Makroekonomi
Lördag den 9 juni 2012
.............................................................................................................................................
FRÅGA 1
3 poäng
Antag följande värden för en modellekonomi:
Privat konsumtion: 1620 mdr
Privata bruttoinvesteringar: 620 mdr
Nettoinvesteringar: 340 mdr
Offentliga utgifter: 860 mdr -därav investeringar: 90 mdr
Export av varor och tjänster: 1540 mdr
Import av varor och tjänster: 1420 mdr
Skatter: 1510 mdr
-därav indirekta:460 mdr
Transfereringar: 650 mdr
-därav subventioner: 40 mdr
Tidigare statsskuld: 1200 mdr
Tidigare utlandsnetto: 145 mdr
Valutareservens transaktionsförändring: 30 mdr
Föregående års BNP: 3130 mdr
Inflation under året (KPI): 0,7 procent
a) Beräkna den ekonomiska tillväxten!
(1p)
b) Hur fördelas det finansiella sparandet mellan privat och offentlig sektor? (1p)
c) Beräkna ny statsskuld och nytt utlandsnetto!
(1p)
FRÅGA 2
1 poäng
Vid regeringsskiftet 2006 hävdade Svenska Dagbladet på ledarplats att den offentliga
konsumtionen jämfört med den privata fått ett större utrymme under den föregående
10-årsperioden: medan den privata minskat sin andel av BNP från 52 till 50 procent
hade den offentliga behållit en andel på 27 procent under samma tidsrymd. Vad
säger dessa siffror om hur landets sparkvot utvecklats under denna period?
Kvantifiera!
FRÅGA 3
1 poäng
Under rubriken ”Hur man tolkar en statsminister” säger SvD apropå dennes uttalande om arbetslösheten bland invandrare: ”Med sitt svar påpekar Reinfeldt att frågan
är fel ställd eftersom stimulanser inte hjälper när arbetslösheten är strukturell snarare
än konjunkturbetingad.” Förklara skillnaden mellan struktur- och konjunkturarbetslöshet!
FRÅGA 4
4 poäng
Några besläktade begrepp som återkommer i den ekonomiska vårpropositionen är
BNP-gap, potentiell nationalinkomst och jämviktsarbetslöshet.
a) Förklara vad som menas med potentiell nationalinkomst och BNP-gap! (2p)
b) Förklara vad som menas med jämviktsarbetslöshet!
(2p)
FRÅGA 5
2 poäng
Ur den ekonomiska vårpropositionen: ”En markant försämring i förtroendet för de
offentliga finanserna bedömdes ha större negativa återverkningar på arbetsmarknaden än att finanspolitiken var något återhållsam till följd av behovet av extra säkerhetsmarginaler.” Förklara varför en försämring av förtroendet för de offentliga
finanserna skulle ha negativa återverkningar på arbetsmarknaden!
FRÅGA 6
3 poäng
De som ifrågasätter euron som konstruktion ser gärna Greklands skuldkris som en
bekräftelse och framhåller dessutom att Europa inte är ett optimalt valutaområde.
a) Förklara varför Grekland skulle undgått att hamna i dagens prekära läge om
landet haft en egen valuta och en egen styrränta? Motivera! (Ange vilken växelkursregim du utgår från!)
(2p)
b) Redogör för resonemanget om optimala valutaområden!
(1p)
FRÅGA 7
8 poäng
I hanteringen av den europeiska skuldkrisen kan man idag urskilja två läger. På ena
sidan de ekonomer och politiker som fortsatt hävdar vikten av skuldsanering och en
stram finanspolitik (Merkel). På den andra de som hävdar att denna politik leder in i
en återvändsgränd och att bara en tillväxtfrämjande politik är en framkomlig väg
(Hollande). Om den senare linjen betyder finanspolitisk stimulans eller strukturella
reformer är inte helt klart.
a) Redogör för de nackdelar som brukar följa med en stor statsskuld!
(2p)
b) Visa en finanspolitisk åtstramning i ett 45°-diagram! (Utgå från att det råder
arbetslöshet i utgångsläget!)
(2p)
c) Förklara varför en finanspolitisk åtstramning kan bli kontraproduktiv när det
gäller att uppnå balans i statens budget!
(2p)
d) Förklara vad som menas med strukturella reformer och visa i ett AU/AE-diagram
hur sådana är tänkta att fungera!
(2p)
FRÅGA 8
3 poäng
De som talar om behovet av finanspolitisk stimulans och de som förespråkar
budgetdisciplin kan inordnas i varsin ekonomisk-politisk skola. Beskriv huvuddragen – och nämn de viktigaste namnen i respektive tradition!
