Nedre Särnmanssjön

Senast uppdaterad 2009-05-15
Nedre Särnmanssjön
Sjöuppgifter Nedre Särnmanssjön
Koordinater (X / Y):
683421 / 133742
Höjd över havet (m):
951
Län:
Dalarna (20)
Sjöyta (ha):
38
Kommun:
Älvdalen
Maxdjup (m):
5,0
Vattensystem (SMHI):
Dalälven (53)
Medeldjup (m):
2,0
Kalkstart & kalkningsmetod:
1977, sjökalkning
Sjöbeskrivning
dök upp i fångsten 2007. Totalt fångades tre fiskar; 6, 8 och 10 cm långa, fördelade i två olika nät
som båda var placerade i sjöns norra ände. Om
elritsa kommer att etablera ett bestånd i Nedre
Särnmanssjön får framtida provfisken utvisa men
det fångades ingen elritsa vid provfisket 2008.
Elritsa förekommer i vattensystemet nedströms Särnmanssjöarna och har fångats vid
provfiske i Stora och Lilla Rörsjön (Jonsson &
Danielsson 2000). Stora Rörsjön provfiskades vid
flera tillfällen 1958-1989 och då fångades enbart
röding (Fiskeriverket 2008). Vid provfisket 1999
fångades dock ett flertal elritsor vilket skulle
kunna tyda på att beståndet i Stora Rörsjön etablerades under 1990-talet. Av kartan att döma
så är det ingen omöjlighet för elritsa att vandra
till Särnmanssjöarna från Stora Rösjön. Sträckan
mellan Stora Rösjön och Särmanssjöarna ca 4,5
km och det finns inga kända vandringshinder
(Lundvall 2009). Studier i Norge har visat att elritsa kan klara att ta sig förbi upp till 27 cm höga
vandringshinder när vattentemperaturen varit
över 14 grader (Holthe m fl 2005). Det som skulle
kunna hindra vandringen är att den är relativt
lång och att vattenkvaliteten i bäcken vissa tider
på året, exempelvis under snösmältningen,
skulle kunna vara skadlig för den försurningskänsliga elritsan. Hela vandringen måste i så fall
företas under en och samma säsong/sommar.
Det ursprungliga rödingbeståndet dog sannolikt ut i Nedre Särnmanssjön i början av 1970talet. Det styrks av resultat provfisken från slutet
av 1960-talet och början av 1970-talet (Lindström & Andersson 1981, Fiskeriverket 2008).
Sjön började kalkas 1972 och under åren 1973,
1975 och 1976 gjordes lyckade återintroduktioner av röding (Lindström & Andersson 1981).
Under provfiskeserien har fångsten av röding
varierat en hel del i antal, från som lägst under
fem individer per ansträngning (1996 och 2004)
till som mest över 60 individer vid provfisket
Nedre Särnmanssjön ligger på Fulufjället i nordvästra delen av Dalarnas län. Sjön är belägen
ovan trädgränsen och omgivningen utgörs av
fjällhed. Stränderna är steniga och vegetation
saknas.
Nedre Särnmanssjön började kalkas 1972
och har därefter kalkats regelbundet direkt i sjön
(Bergquist 2008). Efter kalkning har pH i långa
perioder varit över 6 men både pH har ofta sjunkit under 5,5. Alkaliniteten har också periodvis
varit svag (Persson och Wilander 2002).
Fisksamhället
Under många år var röding den enda arten som
förekom i fångsterna i Nedre Särnmanssjön. Vid
ett tillfälle, 2007, har dessutom elritsa fångats.
Rödingbeståndet är tämligen talrikt och består
främst av mindre rödingar. Fångsterna brukar
starkt domineras av rödingar mellan 5 och 15
cm. I Nedre Särnmanssjön förekommer två
former av röding som har olika morfologi och tillväxt (Torolf Lindström muntl.). Åldersanalyser har
visat att rödingarnas tillväxt varierar mycket mellan olika individer och till exempel har längden
på fem år gamla rödingar varierat mellan 10 och
40 cm. Detta tyder på att det fångats individer
av båda formerna vid provfiskena. Under hela
provfiskeserien har rekryteringen fungerat även
om årsklasstyrkan varierat. 1996 och 1999 föddas
två särskilt starka årsklasser medan 2003 och
2006 var svaga.
Fisksamhällets utveckling under
provfiskeserien
Den enda fiskart som historiskt sett har funnits i
sjön är röding, åtminstone finns inga uppgifter
på att andra arter skulle ha funnits i sjön tidigare.
Därför var det tämligen överraskande när elritsa
139
Senast uppdaterad 2009-05-15
Holthe E., Lund E., Finstad B., Thorstad E. B. &
R . S . McKinley. 2005. A fish selective obstacle to
prevent dispersion of an unwanted fish species,
based on leaping capabilities. Fisheries Management and Ecology, 2005, 12, 143–147
2002. Vikten per ansträngning har dock tenderat
att öka under provfiskeserien och var den högsta
hittills vid 2008 års provfiske. Främst beror detta
på att det fångats fler stora fiskar på senare år,
bland annat fångades ett flertal rödingar som var
runt 40 cm vid 2008 års provfiske.
Jonsson B. & H. Danielsson. 2000. Provfisken
inom naturreservaten i norra Dalarna. Delrapport
lll. Länsstyrelsen i Dalarnas län, Miljövårdsenheten Rapport 2000:10, ISSN 1403-3127
Klassificering enligt
bedömningsgrunder (EQR8)
Lindström, T. & Andersson, G. 1981. Population
ecology of salmonid populations on the verge of
extinction in acid environments. Report from the
Institute of Freshwater Research, Drottningholm,
59: 81-96.
Vid 2008 års provfiske klassades den sammanvägda bedömningen som ”otillfredsställande
ekologisk status” (orange). Vid de tidigare provfiskena har den ekologiska statusen varierat mellan ”otillfredsställande” och ”måttlig” ekologisk
status. Ju närmare 1 p-värdet är för en indikator
desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Flera av indikatorerna indikerar därmed en
avvikelse från referensvärdet; antal arter, båda
diversitetmåtten, antal individer och medelvikt.
Z-värdena visar om avvikelsen är ”för mycket”
(positiva värden) eller ”för lite” (negativa värden)
jämfört med referensvärdet. För att en indikator
ska betraktas som signifikant avvikande från
referensvärdet bör Z-värdet antingen vara högre
än 2 (högre än förväntat) eller lägre än -2 (lägre
än förväntat). I Nedre Särnmanssjön var antalet
arter, diversiteten och medelvikten något lägre
än förväntat. Den enda avvikelsen som var signifikant var dock antalet individer som var högre
än förväntat.
De flesta av avvikelserna kan dock betraktas
som felaktiga. Nedre Särnmanssjön ligger på
kalfjället vilket medför att sjöns läge (höjd över
havet) gör att den jämförs med ett dåligt urval
av referenser. Det beror på att urvalet av provfiskade sjöar av Nedre Särnmanssjöns sjötyp för
närvarande är litet. En mer korrekt klassning av
den ekologiska statusen i Nedre Särnmanssjön
är en betydligt högre ekologisk status. Det är
egentligen bara antalet individer som är anmärkningsvärt högt för en fjällsjö.
Lundvall D. Länsstyrelsen i Dalarnas län. 2009.
Kommentar om elritsorna i Nedre Särnmanssjön.
E-post till Magnus Dahlberg 2009-03-09. Diarienr: 00019-2009.
Persson, G. & Wilander, A. 2002. Allmän vattenkemi före och efter kalkning i sjöar inom Intergrerad KalkEffektUppföljning. Institutionen för
miljöanalys, SLU, Uppsala. Rapport 2002:8 ISSN
1403-977X.
Antal röding i Nedre Särnmanssjön år 2008
50
Antal
40
Referenser
30
20
Bergquist 2008. Sammanställning av kalkningsuppgifter för IKEU-sjöar och vattendrag. Rapport
– specialprojekt S4-07 inom IKEU-projektet 2007.
Tillgänglig: <http://info1.ma.slu.se/IKEU/IKEUpresent/IKEU_Publ/PDF/Bergquist2008_Kalkningar.
pdf> [2009-02-23]
10
0
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60
Längd (cm)
Fiskeriverket 2008. Fiskdatabaserna tillgängliga:
<http://www2.fiskeriverket.se/databas/s_bas3.
htm> [2009-05-05].
Storleksfördelningen för röding vid provfisket år 2008 i
Nedre Särnmanssjön.
140
Senast uppdaterad 2009-05-15
FISKART
FISKART
Nedre Särnmanssjön
1000
2008
2006
2004
0
2002
500
2008
2006
2004
2002
2000
1998
0
1996
20
Röding
2000
40
Elritsa
1998
60
1500
1996
Vikt (g) per ansträngning
Röding
1994
Antal per ansträngning
Elritsa
1994
Nedre Särnmanssjön
Antal (t v) och vikt (t h) per bottennätsansträngning för röding vid de olika provfisketillfällena i Nedre Särnmanssjön.
Tidsserien börjar 1994 vilket var det första året som de nordiska näten började användas vid provfiske. Fångsten är
korrigerad efter areaandelen av olika djupzoner.
Z-värden Nedre Särnmanssjön 2008
EQR8 Nedre Särnmanssjön 2008
Antal inhemska arter
Antal inhemska arter
Artdiversitet: Simpson's
D (antal)
Artdiversitet: Simpson's
D (antal)
Artdiversitet: Simpson's
D (biomassa)
Artdiversitet: Simpson's
D (biomassa)
Relativ biomassa av
inhemska arter
Relativ biomassa av
inhemska arter
Relativt antal individer
av inhemska arter
Relativt antal individer
av inhemska arter
Medelvikt i totala
fångsten
Medelvikt i totala
fångsten
Andel potentiellt
fiskätande abborrfiskar
Andel potentiellt
fiskätande abborrfiskar
Kvot abborre/karpfiskar
(biomassa)
Kvot abborre/karpfiskar
(biomassa)
Sammanvägt fiskindex,
EQR8
-4,0 -3,0 -2,0 -1,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0
Z-värde
0,0
0,2
0,4
0,6
0,8
1,0
P-värde
Klassificering av provfiskeresultatet enligt EQR8 vid
provfisket 2008. Figuren anger p-värden och ju närmare
1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet.
Den sammanvägda bedömningen anger bedömningen av
sjöns ekologiska status. Blå färg innebär ”hög ekologisk
status”, grön färg ”God ekologisk status”, gul färg ”Måttlig
status”, orange ”otillfredsställande status” och röd färg
”dålig status”. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå
minst god ekologisk status.
Z-värdena visar om avvikelsen för respektive indikator
är högre (större än 0) eller lägre än referensvärdet
(mindre än 0). Om Z-värdet är nära noll överensstämmer
provfiskeresultatet med referensvärdet.
1,0
Nedre Särnmanssjön
EQR8
0,8
0,6
0,4
2008
2006
2004
2002
2000
1998
1996
0,0
1994
0,2
Figuren visar hur den sammanvägda bedömningen
(EQR8) varierat mellan de olika provfisketillfällena i sjön.
Den streckade linjen anger gränsen för god ekologisk
status.
141
Senast uppdaterad 2009-05-15
Antal nät
Totalantal
Totalvikt (g)
Medelvikt (g)
Antal/nät
Vikt/nät (g)
Antal nät
Antal
fiskar
Vikt (g)
Röding
TOTALT
Röding
TOTALT
Röding
TOTALT
Röding
TOTALT
Röding
TOTALT
Röding
TOTALT
Röding
TOTALT
Nedre Särnmanssjön
683421, 133742
20080723
Bottennät
Bottennät
korrigerad
8
8
207
233,4
207
233,4
11865
12100,7
11865
12100,7
57,3
51,8
57,3
51,8
25,9
29,2
25,9
29,2
1483,1
1512,6
1483,1
1512,6
Röding
Medel
149,90
Nedre Särnmanssjön
683421, 133742
20080723
Bottennät
Bottennät korrigerad
Djupzon
Djupzon
<3 m
3-5.9 m
<3 m
3-5.9 m
4
4
4
4
32,8
19,0
48,5
9,9
32,8
19,0
48,5
9,9
1544,5
1421,8
2285,9
739,3
1544,5
1421,8
2285,9
739,3
142
Nedre Särnmanssjön
683421, 133742
20080723
Störst
Minst
399
68
Antal
207