Bakterier du inte vill ha i tankmjölken

D J U R VÄ L FÄ R D
& UTFODRING
SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN
Bakterier du inte vill ha i tankmjölken
Karin Artursson1, Eva Olsson Engvall1,2
karin.artursson@sva.se
Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA), Uppsala
Inst. för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap,
Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala
1
2
mjölkfilter från besättningar med mjölkproduktion från nöt respektive get och odlat för de ovan
angivna zoonotiska bakterierna. Eftersom ost
tillverkad på opastöriserad mjölk oftast förknippas
med mindre gårdsmejerier har vi särskilt inkluderat
gårdar med egen ostproduktion. Studien påbörjades
hösten 2011 och kommer att slutföras under hösten
2012.
Av de resultat som framkommit hittills kan vi utläsa
att förekomst av S. aureus är vanlig i tankmjölk.
Hela två tredjedelar av de hittills analyserade
proverna från nötbesättningar innehåller S. aureus.
Dessa härrör sannolikt från juverinflammationer i
besättningen. Andelen besättningar där S. aureus
påvisats är klart högre bland besättningar med
lösdrift jämfört med besättningar med uppbundna
kor. Vi har i tidigare studier visat att merparten av
de S. aureus som isoleras från juverinflammationer
hos kor har de gener som behövs för enterotoxinproduktion. Projektet fortsätter nu med att utreda
om dessa gener går att aktivera, vilket behövs för
att toxinproduktion ska kunna ske. När det gäller
mjölkgetter så har S. aureus påvisats i två av tolv
besättningar.
Vi har också påvisat Listeria i närmare en femtedel
av de undersökta besättningarna (både nöt och get)
och Campylobacter jejuni har hittills påvisats i en
nötbesättning. Åtta av 42 nötbesättningar och 6 av
12 getbesättningar redovisar att mjölken används
till opastöriserade produkter.
För det preventiva arbetet med åtgärder mot
kontaminering av mjölk, är det viktigt att veta vilken typ av bakterier, och helst hur ofta och i vilken
mängd, som kan återfinnas i tankmjölk. Denna
kunskap kan också ligga till grund för bedömning av
risker med att konsumera opastöriserad mjölk och
mjölkprodukter samt hur dessa kan förhindras.
Bakgrund
Opastöriserad mjölk och produkter gjorda på sådan
efterfrågas i allt större omfattning av konsumenter.
Orsaken är bland annat påståenden om att den
obehandlade mjölkens egenskaper överväger de
eventuella risker som finns och att osttillverkning på
opastöriserad mjölk ger godare ostar när den mikrobiologiska floran, främst i form av laktobaciller, får
fermentera fritt under mognadsprocessen. Bakterier
från djuren kan dock kontaminera mjölken. Flera
smittämnen är zoonotiska och kan överföras till
människa med mjölk och orsaka sjukdom. Exempel
på zoonotiska mikroorganismer som påvisats i mjölk
är Campylobacter, Listeria, Stafylococcus aureus,
Yersinia, E. coli och Salmonella. När det gäller produkter gjorda på pastöriserad mjölk, tar visserligen
värmebehandlingen död på de flesta bakterier, men
återkontaminering kan ske. Dessutom kan vissa
bakteriearter, producera toxiner, som i sin tur kan ge
upphov till matförgiftningar. Under de senaste åren
har det förekommit ett flertal rapporter från USA
där sjukdomsutbrott orsakats av t.ex. Campylobakter
eller verotoxinproducerande E. coli (VTEC), efter att
opastöriserad mjölk intagits. I Sverige har man kunnat isolera verotoxinproducerande stammar av E.
coli från mjölk i besättningar som kopplats till humanfall med EHEC. Även Campylobakter har isolerats
från mjölk på gårdar där personer insjuknat efter att
ha druckit opastöriserad mjölk.
En svensk studie publicerad 2010 (Åsa Rosengren
et al.) visar att ostar gjorda på opastöriserad mjölk
ofta innehåller koagulaspositiva stafylokocker (ffa S.
aureus) och E. coli. Dessa bakterier påvisades också i
ostar gjorda på pastöriserad mjölk, om än i betydligt
mindre omfattning. Inga stafylokockenterotoxiner
kunde påvisas i produkterna i denna studie, även
om flera av S. aureus-stammarna var kapabla till
toxin-produktion.
Pågående studie tankmjölk
När bakterier isoleras från mjölkprodukter uppstår
frågan var i produktionskedjan kontamineringen
skett och vi har därför studerat vilka bakterier man
kan hitta i tankmjölk. Vi har begärt in använda
Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2012
54
Svensk Mjölk
NY MJÖLKFORSKNING: DJURHÄLSAN
Bakterier du inte vill ha i tanken
Karin Artursson, SVA
Sida 1 av 2
Risker i produktionskedjan
Bakterier du inte vill ha i
tankmjölken
Karin Artursson, leg.vet., docent, SVA
Eva Olsson Engvall, leg.vet, adj. professor, SVA och SLU
Svenska ostar
Studie av Åsa Rosenberg et al. 2010:
• Ostar gjord på opastöriserad mjölk innehåller ofta
bakterier.
S. aureus: 69% av undersökta ostar
E. coli: 34% av undersökta ostar
• Ostar gjord på pastöriserad mjölk:
6% innehöll S. aureus
3% innehöll E. coli
Pågående studie vid SVA
Tankmjölk undersöks
Nöt: 42 besättningar
Get: 12 besättningar
• Populärt dricka och producera produkter på
opastöriserad mjölk
• Producerade toxiner kan överleva pastörisering
• Även pastöriserade produkter kan återkontamineras
Flera rapporter där bakterier i
mjölkprodukter har kunnat
kopplas till sjukdomsutbrott
Bakterier som kan förekomma i mjölk
• Zoonotiska bakterier t.ex. Campylobacter,
Listeria, Staphylococcus aureus, Yersinia,
E. coli, Salmonella
• Andra bakterier: Bacillus, Lactobacillus, övriga
mastitbakterier
Preliminära resultat pågående
tankmjölksundersökning
Yersinia, Salmonella resp. E coli O157:
Inga fynd hittills
14 besättningar (8 resp.6) använder mjölken till
opastöriserade produkter
16 besättningar (6 resp.10) har eget gårdsmejeri
StudienärfinansieradavIvarochElsaSandbergsstipendiefond
82
Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2012
NY MJÖLKFORSKNING: DJURHÄLSAN
Bakterier du inte vill ha i tanken
Karin Artursson, SVA
Sida 2 av 2
Preliminära resultat pågående
tankmjölksundersökning
Listeria monocytogenes:
12% av nötbesättningar
17% av getbesättningar
S. aureus i olika system
85% av lösdriftsbesättningarna
50% av besättningarna med
uppbundna kor
Kontamineringsrisk mjölkning
Juverinflammationer
Smutsiga juver
Föroreningar från omgivningen
Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2012
Preliminära resultat pågående
tankmjölksundersökning
Staphylococcus aureus:
71% av nötbesättningar
20% av getbesättningar
Preliminära resultat pågående
tankmjölksundersökning
Campylobacter:
Ett isolat av Campylobacter jejuni
från en nötbesättning
Risker vidare hantering av mjölken
Tillväxt av förorenande
bakterier
Produktion av toxiner
Återkontaminering
83