Cancer
2/16
3
frågor om aspirin
och cancer
9
11
Tarmcancerscreeningens
framtid klarnar
på hösten
6
Tarmcancern
fick livet att
spåra ut
U T G E S AV C A N C E R O R G A N I S AT I O N E R N A
www.cancerforeningen.fi
Markus Sommers
Cancer-tidskriften utges av
Cancerorganisationerna.
Utkommer med fyra nummer i 2016.
Prenumerationspris 38 € per årgång.
Gratis för medlemmar. 46. årgången.
14
Musiker Riki Sorsa fick i början av april det första
frivilligpriset som Cancerföreningen i Finland delar ut
med anledning av sitt 80-årsjubileum.
ISSN 0356-3081
Huvudredaktör: Sirkku Jyrkkiö
Redaktionschef: Satu Lipponen
Redaktionssekreterare: Mirja Karlsson
Redaktion: Minna Anttonen, Riikka Huovinen,
Anna Lepistö, Päivi Lähteenmäki, Pirkko Ollikainen,
Eeva Ollila, Päivi Pakarinen, Maija Töyry
Redaktör:
Jaana Ruuth, Anu Kytölä, Maarit Rautio
AD: Toni Talvenheimo / Total Layout Oy
Bilder: Mikko Vähäniitty, Markus Sommers,
Vesa-Matti Väärä
Adress: Unionsgatan 22, 00130 Helsingfors
» I DETTA NUMMER
Telefon: 09 135 331
E-mail: toimitus@cancer.fi
Internet: www.cancerforeningen.fi
Repro: TS-Yhtymä Ab, Helsingfors
03
04
06
12
14
Ledare
Målen blir verklighet
Frivillig
Riitta Gertsch började hjälpandet redan
som liten flicka med mamma som förebild.
Tarmcancern fick livet att spåra ut
Efter att Liisa Rajala hade märkt att hon inte tycks
dö riktigt än, försöker hon leva som förut.
Västvärldens cancer
Tarmcancer kommer ofta upp när det blir tal om
cancerformer där man själv kan påverka risken. Man kan
ändå inte bara kalla det för levnadsstandardscancer.
Tryckeri: Hansaprint, Åbo 2016
GE EN DONATION
TILL CANCERSTIFTELSEN
• Cancerstiftelsen finansierar
inhemsk cancerforskning samt
rådgivningstjänster för patienter
och deras närvarande.
• Kontonummer:
Aktia FI17 4055 1120 0577 93
• Donatortjänst:
tel. 09 1353 3226,
donationer@cancer.fi
Ett besked som fick allting
att stanna upp – och ett frivilligpris
Riki Sorsa lät göra en berörande video där han
berättar om sin lungcancer och sitt rökande.
Insamlingstillstånd: 2020/2012/4587
2
e
LEDARE
Målen blir verklighet
med regeringsprogrammet gällde säkerställande av
tillgången till vård och undersökningar. Det har varit
vårt mål att det ska gå ännu snabbare att få vård och
att för sjukvårdsdistrikten förpliktande tidsgränser
ska ställas för ändamålet. Beroende på cancerform
kan tidsgränserna variera. Cancerorganisationerna
är med i ett projekt finansierat av social- och
hälsovårdsministeriet där tidsgränserna fastställs
och det byggs upp en riksomfattande uppföljning av
hur de förverkligas. Framöver är det meningen att
statistiken över hur tidsgränserna för tillgången till
vård har hållit ska vara tillgängliga för alla. Trycket
från offentligheten kommer säkert att effektivera
praxis. Också detta mål med avseende på regeringsprogrammet håller alltså på att förverkligas.
Enligt vårt tredje mål för regeringsprogrammet ska
det i Finland utarbetas ett program för förebyggande av icke smittsamma sjukdomar. De viktigaste
riskfaktorerna för cancer, hjärt- och kärlsjukdom,
diabetes och kroniskt obstruktiv lungsjukdom är
mestadels desamma: rökning, fetma,
ohälsosam kost, för litet motion och
riklig alkoholkonsumtion. Cancerorganisationerna har redan i några
år haft nära samarbete med andra
organisationer som representerar
dessa sjukdomar och patientgrupper.
Något egentligt program för icke
smittsamma sjukdomar är visserligen inte på kommande, men
målen ingår i allra högsta grad
i regeringens spetsprojekt för
främjande av hälsa och välfärd,
som organisationerna är med
om att utarbeta som partner
till ministerierna.
Cancerorganisationerna är nöjd
över att alla dess mål för regeringsprogrammet håller på att förverkligas – åtminstone avseende beslut
och planer. Det finns ännu mycket
att göra för att allt ska bli verklighet.
Sakari Karjalainen
Generalsekreterare
maj 2016
”Ett nationellt cancercentrum inrättas”, beslutade
statsminister Sipiläs regering i ramförhandlingarna
den 5 april 2016. Ett av Cancerorganisationernas
tre mål för denna regeringsperiod blir verklighet.
Regeringen anvisar cancercentret finansiering för
fyra år framåt och har tillsatt en arbetsgrupp för att
bereda dess verksamhet. Jag representerar Cancerorganisationerna i arbetsgruppen.
Varför är det viktigt att inrätta ett cancercentrum?
Enligt social- och hälsovårdsministeriets meddelande: ”Det nationella cancercentret har som uppgift
att nationellt samordna cancerforskningen och en
ändamålsenlig användning av servicesystemets
resurser för cancervården. Syftet med den nationella
styrningen är att säkerställa att cancerpatienter
får likvärdig vård oberoende av bostadsort, främja
forskningen inom området, främja behandlingarnas
kvalitet och kostnadsnyttoeffekt samt ha kontroll
över ökningen av läkemedelskostnaderna.”
Nyckelord är hög vårdkvalitet, likvärdig tillgång till
vård och rask omvandling av forskningsdata i praxis.
Den finländska cancerforskningen är som känt
och erkänt av hög kvalitet. Detta återspeglas också
positivt i behandlingsresultaten. Syftet med det
nationella cancercentret är att de regionala cancercentren som ska inrättas i anslutning till universitetssjukhusen ska ha ett nära samarbete och också
komma överens om en nödvändig arbetsfördelning
till exempel i behandlingen av sällsynta former av
cancer.
Meningen är att det nationella cancercentret ska
bereda enhetliga riktlinjer för behandlingen och
diagnostiken av olika cancerformer. På det sättet får
patienten möjlighet till lika god vård oberoende av
bostadsort. Å andra sidan möjliggör cancercentrets
koncept individuella, skräddarsydda behandlingar.
Tack vare allt bättre diagnostik riktas behandlingarna
till de patienter som verkligen har nytta av dem.
Patienterna har tack vare cancercentret möjlighet att
allt snabbare och lättare delta i behandlingsundersökningar. I kliniska test jämförs nya behandlingar
med den i princip bästa tillgängliga behandlingen.
Det är till gagn för patienten själv och för kommande
patienter att delta i undersökningar.
Ett annat av Cancerorganisationernas mål i samband
ÅR 2016 FIRAR CANCERFÖRENINGEN I FINLAND 80-ÅRSJUBILEUM. JUBILEUMSÅRETS TEMA ÄR FRIVILLIGHET. FRIVILLIG ÄR EN
ARTIKELSERIE OM CANCERFÖRENINGARNAS FRIVILLIGA AKTÖRER.
Gnistan att hjälpa tändes
redan som liten flicka
Riitta Gertsch är en 69-årig stödperson från Mellersta
Finlands Cancerförening i Jyväskylä. Hjälpandet fick sin
början redan som liten flicka med mamma som förebild.
Text Mirja Karlsson • Bild Mikko Vähäniitty
VAD GÖR DU FÖR FRIVILLIGARBETE?
– Varannan vecka besöker jag dagsjukhuset på cytostatikasidan och stannar ett
par, tre timmar. Jag frågar sköterskan eller direkt av patienterna om någon har
lust att prata. Mest bara lyssnar jag, och pratar om sådant som patienten vill
prata om.
HUR BLEV DU ENGAGERAD I FRIVILLIGARBETET?
– Jag fick mitt engagemang för att hjälpa andra redan med modersmjölken.
Min första erfarenhet som stödperson vid cancer fick jag som 10–12-åring.
Grannens tant Elvi förlorade sin man i lungcancer och hon vågade inte vara
ensam om natten. Hon frågade min mamma, om jag kunde komma dit som
sällskap över natten. Jag gick till tant Elvi på kvällen och därifrån till skolan på
morgonen. Jag minns i denna dag hur hon kokade kaffe åt mig i en emaljmugg
på vedspisen.
– Hela livet har jag haft folk som behövt mitt stöd. Min man insjuknade i
cancer 1999, själv insjuknade jag ett år senare. Min mans cancer återkom efter
ett uppehåll på tio år och han dog. När jag sedan själv fick bröstcancer på nytt
ville jag bli stödperson.
VAD FÅR DU UT AV FRIVILLIGARBETET?
– Det bästa är att när man hjälper får man hjälp. När jag lämnar en patient,
känner jag mig i allmänhet väl till mods. Jag har ju för en liten stund lyckats
pigga upp någon med ett positivt samtal. Svårast är det med småbarnsmammor
som lider av obotlig cancer. Det berör en djupt, jag har själv tre barn och sex
barnbarn. ■
4
FRIVILLIG
5
TARMCANCERN
Tarmcancern
fick livet att
spåra ur
Liisa Rajala från Saarijärvi gick för fyra år sedan till sjukhuset
för en oskyldig värk i blindtarmen, men gick ut därifrån som
tarmcancerpatient.
Text Mirja Karlsson
Bilder Mikko Vähäniitty
början var det alldeles hemskt. Den
unga läkaren berättade i allas närvaro
att jag hade en tumör i tjocktarmen
bakom blindtarmen och tre metastaser i levern. Jag var som fallen från skyarna, jag
hade ju inte märkt någonting, berättar Liisa.
Man kan väl inte bli informerad om sin tarmcancer på ett tråkigare sätt. Det enda som fastnade i minnet av allt som läkarna förklarade var
ordet stomi. Liisa upplevde det som om mattan
dragits under fötterna på henne och hon led av
stomirädsla fram till hösten. Hon fick en närmare
förklaring först när hon äntligen fick tid till den
opererande läkarens mottagning. Då blev det klart
att stomi sannolikt inte behövs.
– Jag önskar att det som rör en sjuk människa
avhandlas någon annanstans än i ett flerpersonersrum. Olika alternativ borde redogöras lugnt
och tydligt, för i den sitsen behöver man mycket
6
information och framför allt tid att smälta allt.
Inte kan en vanlig människa som inte begriper
sig på medicin genast uppfatta läget.
TARMARNA FELPAKETERADE
Liisa Rajala har nu levt med sin tarmcancer i
fyra år. En läkare sade att hon är ett speciellt fall.
När andra patienter magrar och faller av, så inte
Liisa.
– Mina tarmar har säkert satts in tillbaka i fel
ordning, för allt verkar sugas upp i kroppen, vad
jag än stoppar i munnen, skrattar hon.
När Liisas cancer upptäcktes var hon i första
omgången sju veckor på sjukhus. Allt som allt
har hon varit i sjukhusvård ungefär sex månader
under knappa två år. Hon har sövts 14 gånger och
opererats ca 10 gånger. En del av tjocktarmen har
avlägsnats och också 40 procent av levern, för att
inte tala om många andra organ.
TARMCANCERN
– Det behövs tur
för att överleva
tarmcancer. Bara att
man är stark som
människa räcker inte,
men det hjälper en
att orka, säger Liisa
Rajala.
– I mitt fall gick allt på tok. Efter en operation
fick jag en seg bakteriehärd i levern som man
försökte putsa upp genom operation. Detta ledde
sedan till sprickor i tunntarmen vars innehåll
läckte ut via operationssåret och igen gav upphov
till flera operationer.
Nu har cancern spritt sig och kan inte längre
opereras.
– Trots allt lever jag relativt normalt. Jag kan
inte göra riktigt allt som jag gjorde förut, för
jag har fästen och metastaser som gör ont vid
ansträngning. Jag går på länk också om jag blir
andfådd, jag kan ändå fortfarande röra mig
normalt.
Som hobby sjunger Liisa i ett band. Ibland har
de spelningar och konserter där de spelar schlagers och dansmusik av alla de slag.
Liisa har närstående, släktingar och bekanta,
som har levt med henne under hennes sjukdom.
När hon behöver det får hon avreagera sig hos
sina vänner. Hon tror att det behövs tur för att
man ska överleva tarmcancer. Bara att man är
Trots allt lever jag
relativt normalt.
7
TARMCANCERN
På högen av papper
och blodprover
resultat – det är
allvarlig sjukdom.
stark som människa räcker inte, men det hjälper
en att orka.
LIVET FÖRÄNDRADES TOTALT
Liisa Rajala är nu 57 år och pensionär. Det var en
stor omställning att ge upp arbetet och jobbigt på
alla sätt.
– Aldrig hade jag kunnat tänka mig vad den
här sjukdomen för med sig och vilka behandlingar och åtgärder den kräver. För en ensamstående kollapsar dessutom ekonomin när man inte
jobbar och kostnaderna är helt förfärliga.
Liisa tycker att livet har blivit helt annorlunda
också för att all förhandsplanering faller bort.
Man vet inte om det här är den sista julen eller
midsommaren och varje gång funderar man,
kan man lova någonting som ligger litet framåt i
tiden, när man inte vet om man lever så länge.
8
– Under den första tiden lovade jag ingen
någonting. Efter att jag hade märkt att jag inte
tycks dö riktigt än, försöker jag leva som förut. Jag
fortsatte med mina intressen och tänkte att om
något blir på hälften, så får det bli. När vi hade
spelningar lovade jag komma, men sade till kompisarna att jag inte garanterar att jag är vid liv då.
Liisa medger själv att man borde komma
bort från sådana tankar, men det är inte så lätt.
Hon försöker ändå ”leva en dag åt gången och
i nuet”. ■
Närmare information:
Liisa Rajalas artikel Min berättelse om cancer finns på
Colores webbplats www.colores.fi (på finska)
TARMCANCERN
frågor:
Aspirin och cancer
Enligt forskningen kan aspirin minska risken att insjukna
i och dö av många av de vanligaste cancerformerna.
Mest belägg finns det för att aspirin inverkar på risken
för tarmcancer. Mekanismen i fråga är aspirinets
inflammationshämmande effekt.
Text Marika Javanainen • Bild ShutterStock
Sakkunnig MD Eija Korkeila, ÅUCS
egelbunden medicinering med aspirin
ges ofta bland annat till patienter som
har haft hjärtinfarkt eller hjärninfarkt,
eftersom det hämmar blodplättarnas
förmåga att fastna i varandra och förhindrar att
störningarna i blodomloppet återkommer.
9
TARMCANCERN
VEM HAR NYTTA AV ETT DAGLIGT ASPIRININTAG?
Än så länge vet vi inte vilka alla som kunde ha nytta av regelbundna aspirinkurer.
Det är också öppet hur länge och med vilken dosering det lönar sig att ta aspirin
för att det ska ha någon effekt i förebyggandet av cancer.
I en del aspirinundersökningar har dosen varit 600 mg per dag, i andra endast 75–100
mg per dag. Aspirinkuren har minskat risken för cancer när den har inletts i 50–65-årsåldern och fortgått i 5–10 år. Problemet är att också risken för biverkningar ökar vid långvarigt intag.
Redan nu används aspirin selektivt vid förebyggande av ärftlig tarmcancer, men i Finland rätt sparsamt. Under aktiv cancerbehandling används aspirin i regel inte, eftersom
många behandlingar disponerar för blödningar.
KAN MAN INLEDA EN
ASPIRINKUR PÅ EGET
BEVÅG?
Absolut inte. Det är bäst
att ta upp frågan med sin egen läkare för
att överväga fördelarna och nackdelarna
med aspirin samt eventuella samverkningar. Det är bra att informera läkaren
om alla mediciner man tar, också ickereceptbelagda mediciner. Fördelarna med
en medicin bör vara större än eventuella
nackdelar och risker.
Det är mycket viktigt att tänka på eventuella risker för blödningar, eftersom de
kan vara farliga. Blödningsrisken ökar
med åldern. Också andra mediciner kan
ytterligare höja risken. Tidigare magsår
kan börja blöda på nytt.
10
VILKA ÄR RISKERNA VID
ASPIRININTAG?
Den mest betydande risken
vid intag av aspirin är blödningar. Dessutom kan det orsaka svullnad, höja blodtrycket och minska effekten
av blodtrycksmediciner, orsaka överkänslighetssymptom och förvärra astma.
Långvarigt aspirinintag är förknippat
med risk för magblödning. Vissa magblödningar är livsfarliga.
TARMCANCERN
TARMCANCERSCREENINGENS
FRAMTID KLARNAR
PÅ HÖSTEN
Teksti Nea Malila • Bild ShutterStock
Skribenten är direktör för Cancerregistret
TARMCANCERSCREENING 2004–2014
350 000
300 000
250 000
200 000
Kvinnor
150 000
Män
100 000
50 000
0
Kallelser
Screeningar
Normala
Positiva
armcancerscreeningen, dvs. screening av tjocktarms- och ändtarmscancer, har i många undersökningar konstaterats minska mortaliteten på grund
av tarmcancer. I Finland diagnosticeras nuförtiden
över 3000 nya tarmcancerfall om året. Cancern blir vanligare
efter medelåldern. Merparten av patienterna är över 60 år när
sjukdomen fastställs. Utöver åldern inverkar levnadsvanorna,
särskilt övervikt, bristfällig motion, riklig alkoholkonsumtion och
långvarig rökning på tarmcancerns utveckling.
Tarmcancerscreeningen inleddes 2004 i 22 kommuner som var
villiga att frivilligt sätta i gång med verksamheten. Programmet utvidgades småningom så att det 2008 redan omfattade 40 procent av målbefolkningen, män och kvinnor i åldern 60–69 år. Alla kallades inte till screening,
utan kommunen valde genom lottning varannan i åldersgruppen till screening och varannan till referensgruppen.
Sommaren 2015 publicerades de första resultaten av det finländska programmets effekter. Resultaten uppvisade inga skillnader i tarmcancerdödlighet mellan dem som screenats och referensgruppen, vilket är huvudmålet
för screeningen. I genomsnitt är uppföljningstiden fortfarande kort, 4,5 år,
och uppföljningen måste alltså fortsätta. Tarmcancer utvecklas långsamt
över åren, rentav över decennier, och därför räcker inte en uppföljningstid
på knappa fem år.
Det är troligt att det faktum att man började med screeningar har varit
till nytta också för patienterna i referensgruppen, eftersom kommunerna i
och med screeningprogrammet varit beredda att misstänka tarmcancer och
fäste uppmärksamhet vid patientstigen. De inledande undersökningarna,
typ endoskopi av tarmen, sköttes lokalt. Screeningprogrammet ökade medvetenheten om cancerns symptom och vikten av tidig diagnos bland både
befolkningen och sjuk- och hälsovårdens aktörer.
I Finland har dryga 200 000 män och kvinnor screenats åtminstone
en gång. Det beslutades att screeningprogrammet genomförs randomiserat fram till år 2014 och att beslut om fortsättningen fattas utifrån de
resultat man får. Deltagandet, tolkningen av testerna och ordnandet av
vidare undersökningar har gått bra. Eftersom det ännu inte finns belägg
avseende dödligheten, måste uppföljningen fortsätta för att följande
screeningprogram ska kunna planeras.
Sommaren 2016 sändes de sista screeningkallelserna till de män och
kvinnor som tidigare bara hade fått en kallelse. Screeningprogrammets
framtid tar form under hösten 2016. ■
11
TARMCANCERN
– Hälsosamma
levnadsvanor skadar
inte. Därför lönar det
sig att försöka anamma
dem, säger Eija Korkeila.
VÄSTVÄRLDENS CANCER
Tarmcancer kommer ofta upp när det blir tal om
cancerformer där man själv kan påverka risken. Man kan
ändå inte bara kalla det för levnadsstandardscancer.
Text Marika Javanainen • Bild Vesa-Matti Väärä
armcancern har snabbt blivit allmän
i västvärlden och också i Finland.
Under de senaste 50 åren har antalet
diagnostiserade tarmcancerfall fyrdubblats. Orsaken antas främst vara ändringen i
levnadsvanor.
Man vet att den västerländska dieten, som innehåller mycket rött kött och litet fiber, och bristfällig
motion ökar risken för att insjukna i tarmcancer.
Därför är tarmcancern klart mest allmän i Förenta
staterna och i Europa.
Är det alltså fråga om livsstilscancer?
Inte nödvändigtvis. Cancerläkaren MD Eija
Korkeila från Åbo vill undvika svartvitt tänkande.
Det räcker inte med att man äter rött kött för att
man ska få tarmcancer.
– Cancerns uppkomst är en komplicerad pro-
12
cess som påverkas av många faktorer. Alla faktorer
som inverkar på uppkomsten av cancer känner
man ännu inte till. Man kan insjukna också om
man lever helt enligt rekommendationerna och gör
allt rätt.
Trots det rekommenderar Korkeila att man ska
leva så att risken för tarmcancer är så liten som
möjligt: motionera, äta enligt kostrekommendationerna, undvika alkohol och rökning samt hålla
vikten. Samtidigt minskar också risken för att
insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar
och också många andra former av cancer.
– Hälsosamma levnadsvanor skadar inte. Därför lönar det sig att försöka anamma dem, säger
Korkeila.
– Hälsosamma vanor får en också att både må
och sova bättre.
TARMCANCERN
VAL FÖR ÅRTIONDEN
Det är svårt att undersöka dietens inverkan på människan. Det
är inte många som vill gå med i en undersökning där man ska
äta en viss sorts mat och hålla sig med konstanta levnadsvanor
i årtionden. Man har dock fått klara belägg för matens samband
med tarmcancer vid studier av människor som har flyttat från en
världsdel till en annan.
Till exempel i Afrika och Indien är risken för tarmcancer mycket
liten. Hos personer som flyttar därifrån till västvärlden ökar risken
att insjukna i tarmcancer snabbt till samma nivå som i det nya
hemlandet. Invandrare tillägnar sig i allmänhet snabbt den nya
dieten och livsstilen i övrigt. För arvsmassan att ändras skulle det
ta mycket längre tid.
Hur man äter under en enskild vecka spelar inte så stor roll, det
är frågan om kostval som sträcker över årtionden.
RÖTT KÖTT MED MÅTTA
Det mest övertygande beviset har man för rött och processat kött,
typ korv och pålägg. Sådant ska man äta bara litet, rekommenderar Eija Korkeila.
Dagens rekommendation är ett intag av rött kött – alltså nöt,
fläsk och vilt – på sammanlagt högst 300–500 gram i veckan. Processat kött kan det kanske löna sig att helt lämna bort.
Det lönar sig inte att äta hela veckans köttranson på en gång. En
del forskare tänker nämligen att om man äter mycket kött på en
gång, hinner köttproteinerna inte sugas upp av tunntarmen utan
fortsätter vidare till tjocktarmen och orsakar skador också där.
I stället för kött lönar det sig att välja fisk, grönsaker, frukt och
fullkornssäd. Fiber och fullkornssäd i kosten minskar nämligen
risken för tarmcancer. Det finns en logisk orsak. Fibern ökar massan
som rör sig i tarmen och samtidigt tarmverksamheten och följaktligen har eventuella skadliga ämnen kortare tid att påverka tarmen.
LYSSNA TILL SYMPTOMEN
En liten del av tarmcancerfallen är förknippade med ärftlig predisposition, såsom vid Lynch syndrom och familjär adenomatös
polypos. I Finland är släkterna i fråga till största delen redan
kända, och de som hör till dessa släkter följs upp med avseende
på tarmcancer. Också de som har inflammatorisk tarmsjukdom
blir uppföljda, eftersom den underliggande sjukdomen avsevärt
höjer risken för tarmcancer.
Uppföljning ordnas inte för andra, men i många kommuner
görs det frivilliga screeningundersökningar för 60–69-åringar.
Det lönar sig att hålla ett öga på hur man känner sig och på
eventuella symptom.
– Det lönar sig att gå till läkaren till exempel vid ändringar i
tarmfunktionen, blodig avföring eller nya oklara magbesvär, sporrar Korkeila.
Merparten av tarmcancerfallen upptäcks nämligen fortfarande
onödigt sent. ■
OROLIG
FÖR ÄRFTLIG
DISPOSITION?
• Cancer är en rätt vanlig
sjukdom och i så gott som
varje familj finns det någon
som har haft cancer. Blir
man ängslig avseende en
cancerform som förekommer
i släkten, rekommenderar
Eija Korkeila att man tar upp
det med sin egen läkare.
• Också Cancerorganisationerna ger rådgivning
angående cancerns ärftlighet.
Om du funderar på cancern
hos nära släktingar eller
cancerns ärftlighet, kontakta
gärna Cancerorganisationernas rådgivningstjänst eller
din regionala cancerförening.
SKYDD AV
KOLONOSKOPI?
• Endoskopi av tjocktarmen,
kolonoskopi, minskar också
risken för tarmcancer.
Uppskattningen är att den
skyddande effekten håller i
upp till 10–20 år.
• Vid kolonoskopi upptäcks
förstadier till tarmcancer
och andra förändringar i
tarmens slemhinna som kan
behandlas innan de hinner
utvecklas till cancer.
• Kolonoskopi används
nuförtiden vid screening
av riskgrupper. Endoskopi
av tjocktarmen görs också
om det finns dolt blod i
avföringsprovet som tas vid
screeningen.
13
– Om en enda människa slutar röka tack
vare den här videon,
så har den varit till
nytta, säger Riki
Sorsa.
14
Ett besked som fick allting
att stanna upp – och ett frivilligpris
Musikern Riki Sorsa lät göra en berörande video där han berättar om
sin lungcancer och sitt rökande.
Text Tea Kalska • Bild Markus Sommers
orsa har länge varit goodwillambassadör för Cancerorganisationerna. Så
kom det sig att han i början av april
fick det första frivilligpriset som Cancerföreningen i Finland delar ut med anledning
av sitt 80-årsjubileum.
Hösten 2015 led musiker Riki Sorsa av en långvarig förkylning. Efter att ha hostat i två månader
lät han undersöka sig. Diagnosen var lungcancer.
”Min första tanke var: inte igen! Vad ont har jag
gjort?”
Tio år tidigare hade Sorsa övervunnit sin strupcancer. Där slutade trettio år av rökande.
Riki Sorsa sitter i restaurang The Cock i Helsingfors. Stället är nostalgiskt för Sorsa, för han
har hållit två skivsläpp i samma lokaler. Då hette
restaurangen ännu Kellarikrouvi, minner sig
Sorsa. Det är mars och Sorsa skulle egentligen
semestra i New York med sin fru. Planerna fick
dock ändras, för om några veckor ska en cancertumör opereras bort från hans lungor.
Sorsa berättar att han under sin första cancer var ett stort frågetecken – allt var så nytt att
han inte ens riktigt förstod att vara rädd för det
som hade hänt. Den här gången kom rädslan,
och cytostatika- och strålbehandlingarna tog sin
beskärda del av vintern.
Sorsa beslutade att han skulle utnyttja sin miserabla situation till något gott. Han kom på idén
med en video där han berättar om sin sjukdom
och sitt tobaksrökande. I slutet av videon stiger en
avmagrad och hårlös Riki Sorsa in i bild. ”Slutade
jag för sent” frågar han och tittar in i kameran.
När videon publicerades fick den mycket uppmärksamhet och delades flitigt i sociala medier.
”Jag ville göra något som får folk att stanna
upp. Någonting tillräckligt häftigt. Om en enda
människa slutar röka tack vare den här videon, så
har den varit till nytta.”
JAG FICK KRAFTER AV
MÄNNISKORS EMPATI
Tack vare sin video fick Sorsa mycket stöd och
uppmuntrande kommentarer som gav kraft att
orka med sjukdomen.
”Det är alldeles underbart när folk kommer
och pratar och hälsar på. Den positiva känslan
det har gett mig, har varit fin.”
Under sina strål- och cytostatikabehandlingar
besökte Sorsa ofta sjukhuset. Han skryter med
vårdpersonalen och uppmuntrar också andra
cancerdrabbade att lita på den vård de får.
”Var lyckliga att ni bor i Finland och lita på
den finländska vårdpersonalen. Cancervården
här hör till de bästa i världen.”
Sorsa tackar också sina vänner som skjutsade
honom till och från sjukhuset. Han medger att
han är i en lycklig situation som bor i Helsingfors på kort avstånd från sjukhuset.
”Det är tur att man inte behöver köra hundratals kilometer för sina behandlingar. Jag förstår
gott dem som bor lång borta från sjukhuset. Det
måtte vara hemskt.”
Trots sin allvarliga sjukdom har det lyckats
Sorsa att hålla sig vid gott mod. Under intervjun
säger han att han mår riktigt bra, frånsett att han
är litet trött och fryser jämt.
Senast Riki Sorsa uppträdde var i höstas i
Mikaelskyrkan i Åbo – precis efter att ha fått veta
om sin lungcancer. ■
Till minnet av Riki Sorsa
15
Cancerorganisationerna
Bli medlem
Vi bjuder
Du kan bli medlem antingen genom
att fylla i kortet nedan eller genom
att anmäla dig via nätet på adressen
www.cancerforeningen.fi. Då kan du bli
medlem i din regionala cancerförening,
i en av de landsomfattande
patientorganisationerna eller både och.
• rehabilitering för cancerpatienter
och deras närstående
Föreningarna bestämmer själva
medlemsavgiften och den är 15–30
euro.
Medlemsblankett
• stödpersoner
• diskussionsgrupper
• rådgivning i hela landet
• rådgivningsstationer där en
sjukskötare specialiserad på cancer
har mottagning
Adressförändringar
Namn
Jag vill bli medlem
Vastaanottaja
maksaa
postimaksun
Mottagaren
betalar
portot
Medlemsnummer
(Från tidskriftens baksida, nummerserien ovanför namnet)
Namn
Medlemsförening
CANCERFÖRENINGEN
I FINLAND
Adress
Gammal address
KOD 5000961
00003
Jag är svenskpråkig
och vill ha tidskiften
Ny adress
SVARFÖRSÄNDELSE
