2
Innehållsförteckning
Sida
Inledning
3
Vision och mål för verksamheten 2009
4
Faktaruta om personligt ombud Nacka/Värmdö
5
Klientarbete
Värderingar och utgångspunkter
Terese
Marknadsföring
6
Studieresa till New York
9
Statistik
Antal klienter
Klienternas uppdrag
De vanligaste uppdragen
10
Ledningsgruppen
12
Systemfel och brister
Ekonomi
Öppenvårdspsykiatrin
Positiva förändringar
13
Avslutning
16
Bilagor
Bilaga 1 Bakgrund till personligt ombud
Bilaga 2 Organisation personligt ombud Nacka/Värmdö
Bilaga 3 Statistik personligt ombud Nacka/Värmdö
Bilaga 4 Ledningsgruppen
3
Inledning
Fokus för vårt systemfelsarbete under året var att synliggöra de hinder som gör det svårt för
personer med neuropsykiatriska funktionshinder att få tillgång till samhällets insatser.
I vår marknadsföringsplan har vi prioriterat vårt arbete att nå personer med
psykosproblematik.
Flera medlemmar i ledningsgruppen har bytts ut. Dels på grund av att Carema Hjärnhälsan
fick förtroendet att driva den psykiatriska öppenvården i området, dels på grund av att en ny
chef tillsatts för personligt ombud. Under hösten påbörjade ledningsgruppen arbetet med att
precisera uppdrag och metoder för ledningsgruppen.
Under våren genomförde personligt ombud i utbildningssyfte och som ett led i
verksamhetsutveckling en studieresa till New York. Där besöktes verksamheter med
personligt ombud som är brukarstyrda.
4
Vision och mål för verksamheten 2009
VISION
Att de psykiskt funktionshindrade ska ha samma förutsättningar att leva
i samhället som alla andra.
MÅL på individnivå
Att bistå/ företräda den enskilde så att denne får stöd/ service och vård utifrån egna
önskemål och lagliga rättigheter.
Mål på samhällsnivå
Att i olika sammanhang påtala och företräda målgruppen i övergripande frågor, på såväl
lokal som regional och nationell nivå.
Specifika mål för 2009
Utvärdera vårt klientarbete, exempelvis genom fokusgrupper
Få en fungerande ledningsgrupp
Bedriva uppsökande arbete mot psykosgruppen
Som ett led i vår marknadsföring utveckla en hemsida
I vårt systemfelsarbete lyfta fram den neuropsykiatriska målgruppen
5
Faktaruta om personligt ombud Nacka/Värmdö
Vi är fyra personliga ombud som arbetar i Nacka och Värmdö kommun sedan 2002.
Målgrupp
Vår målgrupp är personer med psykisk sjukdom som har långvariga eller bedömt långvariga
psykiska funktionshinder. Våra klienter har komplexa behov av vård, stöd och service.
Klienterna är mantalsskrivna i Nacka eller Värmdö kommun och är från 18 år och uppåt.
Klientarbete och systempåverkan
Som personliga ombud har vi två uppdrag. Ett av dessa är att arbeta på uppdrag av klienten
och hjälpa den enskilde med att få det stöd, den vård och service som psykiskt
funktionshindrade enligt lag har rätt till. Vi kan vara ett stöd i kontakten med olika
myndigheter, hjälpa till med att ansöka om olika insatser och se till att samordning sker. Vi
är fristående och vi arbetar på uppdrag av klienten och inte på uppdrag från myndigheter eller
vårdgivare. Det kan innebära att vi på klientens uppdrag går emot behandlingsmässiga och
ekonomiska ställningstaganden som görs av olika offentliga aktörer.
Vårt andra uppdrag är att upptäcka och rapportera systemfel/brister. Syftet med detta uppdrag
är att ta bort de återkommande hinder vi ser för vår målgrupp när det gäller att få det stöd,
den vård och service som de har laglig rätt till.
Ledningsgrupp
Vi har en ledningsgrupp vars uppgift är att leda och utveckla verksamheten personligt ombud
i Nacka och Värmdö. Ledningsgruppen ger oss mandat att arbeta vidare med olika frågor
som vi uppmärksammat under åren. Dessutom är det bland annat till ledningsgruppen vi
rapporterar de systemfel/brister vi ser i vårt dagliga arbete.
Marknadsföring
Vi bedriver regelbunden marknadsföring i syfte att informera om verksamheten för klienter
och olika personalgrupper. För detta arbete finns en marknadsföringsplan som uppdateras
inför varje halvår.
6
Klientarbete
Enligt socialstyrelsen har personligt ombud följande arbetsuppgifter:
-
att tillsammans med den enskilde identifiera och formulera dennes behov av vård, stöd
och service
att tillsammans med den enskilde se till att olika huvudmäns insatser planeras,
samordnas och genomförs
att bistå och – om fullmakt finns – företräda den enskilde i kontakterna med olika
myndigheter
se till att den enskilde får vård, stöd och service utifrån egna önskemål, behov och
lagliga rättigheter.
Värderingar och utgångspunkter
Utgångspunkten i vårt arbete är en tro på alla individers vilja och unika förmåga att själv välja
och ansvara för sitt liv om hon ges förutsättningarna till det. Vårt arbete bygger på respekt för
klienten och dennes egna uttryckta behov och önskemål. I arbetsprocessen strävar vi efter
kontinuitet och långsiktighet. Basen för vårt arbete som personliga ombud är att klienten är
vår uppdragsgivare och att vi skapar förtroendefulla relationer. Målet är att klienten ska känna
tillit och delaktighet och därigenom ges möjlighet att växa och själv forma sitt eget liv. Den
enskildes självbestämmande och integritet ska alltid respekteras. Arbetet ska präglas av
helhetssyn på klienten och dennes nätverk. Utgångspunkten är att arbeta tillsammans med
klienten och inte åt denne. Klienten ska på sikt kunna uppnå så hög grad av självständighet
och egenmakt som möjligt. Tre fundament präglar vår arbetsmodell
Tidsgenerositet/långsiktighet
Helhetssyn
Flexibelt arbetssätt i nuet (personens unika behov och aktuella funktionsnivå och
hälsotillstånd för arbetet)
Klienthistoria
För att åskådliggöra hur vårt arbete som personligt ombud kan se ut, presenteras ett fingerat
ärende.
Terese
Hur fick Terese kontakt med personligt ombud?
Första gången jag träffade Terese var på sjukhuset. Hon tog själv kontakt med verksamheten
efter att ha sett vår broschyr på avdelningen. Terese hade då varit inlagd ett par veckor och vi
träffades hos kuratorn på avdelningen. Hon hade fått sluta på sin arbetspraktik via
arbetsförmedlingen på grund av en depression.
7
Varför tog hon kontakt med personligt ombud?
Vid utskrivningen från sjukhuset fick Terese en handläggare hos socialtjänsten. Hon ville ha
personligt ombud eftersom hon kände sig osäker i kontakten med socialtjänsten och önskade
stöd under de första mötena de hade tillsammans. Terese och handläggaren träffades
regelbundet för att bland annat diskutera olika vägar tillbaka till arbetslivet. Hon kände efter
ett tag att hon inte behövde ett personligt ombud mer och därför avslutades kontakten. Dock
med löfte om uppföljning efter en månad för att se om allting fungerade som det skulle.
Vad hade hänt vid uppföljningen?
Vid kontakten efter den överenskomna tiden, så berättade hon att hon har blivit beviljad
sysselsättning genom sin handläggare. Syftet med sysselsättningen var att i lagom takt kunna
förbereda sig för att åter komma tillbaka till den arbetspraktik hon tidigare hade haft innan
inläggningen på sjukhus. Terese är på sysselsättningen tre dagar i veckan för att med övriga
där kunna utföra olika arbetsuppgifter.
Terese berättade att hon trivs när hon väl är på plats men att det samtidigt är svårt att passa
tiderna.
Jag föreslog ett möte för att diskutera om det eventuellt behövs andra insatser. Vid det mötet
framkom att Terese även fått flera kallelser till psykiatrin för att påbörja en neuropsykiatrisk
utredning. Hon var glad att hon blivit beviljad en utredning men kände sig samtidigt stressad
över att ha ytterligare en aktivitet att passa tiderna för. Terese hade ännu inte varit hos
psykiatrin trots flera kallelser. Under mötet fick jag Tereses tillåtelse att ringa psykiatrin som
berättade att de funderade på att låta utredningsplatsen gå till någon annan eftersom hon inte
kommit på avtalade möten. Behovet av utredningsplatser är stort och någon annan som var
mer motiverad skulle kanske få börja istället menade de. Jag förklarade att Terese absolut var
motiverad men att det just är svårigheten att passa tider som är en av anledningarna till att hon
sökte hjälp hos psykiatrin.
Hur gick det sedan, fick hon stöd?
Vi träffades ett par gånger och diskuterade fram och tillbaka hur vi skulle få det hela att
fungera. Terese ville att jag skulle stötta henne i kontakten med socialtjänsten ytterligare och
bland annat hjälpa henne att framföra vilka ytterligare insatser hon skulle kunna behöva.
Under mötet med socialtjänsten berättade Terese med stöd av mig om detta med svårigheten
att passa tider och att en utredning hos psykiatrin var på gång. Terese gjorde en muntlig
ansökan om boendestöd eller en kontaktperson som kunde hjälpa henne att passa sina tider.
Handläggaren tog emot Tereses ansökan men berättade samtidigt att det tyvärr kunde dröja ett
par veckor innan de hittade rätt person. Jag kunde under tiden gå in och stötta till dess att ett
boendestöd var på plats.
Har ni fortsatt kontakt?
Idag har Terese och jag avslutat kontakten. Genom socialtjänsten har hon nu istället
boendestöd som hjälper henne att passa tider, vilket bland annat resulterat i att utredningen
hos psykiatrin snart är klar.
8
Marknadsföring
Under året som gått har många personer sökt sig till oss eller blivit länkade från andra
professionella. Det märks att vi numera är en relativt välkänd verksamhet, vilket är roligt.
Tyvärr har det även detta år lett till att vi tvingats ställa personer i kö.
Vi har arbetat för att hitta lösningar för att kunna minska vår kö och samtidigt inte avvisa
klienter. Vi har skiljt på tre olika grupper:
1. De klienter/eller anhöriga som inte har några professionella kontakter.
2. De klienter/anhöriga som har professionella kontakter.
3. De professionella som kontaktar oss och vill länka en klient till oss
När det gäller den tredje gruppen har vi intagit en mer konsultativ roll. Vi försöker under tiden
klienten står i vår kö stötta den professionella att hjälpa klienten i möjligaste mån. Vi har fått
positivt gensvar och många problem för klienten har kunnats lösa under tiden de stått i vår kö.
För att inte tappa bort den ursprungliga målgruppen för personligt ombud har vårt
marknadsföringsarbete fokuserats på att försöka nå den ”tysta målgruppen” med främst
psykosproblematik och personer med komplexa behov på grund av samsjuklighet, som saknar
insatser eller har ringa insatser.
Under året har vi även:
-
Presenterat vår verksamhet i utbildningsserien: ”Vägar ur skuldfällan” (Värmdö)
Deltagit i Attentions självhjälpsgrupp
Gjort utskick av årsrapporten
Medverkat i Livgivarmöten
Besökt träfflokaler
Besökt Lotsen som är en brukarstyrd verksamhet
Vi har även påbörjat arbetet med en egen hemsida, och vår förhoppning är att den ska bli klar
under 2010.
9
Studieresa till New York
Under april 2009 genomförde vi, personliga ombuden i Nacka och Värmdö en studieresa till
New York. Vi besökte verksamheter med så kallade ”peer-advocats”, det vill säga ombud
med själupplevd psykisk sjukdom, som återhämtat sig och stöttar andra i samma situation.
Alltså; personliga ombud med egen erfarenhet av psykisk ohälsa.
Syftet med vår resa var att studera hur vi som personliga ombud kan vidareutveckla vår roll
med sikte på att få våra klienter att ta makten över sina liv.
Resan möjliggjordes tack vare bidrag från SKTF, stiftelsen Skutan och Nacka respektive
Värmdö kommun.
Under studiebesöken blev ord som ”empowerment” och ”återhämtning” åskådliggjorda för
oss på ett mycket levande sätt. Dessa organisationer är till största delen uppbyggda av
personer som befinner sig i en återhämtningsprocess samtidigt som de hjälper andra att
återhämta sig. De såg sjukdomen som något som har gett dem en unik kunskap som de kan
använda sig av för att hjälpa andra. Genom sin öppenhet motverkade de också stigmat av
psykisk sjukdom. Deras erfarenheter och kunskaper sågs som viktiga hos både myndigheter
och sjukhus, och de var på många håll anställda av dessa.
En fråga som vi ställde oss under resan var, hur kommer det sig att det är så ovanligt i Sverige
att anställa personer inom psykiatrin som har återhämtat sig från psykisk sjukdom? Som
någon i New York påpekade för oss: ”Ni har dem redan anställda, men i dagsläget kan de inte
tala om sin återhämtning, det anses inte som en merit i Sverige”.
Alla de positiva intryck som vi tog med oss från studiebesöken har satt i gång tankar om hur
vi skulle vilja utveckla vår personliga ombudsverksamhet. Vi har blivit inspirerade till att
jobba närmare de intresseorganisationer som finns här i Stockholm, och vi tänker mycket
kring betydelsen av självhjälpsgrupper. Vi vill sträva efter att ha med intresseföreningarnas
unika kunskaper och möjligheter i vårt dagliga arbete med klienterna.
Efter studieresan ställer vi oss oftare frågan om hur vi använder oss själva som redskap. Hur
möter vi våra klienter, och vilka egna erfarenheter har vi som personliga ombud av psykisk
ohälsa? Hur kan vi använda oss av de erfarenheterna i mötet med klienter?
Vi vill också försöka fundera vidare på hur de personer som söker sig till oss skulle kunna
stötta varandra. Skulle även vi som personliga ombud kunna arbeta med mindre grupper och
föra samman klienter med liknande livssituation och mål? Vissa planer har funnits på att
starta upp någon gruppverksamhet i liten skala bland våra aktuella klienter. Våra klienter
skulle exempelvis kunna ge varandra stöd i att tillsammans ta kontakt med någon
intresseförening.
Vi har frågat några klienter om de skulle vara intresserade av att träffas tillsammans med oss
och diskutera hur det skulle kunna fungera; hur de skulle vilja engagera sig. Gensvaret har
varit positivt. De klienter som har läst vår rapport om studieresan till New York har blivit
inspirerade och haft en önskan om att på något sätt få engagera sig.
10
Statistik
Antal klienter
Under året tog vi emot 47 nya klienter och vi avslutade sammanlagt 41 klienter.
Verksamheten har haft kö under året. Antalet klienter i kö har varit upp till 15 personer och
väntetiden 1-5 månader.
Klienternas uppdrag
Det totala antalet uppdrag under 2009 (mörka staplar) var 253 jämfört med 255 för 2008
(ljusa staplar). I genomsnitt hade varje klient cirka två till tre uppdrag. Fördelningen mellan
de olika uppdragen är i jämförelse med 2008 i stort sett oförändrad. En skillnad från
föregående år är att antalet uppdrag under rubriken övrigt ökat under 2009.
11
De vanligaste uppdragen
Ekonomi
Att hitta rätt form av stöd åt klienter för att de ska klara av att hantera sin vardagsekonomi.
Det kan vara att ansöka om rätt försörjning, exempelvis sjukersättning, sjukpenning eller
försörjningsstöd.
Övrigt
Exempelvis; stödja klienten i kontakten med beroendevård, advokat, försäkringsbolag,
förvaltare, försäkringskassan, intresseföreningar, kronofogden, arbetsgivare osv.
Boende
Att ansöka om stöd för att klara av sitt boende, vara ett stöd i kontakten med en hyresvärd
eller hjälpa till med att ansöka om eller byte av bostad.
12
Ledningsgruppen
Flera medlemmar i ledningsgruppen har bytts ut. Dels på grund av att Carema Hjärnhälsan
fick förtroendet att driva den psykiatriska öppenvården i området, dels på grund av att en ny
chef tillsatts för personligt ombud. Till ledningsgruppen har det från brukarsidan tillkommit
nya personer, bland annat en representant från organisationen Attention.
Ledningsgruppen har under året träffats vid tre tillfällen. Under hösten påbörjades arbetet med
att ta fram ett dokument för att precisera ledningsgruppens uppdrag. Dokumentet kommer
även innehålla metoder för hur ledningsgruppen ska arbeta. Det beräknas bli klart 2010.
13
Systemfel och brister 2009
Enligt Socialstyrelsen ingår det i personligt ombuds arbetsuppgifter att påpeka brister i
välfärdssystemet som de upptäcker i arbetet med klienterna. Deras upptäckter kan bidra till att
lokala och centrala systemförändringar sker, vilket är ett led i huvudmännens kvalitetsarbete.
(Socialstyrelsens rapport ”Personligt Ombud 2000-2004” Sid 26-27)
Personligt ombud har utifrån en fristående ställning mandat från ledningsgruppen att:
Arbeta med fel och brister.
I olika sammanhang påtala och företräda målgruppen i övergripande frågor på såväl
lokal som regional och nationell nivå.
Verka för att uppnå ett gott samverkansklimat med berörda organisationer,
myndigheter och andra berörda.
Ekonomi
Många av våra klienter oroar sig över hur de ska få sin ekonomi att gå ihop. En oro som ökat
under 2009. Vi upplever att den ökade oron gör det svårt för dem att kunna koncentrera sig på
sin behandling och rehabilitering vilket rör många olika myndigheter och institutioner i
samhället.
1. Försäkringskassan
Den största ekonomiska oron har gällt de personer som har drabbats eller riskerar att drabbas
av förändringarna i sjukförsäkringen. För många av våra klienter har detta besked överskuggat
allting annat. Det har hela tiden funnits en stor osäkerhet både hos klienterna, men även hos
oss som möter dem, om hur systemet kommer att se ut och fungera. Vi har ofta
rekommenderat våra klienter att både skriva in sig på arbetsförmedlingen nu från årsskiftet
2009/2010 samt ansöka om tillsvidare sjukersättning. Det illustrerar den splittrade situationen
som vi och våra klienter har befunnit oss i.
Vi har mött personer som blivit mycket sämre på grund av den ekonomiska osäkerheten.
Personer som ser själmord som enda utvägen, och där de psykiatriska insatserna måste
intensifieras.
Regeringen har inte gett någon tydlig vägledning hur försäkringskassan ska tolka den nya
lagen i förhållande till gruppen psykiskt sjuka.
2. Försörjningsstöd
Vi har märkt att det blivit svårare att beviljas ekonomiskt bistånd, framför allt i Nacka. Det
ställs krav som våra klienter, på grund av sitt funktionshinder, har svårt att möta. Det ställs
stora krav på den enskilde att komma in med alla papper i rätt tid och att komma i tid på
inbokade möten. För vissa av våra klienter medför deras funktionshinder att de inte klarar av
detta. Det är ofta på grund av konsekvenserna funktionshindret medför som personen har
tvingats vända sig till socialtjänsten.
14
Ibland känns det som att säga till en rullstolsburen person att bara du tar dig upp för dessa
trappor utan hjälp så ska du få ekonomiskt stöd. Och om du inte gör det så är det ditt problem.
Vi ser att just den gruppen som har största problemen riskerar att inte få det ekonomiska stöd
som personen har rätt till.
3. Svårt att få pengarna att räcka till
Många personer med psykisk sjukdom lever hela tiden på marginalen. Sjukersättningen och
bostadstillägget täcker knappt de fasta utgifterna. Det finns ofta inga sparade pengar för
oförutsägbara utgifter såsom tandläkarkostnader eller dylikt. En ständig oro för ekonomin blir
resultatet.
Vi ser att många av våra klienter behöver hjälp för att kunna hushålla med knappa resurser.
Boendestödet kan vara ett sådant stöd, att se till så räkningar blir betalda och kuvert öppnade i
tid. Men ibland är det otydligt om det ingår i ett boendestödsuppdrag och om boendestödet
känner att han/hon har rätt kompetens till det. Det är ibland otydligt vem som kan hjälpa
personen med räkningar och ekonomi. Ska det vara god man, boendestöd eller konsumentoch budgetrådgivare? Ibland är det svårbedömt.
Öppenvårdspsykiatrin
Under 2009 så tog Carema hjärnhälsan över öppenvårdspsykiatrin i både Nacka och Värmdö.
Detta har inneburit en del förändringar för patienterna, både förbättringar och försämringar.
Personliga ombuden i Nacka och Värmdö träffade cheferna för Nacka mottagningen, Eva
Blennov, och Värmdö mottagningen, Birgitta Appelqvist, hösten 2009. Vid dessa två möten
framförde vi våra synpunkter på hur vården fungerat hittills.
Ett stort problem är systemet med hyrläkare, det är stora svårigheter för patienten att
ha en kontinuerlig kontakt med en och samma läkare. Att som patient tvingas berätta
sin historia om och om igen är mycket påfrestande och kan upplevas kränkande.
Vården blir sämre när kontinuiteten saknas.
Många klienter som vi har varit i kontakt med har varit missnöjda med det nya
joursystemet. Det är flera saker som de inte tycker har fungerat: Det är okända
personer man får prata med, de som svarar har haft ett dåligt bemötande och
personerna som svarar har inte någon insyn i hur det ser ut på respektive mottagning.
Det är svårt att nå respektive läkare och behandlare per telefon, det går inte att lämna
meddelande till läkare/behandlare, det går inte att lämna ett meddelande på deras
telefonsvarare och det är korta telefontider.
Kurator på Nacka mottagningen saknas vilket leder till att patienter inte får det
kurativa stödet som behövs och som kan vara en förutsättning för att överhuvudtaget
kunna tillgodogöra sig behandling.
Positivt
Att det har blivit lättare att få en neuropsykiatrisk utredning inom rimlig tid.
Att arbetsterapeut och sjukgymnast ses som viktiga funktioner på mottagningarna
Att det har blivit enklare att snabbt få en ny läkartid
Att möjligheten att få KBT-terapi har ökat markant
15
Positiva förändringar
I förra årets årsrapport tog vi upp brister i Nacka socialtjänst när det gällde klienter som
hamnade mellan avdelningarna inom socialtjänsten. I år har socialtjänsten tillsatt en ”falla
mellan stolarna”-tjänst; en socialsekreterare som har till uppgift att försöka följa klienten som
ingen avdelning vill/kan ta emot och då se till att denne hamnar rätt. Socialsekreteraren har
även möjlighet att göra utredningar och fatta myndighetsbeslut under tiden. Denna funktion
har gjort att vi har fått mycket färre påringningar från handläggare/socialsekreterare inom
socialtjänsten som inte vet vad de ska göra med klienter som hamnar mellan stolarna. Det gör
situationen för klienten mer rättssäker.
En annan positiv förändring som vi sett är möjligheten för klienten att kunna jobba eller
studera med bibehållen sjukersättning. En stor möjlighet för klienter som varit borta från
arbetsmarknaden under lång tid.
16
Avslutning
Studiebesöket i New York har betytt mycket för vår verksamhet och inspirationen av det
kommer finnas kvar under lång tid framöver.
Ledningsgruppens arbete har kommit igång bra och vi känner oss nöjda med det.
Ett av målen för 2009 som vi inte hunnit med är att utvärdera vårt arbete, men det är något vi
hoppas kunna göra under 2010.
Hemsidan kommer vara klar under nästa år och det kommer göra det lättare för oss att nå nya
personer och sprida information om vår verksamhet.
Bilagor:
Bilaga 1: Bakgrund till personligt ombud
Bilaga 2: Organisation personligt ombud Nacka/Värmdö
Bilaga 3: Statistik personligt ombud Nacka/Värmdö
Bilaga 4: Ledningsgruppen
Bilaga 1
Bakgrund till personligt ombud
Psykiatriutredningen föreslog i sitt slutbetänkande 1992, ”Välfärd och valfrihet”, att
människor med ett psykiskt funktionshinder ska få rätt till personliga ombud. Regeringen
beslutade om tio försöksverksamheter som pågick under tre år mellan 1995 och 1998. År
2000 beslutade regeringen att permanenta personligt ombud med statsbidrag för en nationell
uppbyggnad av verksamheter med kommunen som huvudman. Nacka kommun och Värmdö
kommun valde att slå ihop sina verksamheter med fyra personliga ombud stationerade i
Nacka.
Styrdokument
Styrdokument för personligt ombud är socialstyrelsens meddelandeblad nr 14/2000. Där
framgår följande:
Personligt ombud är inte en insats som är avsedd för alla personer (cirka 45 000) i
psykiatrireformens målgrupp. Regeringens beslut om statsbidrag bygger på förutsättningen att
i storleksordningen 10 – 20 procent av dessa kan ha behov av ett sådant kvalificerat personligt
stöd.
17
Enligt beredningsgruppen bör personligt ombud erbjudas personer med psykiska
funktionshinder (18 år och äldre) som
-
har ett funktionshinder som innebär ett omfattande och långvarigt socialt handikapp
som medför stora hinder för ett fungerande vardagsliv
har komplexa behov av vård, stöd och service och som har behov av kontakt med
socialtjänst, primärvård och/eller den specialiserade psykiatrin (utan krav på diagnos)
och andra myndigheter
Personligt ombud ska vara en möjlig insats också för de personer som finns på hem för vård
eller boende liksom för personer med psykiska funktionshinder och missbruk
(dubbeldiagnos).
18
Bilaga 2
Organisation personligt ombud Nacka/Värmdö
Regeringen
Beviljar
stadsbidrag
Socialstyrelsen
Länsstyrelsen
Huvudmän
Ledningsgrupp
Personliga
ombud
Styrdokument
Tillsyn och
utbet. av
statsbidrag
Nacka kommun
Värmdö kommun
Leder
Stödjer
Utvecklar
4 personer
Nacka kommun har arbetsgivaransvar och personliga ombudsverksamheten har placerats
fristående direkt under Anders Fredriksson, verksamhetschef för Verksamheten Sociala
Stödresurser. Vi har regelbundet träffat Elisabeth Stern från Nacka kommun och Päivi
Suomivirta från Värmdö kommun som båda är medlemmar i ledningsgruppen. Då Elisabeth
Stern gick i pension from september månad är numera Marie Kronosjö vår närmsta chef
Personliga ombuden har sina kontor på Ektorpsvägen 2, Nacka. Vi arbetar kontorstid
8-16.30.
De administrativa uppgifterna är fördelade i gruppen.
Varje vecka har vi personalmöten och en gång per månad arbetsplatsträff med vår
chef. Båda träffarna protokollförs.
Vi har under året haft tre planeringsdagar.
Vi har en handlingsplan vid hot- och våldssituationer.
Vi har tillgång till Nacka kommuns friskvårdsverksamheter.
Gruppen har under året haft handledning varannan vecka tillsammans med personliga
ombuden i Haninge.
Vi har under året deltagit i följande kurser och konferenser:
Kompetensutveckling 2009
-
Nätverksutbildning, grund, våren 2009, Mattias, Linda, och Katarina.
Nätverksledarutbildning påbörjad hösten 2009, Linda, Gertrud och Katarina.
Hemlöshetsseminarium, Socialstyrelsen november 2009.
Seminarieträffar ” Vägar ur skuldfällan” Värmdö Kommun.
Psykiatriska Diagnoser, kurs 4 tillfällen, Danderyds sjukhus.
Handledning.
PO Nätverksträff ABC-området, november 2009.
PO Mininätverk sydöstra sjukvårdsområdet.
19
Bilaga 3
Statistik personligt ombud Nacka/Värmdö
Omsättning av klienter
A: Antal klienter kvar sedan tidigare år och som fortfarande är pågående
B: Antal klienter kvar sedan tidigare år och som avslutades under 2009
C: Antal nya klienter under 2009 som avslutades under året
D: Antal nya klienter under 2009 som fortfarande är pågående
Åldersfördelning
Kön och kommuntillhörighet
%
Nacka
Värmdö
Antal
klienter
70
34
Kvinnor
Män
59
45
57
43
67
33
20
Bilaga 4
Ledningsgruppen
Ledningsgruppen för Nacka och Värmdös personliga ombud för psykiskt funktionshindrade
Päivi Suomivirta, verksamhetschef
Värmdö kommun
Skogsbovägen 11
134 81 Värmdö
Tfn 08 - 570 38 327 el. 070 - 646 56 23
paivi.suomivirta@varmdo.se
Fax 08 - 570 321 60
Marie Kronosjö, resultatenhetschef
VSS, Nacka kommun
131 81 Nacka
Tfn 08 -718 87 11 el. 070 - 431 87 11
marie.kronosjo@nacka.se
Fax 08- 718 95 50
Anette Böe, resultatenhetschef
VSS, Nacka kommun
131 81 Nacka
Tfn 08 - 718 75 17 el. 070 - 431 75 17
anette.boe@nacka.se
Fax 08 - 718 75 55
Helene Nordqvist, gruppchef
Socialtjänsten, Försörjningsstöd & beroende
Nacka kommun
131 81 Nacka
Tfn 08 - 718 75 33 el. 070 - 431 75 33
helene.nordqvist-stavefeldt@nacka.se
Fax: 08 - 718 99 62
Ann-Katrin Skogsberg, gruppchef
Socialtjänsten, SPT
Nacka kommun
Tfn 08 - 718 77 05
ann-katrine.skogsberg@nacka.se
Fax 08 -. 718 75 29
Monica Beckman, Livgivarna – IFS
Sätravägen 11
133 38 Saltsjöbaden
131 81 Nacka
Tfn 08 - 717 22 91
mona.beckman@telia.com
Fax 08 - 717 25 91
Heleena Ruokonen – Johansson
Biträdande verksamhetschef
Slutenvården
Nacka Närsjukhus
131 83 Nacka
Tfn 08 – 601 54 15 el. 08 - 718 64 31
heleena.ruokonen-johansson@sll.se
Jan-Olov Wiklund
Hälso- och sjukvårdsnämndens
Förvaltning, HSN-f
Olivecronas väg 5, plan 3 (alt. Box 6909)
102 39 Stockholm
Tfn 08 -737 31 90 el. 070 - 484 46 42
jan-olov.wiklund@sll.se
Fax 08 - 737 29 60
Eva Blennow, enhetschef
Carema hjärnhälsan Nacka
Nacka Närsjukhus
131 83 Nacka
Tfn 08 -718 66 92
eva.blennow@carema.se
21
Birgitta Appelkvist, enhetschef
Carema hjärnhälsan Värmdö
Värmdö psykiatriska mottagning
Skärgårdsvägen 7
134 30 Gustavsberg
Tfn 070 – 737 55 09
birgitta.appelkvist@carema.se
Arne Arenteg
RSMH Nacka/Värmdö
Tfn 08 - 57029032
arne.arenteg@spray.se
Lena Henriksson
Attention Nacka/Värmdö
Tfn 08 – 715 86 23
lena.henrikson@swipnet.se
Bo Andersson
RSMH Nacka/Värmdö
PL Kalvsviks gård
Storviksvägen
139 90 VÄRMDÖ
