Med framtiden i ryggen Kan det finnas någon skillnad mellan
manliga och kvinnliga studenters attityd
till sina studier på Linköpings
Universitet?
Annelie Petersson, 761222
Carl Nilsson, 830502
Hazal Tokat, 881229
Ida Sundström, 870416
Isabelle Wallin, 851014
Nathnet Meless, 870527
Handledare: Magnus Emilsson
Linköpings Universitet
2009-05-27
Abstract
Med framtiden i ryggen är en kvantitativ studie. Syftet med denna studie är att utifrån tidigare
forskning se om det kan finnas skillnad i attityd till studierna, mellan manliga och kvinnliga
studenter på Linköpings universitet. Tidigare forskning har visat att kvinnor och män har
olika förutsättningar både i arbetslivet och vid utbildning på högskolor/universitet (Brandell,
2001; Wahl, 2006). Denna studie bygger på en enkätundersökning som besvarades av 100
studenter, där 45 deltagande var män respektive 55 kvinnor. Frågorna som ställdes
behandlade främst studenternas attityd till sina studier. Den insamlade data från enkäterna
beräknades statistiskt i SPSS med tvåsidigt t-test för två oberoende stickprov där frågorna
testades separat för att se eventuella skillnader i attityd. Resultatet från detta test analyserades
sedan med hjälp av teorier från tidigare studier som gjorts av bland annat högskoleverket
(Brandell, 2001).
Med framtiden i ryggen
Enligt Brandell (2001) och Wahl (2006) kan det urskönjas att kvinnor och män
har olika förutsättningar i arbetslivet och vid utbildning på högskolor/universitet. Dessa
resultat har inspirerat till syftet med denna studie. Att genom en surveyundersökning
(Bryman, 2002), studera om det finns någon skillnad mellan kvinnor och män på Linköpings
universitet, gällande deras attityd till sina studier. Begreppet attityd definieras i denna studie
enligt Bonniers svenska ordbok (2004) ”vilken inställning man har till något”, i detta fall till
sina studier.
Frågeställning: Kan det finnas någon skillnad mellan manliga och kvinnliga
studenters attityd till sina studier på Linköpings Universitet?
Tidigare forskning
Wahl, Holgersson, Höök & Linghag (2001) diskuterar strukturella skillnader mellan könen
där män och kvinnors positioner och relationer står i fokus. Många frågor utifrån ett
könsperspektiv handlar ofta om vilka villkor män och kvinnor har på en arbetsplats. Det kan
röra sig om hur fördelningen ser ut mellan män och kvinnor på ett arbete, grad av inflytande
och makt och så kan det röra sig om segregering mellan könen i sysslor. Förklaringar utifrån
temat struktur innehåller ofta analyser om män och kvinnors olika livsvillkor och vad det får
för konsekvenser i arbetslivet. Det är allmänt känt att kvinnor inte har samma förutsättningar
som män vad gäller arbete, vilket innebär att kvinnor ofta behöva lägga ner mer tid och energi
än män för att lyckas nå dit de vill (Wahl m.fl., 2001).
Könsstruktur är enligt Wahl m.fl. (2001) ett uttryck för könsordning i
organisationer och den går att synliggöra med statistik. Könsstruktur kan relateras till varför
uttryck av könens betydelse ser olika ut i organisationer. I Wahls m.fl. (2001) studie
utmärktes könsstruktur av att kvinnor utgjorde en minoritetssituation som underordnade i
organisationen. Dessutom blir många kvinnor diskriminerade i organisationer. Kön och
position hade betydelse för vem som diskriminerar och det var övervägande män som
upplevdes som diskriminerande. Oftast var det då manliga chefer som var de skyldiga.
Kvinnor som ville klättra uppåt i organisationen var de som upplevde störst diskriminering
och detta kan vara ett tecken på att man ville göra motstånd mot de kvinnor som ville göra
karriär (Wahl m.fl, 2001). Ett mönster som framkom i studien var att de flesta kvinnorna i
relation till sin partner var underordnade i arbetslivets hierarki. De flesta kvinnorna ansåg
också att de ägnade mycket mer tid till hem och barn och att det var kvinnorna som tog det
största ansvaret vad det gällde detta. Fördelningen av sysslor i hemmet bestämdes av mannens
karriärutveckling. På så sätt gick mannens karriär före kvinnornas egen karriär (Wahl m.fl,
2001).
Att kvinnor och män har olika förutsättningar i organisationer och därmed också
på arbetsmarknaden råder det ingen tvekan om och de teorier som här presenterats tros i hög
grad stämma. Det som kan ifrågasättas är att deras teorier enbart härstammar från studier
gjorda med kvinnor som de intervjuat, vilket gör att resultaten kan bli något vinklade.
Kvinnors kunskapssyn och lärandestrategier (Westin Hellertz, 1999) är en
doktorsavhandling gjord på Örebros universitet. Westin Hellertz (1999) skriver att de mest
intressanta studierna om kön och lärande som har genomförts är de som studerat skillnader
mellan könen inom högre utbildning vad gäller förhållningssätt till kunskap och lärande.
Dessa studier fann bland annat att kvinnor har ett mer mottagande förhållningssätt än män.
Med det menas att de i högre utsträckning än män lyssnar och förväntar sig att få information
av lärare och experter. Män tenderar enligt dessa studier, att i större utsträckning än kvinnor
bemästra och kontrollera situationen och studierna.
Westin Hellertz (1999) skriver också att en annan viktig slutsats som kan dras
gällande kvinnors lärande, var kvinnors behov och förväntningar om att kunna förankra
kunskaper i de egna erfarenheterna, det vill säga i den egna personligheten. Dessa slutsatser är
intressanta men grundar sig enbart på studier gjorda på Örebros universitet. Dessutom har
bara skillnader mellan könen inom högre utbildning studerats.
Högskoleverket har gjort en rapport om studenter i Sverige vid sekelskiftet
2000, där det undersökts hur livet är som student (Brandell, 2001). Studien visar att kvinnor
läser oftare på högskolan än män. Vid sekelskiftet var 3 av 5 studenter kvinnor vilket delvis
beror på att det är skillnader i utbildningskrav mellan yrken (Brandell, 2001). Undersökningar
har visat att kvinnor och män ser olika på sin högskoleutbildning. Detta skiljer sig dock åt i de
olika åldersgrupperna, då unga kvinnor är mer benägna än unga män att starta en längre
sammanhängande utbildning, medan dessa mönster sedan ser annorlunda ut vid äldre åldrar
då många börjar skaffa familj (Brandell, 2001). Det är också vanligare att äldre kvinnor
vidareutbildar sig än att äldre män gör det. Enligt Högskoleverkets studier (Brandell, 2001)
upplever fler kvinnor än män att studierna känns pressande och att de också är mer ambitiösa
än männen i sina studieplaner. Vidare visar studiernas resultat att kvinnorna är mer
intresserade av det de läser och anser sig ha grepp om studierna i högre utsträckning. Många
av de yrken där kvinnor är majoritet behövs en högskoleutbildning för att vara behörig
(Brandell, 2001). De behöver alltså i högre utsträckning studera för att nå sina yrkesmål än
män. Män har fler antal yrkesmål där det inte krävs akademisk utbildning, exempelvis inom
många praktiska områden. Trots att fler kvinnor studerar än män så är de som grupp
missgynnade enligt högskoleverket (Brandell, 2001). De utbildningar som av tradition är
”manliga” har prioriterats främst vid utbyggnaden av utbildningar. Det är dessutom mindre
andel kvinnor än män som kommer in på de utbildningar de önskar (Brandell, 2001).
Brandell (2001) skriver att rapporten fungerar bra som referensram för andra
undersökningar. En nackdel kan vara att rapporten skrevs för nio år sedan vilken kan innebära
att saker och ting kan se annorlunda ut idag.
Metod
Ett bekvämlighetsurval (Bryman, 2002) har använts för att få fram ett stickprov för denna
studie. Populationen bestod av studenter från Linköpings Universitet. Enkäter delades ut till
studenter vid campus Norrköping och campus Valla. Insamlingen gav 100 enkätsvar varav 55
kvinnor och 45 män.
Etik
Hänsyn till de forskningsetiska kraven (Bryman, 2002) har tagits i samband med
studiens utformande och rapportering. Vid utdelandet av enkäterna informerades deltagarna
om studiens syfte, enligt informationskravet (Bryman, 2002). De besvarade enkäterna
uppfattas som att samtycke lämnas från deltagarna, därmed uppfylls samtyckeskravet
(Bryman, 2002). Eftersom inga personuppgifter används i vår studie behöver vi ur den
synpunkten inte ta hänsyn till konfidentialitets- eller nyttjandekravet (Bryman, 2002). Det är
dock självklart att inga namn kommer att nämnas samt att ingen information om de
deltagande personerna kommer att nämnas utanför studien.
Tillvägagångssätt
En enkätundersökning gjordes för att mäta attitydskillnader. Enkäterna var
utformade med olika påståenden som alla behandlade begreppet attityd. Mätinstrument som
användes var Likertskala, då detta är den mest passande metoden för att mäta attityder, enligt
Bryman (2002). Likertskalan är en femgradig skala där 1 står för ”stämmer inte alls” och 5
”stämmer helt”. Påståendena som deltagarna fick evaluera enligt skalan var till exempel ” Det
är viktigt för dig att du slutför studierna med ett bra betyg”, ”Du tycker att du har grepp om
dina studier” och ”Du tror att studierna är väldigt viktiga för att du i framtiden ska kunna
jobba med det du vill” (Se bilaga). Påståendena två till fem samt sju inspirerades från
högskoleverkets studie (Brandell, 2001) som undersökte studenters attityd och
självförtroende. Påståendena ett och sex valdes utifrån relevans av valt syfte för
undersökningen. Enkäterna delades ut för hand för att kunna klargöra eventuella
missuppfattningar. Utdelningen av enkäterna skedde vid Campus Norrköping och campus
Valla. Efter att enkäterna besvarades och sammanställdes genomfördes statistisk test. Ett
statistikberäknande program, SPSS, användes för att underlätta uträkningarna. Datan
behandlades på intervallnivå och beräknades genom tvåsidigt t-test för två oberoende
stickprov (Borg, 2006). Detta för att det var två oberoende grupper, kvinnor och män, som
testades på samma variabler, som alla rörde begreppet attityd till sina studier.
Resultatredovisning – Tvåsidigt t-test för två oberoende stickprov.
För att göra resultaten så tydliga som möjligt beräknades varje påståendes data var för sig.
Samtliga påståenden testades på 5 % signifikansnivå.
Tabell 1. 1. Det är viktigt för dig att du slutför studierna med ett bra betyg.
t(98) = -2,356, p < 0,02
Bra betyg
t
Kön
N
M
Män
45
3.38
Kvinnor
55
3.82
Sig. (2-tailed)
df
98
-2,356
0.020
Tabell 2. 2. Du känner dig säker på att du kommer att klara av studierna.
t(98) = 0,917, ns
Klara
studierna
t
Kön
Män
N
45
4,56
kvinnor
55
4,42
Sig. (2-tailed)
df
98
,917
M
,362
Tabell 3. 3. Du tycker att du har grepp om dina studier.
t(98) = 0,783, ns
Grepp om
studierna
t
,783
Kön
N
M
Män
45
4,04
Kvinnor
55
3,91
df
98
Sig. (2-tailed)
,435
Tabell 4. 4. Du känner dig stressad över dina studier.
t(98) = -5,116, p < 0,00
Stressad
Kön
N
M
Män
45
2,58
Kvinnor
55
3,71
t
df
98
-5,166
Sig. (2-tailed)
,000
Tabell 5. 5. När du kör fast i dina studier är du benägen att be lärare om hjälp.
t(98) = -1,865, ns
Be om hjälp
Kön
N
M
Män
45
2,60
Kvinnor
55
3,04
t
Sig. (2-tailed)
df
98
-1,865
,065
Tabell 6. 6. Du tror att studierna är väldigt viktiga för att du i framtiden ska kunna jobba
med det du vill. t(98) = -3,670, p < 0,00
Viktigt för
framtiden
Kön
N
M
Män
45
3,89
Kvinnor
55
4,56
t
df
98
-3,670
Sig. (2-tailed)
0,000
Tabell 7. 7. Du tycker att de ämnen/kurser du läser är intressanta.
t(98) = -1,805, ns
Kurser
intressanta
t
-1,805
Kön
N
M
Män
45
3,96
Kvinnor
55
4,18
df
98
Sig. (2- tailed)
,074
Diskussion
Resultatdiskussion
Det visade sig att kvinnor i högre utsträckning finner det viktigt att slutföra sina studier med
bra betyg (se tabell 1). Många av de yrken där kvinnor är majoritet behövs en
högskoleutbildning för att vara behörig. De behöver alltså i högre utsträckning studera för att
nå sina yrkesmål (Brandell, 2001). Detta skulle kunna vara en förklaring till resultatet.
Eftersom kvinnor inte har samma förutsättningar som män vad gäller arbete behöver de lägga
ned mer tid och energi än män för att nå dit de vill (Wahl m.fl., 2001). Dessutom har kvinnor
hårdare konkurrens när de ska träda in i de ”manliga” arenorna och därmed blir betyget
viktigare för deras chans att göra karriär (Wahl m.fl., 2001). Detta kan uppfattas som en
förklaring till att det är viktigare för kvinnor att uppnå bra studiebetyg då studierna är en
ingång till framtida yrke. Många kvinnor möter också motstånd i form av bland annat
diskriminerig när de vill göra karriär (Wahl m.fl., 2001) och kan därför tänkas vilja ha mer
kunskap i ryggen när de strävar efter sina mål.
Resultatet visar att kvinnorna känner sig mer stressade över sina studier än männen (se tabell
4). Detta kan kopplas till Westin Hellertz (1999) slutsats gällande kvinnors lärande. Där
kvinnor har ett större behov av att kunna förankra kunskaper i de egna erfarenheterna. Detta
kan ses som en mer krävande process som därför kan leda till stress. Dessutom kan det tänkas
att stressen i högre utsträckning infinner sig hos dem som känner större vikt vid att nå bra
studieresultat och hos dem som känner att studierna är väldigt viktiga för att i framtiden kunna
arbeta med det man vill, vilket i högre utsträckning är fallet hos kvinnor (Brandell 2001).
Kvinnorna tror i större utsträckning än männen att studierna är väldigt viktiga för att kunna
jobba med det de vill i framtiden (se tabell 6). Många av de yrken där kvinnor är majoritet
behövs en högskoleutbildning för att vara behörig. De behöver alltså i högre utsträckning
studera för att nå sina yrkesmål (Brandell.2001). Även här kan man koppla resultatet till
Wahls teorier om män och kvinnors olika förutsättningar på arbetsmarknaden. Därmed kan
samband ses mellan hur viktiga studierna anses vara för framtida studier med hur viktiga
studieresultaten är.
Övriga resultat visar att det inte finns någon signifikant skillnad gällande påståendena (se
tabell 2, 3, 5, 7). Att resultatet visade att det inte fanns någon skillnad kan bero på att
stickprovet inte var tillräckligt stort för att kunna visa på signifikanta skillnader.
Brandell (2001) och Westin Hellertz (1999) teorier visar motstridighet mot vårt resultat
gällande grepp om studier, benägenhet att be om hjälp samt intresse av ämnen. Dock kan det
ses att även Brandell (2001) och Westin Hellertz (1999) har delade meningar gällande vissa
punkter. Då Brandell menar att kvinnorna i högre utsträckning har grepp om studierna än män
(Brandell, 2001). Samtidigt som Westin Hellertz (1999) menar att män tenderar att i större
utsträckning än kvinnor bemästra och kontrollera studiesituationen.
Westin Hellertz fann dock att kvinnor har ett mer mottagande förhållningssätt än
män. Med det menar hon att de i högre utsträckning än män lyssnar och förväntar sig att få
information av lärare och experter. Därmed kan det ifrågasättas om resultatet gällande
benägenhet att be om hjälp stämmer, då det inte visade på någon signifikant skillnad.
Vidare menar Westin Hellertz (1999) att kvinnorna på universitet är mer
intresserade av det de läser än män, vilket inte heller stämmer överens med våra resultat.
Det konstateras alltså att det i studien finns en signifikant skillnad i attityd
mellan de kvinnliga och manliga studenterna när det gäller tre av våra enkätfrågor. Enligt vår
studie har de kvinnliga studenterna i högre utsträckning uppfattningen om att studierna är
väldigt viktiga för att de i framtiden ska kunna jobba med det de vill. De känner sig dessutom
mer stressade över sina studier och tycker att det är viktigt att slutföra studierna med bra
betyg.
Att det föreligger på ovanstående sätt kan uppfattas som logiskt i förhållande till
de förutsättningar Brandell (2001) presenterade utifrån högskoleverkets rapport. Trots att fler
kvinnor studerar än män så är de som grupp missgynnade. Enligt högskoleverkets statistik har
de utbildningar som av tradition är ”manliga”, prioriterats främst vid utbyggnaden av
utbildningar. Det är dessutom mindre andel kvinnor än män som kommer in på de
utbildningar de önskar (Brandell 2001). Detta kan göra att kvinnor i högre utsträckning
verkligen vill ta till vara på studiechansen när de får den. Att det dessutom finns skillnader
vad gäller män och kvinnors förutsättningar på arbetsmarknaden (Wahl m.fl, 2001) kan göra
att studierna i högre utsträckning är viktigare för kvinnor än män. Att kvinnorna då generellt
känner sig mer stressade än männen kan anses rimligt då studieresultaten är viktigare för dem
både enligt våra resultat och enligt högskoleverkets. (Brandell 2001). Samtidigt som
kvinnorna i högre utsträckning tror att studierna är viktiga för att i framtiden kunna arbeta
med det de vill, även det enligt våra och högskoleverkets resultat. (Brandell 2001).
Metoddiskussion
Denna studie bygger på en gruppjämförelse där en mellangruppsdesign (Borg,
2006; Bryman, 2002) tillämpades på grupperna män och kvinnor. Grupperna jämfördes
gällande påståenden kring attityd. Detta ansågs vara den mest passande designen för studiens
syfte. I och med att det är en gruppjämförelse och därmed inte rör sig om ett riktigt
experiment eftersom randomisering och manipulation av variabler inte var möjlig, kan studien
heller inte hålla hög intern validitet (Bryman, 2002). Bekvämlighetsurval var en lätt och
smidig metod som användes. Urvalets fördelar är att det inte är tidskrävande och de som är
tillgängliga får välja om de vill delta i undersökningen. En nackdel kan vara att resultatet inte
blir representativt för populationen. Slumpen får stort utrymme vilket gör att det finns risk för
att gruppen blir homogen. I och med detta går det inte att generalisera resultatet till
populationen. På så sätt är också den externa validiteten låg (Bryman, 2002).
Enkäterna delades ut för hand för att det ansågs ge deltagarna möjlighet till
frågor och klargöranden. Ännu ett skäl till varför enkätutdelning föredrogs var att det blir
billigare och snabbare än att skicka ut dem via post, då risken för bortfall finns. I tidigare
liknande undersökningar som högskoleverket har gjort har det fungerat väl att använda sig av
enkätundersökning (Brandell, 2001). Detta har inspirerat till att även i denna studie använda
en surveyundersökning (Bryman, 2002), detta kan dock diskuteras om det är det mest
lämpliga. Det kan resoneras kring ifall det hade varit bättre att göra en kvalitativ studie för att
utforska det valda området mer på djupet. Enligt tidsplan och resurser har det dock enligt
uppfattning varit smidigast att göra en kvantitativ undersökning.
Om utgångspunkten är att påståendena i enkäten var utformade för att på bästa
sätt mäta begreppet attityd, kan det antas att begreppsvaliditeten är hög (Bryman, 2002). Då
metoden är skriven på ett utförligt sätt är denna studie replikerbar (Bryman, 2002). Dock kan
slumpen ha haft en stor inverkan på resultatet då ett bekvämlighetsurval användes.
Insamlad data har behandlats på intervallnivå och därmed kunde ett t-test
användas. De valda frågorna testades var för sig för att få ett så detaljerat resultat som möjligt.
Det krävs bland annat ett stort stickprov för att uppnå hög power (Borg, 2006). Då studiens
stickprov är litet i jämförelse med populationen kan det sägas att studien tillhandahåller låg
power. Detta i vidare mening betyder att det inte går att generalisera till populationen, alla
studenter på Linköpings Universitet. Dock har resurser och förutsättningar inte tillåtit att ha
ett större stickprov.
Gällande etiska aspekter anses det för denna undersökning vara viktigast att
deltagarna förblir anonyma. Informationskravet kunde uppfyllas på plats då enkäter delades
ut, även samtyckeskravet togs i hänsyn i samband med att deltagarna besvarade enkäterna.
Data som insamlats har inte används till annat syfte än vår forskning så som nyttjandekravet
stipulerar.
En annan aspekt som kan ha påverkat resultatet är att de valda deltagarna inte
helt kan spegla hela populationen. Då olika program har olika upplägg och intensitet, kan
programtillhörighet hos deltagande studenter påverka deras studieattityd. Arbete vid sidan av
studier kan även spela in på hur mycket engagemang studenten i fråga kan investera i de
enskilda studierna. Har de andra aktivteter eller förpliktelser utöver studierna kan även detta
ha en betydlig påverkan på attityden till sina studier, exempelvis studenter som har barn.
Andra personliga förutsättningar som inlärningssätt kan ha en inverkan på deltagarens
upplevelse av att studera. En del studenter kan ha lätt för att ta in ny kunskap genom att endast
delta på schemalagda föreläsningar och därmed inte känna lika stor press av sina studier.
Ännu en aspekt som bör uppmärksammas är de deltagande studenternas bakgrund. Personer
som kommer från familjer med akademisk bakgrund kan ha högre krav på sig och tenderar
därför att en mer ambitiös attityd gentemot sina studier (Bernstein, Clarke-Stewart, Roy,
Penner, 2008). Dock kan det även förhålla sig på motsatt sätt. Det kan också finnas
individuella skillnader i att uppskatta graden av eget engagemang. Till exempel vad en
student estimerar som engagerad attityd kan skilja sig åt från en annan när de uppger sin
attityd. Det kan även finnas generella skillnader mellan män och kvinnor i att uppskatta
attityd. Ålder är en annan viktigt aspekt att ta hänsyn till då det kan ha en påverkan på
resultatet då olika åldrar innebär olika förutsättningar för studier. Samtliga ovanstående
störvariabler kan tänkas vara relevanta att mäta i samband med enkätstudien och är något som
bör tas hänsyn till i framtida studier eller forskningsansatser.
Framtida forskning
Intressant vore att göra en liknande studie där man även undersöker korrelationer mellan de
olika enkätfrågorna för att se om det finns några samband mellan resultaten. Dessutom vore
det intressant att ta reda på om man kan se någon skillnad i resultat mellan olika
ålderskategorier och om extraarbete vid sidan av studierna påverkar resultaten.
Referenser
Bernstein, D.A., Penner, L.A., Clarke-Stewart, A., & Roy, E.J. (2008) Psychology (8th
editon). Abingdon: Houghton Mifflin.
Borg, E. (2006) Statistik för beteendevetare (2:a upplagan). Stockholm: Liber AB.
Brandell, L. (2001) Studenterna i Sverige- Om livet och tillvaron som student vid sekelskiftet
2000. Stockholm: Högskoleverket.
Bryman, A. (2002) Samhällsvetenskapliga metoder. Trelleborg: Liber AB.
Wahl, A. Holgersson, C. Höök, P. Linghag, S. (2001) Det Ordnar Sig - Teorier om
organisation och kön. Lund: Studentlitteratur.
Westin Hellertz, P. (1999). Kvinnors kunskapssyn och lärandestrategier? Örebro: Örebro
Universitet.
Bilaga 1.
Studenters attityd till sin studiesituation.
Man/Kvinna:
Svara på frågorna genom att skriva en siffra på skalan 1-5, där 5 betyder
att påståendet stämmer helt och 1 betyder att det inte stämmer alls med din
egen uppfattning:
1. Det är viktigt för dig att du slutför studierna med ett bra betyg.
2. Du känner dig säker mig säker på att du kommer att klara av studierna.
3. Du tycker att du har grepp om dina studier.
4. Du känner dig stressad över dina studier.
5. När du kör fast i dina studier är du benägen att be lärare om hjälp.
6. Du tror att studierna är väldigt viktiga för att du i framtiden ska kunna jobba med det
du vill.
7. Du tycker att de ämnen/kurser du läser är intressanta.
Tack för dina svar!
