Maternellt skydd mot infektioner med Actinobacillus

Maternellt skydd mot infektioner med Actinobacillus pleuropneumoniae
hos smågrisar – Studier rörande effekter av suggans immunstatus
Marie Sjölund 1, 2, Mate Zoric 2, 1, Maria Persson 2 och Per Wallgren 2, 1
1
Inst f kirurgi och medicin, Stordjur, SLU, Box 7018, 750 07 Uppsala, 018-67 10 00
2
Avd f idisslar- och svinsjukdomar, SVA, 751 89 Uppsala, 018 67 40 00
marie.sjolund@kirmed.slu.se
Bakgrund och Syfte
Actinobacillus pleuropneumoniae (APP) är en vanlig bakterie som orsakar lunginflammation hos gris1. Spädgrisen
föds helt utan skydd mot infektioner på grund av livmoderkakans uppbyggnad och är därför beroende av råmjölk.
Eftersom suggorna har olika mängder antikroppar mot APP ville vi studera om detta påverkade det skydd som
smågrisarna får via råmjölken.Projektet avser att öka kunskapen om variationer i mängden antikroppar som
suggan via råmjölken förmedlar till avkomman och hur denna variation påverkar smågrisens skydd mot sjukdom.
Genomförande
Studien genomfördes i en besättning som var hårt drabbad av infektioner med APP serotyp 2. Avsikten var att
jämföra mängden antikroppar som smågrisarna från suggor med hög respektive låg nivå av antikroppar riktade
mot APP hade fått i sig via råmjölken. Avkomman till tre suggor med hög nivå av antikroppar (kategori Hög;
A450 = 1,58±0,21) jämfördes med avkomman till fem suggor med låg nivå av antikroppar (kategori Låg; A450 =
0,67±0,11; p<0,01). Bland normalt utvecklade kultingar (dvs uppenbart underviktiga smågrisar uteslöts) utvaldes
de tre största respektive tre minsta djuren ur varje kull. Dessa djur (18 stycken ur kategori Hög och 30 stycken ur
kategori Låg) följdes kliniskt och med blodprover en gång i veckan för att följa utvecklingen av det från suggan
råmjölksöverförda skyddet mot sjukdomen.
Resultat
Inom en kull påverkades inte antikroppsnivåerna av födelsevikten. Koncentrationerna av serumantikroppar riktade
mot APP var däremot högre hos nyfödda djur som fötts av mödrar med höga antikroppsnivåer (Tabell 1). Dessutom kvarstod mängden över gränsvärdesnivån för positiv reaktion (A450 = 0,3) längre hos denna grupp än för
djur som fötts av mödrar med lägre antikroppsnivåer (4 veckor jämfört med 1 vecka). Under den sista veckan i
grisningsavdelningen (vecka 9) hade tre smågrisar ur respektive kategori (Hög och Låg) utvecklat antikroppar
riktade mot APP. Detta antyder att bakterien funnits närvarande i avdelningen, men även att en skyddande immunitet överförts via råmjölken eftersom inget uppenbart fall av actinobacillos diagnostiserades hos någon smågris.
Tabell 1. Mängden antikroppar (Ak) riktade mot A. Pleuropneumoniae serotyp 2 i serum under smågrisperioden.
Antikroppsnivån i serum spätt 1/1000 i PBS-Tween är mätt med ett indirekt ELISA-system där absorbansvärden
överstigande 0,3 definieras som en positiv reaktion 2
Ak nivå
Nyfödda
hos moder
1 vecka
2 veckor
3 veckor
4 veckor
5 veckor
6 veckor
7 veckor
8 veckor
9 veckor
Hög, n=18 1,3 ± 0,8
Låg, n=30 0,5 ± 0,2
Skillnad
***
0,8 ± 0,6
0,4 ± 0,2
**
0,6 ± 0,4
0,2 ± 0,1
**
0,4 ± 0,3
0,1 ± 0,1
**
0,3 ± 0,3
0,1 ± 0,1
**
0,3 ± 0,3
0,1 ± 0,1
**
0,2 ± 0,1
0,1 ± 0,0
*
0,2 ± 0,2
0,1 ± 0,0
**
0,2 ± 0,3
0,1 ± 0,2
NS
0,3 ± 0,4
0,1 ± 0,2
NS
Diskussion och slutsatser
Resultaten indikerade att smågrisarna förvärvat ett skydd gentemot actinobacillos via råmjölken, vilket också var
förväntat. Att såväl mängden antikroppar i blodet var högre och att den tidsperiod de kunde påvisas var längre
hos avkommor till mödrar med höga nivåer av antikroppar öppnar intressanta perspektiv. Resultaten antyder att
den mängd antikroppar som smågrisen får via råmjölken skulle kunna ökas genom att öka mängden antikroppar
hos suggorna under dräktighetstiden, exempelvis genom vaccination. Förutsatt att dessa antikroppar bidrar till
skydd mot sjukdom hos smågrisarna skulle nya strategier för sjukdomsbekämpning kunna utvecklas. Framtida
försök kommer därför att testa denna hypotes. Vår målsättning är att utvärdera om mängden antikroppar riktade
mot APP som förvärvas via råmjölken påverkar skyddet mot infektion med bakterien.
Tack
För att genomföra detta projekt har pengar erhållits från Stiftelsen Lantbruksforskning.
Vi vill även tacka besättningen för att vi har tillåtits utföra studien där med god hjälp av stallpersonalen.
1)
Taylor, DJ (1999) APP. In (Straw et al., eds) Diseases of swine, 8th edn. 343-354. 2) Wallgren P and M Persson (2000)
Relationship between amounts of antibodies to APP serotype 2 detected in blood serum and in fluids collected from muscles
of pigs. J Vet Med B 47: 727-738.
222