CIA:s guide till hur man störtar
en statschef
En uppsats om CIA:s hemliga operationer i Chile
1964-73
Fredrik Åhsberg
Mänskliga rättighetsstudier
Vårterminen 2012
Handledare: Dr. Olof Beckman
Abstract September 11th 1973 a coup d’état was taking its place in Santiago, Chile. The coup did not only lead to the death of the socialist, demo-­‐
cratically elected president Salvador Allende, it was also the start of a new, dictatorial era in Chile. The commander-­‐in-­‐chief, Augusto Pino-­‐
chet, was now the new president dictator of Chile, whose 17-­‐year-­‐old reign of terror led to deaths, disappearances and torture of the opposi-­‐
tion. It has come to the world’s knowledge that CIA, the United States intelligence service, was involved in the events and the planning that led to the September 11th catastrophe which resulted in thousands of Chileans deaths and migration. In my essay I have tried to understand if there did exist any moral or judicial border that the CIA could and would not cross, or did they actually have free hands to do whatever they wanted to reach their goals. Keywords: Chile, Salvador Allende, Augusto Pinochet, CIA, USA, Intelligence service 1 Innehållsförteckning Abstract ................................................................................................................................................................... 1 Innehållsförteckning ......................................................................................................................................... 2 Förkortningar ....................................................................................................................................................... 3 1 Inledning ........................................................................................................................................................... 4 1.1 Syfte och frågeställning ................................................................................................................... 5 1.2 Metod och material ........................................................................................................................... 5 1.3 Teori ........................................................................................................................................................ 6 2 Monroedoktrinen .......................................................................................................................................... 8 2.1 Monroedoktrinen, Rooseveltkorollariet och rätten till självbestämmande ............ 9 2.2 Användning av Monroedoktrinen för att legitimera intervention ............................ 10 2.3 Från Monroe-­‐ till Truman-­‐ och Eisenhowerdoktrinen .................................................. 11 3 Covert Action i Chile ................................................................................................................................. 12 3.1 Metoder ............................................................................................................................................... 13 3.2 Track II/FUBELT – En våldsam amerikansk upptrappning ......................................... 14 3.3 11 september 1973 -­‐ Coup d’état ............................................................................................ 15 3.4 The Church report .......................................................................................................................... 16 4 Ett urval av andra CIA-­‐operationer i Latinamerika .................................................................... 17 4.1 Guatemala .......................................................................................................................................... 17 4.2 Jamaica ................................................................................................................................................ 19 4.3 Costa Rica ........................................................................................................................................... 20 5 Slutsats och diskussion ............................................................................................................................ 21 Referenser ........................................................................................................................................................... 25 Litteratur ....................................................................................................................................................... 25 Övrigt referensmaterial ........................................................................................................................... 25 2 Förkortningar CIA – Central Intelligence Agency FN – Förenta Nationerna FRAP -­‐ Frente de Acción Popular ICCPR – International Covenant on Civil and Political Rights ICESCR – International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights NSC – National Security Council USA – United States of America 3 1. Inledning CIA är som alla vet USA:s underrättelsetjänst och bara själva namnet har en ut-­‐
strålning som talar om smussel och spionromantik. Efter skapandet av CIA 1947 har organisationen fungerat som en hemlig världspolis vars främsta uppgift var att kuva världskommunismen. På order av diverse olika presidenter har CIA dykt upp lite var som helst i världen där risk för försvagning av USA:s ställning som världsmakt funnits. Man har störtat regimer och skapat nya, man har avrättat statschefer och förgiftat matleveranser: allt för att försvara den amerikanska he-­‐
gemonin. Det som kommer ligga till fokus för den här uppsatsen är USA och CIA:s inblandning i händelserna som ledde till statskuppen 1973. Mellan 1964 och 1973 använde CIA sig av olika ”covert actions” för att bland annat påverka be-­‐
folkningen i en annan politisk riktning, men även direkta bidrag för att få till stånd en statskupp, gjordes till para-­‐militära organisationer och grupperingar inom militären. Syftet med dessa operationer var att kväsa Salvador Allende och hans koalition av kommunister och socialister, som ändå lyckades vinna presi-­‐
dentvalet 1970. Tre år senare, den 11 september 1973, härjades Santiago av en militärkupp som ledde till president Salvador Allendes oklara död medan över-­‐
befälhavare Augusto Pinochet knep makten. Augusto Pinochets tid vid den chi-­‐
lenska tronen var lång och hård och hans styre skapade stor ilska runtom i värl-­‐
den på grund av att Pinochet och hans militärjunta kom att begå grova brott mot mänskligheten och tvinga många chilenare på flykt. Det är fortfarande oklart om CIA hade några fingrar med i spelet under själva statskuppen 1973, en oklarhet som förmodligen aldrig kommer bli uppklarad. 4 1.2 Syfte och frågeställning Syftet med min uppsats är att genom en fallstudie undersöka hur den hemliga delen av amerikansk utrikespolitik ser ut, fungerar och är uppbyggd. För att av-­‐
gränsa mig och för att få en mer djupgående förståelse för detta har jag valt att inrikta mig på CIA:s olika operationer i Chile mellan 1964 och 1973, dessa olika operationer genomfördes för att sabotera eller för att avsätta den sittande, soci-­‐
alistiskt lagda, presidenten Salvador Allende (1970-­‐73) och hans regering. Utifrån mitt syfte har jag kommit fram till frågeställningen: Fanns det nå-­‐
gon moralisk eller juridisk gräns som CIA inte kunde eller var villiga att korsa för att få sin vilja igenom när de var som mest aktiva i Chile? 1.3 Metod och material Jag kommer att genomföra en fallstudie av CIA och dess agerande i Chile mellan åren 1963-­‐73. Genom att välja ett specifikt fall kan man lägga ner mer kraft och koncentration på att få ens frågor besvarade och mer kunna gå på djupet för om jag hade valt att ta ett bredare perspektiv så hade svaren blivit alldeles för gene-­‐
rella. Att göra en fallstudie på ett avgränsat avsnitt i världshistorien kan lära en mycket om hur en organisation eller ett fenomen fungerar och arbetar vilket är just det som jag vill få ut av min uppsats. Jag har även valt att ha med ett jämfö-­‐
rande kapitel om hur CIA arbetat i andra länder i Latinamerika, just för att visa på hur långt de var villiga att gå i sitt arbete mot världskommunismen. Länder som jag har valt att ta med är Guatemala, Jamaica och Costa Rica. Samtidigt som jag ska analysera CIA:s förehavanden i Latinamerika har jag även tänkt analysera CIA som organisation, vilket jag tror kan än mer öka förståelsen för denna orga-­‐
nisation och hur de har kunnat agera så som de har gjort. Primärmaterialet som jag har valt att använda är ”Church Report”, en rapport utförd av U.S department of State för att överse problemen med CIA och som även ledde till en omstrukturering av organisationen. Sekundärmaterialet består av bland annat två tunga böcker som kritiskt behandlar CIA:s förehavan-­‐
den runt om i världen. Resten av mitt material består av en blandning av artiklar och andra uppsatser som jag funnit intressanta och givande för skrivandet av min uppsats. 5 För att tydligare se resultaten av svaren på mina frågor kommer jag i min slutsats göra en analys av CIA:s ageranden med ett fokus på ideologi, självbe-­‐
stämmande och västvärldens, främst USA:s, rädsla för kommunism. 1.4 Teori Då jag inte fann ett passande teoretiskt ramverk har jag valt att skapa mitt egna med ett fokus på olika teorier om självbestämmande men även med ett inslag av realism. Realismen är ett teoretiskt ramverk som bland annat syftar på att det endast är stater som är suveräna och att det globalt råder ett anarkistiskt system, det borde alltså inte finnas någon världspolis enligt realisterna som kan ingripa när snedsteg har gjorts.1 En annan intressant infallsvinkel som kan fungera i mitt teoretiska ramverk är suveränitetsprincipen, alltså principen som behandlar och värnar om staters självständighet gentemot varandra och staternas exklusiva rätt att få utöva sin typ av makt inom det egna landet,2 denna princip finns även inskriven i ICCPR, FN-­‐stadgan och ICESCR: ICCPR Art. 1.1. Alla folk har rätt till självbestämmande. Med stöd av denna rätt får de fritt bestämma sin politiska ställning och fritt fullfölja sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling3 Utifrån suveränitetsprincipen borde alltså Chiles invånare ha rätt till att själv be-­‐
stämma över sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling. Chilenarna ska kunna få välja vem de vill till att styra sitt land utan risk för intervention från USA, då Chile och Chiles befolkning är suveränt och har rätt till självbestäm-­‐
mande. Utifrån de realistiska teorierna borde det heller inte finnas en världs-­‐
makt med internationell bestämmanderätt då den internationella sfären är an-­‐
arkistisk. Frågan är då varifrån USA har fått sin makt ifrån och hur man kan legi-­‐
timera sitt utomstatliga maktanvändande? I och med att USA har en lång historia av att skriva sina egna internationella regler och lagar (Monroedoktrinen, Roo-­‐
1 Dunne, Tim. Schmidt, C. Brian – Realism. http://uq.academia.edu/TimDunne/Papers/338832/Realism s. 101ff. hämtad 2 Suveränitetsprincipen. http://www.ne.se/suveränitetsprincipen hämtad 2012-­‐
05-­‐16. 3 International Covenant on Civil and Political Rights, General Assembly resolut-­‐
ion 2200A (XXI) of 16 December 1966. Art. 1.1 6 seveltkorollariet, Eisenhowerdoktrinen, m.fl.) som legitimerar intervention i andra länder, så är det nog svårt att hitta ett teoretiskt ramverk som passar in på deras sätt att bete sig, man landar snabbt på samma ställe man började på och inser lika snabbt att amerikansk världspolitik är mindre komplicerad än man tror: allt handlar om att USA har ett behov av att visa sig stora, starka och över-­‐
lägsna både på det ekonomiska och på det ideologiska planet som förmodligen beror på deras tidigare ställning som koloni. 7 2. Monroedoktrinen 1823 utfärdade USA:s President James Monroe en riktlinje för hur amerikansk utrikespolitik skulle se ut. Doktrinen slog fast att europeisk inblandning i ameri-­‐
kanska intressen och på den amerikanska kontinenten ansågs oacceptabel och högst olämplig, samtidigt fastslogs det att USA inte skulle intervenera i problem i Europa. Doktrinen kan på det sättet tolkas både som en non-­‐interventionspakt men även som ett ställningstagande mot europeisk kolonialism.4 Monroedoktri-­‐
nen kan och ska mycket väl ses som en non-­‐interventionspakt mellan det väx-­‐
ande USA och det då kolonialistiska Europa, men den lade också grunden för världspolisrollen som USA senare tog på sig i samband med President Theodore Roosevelts tillägg (Rooseveltkorollariet) i doktrinen 1904. I samband med tilläg-­‐
get 1904 förklarar man tydligt för omvärlden vem det är som bestämmer, Roo-­‐
sevelt klarlägger att ”De länder vars invånare beter sig väl kan räkna med vår vänskap. Om en nation vi-­‐
sar att den vet hur man beter sig på ett kompetent och civiliserat sätt i sociala och politiska problem, om den håller löften och respekterar sina åtaganden, så behöver den inte känna sig hotad av inblandning från USA:s sida.”5 (Egen översättning) Utifrån detta citat kan man tydligt urskilja en självsäkerhet, man sätter sig själv på toppen av näringskedjan och gör vänskapen med USA något som andra nat-­‐
ioner ska sträva efter, medan de nationer som inte strävar efter denna vänskap är i behov av en amerikansk tillrättavisning. Amerikansk utrikespolitik har sett ut på detta sätt under en väldigt lång tid vilket har lett till att denna mentalitet på ett sätt har isolerat USA från omvärlden. Isolering genom att man visar sig obe-­‐
nägen och ovillig att kunna acceptera och interagera med oliksinnade stater. 4 Message of President James Monroe at the commencement of the first session of the 18th Congress (The Monroe Doctrine), 12/02/1823; Presidential Messa-­‐
ges of the 18th Congress, ca. 12/02/1823-­‐ca. 03/03/1825; Record Group 46; Re-­‐
cords of the United States Senate, 1789-­‐1990; National Archives.) 5 Theodore Roosevelt's Annual Message to Congress for 1904; House Records HR 58A-­‐K2; Records of the U.S. House of Representatives; Record Group 233; Center for Legislative Archives; National Archives. 8 2.1 Monroedoktrinen, Rooseveltkorollariet och rätten till själv-­‐
bestämmande Som jag nämnde tidigare så ska Monroedoktrinen ses som ett verktyg för att hålla de europeiska stormakterna utanför USA och dess intressesfär, en intres-­‐
sesfär som för jämnan utvidgas. Det som jag kommer fokusera på i min uppsats är främst fallet Chile men för att få en djupare förståelse måste man även se till resten av USA:s ”bakgård”, alltså de andra staterna i Syd-­‐ och Mellanamerika. Genom Monroedoktrinen skapade man en non-­‐interventionspakt med Europa, vare sig européerna ville det eller inte. Man ansåg sig ha rätt till sina landmassor utan internationell inblandning, men man ansåg även sig ha rätt till hela den amerikanska kontinenten, USA:s bakgård som det inom media kallas. Samtidigt som man gav sig själv rätten till självbestämmande och suveränitet ville man pa-­‐
rallellt med detta kunna ha makten att kunna inskränka på andra länders auto-­‐
nomi. En typ av dubbelmoral som tycks ha färgat USA:s utrikespolitik sedan 1800-­‐talet. I inledningen till Monroedoktrinen konstaterar president James Monroe att den amerikanska kontinenten inte ska ses som subjekt för framtida europeisk kolonisation. Samtidigt som man förbjuder de europeiska makterna från att blanda sig i Syd-­‐, Nord-­‐ och Mellanamerika ger man sig själv ett frikort, ett frikort som lägger grunden till USA:s framtida roll som världspolis med rätten att in-­‐
gripa lite här och var med ursäkten att det är inom den västra hemisfären, alltså USA:s bakgård. Monroedoktrinens avsnitt om utrikespolitik, så som det såg ut 1823, var dock inte i närheten så tydlig som Teddy Roosevelts tillägg 1904 i Roo-­‐
seveltkorollariet. Här kan man tydligt se USA:s slutgiltiga strategi för den västra hemisfären och vilka otroliga friheter man tillät sig själv att kunna ta. I korolla-­‐
riet slår man på ett vis fast att amerikanska lagar och rättigheter inte bara ska gälla i USA utan även i länderna runtomkring, att man, om det blev uppenbart att en nation inte vill eller kan skipa rättvisa, så ges USA rätten att som ett slags in-­‐
ternationell polisstyrka, ingripa för att ställa allt till rätta.6 Utifrån detta kan man alltså dra slutsatsen att självbestämmande är accepterat om det sker på ett sätt 6 Ibid. 9 som godtagits av USA. På många sätt representerar Monroedoktrinen en attityd av extrem misstänksamhet från USA:s sida. 2.2 Användning av Monroedoktrinen för att legitimera inter-­‐
vention Som nämndes i avsnittet om självbestämmande så påvisas det i Monroedoktri-­‐
nen, främst i Rooseveltkorollariet, att USA har en viktig roll som internationell polis. Man menar att om det behövs interveneras i ”ociviliserade” samhällen som kontinuerligt bryter mot lagar och rättigheter, alltså de amerikanska lagarna och rättigheterna, så är USA villiga att ta på sig att göra just detta. I Rooseveltkorolla-­‐
riet tilläggs det också att man genom Monroedoktrinen ”motvilligt” förbundit sig till att agera världspolis då och då. “[…] in the Western Hemisphere the adherence of the United States to the Monroe Doctrine may force the United States, however reluctantly, in flagrant cases of such wrongdoing or impotence, to the exercise of an international police power.”7 Fortsättningsvis tar man också upp varför interventioner i Syd-­‐ och Mellaname-­‐
rika kan legitimeras, man menar då på att om varje land sköter sig, beter sig civi-­‐
liserat och följer gällande lagar och regler som sig bör för ett civiliserat land så ska USA låta dessa länder vara. Men länder som visar sig vara motvilliga till att följa den amerikanska normen ska tillrättavisas och passas in i den rådande he-­‐
gemoniska formen. Vad som också är återkommande i både Monroedoktrinen och Roosevelt-­‐
korollariet är den höga tron på USA:s storhet och att man i sin position av le-­‐
dande stat kan styra och ställa bland de närliggande nationerna, detta klart neo-­‐
kolonialistiska påstående försvarar man med att de måste ”lära sig” hur man blir ett civiliserat samhälle för att säkerheten i regionen ska kunna garanteras. En region som man anser vara ännu en del av den stora amerikanska nationen.8 Det är dock inte bara i Syd-­‐ och Mellanamerika som USA sett sig legitimerade till att intervenera i vid hot om instabilitet och kommunism. Genom diverse dokument, 7 Ibid. 8 Ibid. 10 främst Eisenhowerdoktrinen, har man gett sig själv rätten att ingripa militärt i andra länder, vilket är återkommande under största delen av 1900-­‐talet. 2.3 Från Monroe-­‐ till Truman-­‐ och Eisenhowerdoktrinen Efter andra världskriget växte USA:s intressesfär och sakta men säkert började man blanda sig i återuppbyggandet av Europa. Främst materiellt genom stora bistånd men förmodligen låg intresset också i det politiska klimatet. Kommun-­‐
ismens vindar hade börjat blåsa starkare i Europa och USA:s president Harry S. Truman bestämde sig för att skissa ihop och offentliggöra en doktrin som kom att kallas för Trumandoktrinen, vilken publicerades 1947. Huvudsyftet med doktrinen var att genom militär och ekonomisk hjälp stötta Grekland och Tur-­‐
kiet, vilket passande nog var två länder som under en längre tid tagit emot hårda påtryckningar från Sovjetunionen. Enligt vissa så var dock huvudmålet med Trumandoktrinen att undergräva stödet för Sovjetunionen i hela Västeuropa. På sätt och vis kan man säga att Trumandoktrinen innebar en förändring i USA:s ut-­‐
rikespolitik, Sovjetunionen blev här för första gången i amerikansk fredstidspoli-­‐
tik utnämnd till nemesis. En känd efterföljare till Trumandoktrinen är atlantpak-­‐
ten, alltså NATO, som ytterligare breddade USA:s intressesfär.9 Efter en längre tid med amerikansk närvaro på den europeiska kontinen-­‐
ten började USA:s ögon långsamt att riktas mot mellanöstern. Man gjorde som man brukade och skapade en resolution. President Dwight D. Eisenhower age-­‐
rade uppfinnare till detta dokument som passande nog fick namnet Eisenhower-­‐
doktrinen. Doktrinen fungerade som en ”Mellanösternvariant” av Trumandokt-­‐
rinen och skulle fylla den avsaknad av västerländsk makt i området som för-­‐
svunnit i samband med Suezkrisen 1956. Genom resolutionens existerande så auktoriserade man presidenten, alltså den amerikanska staten, att ge materiell men främst militär hjälp till de länder i Mellanöstern som hotades av ”internat-­‐
ionell kommunism”. Därmed hade man genom ett trollslag inkorporerat Mella-­‐
9 Trumandoktrinen. http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/lang/trumandoktrinen, Nationalencyklopedin, hämtad 2012-­‐04-­‐19. 11 nöstern till Europa och den västra hemisfären, en amerikansk bakgård av enorma proportioner. 10 3. Covert Action i Chile: En översikt Mellan åren 1963 och 1973 var USA:s inblandning i Chile som störst. Exempel på detta är när man försökte ändra resultatet i det Chilenska presidentvalet 1964, man spenderade då nära tre miljoner dollar på propaganda och ekonomiskt stöd till olika politiska partier för att förhindra att en socialist skulle väljas till presi-­‐
dent. Man spenderade även en del pengar på att manipulera media för att media i sin tur skulle smutskasta Salvador Allende. Allende var ledare för FRAP och detta samlingsparti var en koalition av socialistiska, kommunistiska och vänster-­‐
orienterade partier som stödde Salvador Allendes presidentkampanj.11 Smuts-­‐
kastningskampanjen fungerade och Salvador Allende och FRAP förlorade med 39 % mot kristdemokraten Eduardo Freis 56 %. Mellan år 1970 och 1973 spenderade CIA nära åtta miljoner dollar på olika aktioner för att förhindra Salvador Allendes presidentskap. De flesta av dessa pengar spenderades på de grupper som man förutspådde skulle ta makten från Allende, men en stor del av pengarna spenderades även på att få igång en fullskalig militärkupp, bland annat gav man vapen till en grupp chilenska office-­‐
rare. Kuppen misslyckades dock och Allende kunde bli vald till president 1970, efter detta misslyckande fick CIA nästintill fria händer för att skapa större oppo-­‐
sition mot presidenten. Pengarna spenderades på liknande sätt som innan, men i allt större utsträckning. Många mediaorganisationer, oppositionella partier och diverse organisationer i den privata sektorn fick sig en bit av kakan men det har även kommit fram att en grupp, vars aktioner mot den sittande presidenten blev mer och mer våldsamma, fick sig en släng av de amerikanska pengarna, antingen direkt från källan eller genom mellanhänder.12 Vad som dock ska framhållas är att USA och CIA:s beteende i Chile är långtifrån unikt. Man såg sig som den legi-­‐
10 Eisenhowerdoktrinen. http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/lang/eisenhowerdoktrinen, Nationalencyklo-­‐
pedin, hämtad 2012-­‐04-­‐19. 11 U.S Department of State. Church, Frank. Church Report. Covert Action in Chille 1963 – 1973. 18/12/1975 Washington. s. 2. 12 Ibid. s. 3. 12 tima hemliga polisen i hela Amerika, främst i Sydamerika som man såg som sin direkta bakgård. Därmed kunde man ingripa, genom att legitimera sig med hjälp av Monroedoktrinen, när något stod fel till. 3.1 Metoder Propaganda Den överrepresenterade metoden för covert action i Chile var propaganda. Främst så var det en billig manöver men också en väldigt effektiv sådan som an-­‐
vändes för att ändra på människors åsikter och smutskasta oliktänkande. Den vanligaste formen av propagandaprojekt var att man genom olika ”assets”, alltså betalda eller obetalda CIA-­‐anställda kontakter inom media, regering eller organi-­‐
sationer. Inom främst den mediala sektorn i Chile kunde man plantera artiklar som var till USA:s fördel och samtidigt tysta ner de artiklar som ansågs skadliga. CIA använde sig även av falskt propagandamaterial, så kallat ”black pro-­‐
paganda”. Detta var material som förfalskats för att se ut som att det kom från en viss organisation eller grupp. Falskt propagandamaterial användes flitigt av CIA under valet 1970 för att så split mellan de olika vänsterorienterade partierna och organisationerna. Av de cirka 30 olika ”covert action-­‐projekten” som åtogs i Chile mellan 1961 och 1974 tros så mycket som en femtedel vara just propagandapro-­‐
jekt, för att än tydligare förstå omfattningen av det hela så använde CIA cirka åtta miljoner dollar på propaganda. Nästan dubbelt så mycket som på den närmsta posten i ”budgeten”.13 Stöd till media Förutom att sprida propaganda i diverse tidningar gav man även ekonomiska bidrag till vissa, CIA stöttade och till och med grundade USA-­‐vänliga mediaorga-­‐
nisationer. Från så tidigt som 1953 finns det spår av tidningar och radiostationer som helt eller delvis fick sina intäkter från CIA som gjorde att spridningen av propaganda kunde ta sig ut till den mest avlägsna av byar. Det i särklass största stödet fick tidningen Santiagos dagstidning ”El Mercurio” under åren efter valet 13 Ibid. s. 5. 13 1970 i samband med Track II, som kommer förklaras på sida 15. 14 40-­‐
kommitten, vars främsta uppgift var att överse och kontrollera covert actions och underrättelseoperationer, godkände i september 1971 ett bidrag på 700 000 dollar. Året därpå i april godkändes ännu en summa på nästan en miljon dollar. Anledningen till detta stora stöd var att CIA fruktade att ”El Mercurio” inte skulle ”överleva trycket från Allende och hans regering.”15 En promemoria från CIA kon-­‐
staterade att stödet till de olika mediaorganisationerna och ”El Mercurio” speci-­‐
fikt, hade spelat en mycket viktig roll i förberedelserna till statskuppen den 11 september 1973. Den totala kostnaden för CIA:s stöd till media under åren i Chile uppgick till cirka 4,3 miljoner dollar.16 Stöd till militära grupperingar Efter Salvador Allendes vinst i valet 1970 nådde CIA:s inblandningar i den chi-­‐
lenska politiken sin kulmen. Man började i hemlighet att så frön till en mili-­‐
tärkupp för att störta Allende, detta projekt gav man kodnamnet FUBELT, eller Track II. CIA började nu, på order av president Nixon och DCI Richard Helms, ta kontakt med olika militära grupperingar som också ville få bort Allende från pre-­‐
sidentposten. CIA gav bland annat bort vapen och tårgas till en av grupperingar-­‐
na. Länge har man diskuterat om det var dessa vapen som användes då man kid-­‐
nappade och dödade general Rene Schneider, men enligt CIA själva så lämnades dessa vapen tillbaka oanvända. Militärkuppen 1970 misslyckades och president Allende kunde fortsätta styra sitt land i några år till. Cirka 200 000 dollar spen-­‐
derades av CIA för att få till stånd en militärkupp efter valet 1970. Ekonomiskt stöd Runt 1970 kan man påstå att nästan bara amerikanska pengar innehade kontroll över de viktigaste posterna inom den chilenska ekonomin. Amerikanska företag ägde också de viktigaste företagen inom de mest vitala sektorerna så som i kop-­‐
parindustrin, industrier som producerade stål-­‐, järn och andra metallprodukter, 14 Kim, Jaechun. Democratic Peace and Covert War: A Case Study of the U.S. Co-­‐
vert War in Chile. Journal of international and area studies 25 Volume 12, Num-­‐
ber I, 2005, pp.25-­‐47. s. 32. 15 Ibid. s. 6. 16 Ibid. s. 5-­‐6. 14 reservdels-­‐ och petroleumindustrin. USA utövade alltså inte sin makt bara ge-­‐
nom att genomföra hemliga operationer och publicera smutskastande artiklar, man gjorde även ett djupdyk i ekonomin för att få så mycket kontroll som möj-­‐
ligt. Anledningen till detta stora ägande var på grund av kraven som medföljde de biståndspengar som USA gav Chile under Eduardo Freis tid vid makten, 1964-­‐
1970.17 3.2 Track II/FUBELT – En våldsam amerikansk upptrappning Track II påbörjades på initiativ av president Richard Nixon den 15 september 1970. Track II, eller FUBELT som var dess hemliga kodnamn, syftade till att ge-­‐
nom direkt inblandning från CIA få till stånd en statskupp i Chile för att störta president Salvador Allende. Det har även kommit fram att Track II aldrig avslu-­‐
tades, utan den fortsatte verka i bakgrunden fram till Allendes och det demokra-­‐
tiska Chiles fall.18 Track II skulle genomföras som en operation på en ”need-­‐to-­‐know basis” vilket innebar att endast presidenten, hans närmaste och de som blev direkt be-­‐
rörda av operationen visste om den. Man underrättade varken Utrikesdeparte-­‐
mentet, Försvaret eller USA:s ambassadör i Chile om vad man planerade att göra av den enkla anledning att man skulle kunna jobba på ett så effektivt sätt som möjligt utan yttre inblandning. Under operationen rapporterade CIA direkt och endast till Vita huset. Mellan den 5 och 20 oktober så tog CIA kontakt med flera olika nyckelfigurer inom militären och inom polismyndigheterna, vilka blev för-­‐
säkrade om att få stort stöd av den amerikanska regeringen både före och efter en eventuell kupp. Många frön såddes i flera höga militärer och ett försök till en kupp genomfördes den 22 oktober vilket slutade med att den chilenska överbe-­‐
fälhavaren general René Schneider mördades. FUBELT misslyckades, precis som operationerna som genomförts för att störta Allende tidigare, och den 24 okto-­‐
17 Morley, Morris. Smith, Steven. Imperial reach: U.S. Policy and the CIA in Chile. State university of New York at Binghamton. Journal of Political and Military So-­‐
ciologi 1977. Vol. 5 (Fall) 203-­‐216. s. 204-­‐205. 18 Kim, Jaechun. Democratic Peace and Covert War: A Case Study of the U.S. Co-­‐
vert War in Chile. Journal of international and area studies 25 Volume 12, Num-­‐
ber I, 2005, pp.25-­‐47. s. 31. 15 ber 1970 kunde Allende väljas till president av den chilenska kongressen. 19 Men detta var dock inte slutet på amerikansk inblandning i Chile. CIA fortsatte med, och även höjde, sina bidrag till oppositionen, till propagandaspridande media och till olika företag, bland annat para-­‐militära sådana, inom den privata sektorn. Samtidigt som man höjde bidragen till dessa så skärptes de ekonomiska sankt-­‐
ionerna mot Chile som stat.20 Detta fenomen har kommit att kallas ”osynlig blockad”. Länge har man debatterat kring om detta verkligen skedde eller om den ekonomiska krasch som Chile fick känna av verkligen berodde på Salvador Allendes socialistiska politik eller om det berodde på USA. På senare tid har det dock kommit fram (nysläppta NSC-­‐dokument) att Nixonadministrationen, så nära inpå som en månad efter Allende tog presidentposten, ställde in de flesta multi-­‐ och bilaterala bistånden till Chile vilket i sin tur ledde till de återkom-­‐
mande ekonomiska kriserna som Chile fick känna av under Allendes korta tid vid makten.21 3.3 11 september 1973 -­‐ Coup d’état Den 11 september 1973 var det då dags. Överbefälhavare Augusto Pinochet, som hade blivit tillsatt av president Salvador Allende på grund av sin opolitiska och neutrala framtoning, intog tillsammans med fientliga militärer presidentpalatset La Moneda i Santiago, detta ledde till Salvador Allendes död (förmodat själv-­‐
mord) och 17 år av Pinochets skräckstyre.22 Tiden efter kuppen kantades av stor skräck bland chilenarna då militären inledde en massiv jakt på anhängare till Al-­‐
lende. Våldsvågen ledde till att tusentals chilenare mördades, torterades, gick i landsflykt eller sattes i fängelse. Man förbjöd även alla typer av partier och poli-­‐
tiska förbund som låg utanför militär kontroll, förutom kyrkan. Det av Allende igångsatta socialistiska experimentet med Chiles ekonomi fick sig ett abrupt slut efter militärkuppen, Pinochet införde snabbt en liberal och 19 Ibid. s. 13. 20 Ibid. s. 14-­‐16. 21 Declassifying U.S. intervention in Chile.(Report on Chile: Twilight of the Gene-­‐
ral: Chile After the Arrest of Pinochet) Peter Kornbluh. NACLA Report on the Americas, May 1, 1999. s. 5. 22 Augusto Pinochet. http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/lang/augusto-­‐pinochet, Nationalencyklopedin, hämtad 2012-­‐05-­‐14. 16 öppen ekonomi, vilket i sin tur ledde till djupa ekonomiska depressioner och missnöje bland folket. Arbetslösheten var vid några tillfällen uppe i så mycket som 20 % och lönerna hade nästintill halverats, dock fanns det tid för ekonomisk tillväxt, tillväxt som lika snabbt igen ersattes av ekonomiska kriser. Efter 17 år av vanstyre tilläts äntligen 1989 fria val, kristdemokraten Patricio Aylwin valdes och den ekonomiska situationen i Chile förbättrades under de första åren på 1990-­‐talet.23 3.4 The Church Report ”The Church Report: Covert Actions in Chile 1963-­‐1973” kom ut den 18 decem-­‐
ber 1975, två år efter Salvador Allendes död. CIA:s försök att få till stånd en mili-­‐
tärkupp uppdagades av senator Frank Church som tillsatte denna utredning. Även de dokument som beskriver track II och som legat till grund för ”The Church Report: Covert actions in Chile 1963-­‐1973” har blivit frigjorda från sin sekretessstämpel och finns nu till allmän beskådan.24
Det är en övergripande rapport baserad på olika CIA-­‐, utrikesdeparte-­‐
ments-­‐ och försvarsdokument blandat med utsagor av olika chefer, och före detta sådana, angående de olika operationerna som man åtagit sig i Chile. Rap-­‐
porten målar upp en bra bild över utförandet av de olika CIA-­‐operationer som utfördes men är även kritisk till varför dessa verkställdes och på vilka grunder man ansåg sig arbeta för. 25 Vad kommittén också var noga med att påpeka var hur nära sammanflätade de olika departementen var med olika nyckelpersoner inom senaten och i Vita Huset.26 Rapporten är relativt kritisk mot CIA:s arbete och kan ses som antingen ett erkännande av det faktiska problem som hade upp-­‐
stått inom CIA, men även som ett skrik på förändring och att reparera den skada och dåliga rykte som CIA dragit på sig under år av misskötsel.
23 Chile: Historia. http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/lang/chile/historia, Nat-­‐
ionalencyklopedin, hämtad 2012-­‐05-­‐14. 24 Declassifying U.S. intervention in Chile.(Report on Chile: Twilight of the Gene-­‐
ral: Chile After the Arrest of Pinochet) Peter Kornbluh. NACLA Report on the Americas, May 1, 1999. s. 4. 25 U.S Department of State. Church, Frank. Church Report. Covert Action in Chille 1963 – 1973. 18/12/1975 Washington. s. 1. 26 Answers.com – The Church Committee. http://www.answers.com/topic/church-­‐committee, hämtad 2012-­‐05-­‐15. 17 The Church Committee var de ansvariga utgivarna av ”the Church Report: Covert actions in Chile 1963-­‐1973” men detta var inte den enda rapporten gjorda av The Church Committee utan bara en i en gigantisk hög. I samband med Waterga-­‐
teskandalen så läckte hemliga CIA-­‐dokument ut som visade på illegal inbland-­‐
ning i andra länder, bland annat planer på att avrätta diverse statschefer. Som alltid när statliga departement blir påkomna med sina felsteg tillsätter man en utredning, man lägger fram korten på bordet, erkänner sina fel och föreslår en lösning.27 4. Ett urval av andra CIA-­‐operationer i Latinamerika Sedan man legitimerade sina intressen i Latinamerika genom författandet av Monroedoktrinen har USA haft dessa länder ”varmt om hjärtat”. Man ser sig som herrar över dessa områden på ett sätt som kan jämföras med hur de europeiska stormakterna under kolonialtiden behandlade sina områden, vilket jag tydlig-­‐
gjort med exemplet Chile. Många har dragit paralleller mellan USA:s beteende under kalla kriget och den tendens man nu ser i Latinamerika. Man väljer mer än gärna partier lite längre åt vänster till att styra sina länder, förmodligen som en protest mot det stora ”imperialistiska” USA. Jag har valt att ta upp tre länder i detta avsnitt, Guatemala, Jamaica och Bolivia, för att än en gång tydliggöra USA:s nästintill självgoda beteende under de stormiga åren mellan andra världskrigets slut och Sovjetunionens fall som vi känner som Kalla Kriget. Andra länder i Latinamerika som fått utstå denna kränkning, som jag på grund av en viss platsbrist inte kommer att ta upp, är bland annat El Salvador, Argentina, Nicaragua, Honduras, Brasilien, Panama, Ve-­‐
nezuela och Peru. För att förenkla: Nästan alla länder på den latinamerikanska kontinenten.28 27 Mary Ferrell Foundation – Post-­‐Watergate intelligence investigations. http://www.maryferrell.org/wiki/index.php/Post-­‐
Watergate_Intelligence_Investigations, hämtad 2012-­‐05-­‐15. 28 History of U.S Interventions in Latin America. http://www2.truman.edu/~marc/resources/interventions.html hämtad 2012-­‐
05-­‐16. 18 4.1 Guatemala Jacobo Arbenz, framtida president i Guatemala, föddes i september 1913. Under tonåren flyttade han till huvudstaden och började läsa på Escuela Politécnica, en skola motsvarande Försvarshögskolan. Han blev senare professor på samma in-­‐
stitution. Guatemala på den tiden styrdes av fascisten och diktatorn Jorge Ubico och mellan sin tid vid makten 1931-­‐44 styrde han landet med järnhand. 1944 avsattes han dock i en militärkupp, lett av Jacobo Arbenz som 1950 skulle vinna valet och därmed bli president över Guatemala. Arbenz inledde snabbt sitt ar-­‐
bete med att strukturera om landet genom jordbruks-­‐ och arbetsreformer. 1954 var det dock slut på allt det roliga för Arbenz och, inte att förglömma, Guatemalas befolkning.29 I juni 1954 störtades Jacobo Arbenz lagligt valda regering av den ameri-­‐
kanska underrättelsetjänsten, den inte så chockartade anledningen var att man ansåg regeringen vara kommunistisk och sovjetvänlig. Utåt sett försäkrade man omvärlden om att de stackars guatemalanerna levde i en kommunistisk terror-­‐
regim som i själva verket var en demokratiskt vald koalitionsregering. Den enda anledning till att regeringen blev utpekad som en kommunistisk regim, som jag kan utröna från böckerna, är att Jacobo Arbenz genomförde en jordreform och i amerikanernas ögon så ansågs allt som handlade om ekonomisk självständighet och reformer ett uttryck för kommunism och sovjetvänlighet. USA såg sig därför skyldiga att skydda den amerikanska kontinenten från ”ännu en” sovjetisk satel-­‐
litstat, speciellt med tanke på att den låg så nära Panamakanalen. Ett citat som tydligt beskriver stressen USA kände är John Peurifoys uttalande, USA:s ambas-­‐
sadör i Guatemala. ”Vi kan inte tillåta upprättandet av en sovjetisk republik mellan Texas och Panama-­‐
kanalen.” 30 Skräcken var självklart obefogad, faktum är att lilla Guatemala inte alls var av intresse för ryssarna, så pass ointressant att man inte ens hade upprättat diplo-­‐
29 Ferreira, G. Roberto. The CIA and Jacobo Arbenz: History of a disinformation campaign. Journal of Third World Studies, Vol. XXV, No. 2. s. 60-­‐61. 30 Blum, William, CIA och USA:s verkliga utrikespolitik, Epsilon Press, Göteborg, 1998. s. 101. 19 matiska förbindelser med dem. Den enda kontakt som gjordes med det kommun-­‐
istiska Östeuropa, som överhuvudtaget är värt att nämna, är en vapenaffär mel-­‐
lan Tjeckoslovakien och Guatemala. En affär som förmodligen inte handlade om att väpna guatemalanerna utan snarare handlade om att tjeckoslovakerna suk-­‐
tade efter västvaluta. Kvaliteten på de östeuropeiska vapnen var omdiskuterad, enligt vissa amerikanska tidningar var vapnen skräp och enligt andra var vapnen tvärtom avancerade.31 En av anledningarna till at jag valde Guatemala som ett exempel är på grund av att det var i denna CIA-­‐intervention som man kom att utveckla det till-­‐
vägagångssätt som senare skulle användas i Chile. Stort fokus låg på att sprida propaganda, tidningsartiklar och att ekonomiskt isolera landet i fråga. Bara veckorna innan Arbenz fall så placerade CIA ut mer än 200 artiklar om Guate-­‐
mala, mer än 100 000 exemplar av en anti-­‐kommunistisk pamflett och mer än 27 000 exemplar av olika skämtteckningar och affischer, inte bara i Guatemala utan även i de andra länderna i syd-­‐ och mellanamerika.32 En annan organisation som också hade en framskjuten roll i planeringen, men även genomförandet, av statskuppen var fruktföretaget United Fruit som som enligt William Blum fungerade som en ”stat i staten”. Företaget ägde inte bara en stor del av Guatemalas landarealer, man bar även ansvaret för och ägde stora delar av viktig infrastruktur som telefon-­‐ och telegrafsystem, en stor hamn vid atlanten och hade också monopol på bananexporten. United Fruit hade, själv-­‐
klart, starka vänskapsband med flera viktiga personer inom CIA och de olika amerikanska departementen. Länge hade företaget försökt omkullkasta Arbenz olika reformer, reformer som gjorde United Fruits roll i Guatemala mindre och mindre. United Fruit gick så pass långt att de i mars 1953 donerade pengar till missnöjda officerare för att provocera fram en statskupp, samma grupp som CIA skänkte vapen till.33 Efter månader av propaganda och välplacerade tidningsartiklar så bör-­‐
jade CIA ta i med hårdhandskarna. Offensiven påbörjades den 18 juni 1954 med att flygplan spred flygblad över stora delar av Guatemala med budskapet att Ar-­‐
31 Ibid. s. 101-­‐102. 32 Ibid. s. 105. 33 Ibid. s. 104. 20 benz genast skulle avgå, man fortsatte sedan i form av flygangrepp mot militär-­‐
baracker och nationalpalatset. Veckan fortsatte med dagligen återkommande flygangrepp mot sjukhus, skolor och oljecisterner vilket satte igång en reaktion av både rädsla och ilska bland folket.34 Tillslut ställde en grupp officerare ett sista krav på att Arbenz skulle avgå, rädslan för den oövervinnerliga fienden var större än kärleken till landet och den 27 juni 1954 sökte Arbenz asyl för att kunna ta sig helskinnad ut ur landet.35 Detta tragiska slut på en demokratisk lati-­‐
namerikansk nation kom i framtiden att fungera som en slags mall på hur fram-­‐
tida CIA-­‐ledda interventioner skulle skötas. En intervention som slutade med att tusentals människor dagligen levde i skräck för att bli anhållna, registrerade, fängslade eller torterade för att de ansågs vara kommunister. De inblandade amerikanska höjdarna, bland annat president Dwight Eisenhower, fortsatte efter revolutionen att neka till amerikansk inblandning.36 4.2 Jamaica I mitten av 1970-­‐talet försäkrade USA:s utrikesminister Henry Kissinger, Jamai-­‐
cas president Michael Manley om att att det inte fanns några CIA-­‐operationer rik-­‐
tade mot Jamaicas regering. Man kan tänka sig in i Manleys pressade situation då liknande försäkringar hade getts till den chilenska ambassadören i Washington D.C. några år tidigare, 1971, när CIA:s operationer i Chile var som flest. Anled-­‐
ningen till att USA och CIA hade fått upp ögonen för Michael Manley och Jamaica var på grund av att Manley, sedan han fick makten, genomfört flertalet sociala reformer, upprättat diplomatiska förbindelser med både Kuba och Sovjet, före-­‐
språkat socialdemokrati och varit tuff mot de internationella företagen som vis-­‐
tades på ön. Under Kissingers besök på Jamaica hade redan flertalet, främst pro-­‐
paganda-­‐, operationer satts igång och bara några få månader efter det att han lämnat Jamaica så ökade man personalstyrkan på den amerikanska ambassaden med sju personer. Ett väldigt mystiskt sammanträffande, inte bara med tanke på 34 Ferreira, G. Roberto. The CIA and Jacobo Arbenz: History of a disinformation campaign. Journal of Third World Studies, Vol. XXV, No. 2. s. 61. 35 Blum, William, CIA och USA:s verkliga utrikespolitik, Epsilon Press, Göteborg, 1998. s. 106-­‐108. 36 Ibid. s. 110. 21 Kissingers tidigare besök utan även med tanke på att det 1976 nalkades val på Jamaica.37 De operationer som de två journalisterna Ernest Volkman och John Cum-­‐
mings 1977 avslöjade i en artikel i tidskriften Penthouse innefattade bland annat hemliga överskeppningar av vapen till oppositionen, nästintill 500 k-­‐pistar i en unik försändelse beslagtogs av Manleys säkerhetsstyrkor. Våldet på Jamaica es-­‐
kalerade: Bombdåd, mordbränder och mord blev en del av vardagen vilket även slog hårt mot Jamaicas turistnäring och ledde till flera tusentals arbetslösa. CIA förgiftade även matleveranser, i oktober 1975 förgiftades en risleverans med pa-­‐
ration, detta upptäcktes dock och brändes. Man hade dock inte lika tur i slutet av 1975 och början av 1976 då 17 personer miste livet på grund av en parationför-­‐
giftad mjölleverans. Samtidigt som man använde sig av våldsamheter mot civil-­‐
befolkningen, använde man sig även av den typ av operationer som vi kunde läsa om i fallet Chile och Guatemala. Man försökte även att få till stånd en stark oppo-­‐
sition i medelklassen.38 Anledningen till att jag valde att ta upp även Jamaica beror på det faktum att tillvägagångssättet skiljer sig från det i Chile, samtidigt som det är liknande på många sätt. I Chile använde CIA inte våld mot civilbefolkningen på samma sätt som i både Guatemala och Jamaica, där man ändå måste betona att våldet i Ja-­‐
maica var än mer utstuderat. Utstuderat på grund av att man förgiftade matleve-­‐
ranser till ett land som hade matbrist. 4.3 Costa Rica Anledningen till att jag har valt att skriva om Costa Rica är inte på grund av att tillvägagångssätten liknar dem i Chile utan på grund av att Costa Rica alltid varit en nära, om inte den närmsta, allierad till USA i Latinamerika. Detta visar även på att det inte fanns några som helst gränser för hur långt den amerikanska under-­‐
rättelsetjänsten kunde gå för att få sin vilja igenom. Tre gånger under den andra hälften av 1900-­‐talet besatt José Figueres statsöver-­‐
huvudposten på Costa Rica, José var utan tvekan CIA:s hatkärlek och han har själv påstått att CIA under två tillfällen försökt att ta hans liv. Samtidigt medgav 37 Ibid. s. 344 – 345. 38 Ibid. s. 345 – 346. 22 han själv 1975 att han även arbetade för CIA på olika ställen i Latinamerika un-­‐
der nästan 30 år, bland annat under försöken att avsätta Dominikanska republi-­‐
kens diktator Trujillo. I mitten av 1950-­‐talet var CIA:s främsta mål att avsätta Fi-­‐
gueres, mycket på grund av att han ansågs vara socialist och för att han envisa-­‐
des med att frikostigt ge asyl till landsflyktingar och för att Figueres inte gjorde skillnad på kommunister och anti-­‐kommunister. Detta beteende ansågs officiellt försvåra CIA:s arbete i landet och ledde till att man var tvungen att utvidga per-­‐
sonalstyrkan, inofficiellt berodde det på att Figueres försåg många av flyktingar-­‐
na med medel för att kunna störta de regimer som de flytt från. Regimer som övervägande var högerdiktaturer vilket stack i ögonen på den amerikanska rege-­‐
ringen då dessa högerdiktaturer sågs som viktiga redskap i arbetet mot kom-­‐
munismen. USA fick även utstå kritik från Figueres, detta just på grund av att man gav stöd till dessa diktaturer, kritik som även här måste ha bidragit till hat-­‐
kärleken mot José Figueres.39 1955 trappades oroligheterna i Costa Rica upp, ansvariga för denna upp-­‐
trappning var Nicaragua men även CIA bidrog en del. Anledningen till upptrapp-­‐
ningen var att ett mordförsök hade utförts mot Nicaraguas diktator Anastasio Somoza, som i sin tur hade utgått, med stöd från Figueres, från Costa Rica. Detta ledde till att Somoza i sin tur anföll Costa Rica från både marken och luften. Vad som dock misstänktes var att planen som användes i anfallen mot Costa Rica, var samma plan som under den CIA-­‐ledda kuppen i El Salvador använts mot Jacobo Arbenz, alltså amerikanska F-­‐47 plan, Figueres misstänkte också att CIA-­‐plan gjorde anfallsuppdrag åt rebellerna. Vad som är än mer förvirrande är att detta gjordes samtidigt som USA försökte sälja stridsplan till Costa Rica, en dubbelmo-­‐
ral som är något som hela tiden återkommer i USA:s historia i Latinamerika.40 39 Ibid. s. 113. 40 Ibid. s. 113-­‐114 23 5. Slutsats och diskussion Utifrån mitt syfte kom jag fram till att en frågeställning som behandlar moraliskt och juridiskt gränsdragande inom CIA är en intressant sådan och för att begränsa mig valde jag att inrikta mig på det som hände i Chile under 1960-­‐ och 70-­‐talen. Utifrån studier av diverse källor, både primära och sekundära, har jag försökt att så lättförståeligt som möjligt måla upp en relativt opartisk bild av de händelser som har legat till grund för min uppsats. Det första som slog mig var att om CIA hade fått arbeta med helt fria tyglar så hade någon slags moralisk gräns absolut inte funnits. Att ens diskutera om en juridisk gräns skulle existera känns onödigt, då CIA under kalla kriget, kanske även nu, ansåg/anser sig stå ovanför lagen. Man såg sig som en världskommunismens bekämpare som inte hyste några som helst sympatier för människor med andra tankegångar än det som var det ”ame-­‐
rikanska”. Den amerikanska administrationen rös förmodligen vid blotta tanken på att ett land i USA:s närhet skulle syssla med till exempel sociala reformer eller syssla med att införa begränsningar av de internationella bolagens makt. En annan intressant, inte så överraskande, slutsats jag dragit är att USA (läs CIA) som stat anser sig vara en kraft som står högt över alla de andra län-­‐
derna i världen och därmed har rätten att göra precis som de själva vill för att nå sina mål. Frågan man ställer sig då, är varifrån denna maktgirighet har kommit från? Är det på grund av det faktum att de har en historia av att vara en koloni och därmed har ett mindervärdes-­‐/Napoleonkomplex eller för att man anser sig vara en anti-­‐kommunistisk helbrägdagörare med den mest välutvecklade ideolo-­‐
gin? Svaret på min frågeställning är väldigt kort och koncis: Fanns det någon moralisk eller juridisk gräns som CIA inte kunde eller var villiga att korsa för att få sin vilja igenom när de var som mest aktiva i Chile? Svar: Nej. Om man ska börja med det mest uppenbara så är det den juridiska gränsen. Nå-­‐
gon slags juridisk gräns kunde man inte korsa, på grund av att den inte ens exi-­‐
sterade. CIA var fullständigt autonoma i sitt agerande, det enda som stoppade dem var utifrån vilken grad av maktgirighet presidenten led av. Gränsen för-­‐
svann ännu mer under det Kalla Kriget på grund av att det satt den ena makt-­‐
törstande presidenten efter den andra. Något annat som också måste anses vara 24 en stoppkloss var den mänskliga faktorn, inte utifrån ett moraliskt sätt utan mer utifrån hur benägna CIA:s personal var att skvallra och läcka information. Jag har tänkt lite och kommit fram till att ordspråket ”det man inte vet, det lider man inte av.” är ett väldigt träffande ordspråk vad gäller underrättelsevärlden. Om CIA:s aktioner i Chile, eller på andra ställen i världen, inte hade kommit fram till all-­‐
män beskådan så hade heller inte några utredningar och rapporter blivit skrivna. Om man ska se till den moraliska gränsen så är svaret här ännu kortare. Nej, det fanns ingen moralisk gräns som ens var möjlig för CIA korsa för att den korsade man för väldigt länge sedan. Min synpunkt är att den gränsen korsade man när man tog beslutet att skapa CIA, som antagligen skapades endast för att man var rädd för att smutsa ner sina egna händer: fördelen med en hemlig orga-­‐
nisation som knappt ens behöver stå till svars inför presidenten är att ingen ut-­‐
anför organisationen (läs presidenten, senaten, kongressen m.fl.) någonsin kommer kunna bli anklagad för att ha agerat omoraliskt. Om man ska vara krass så målar de flesta dokument, som jag har tagit del av, upp en bild av CIA som ett slags privat amerikansk världsmilisstyrka som förgiftar matleveranser och avrät-­‐
tar andra länders ledare, allt detta på grund av den barnsliga anledningen att man inte tyckte/tycker likadant i vissa frågor. Det är även intressant att man själv ger sig rätten att intervenera i andra länders politik genom att skriva sina egna internationella lagar, här är Monro-­‐
edoktrinen och tillägget av Roosevelt i Rooseveltkorollariet ett klockrent exem-­‐
pel för min uppsats. Genom detta dokument gav man sina framtida landsmän klarsignal till nästintill obegränsad rätt till intervention i Latinamerika om någon av dessa länders regeringar eller invånare inte skötte sig på det sätt som var ac-­‐
cepterat, alltså om de inte betedde sig på det amerikanska sättet. Språkbruket i Monroedoktrinen och då främst i Rooseveltkorollariet, påminner väldigt mycket om det språk som användes under kolonialismens tid, det framgår tydligt att man såg sig som de rättmätiga herrarna över den västra hemisfären och att man alltid skulle ”finnas till” för de stackars ociviliserade människorna där, som inte ens klarade av att rösta fram en duglig president. På många sätt representerar Monroedoktrinen en attityd av extrem misstänksamhet från USA:s sida. En atti-­‐
tyd som inte riktigt passar in i vår moderna värld, en åsikt som inte bara jag har. 25 Hiram Bingham, amerikansk upptäckare av Macchu Picchu,41 historiker och poli-­‐
tiker, skrev redan 1914 en artikel om hur opassande och omodern Monroedokt-­‐
rinen var.42 Denna uppsats hade kunnat göras till en avhandling då det finns så enormt mycket material till hands om just CIA:s aktioner i Latinamerika, materi-­‐
al som inte hade funnits om det inte hade funnits glappande käftar inom den amerikanska underrättelsetjänsten. Det är ett väldigt intressant ämne som be-­‐
handlar extrema övergrepp utförda av USA som kallas för världens största de-­‐
mokrati (och förmodligen den enda utifrån deras synsätt). Dock får man passa sig för materialet som behandlar ämnet då det ofta är väldigt partiskt, på båda hållen. Det har under hela resans gång känts som att man får ta allt med en nypa salt, eller tillsätta en, för att få fram rätt information. Det känns som att det viktigaste är uppmålat på min målarduk, även om det finns så mycket mer som man hade velat nämna, tyvärr finns då varken tid eller pappersmängd till detta. 41 Macchu Picchu. http://www.ne.se/machu-­‐picchu, hämtad 2012-­‐05-­‐23. 42 Bingham, Hiram. Latin America and the Monroe Doctrine. Vol. 3, no. 4 Summer 1914. s. 29. 26 Källor Primärmaterial U.S Department of State – Church Report. Covert action in Chile 1963-­‐1973. Sekundärmaterial Bingham, Hiram. Latin America and the Monroe Doctrine. Vol. 3, no. 4 Summer 1914. Blum, William. CIA och USA:s verkliga utrikespolitik, Epsilon Press, Göteborg, 1998 Declassifying U.S. intervention in Chile.(Report on Chile: Twilight of the General: Chile After the Arrest of Pinochet) Peter Kornbluh. NACLA Report on the Americas, May 1, 1999. Ferreira, G. Roberto. The CIA and Jacobo Arbenz: History of a disinformation cam-­‐
paign. Journal of Third World Studies, Vol. XXV, No. 2. International Covenant on Civil and Political Rights, General Assembly resolution 2200A (XXI) of 16 December 1966. Art. 1.1 Kim, Jaechun. Democratic Peace and Covert War: A Case Study of the U.S. Co-­‐vert War in Chile. Journal of international and area studies 25 Volume 12, Number I, 2005, pp.25-­‐47. Message of President James Monroe at the commencement of the first session of the 18th Congress (The Monroe Doctrine), 12/02/1823; Presidential Messages of the 18th Congress, ca. 12/02/1823-­‐ca. 03/03/1825; Record Group 46; Records of the United States Senate, 1789-­‐1990; National Archives.) 27 Morley, Morris. Smith, Steven. Imperial reach: U.S. Policy and the CIA in Chile. State university of New York at Binghamton. Journal of Political and Military So-­‐ciologi 1977. Vol. 5 (Fall) 203-­‐216. Theodore Roosevelt's Annual Message to Congress for 1904; House Records HR 58A-­‐K2; Records of the U.S. House of Representatives; Record Group 233; Center for Legislative Archives; National Archives. Internetbaserade källor och artiklar Answers.com – The Church Committee. http://www.answers.com/topic/church-­‐
committee, hämtad 2012-­‐05-­‐15. Dunne, Tim. Schmidt, C. Brian – Realism. http://uq.academia.edu/TimDunne/Papers/338832/Realism hämtad 2012-­‐05-­‐
16 Mary Ferrell Foundation – Post-­‐Watergate intelligence investigations. http://www.maryferrell.org/wiki/index.php/Post-­‐
Watergate_Intelligence_Investigations, hämtad 2012-­‐05-­‐15. Nationalencyklopedin, Augusto Pinochet. http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/lang/augusto-­‐pinochet, hämtad 2012-­‐05-­‐14. Nationalencyklopedin, Chile: Historia. http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/lang/chile/historia, hämtad 2012-­‐05-­‐14. Nationalencyklopedin, Eisenhowerdoktrinen. http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/lang/eisenhowerdoktrinen, hämtad 2012-­‐04-­‐
19. Nationalencyklopedin, Macchu Picchu. http://www.ne.se/machu-­‐picchu, hämtad 2012-­‐05-­‐23. 28 Nationalencyklopedin, Suveränitetsprincipen. http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/suveränitetsprincipen, hämtad 2012-­‐05-­‐16. Nationalencyklopedin, Trumandoktrinen. http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/lang/trumandoktrinen, hämtad 2012-­‐04-­‐19. 29
