Stress, ångest och depression i
graviditeten
Påverkan på graviditetsförloppet
Påverkan på förlossningen
Påverkan på barnet
Hur påverkas barnet av mors känslor
• M:s känslor påverkar barnet direkt genom
hormonella o neurala transmittorer,
vilket skapar förändring i blodcirkulation,
hpa axel elle immunsystem
• M:s känslomässiga tillstånd kan bidra till
grav. komplikationer, vilka kan påverka
B:s utveckling (ex stress kan sänka
immunförsvaret öka risken för preeklampsi
o prematur födsel
• Komplikationer/riskfaktorer hos barnet
kan skapa stress el negativa känslor hos M o
få negativ effekt på barnets utveckling o på
graviditetsförloppet (ex. neg. besked om
vikt avvikelse hos B)
• Negativa känslor för B el. grav kan leda
till en störd syn på barnet o påverka
anknytningen o förmågan att handskas
omsorgsfullt med grav. minskar(alk. rökn.
Utveckling av stress forskning
Folktro
djurförsök, humanstudier
Utveckling inom teknik o biokemi.
Gjort det möjligt att obs och mäta
fostrets o nyföddas reaktion på stress
Nya studier på barnets utveckling
Stressforskning bidragit till ökad
förståelse mellan psykologi och
fysiologi
Djurstudier av prenatal stress
•
•
•
•
Sömnstörning
Minskad lust
Inlärd hjälplöshet/mindre omsorgs beteende
Förändring av dygnsrytm
Ökad stimulering av HPA axeln vid senare
stress hos honorna, ångest stress
• Minskad uppmärksamhet
• Förändringar i hjärnans struktur
Studier på människor
• Upplevd stress/ångest hos modern
under graviditeten har många och
varierade långtidseffekter på
barnets utveckling o på senare
utveckling av psykopatologi
Barnets neuropsykologiska utveckling börjar
före födelsen
Metoder för studier av stress på fostret
• mäta blodflödeshastigheten i fosterartärer:
• Biokemiska och endokrinologiska studier
via fostervatten, navelsträngsblod och
neonatal blodprovstagning
• Mått på kortisol kan användas som en bio
markör för stress under hela graviditeten
Ångest och direkt foster påverkan
• Förhöjd nivå av kortisol
• Sänkt blodflödeshastighet i livmoderartärerna och
i navelsträngsartären i slutet av graviditeten
• Sänkt blodflödeshastighet i hjärnartärerna
• Starkt samband mellan ångest och fosterbeteende
v 27: Barnet har en ökad vakenhet och ökad
hjärtvariabilitet i tillstånd av aktiv vakenhet
HPA axeln
• Påverkas av stress och depression
• Nivån av kortisol i kvinnans blod är högre
prenatalt vid ångest/stress och depression
och dygnskurvan är utslätat
• Går via placentan över till barnet
• Kan leda till en negativ effekt på
fosterhjärnan
Kortisol och fosterhjärnan
• Väsentlig för fosterutvecklingen
• Stora mängder har negativ påverkan på
endokrint fungerande och beteende
• Bromsar celltillväxt och migration
• Ger onormalt hög täthet i vissa cns områden
och abnorma lägen av cellkropparna
Effekter på fostret av ökad kortisol vid
prenatal stress
• Stimulerar tillväxt vid akut stress men
hämmar vid långvarig stress
• Hämmar ämnesomsättningen
• Hämmar tillväxten
• Påverkar immunsystemet via interleukiner
som påverkar sömn aptit minne och
kognitiva funktioner
Programmering av barnets stress
respons system i utero relevant för
• Neurologisk utveckling
• metabola sjukdomar
• Immunförsvar, etc
• dvs ej specifikt till ett organ el medecinsk
specialitet
• betonar forskning på underliggande mekanismer
Fler system påverkas
• Dansk studie(tegethoff 2011)som visar att stress
påverkar flertal system utöver beteende och
mental utveckling:
• som matsmältnings och andningssystem
• dvs påverkan inte är begränsad till barns psykiska hälsa
• Långtidseffekter på barnet även efter
justering för postnatal påverkan
Stress i graviditeten påverkar
• Graviditets o förlossnings komplikationer
• Störst risk för de med både depr o ångest
• För tidig födsel
• Låg födelsevikt hos barnet (SGA)
Prenatalstress påverkan på barnet
•
•
•
•
•
•
•
•
Ångest
Adhd (uppmärksamhet o impulsivitet)
Beteendestörningar (aggression)
Förändrad funktion av HPA axeln
Kognitiv påverkan
sömnproblem Mixed handedness
Immunfunktion/ autoimunasjukdomar
Neurologiska sjukdomar
Effekten långvarig
• Effekten på barnet kan observeras upp till
tonåren för beteende och fysiologi
• Kan modereras av kvaliteten på omsorg
• . Därför viktigt med tidig intervention
studier behöver därför också innehålla
studier av den tidiga omsorgsmiljön
Timing- sensitiva perioder
svårt att studera
• Svåra störningar sker tidigt (schitzofreni)
• Beteende mässiga och emotionella problem
sker senare i graviditeten
• Olika kritiska perioder för formande av
olika organ och system
• Formandet av synapser och receptorer i
hjärnan sker från 4:e grav. månaden och
även fram under första året
Effekt av akut stress som
naturkatastrofer/bombattacker
• Störst inverkan på barnet tidigt i
graviditeten
• Kan leda till senare affektiv sjukdom hos
barnet
• Kan leda till spontan aborter
• Effekt på barnet större prenatalt än
postnatalt (finsk studie)
Prenatala- vs postnatala effekter
• Stressad M i graviditeten är oftast stressad
även pp
Kvaliteten av tidig omsorg kan antingen
minska eller öka effekten av prenatalstresss
• Trygg anknytning minskar kopplingen
mellan prenatalstress och senare
ångestproblematik och kognitiv utveckling
hos barnet
Könsskillnader
• Fler pojkar vänsterhänta, fler adhd , språk o
skolproblem. Hyperaktiva p får mer
uppmärksamhet, ledning än hyperaktiva
flickor.
• Pojkar känsligare för cns påverkan
• Kan bero på långsammare kortikalisering av
cns hos pojkar
• Flickor får ett accelererande stresspådrag i
tonåren pga ett känsligare HPA system
Orsak till stressen hos M med
ångest/prenataldepression
• vissa stressorer påverkar/ andra inte
• Mest påtagliga är
Svåra livshändelser ( speciellt sista året)
Interpersonell stress/ Partnerkonflikt
De som upplevt misshandel eller sex våld
Stress som har med graviditeten att göra
• Avsaknad av socialt stöd/immigrant status
Mängd streess
• Ej nödvändigtvis kliniska nivåer eller
psykisk diagnos
• Utan också vid relativt låga nivåer
• Variationsvidden av mängden o nivå av
stress som påverkar barnet är påtaglig
• Finns över hela ångest spektrat
Påverkan varierar
• Inte alla barn påverkas av prenatalstress
Olika barn kan påverkas på olika sätt,
beroende på genetisk sårbarhet och
tidpunkten för stressen
• Tidpunkten för fosterpåverkan kan variera
för olika typer av störningar
• Vissa barn som är mer sårbara för stress,
kan också vara de som är mer recilienta
• Gene- environment interaction
Samband
prenatalångest-pp depression
• Prenatalångest påverkar sambandet mellan
prenataldepression och ppdepression
• Behandling av prenatalångest skyddar mot
pp depression. Stöd för tidig intervention
• Prenataldepression nära kopplat till
psykosociala faktorer: ekonomi, isolering,
svåra livsomständigheter
Varför är prenatal stress assoc
med fler störningar
• Programmering av fostret
• .Stress hos modern kan programmera
avkomman för att hantera en framtida farlig
och stressfull miljö i syfte att överleva
Förändringar under sensitiva perioder i
utvecklingen kan orsaka långvariga
förändringar i struktur och funktion.
Ex.SGA
• .
Förutsägbar adaptiv respons
• Fostrets utveckling förändras på ett sätt som
förbereder och anpassar barnet till den
miljö som det kommer att befinna sig i efter
födelsen. Det får information om miljön
genom modern via: näring hormoner o
andra substanser som förs över via
placentan
• Detta har spelat en viktig roll i människans
evolution
Forskning behövs för att finna
orsakssamband
• Cortsol påverkan
• Programmering av HPA systemet, Limbiska
systemet och prefrontala cortex
• Epigenetiska förändringar
• Mer forskning behövs för att förstå hur den
prenatala ångest hos modern påverkar
störningen hos barnet
• Alltid både arv och miljö
