre)
Utökad samverkan mellan musikskolan och grundskolan.
Dessa mål får musikskolan själva påminna politikerna om ibland.
Kostnader
De estetiska gymnasieprogrammen går på musikskolans budget, men man får även ett
statligt bidrag /elev.
Föräldraföreningen
Föräldraföreningen tar upp ”kollekt” vid olika 3 olika konserter för att få finanser. dessa
pengar går sedan till bidrag för ex resor. De har även en fond där man som elev kan söka
pengar för speciella ändamål.
27
Bilaga 4
Kungsbacka
Reell integration.
Riktas mot barn med funktionshinder samt barn i familjer med små ekonomiska möjligheter.
Mål:
Utveckla arbetsmetoder.
Integrera kulturskolan med grundskolan.
Integrera samtliga kulturformer – och låta dem mötas.
Integrera barn med funktionshinder och barn utan funktionshinder.
Arbetsmetod:
Idéerna är hämtade från Arne Berggren. Vi blir rekommenderade att lyssna på hans föreläsningar.
Inspiration och kunskap!
Alla barn i åk. 3 och 4 skapar föreställningen. Barnen bestämmer innehållet. Publiken ska också
delta i själva föreställningen.
Kulturskolelärarna initierar uppdragen ute i klasserna och deltar första gången i varje klass.
Ca. 600 av kommunens 1000 elever i åk. 3 - 4 deltar. Klasslärarna bestämmer om klassen ska
delta (vilket beklagades något eftersom lärarnas ev. farhågor eller andra orsaker hindrar eleverna i
att delta). Dessvärre deltar inga särskoleelever i år.
Kulturskolans elever framför föreställningen.
Hela projektet dokumenteras genom film.
En reflektion inför framtiden: Eftersom projektet får särskilt ekonomiskt stöd blir det en utmaning
att kunna genomföra liknande projekt i framtiden med endast egen budget.
Förväntat resultat:
Att ge barn en känsla för samtidskonst.
Att ta bort de vattentäta skotten mellan kulturutrycken.
Att alla deltagare oavsett storlek på insatsen har betydelse för helheten.
Och framförallt: Lita på barnen! Ge dem ansvar!
Resurser:
Ca. 450.000 kr. går till att betala lärarnas insatser.
9-10 lärare deltar i projektet i delar av sina tjänster.
Utvärdering:
Viktigt att utvärderingen av projektet görs tillsammans med grundskolelärarna.
Unga talanger.
Aktuella frågeställningar:
Vad är talang?
Hur tar man hand om dem?
Får man lyfta fram enskilda elever?
Kriterium:
Man har ingen provspelning utan väljer ut elever som visar mest engagemang. Ett sätt att fånga
upp dem.
28
Arbetsmetod:
Man har valt ut 6 elever (3 violinister och 3 cellister) från åk. 2 - 6. De får 30 min/vecka enskilt
och 90 min/vecka i grupp. Grupplektionen kan ha varierat innehåll som scenframträde, musikteori,
konserter osv. Undervisningen dokumenteras i en videodagbok och en speldagbok.
Mål:
Testa och se hur långt man når med att utveckla dessa elever under givna förutsättningar.
Ett generellt intryck man fått när man jämför de tre nordiska ländernas behandling av talanger är
att svenskarna är försiktiga med att släppa fram dem, danskarna ser på samhällets behov av dem
medans norrmännen är duktiga på att se talangerna och utveckla dem (exempelvis får man fram
många framstående musiker osv.).
Tilläggas kan att kulturskolan har en egen fördjupningslinje med 5 studieplatser för instrument
och 12 –14 platser för dans. Man har audition och studieplatserna är öppna för elever fr. o .m åk.
8. Man kan ha platsen i 3 år.
Erfarenheter av arbetet med KRUt:
Lokalt har man grupper som jobbar i projektet. Dessa grupper har i sin tur kontakt med andra
grupper över landgränserna. Detta blir värdefulla ”bollplank”.
Projektet ger mycket tillbaka till skolan i form av inspiration och kunskap.
I Kungsbacka deltar 10 lärare från de olika uttrycken i projektet. Timresursen totalt som betalas
av KRUt är ca. 35 timmar i veckan fördelat på dessa lärare + reseverksamhet.
Man upplever att arbetet i denna grupp är prestigelöst och man tillåts ha meningar om varandras
områden.
Kort presentation av organisation och praktiska erfarenheter.
Kungsbacka har 76.000 invånare och är en expanderande kommun. Exempelvis byggs 500 nya
bostader varje år.
Kulturskolan tillhör gymnasie- och grundskolenämnden.
Kulturskolan håller till i ”Fyren”. Här finns också bl. a. bibliotek och café.
Ekonomi:
Budget: 20 miljoner kr.
Avgift: 950 kr/termin. Ingen instrumenthyra.
Man budgeterar med 2000 elevplatser. Idag har man 1850 besatta platser med 1500 unika elever.
900 barn står i kö.
Man har 36 tjänster fördelade på 45 lärare
Administrationen består av 5 personer.
Dans, teater och bild har ca. 1,7 tjänst vardera. Resterande går till musik.
Kvalitetsgarantin är 25 lektionstillfällen per läsår.
Lärarna är organiserade i ämnesvisa AL och man har mixade AL i projekten.
AL har inga kontaktpersoner.
Man har 3 timmar mötestid i veckan och upplever att det är svårt att hitta mötestid.
Kulturskolan har inga anställda grundskolelärare i musik.
29
Från verksamheten:
Hemsida finns.
Eleverna får spela flera instrument.
Man menar att det bör finnas utvecklingskurser för elevernas föräldrar.
Man har nybörjarensembler, en symfoniorkester för juniorer samt en stor symfoni/underhållningsorkester. Tre körer finns.
Fördjupningslinje finns – se ovan.
”Kultur i skolan” når ut till 1300 elever i åk.1 varje år med presentation av kulturskolans verksamhet.
Man deltar med egna lärare i ”Skapande skola”. Här har man problem med planeringen.
Man har också haft projekt för arbetslösa – men projekten har inte varit vällyckade.
Kulturskolan har ambition om att utveckla den tekniska sidan bl. a. genom att köpa in iPad’s till
personalen.
I undervisningen menar man att tekniken ska vara ett hjälpmedel.
Politikerna önskar lovverksamhet och man har därför påbörjat detta.
Inget samarbete med studieförbunden idag, men det är något man börjat diskutera.
Man lyfter fram ett mycket positivt och aktivt samarbete med RUM.
Kungsbacka har ingen Amatörsymfoniorkester.
30
Bilaga 5
Statistik antal deltagare/sökande Karlskoga kulturskola
2001-05-06
31
Bilaga 6
LOKALT KOLLEKTIVAVTAL, KULTURSKOLAN, KARLSKOGA
RAMAVTAL FÖR VERKSAMHETSUTVECKLING, RESURSFÖRDELNING OCH TJÄNSTEFÖRDELNINGSPRINCIPER.
*
VISION/ÖVERGRIPANDE SYNSÄTT:
Arbetssätt, organisation och miljö vid Kulturskolan i Karlskoga skall leda till att deltagare/kunder/
publik och övriga berörda är fullt ut nöjda med de tjänster som produceras.
Arbetslagen skall ha stor frihet att under eget ansvar gentemot, i första hand kulturskolechefen,
ansvara för stora delar av våra verksamhetsfrågor.
Arbetslagets fördelning och prioritering av resurser samt planering och genomförande av uppdraget skall styras utifrån ett kundperspektiv och med vårt politiska uppdrag i centrum. Det är ytterst
deltagarna och övriga uppdragsgivare som avgör fullgod kvalitet på ”levererad insats”.
De mål som styr vår verksamhet och utveckling återfinns i lokala styrdokument samt i arbetslagets arbetsplan och skolans verksamhetsplan. Dessa dokument skall samspela för att vi ska kunna
genomföra vårt uppdrag.
Avtalets syfte är också att skapa en rättvis arbetsfördelning och en flexibel arbetsorganisation
som främjar elevernas lärande och övriga uppdrag som vår organisation har. Det faktiska talet för
undervisningsskyldighet försvinner och ersätts med en samlad syn på fullgörande av arbetstid.
Avtalet skall verka för att ingen arbetstagare får en orimlig arbetssituation.
Tjänsternas utformning skall planeras i samspel mellan chef och lärare utifrån de gemensamma
riktlinjer som slås fast i detta avtal.
*
BILAGA M AB 98
Bilaga M i AB 98 är utgångspunkt för detta avtal. Dock gäller inte punkt 21-25 i bilaga M efter
det att detta avtal fått giltighet.
*
OMFATTNING
Avtalet omfattar all lärarpersonal vid Kulturskolan i Karlskoga och är ett ramavtal.
*
AVTALETS SYFTE/ARBETSMILJÖ
Avtalets syfte är att skapa goda förutsättningar för utveckling och genomförande av det politiska
uppdraget till Kulturskolan.
Avtalet skall också bidra till att arbetsvillkoren är sådana att befintlig personal känner arbetsglädje
och har rimliga villkor för att utföra sitt uppdrag. Det skall också, genom sin utformning, bidra till
att Kulturskolans eventuella behov av att nyrekrytera personal underlättas.
Utvecklingsområde arbetsmiljö hanteras på skolnivå. Respektive arbetslag skall årligen ta fram
förslag om hur arbetsmiljön kan förbättras både fysiskt och psykosocialt.
32
*
ARBETSORGANISATION
Arbetslagen är grundstommen i organisationen. Dessa skall, i samspel med skolledningen, utvecklas och förändras utifrån nya behov och de utvärderingar som görs. Organisationen skall vara en
”lärande organisation” med utrymme för att prova nya vägar och där det även är tillåtet att misslyckas !
Arbetslagen består av lärare och annan personal, allt utifrån de behov som finns för att nå den för
kunden mest lämpliga verksamhet.
Arbetslagen har kontaktpersoner som har ett uttalat ekonomiskt ansvar och ett ansvar för att arbetslagets arbete blir målinriktat. Kontaktpersonen har också särskild kontakt med skolledningen
och de andra arbetslagen.
Varje arbetslag skall, i samråd med skolledningen, upprätta en årlig arbetsplan över hur man avser
att nå de mål som är uppställda i nationella och lokala styrdokument.
Vi ser inom arbetslaget och inom skolan våra elever och kunder som gemensamma. Vi har ett
gemensamt ansvar för att god kvalité uppstår i mötena med oss.
Arbetslagets ansvar och befogenheter regleras av kulturskolechefen i ansvars- och befogenhetsbeskrivningen.
Ansvar för utvecklingen av arbetsorganisation ligger på skolnivå. Utvärdering med syfte att tydliggöra eventuella organisatoriska hinder för måluppfyllelese sker årligen vid avstämningsträffar
mellan skolledningen arbetslagen och mellan skolledningen och medarbetarna vid medarbetarsamtal.
*
ARBETSTID
Lärarnas arbetstid skall ses som en helhet i perspektiv av en ny lärarroll där undervisning är en del
i en större helhet. Sammantagna lektionstiden per år skall som norm inte överstiga de nivåer som
gällde under 99/00. Det är viktigt att det finns tid för reflektion och utveckling i tjänsterna för att
på långs sikt säkerställa en positiv utveckling.
Avtalet skall inte påverka lärarnas totala arbetstid om 1767 h per år varav 1360 h är reglerad arbetstid och 407 h förtroendetid.
Undervisningen är en del av lärarnas totala arbetstid där övriga arbetsuppgifter i tjänsterna är lika
värdefulla för att tillräckligt god kvalité skall nås i kontakten med kunderna.
Lärarnas arbetstid fördelas mellan i huvudsak följande rubriker vilka dock kan, till viss del, skilja
mellan olika tjänster. En tidsbudget anges för varje uppdrag enligt nedan. Varje lärare äger dock
rätt och skyldighet att under verksamhetsåret, inom sina tidsramar, göra dom omfördelningar av
tid som behövs för att verksamheten skall kunna drivas på bästa sätt. Tidsbudgeten är alltså ett
planeringsinstrument.
Ämneskurser
(enligt faktisk tid)
Ensemble
(enligt faktisk tid)
Uppdragsverksamhet
(enligt faktisk tid)
Amatörstöd
(enligt faktisk tid)
Konferenser
(enligt faktisk tid)
Utåtriktad verksamhet
(enligt faktisk tid)
Egen förkovran
(schablon 119 h/år)
Raster/föräldra-och elevkontakter/materielvård (schablon 194 h/år)
Verksamhetsinformation
(enligt faktisk tid)
33
Speciella uppdrag, ex. arbetsgrupper, projekt (enligt faktisk tid)
Kompetensutveckling
(enligt faktisk tid)
Utvecklingsområde arbetstid skall i första hand hanteras på arbetslagsnivå där årliga planer skall
göras för kommande verksamhetsår utifrån givna resurser och schabloner.
Utvärdering och avstämning sker årligen i samband med avstämningsträffar med skolledningen
och vid medarbetarsamtal.
*
GENERELLA RESURSER I VARJE LÄRARTJÄNST
Raster/föräldra-och elevkontakter/materielvård: riktlinje 194h per fulltidstjänst.
Egen förkovran utgör maximalt 119 h per år ( 34 v ) och heltidstjänst. Den egna förkovran är en
förstärkning av förtroendetiden och kan följaktligen användas på det sätt som är bäst för respektive arbetslag/lärare.
Det nu tillämpade lokala avtalet angående utåtriktad verksamhet gäller. Se bilaga 1.
*
KOMPETENSUTVECKLING
Kompetensutveckling definieras som: ”insatser som syftar till att utveckla lärares förmåga att
skapa goda förutsättningar för elevernas lärande”.
Vi skall alltså komma ihåg att kompetensutveckling är ett mycket brett begrepp som innefattar
vida mer än kurser, konferenser och studiedagar.
Pedagogiska diskussioner, studiebesök och planering är exempel på vad som kan innefattas i kompetensutvecklingen.
Kompetensutvecklingen skall vara sådan att den hjälper Kulturskolan att nå verksamhetsmålen.
Ansvar och befogenheter för att planera och genomföra kompetensutvecklingsinsatser finns hos
den enskilde läraren, hos arbetslaget samt hos skolledningen.
Den enskilde läraren samt lärarlaget skall göra kompetensutvecklingsplaner som sträcker sig över
minst två år. I de fall där det inte finns kompetensutvecklingsplaner som omfattar 104 h på heltidstjänst och år så skall den del av tiden som ”blir över” flyttas till kommande år och en överläggning
skall ske om på vilket sätt den överblivna tiden skall aktiveras.
Kompetensutvecklingsplanerna för arbetslaget skall ingå i arbetsplanen. Den individuella kompetensutvecklingsplanen fastställs i samband med medarbetarsamtalen. Dessa båda planer skall
godkännas av skolledningen.
En riktlinje för fördelningen mellan individnivå-lärarlagsnivå-och gemensam nivå är att
75% av den totala tiden skall vara på lärarlags-individnivå och 25% för den gemensamma kompetensutvecklingen. Det är dock varje enskild lärare som ansvarar för den totala planeringen av sin
kompetensutveckling i samråd med sitt arbetslag.
Utvecklingsområde kompetensutveckling hanteras främst på arbetslagsnivå där en årlig analys
skall göras utifrån kompetensutvecklingsbehov.
34
*
INTRODUKTION
Ett program för introduktion av nyanställda skall utarbetas på skolnivå. Programmet skall reglera introduktionsutbildning, mentorskap mm. Utvärdering av programmet sker i maj respektive
augusti varje år.
*
REDOVISNING/UPPFÖLJNING
Två områden skall redovisas av varje lärare minst en gång per halvår, nämligen utåtriktad verksamhet samt kompetensutveckling.
Utåtriktad verksamhet därför att redovisningen är en förutsättning för att kompensationsledighet
och eller ekonomisk ersättning skall kunna utgå.
Kompetensutveckling därför att den är central för skolans utveckling och överlevnad och måste
därför följas upp både kvantitativt och kvalitativt samt därför att den kan flyttas mellan flera år.
*
ALLMÄNT
Den reglerade arbetstiden om 1360 h/år skall utföras på plats där bästa resultat nås utifrån ett
verksamhetsperspektiv. Oftast är det på kulturskolan därför att vårt arbete i allt högre grad fordrar
samplanering/kompetensutnyttjande av hela arbetslaget eller delar därav.
Inga förändringar som läraren själv gör i sin tjänstefördelningen får leda till ökade kostnader eller
till försämringar för deltagare/arbetslag.
*
AVTALSTID
Detta avtal gäller under perioden..................................
Avtalet kan sägas upp av båda parter med 3 månaders uppsägning.
Bilagor:
Bilaga 1: Avtal om utåtriktad verksamhet
Bilaga 2: Avtal om principer vid övertid
Karlskoga 2001-05-10
........................................
Karlskoga Kommun
............................................
Lärarförbundet
35
Uppdragsutförare:
Kulturchef Per Sjöberg
29. kultur- och föreningsförvaltningen
Karlskoga kommun
691 83 Karlskoga
0586-612 78
per.sjoberg@karlskoga.se
www.karlskoga.se
36
www.karlskoga.se