EDU.fi/svenska/laromedel/ifokus
Forskning i fokus
Genteknik
GENTEKNIK – teknik, etik och ansvar
Manus: Cecilia Sahlgren
Gentekniken och dess tillämpningar
Under de senaste decennierna har det skett en explosionsartad utveckling inom biotekniken. Denna
utveckling har försett oss med kraftfulla verktyg och det nödvändiga biotekniska kunnandet för att
undersöka och förstå den biologiska världen. De ärftliga egenskaperna finns kodade i generna som är
avsnitt av DNA-molekylen. Den tekniska revolutionen har gett oss verktyg som gjort det möjligt att
undersöka och isolera gener, förändra dessa gener och överföra dem till andra organismer. De här
verktygen används idag för att förstå hur kroppens byggstenar, cellerna, och deras komponenter
fungerar, för att förstå hur sjukdomar uppstår, för att producera mediciner, för att ge djur och växter
nya egenskaper och t.o.m för att ersätta icke fungerande gener hos människor.
Bioteknik: de tekniska tillämpningarna av det biologiska kunnandet
Genteknikens utveckling
Genetiken, läran om generna och ärftligheten, uppkom på 1800-talet då en munk vid namn Gregor
Johann Mendel (1822–1884) genom att korsa ärtsorter upptäckte att egenskaper nedärvs enligt ett
bestämt mönster. Mendels lagar används fortfarande och många av de termer som han etablerade är
giltiga ännu idag. Till exempel termer som recessiva och dominanta arvsanlag (allel) används för att
beskriva hur starkt inflytande en gen i ett genpar har på fenotypen (den synliga egenskapen).
De ärftliga egenskaperna är kodade i en dubbelsträngad molekyl som är uppbyggd av långa kedjor av
nukleotider. Denna molekyl kallas DNA (deoxiribonukleinsyra, eng. deoxyribonucleic acid). Trots att
substansen nuklein beskrevs redan på 1800-talet visste inte Mendel att de egenskaper han observerade
var kodade i DNA. År 1953 beskrev James Watson och Francis Crick strukturen hos DNA. Dessa
upptäckter lade grunden till den fortsatta tekniska utvecklingen.
Figur 1. De ärftliga egenskaperna finns kodade i en dubbelsträngad spiral uppbyggd av fyra olika nukleotider.
Nukleotiderna består av en sockerdel, en fosfatgrupp och
en organisk bas. De fyra baserna i DNA är adenin (A),
cytosin (C), guanin (G) och tymin(T).
Den moderna gentekniken fick sin början när
Stanley Cohen och Herbert Boyer år 1973
uppfann en metod för att isolera delar av DNA
och föra in dessa delar i en annan organism, i deras fall en bakterie. Den tekniska revolutionen
möjliggjordes sedan genom upptäckten av restriktionsenzym, proteiner som klipper av DNA vid
specifika sekvenser, vilket gjorde det möjligt att plocka ut önskade sekvenser ur DNA-molekylen.
Werner Arber, Daniel Nathans och Hamilton Smith som upptäckte dessa molekylära saxar fick
Nobelpriset för upptäckten år 1978.
1
EDU.fi/svenska/laromedel/ifokus
Forskning i fokus
Genteknik
Den kanske viktigaste upptäckten inom molekylärbiologin är en teknik som kallas PCR vilket är en
förkortning av engelskans Polymerase Chain Reaction. Tekniken används för att identifiera och
framställa stora mängder av en specifik DNA-sekvens. Processen uppfanns av Kary B. Mullis som år
1993 fick Nobelpriset i kemi för upptäckten. Idag används PCR både inom forskning och klinisk
diagnostik.
Tre forskargrupper arbetade aktivt med att utveckla tekniker för att förändra det genetiska materialet i
levande organismer. Forskargrupperna ledda av Mario Capecchi, Martin Evans och Olivier Smithies
använde sig av embryonala stamceller för att förändra eller stänga av specifika gener hos möss. År
2007 fick de tre gruppledarna Nopelpriset för att ha utvecklat denna teknik.
Embryonala stamceller. I väldigt tidiga utvecklingstadier består embryot av
celler som kan dela sig i oändlighet och har förmåga att specialisera sig och bli
vilka celler som helst i hela organismen. De är totipotenta. Forskare kan idag
isolera dessa celler och stimulera dem att bilda olika celltyper. Cellerna isoleras
då embryot befinner sig i blastocyststadiet.
UPPGIFTER
Definiera följande termer:
allel, locus, genetisk dominans, fenotyp, genotyp, diploid, haploid, embryonal
stamcell, blastocyst kromosomer, mutationer, genetisk rekombination, överkorsning
Uppgifter
Beskriv vilka egenskaper hos DNA som gör det till en utmärkt bärare av den ärtfliga informationen?
Hur uppstår variatoner i det genetiska materialet?
Hur översätts den genetiska koden till proteiner? Beskriv begreppen transkription och translation.
Hur förs den genetiska informationen vidare till dottercellerna? Beskriv replikationen.
Beskriv meios och mitos.
Beskriv PCR-metoden.
Gör en presentation av någon nobelpristagare i medicin. Beskriv hans eller hennes upptäckt och förklara på
vilket sätt den har påverkat samhället (www.nobelprize.org).
Diskutera vilken medicinsk betydelse stamcellstekniken kan ha och vilka etiska frågeställningar tekniken väcker.
Rekombinant-DNA-teknik
Med hjälp av rekombinant-DNA-teknik kan man förändra och kombinera DNA-molekyler. Bitar av
DNA kan klippas ut och förändras och överföras till en annan organism eller återinföras i
värdorganismen så att organismens genetiska material förändras och man får en s.k. transgen organism.
På detta sätt kan man stänga av gener, föra in nya gener eller förändra existerande gener och deras
funktion.
2
EDU.fi/svenska/laromedel/ifokus
Forskning i fokus
Genteknik
Genteknik – hur man gör
För att exakt och medvetet kunna förändra det genetiska materialet hos en organism krävs att man kan
isolera eller på något annat sett få tillgång till den gen som man vill förändra och att man sedan kan
föra in den nya genen i arvsmassan hos en organism. Nedan beskrivs kort hur man kan få tillgång till
DNA-sekvenser, hur man kan isolera den specifika bit av DNA-strängen som man är intresserad av,
hur man för in DNA-sekvenser i celler och hur den nya sekvensen integreras i cellens arvsmassa och
slutligen hur dessa modifierade celler kan ge upphov till en ny organism med förändrade egenskaper.
Var kan man få DNA-sekvenser att modifiera?
För att modifiera en gen måste man ha tillgång till den DNA-sekvens som kodar för denna gen. Det
finns DNA-bibliotek där man kan erhålla önskade DNA-sekvenser. Om proteinsekvensen är känd är
det möjligt att utgående från den syntetisera det DNA som kodar för proteinet. Man kan även isolera
och producera stora mängder av en sekvens utgående från genomet med hjälp av PCR.
Klyva DNA
Med restriktionsenzym kan man klyva DNA på bestämda ställen och plocka ut önskade bitar av DNAmolekylen. Restriktionsenzym är proteiner som förekommer hos bakterier. Bakterierna använder sig av
dessa enzym för att skydda sig från virusinfektioner genom att klyva virus-DNA i små bitar. Notera att
sekvensen utgör en palindrom, dvs. de båda strängarna i DNA-molekylen är identiska men löper i
motsatt riktning. De avklippta bitarna kan sedan klistras ihop med hjälp av ett annat enzym, ett s.k.
DNA-ligas.
Figur 2. Bakteriella enzym är användbara verktyg för att klippa ut bitar
av genomet. Restriktionsenzym klyver DNA vid specifika sekvenser. De
utklippta DNA-sekvenserna kan modifieras och sedan sättas in i en vektor
för att föras in i celler.
3
EDU.fi/svenska/laromedel/ifokus
Forskning i fokus
Genteknik
Förändra DNA
Den isolerade genen kan sedan förändras genom att man byter ut, sätter till eller avlägsnar nukleotider i
DNA-sekvensen. Det är t.ex. möjligt att införa just de mutationer i genen som man har detekterat hos
patienter med någon specifik sjukdom.
DNA förs in i en mottagarcell
Den isolerade DNA-sekvensen förs in i en mottagarcell med hjälp av bärarmolekyler, s.k. vektorer.
Bakteriella kromosomer, s.k. plasmider, används ofta som vektorer. Plasmiden och DNA-sekvensen
klyvs med restriktionsenzym och fogas sedan samman med DNA-ligas. Vektorerna med den nya genen
förs därefter in i en mottagarcell. Vektorerna tränger inte in genom cellmembranet, men det finns olika
metoder för att få in dem i cellerna. Virus fungerar som effektiva bärare i och med att de har utvecklade
mekanismer för att tränga in i celler. Andra metoder är att göra små hål i cellens membran och
modifiera DNA-molekylen så att den lättare tränger igenom membranet. Man kan även skjuta in
plasmiderna med en mikropistol eller injicera in dem med hjälp av en tunn nål. Plasmiderna är ofta
konstruerade så att de förutom den aktuella genen har markörgener som gör det möjligt att fastställa
vilka celler som tagit upp plasmiderna och om generna på plasmiderna är aktiva och fungerar som de
skall. Dessa markörgener kan vara gener som ger värden motståndskraft mot antibiotika eller så kan de
koda för något protein som är lätt att identifiera, t.ex. ett fluorescerande protein.
Selektion: den process där man skiljer de celler som tagit upp plasmiden och uttrycker de proteiner som kodas i
generna i plasmiden från de celler som inte tagit upp plasmiden. Ordet härstammar från engelskans selection.
Genetiskt modifierade organismer
För att kunna studera geners funktion och förstå hur olika förändringar (mutationer) i gener påverkar
organismen och för att ge djur och växter nya egenskaper kan man producera transgena organismer,
dvs. organismer med förändrat genetiskt material. De transgena organismernas genetiska material kan
vara förändrat på olika sätt. De kan vara modifierade så att det protein som en gen kodar för
förekommer i överskott eller förekommer i celler, vävnader eller organismer där det normalt inte finns.
Man kan skapa transgena organismer som har gener med specifika förändringar, mutationer. I
knockoutorganismer har en specifik gen avlägsnats. Dessa former av genetisk modifiering använder
man för att förstå geners funktion eller för att skapa organismer med nya egenskaper.
4
EDU.fi/svenska/laromedel/ifokus
Forskning i fokus
Genteknik
Transgena växter
Varje isolerad växtcell kan ge upphov till en ny planta vilket gör det lätt att genetiskt förändra växter
och skapa växter med nya egenskaper. För att föra in det genetiska materialet i växter använder man sig
ofta av särskilda växtbakterier. Den nya genen inkorporeras sedan i växtens arvsmassa genom en
process som kallas rekombination. Växtcellen med den nya genen delar sig och kan ge upphov till en
ny planta med en ny egenskap.
Figur 3. Det är relativt enkelt och snabbt att skapa genetiskt modifierade växter.
Den nya genen förs in i en växtcell med hjälp av en växtbakterie som bär på vektorn
med genen. Genen integreras i växtcellens arvsmassa genom homolog
rekombination. Den modifierade växtcellen kan sedan odlas upp och ge upphov till
en ny planta med nya egenskaper.
Transgena djur
För att skapa transgena djur måste man föra in den nya genen i en
isolerad embryonal stamcell. De modifierade stamcellerna injiceras
sedan in i en blastocyst som inplanteras i en honas livmoder. Fostermoderns avkomma bär den nya
genen i en del av sina celler. För att avkomman i sin tur skall ge upphov till genetiskt förändrad
avkomma krävs att någon av de modifierade stamcellerna har blivit könsceller. För att man skall få ett
transgent djur som bär den nya eller förändrade genen i dubbla upplagor, dvs. är homozygot för genen,
krävs vanligen upprepade parningar mellan avkomman.
Figur 4. Produktionen av transgena djur sker i flera steg. Den nya
genen sätts in i en vektor som förs in i en embryonal stamcell som
isolerats från en blastocyst. Den nya genen integreras i stamcellens
genom med hjälp av homolog rekombination. Den modifierade
stamcellen injiceras sedan in i en blastocyst som förs in i livmodern.
Avkomman består delvis av celler som innehåller den nya genen.
Genteknikens tillämpningar
Gentekniken har tre huvudsakliga användningsområden. Den används inom grundforskningen för att
klargöra vilken funktion specifika gener har, hur dessa gener fungerar och hur de reglerar fysiologiska
processer hos olika organismer, samt för att klargöra hur mutationer i gener leder till sjukdomar.
Gentekniken är även ett viktigt medicinskt verktyg. Den används bland annat för att framställa
mediciner och ställa diagnoser. Genterapi används redan i någon utsträckning för att ersätta icke
5
EDU.fi/svenska/laromedel/ifokus
Forskning i fokus
Genteknik
fungerande gener hos patienter med normala fungerande gener. Den medicinska grundforskningen
utnyttjar gentekniken inte endast för att klargöra hur mutationer i gener leder till sjukdomar utan även
för att producera sjukdomsmodeller hos djur för att testa olika former av behandling och olika
mediciner. Dessutom används genteknik som ett modernt förädlingssytem för att skapa odlingsväxter
och boskap med nya egenskaper. Utöver dessa användningsområden används gentekniken även för att
fastställa faderskap, identifiera misstänkta gärningsmän och identifiera brotts- eller olycksoffer genom
DNA-analys.
Medicin och medicinsk forskning
Produktion av medicin
Gentekniken erbjuder en möjlighet att producera säkrare och billigare mediciner. En stor del av det
insulin diabetespatienter använder är en ”syntetisk” variant av människans insulin som produceras av
transgena bakterier. Detta minskar risken för allergiska reaktioner som kan uppstå då man använder
insulin som isolerats från t.ex. grisar. Det insulin som isoleras från andra organismer än människan kan
nämligen avvika från människans insulin. Dessutom är reningsprocessen dyr och tidsdryg och inte
alltid säker till 100 procent vilket innebär att slutprodukten kan innehålla andra molekyler än bara
insulin och att insulinet kan vara otryggt och dyrt att använda.
Genterapi
Vid genterapi behandlas vissa sjukdomstillstånd genom att man för in en eller flera nya gener i en
människa för att ersätta defekta gener. Genterapi är särskilt lämplig som terapiform för sjukdomar som
beror på defekter i en enda gen. Genterapin begränsas av bristen på säkra metoder att föra in de nya
generna i målcellerna samt av det faktum att det är omöjligt att styra var den nya genen integreras i
kromosomerna. Om den nya genen integreras i en redan existerande gen kan det leda till inaktivering
av denna gen med skadliga konsekvenser. Genetiskt modifierade celler i kroppen kan dessutom få ett
överlevnadsövertag och inte längre reagera på kroppens normala signaler som reglerar dessa cellers
tillväxt. Cellerna kan då börja dela sig ohämmat vilket kan ge upphov till cancer. Vanligtvis används
viruspartiklar som bärare för att få in de nya generna i celler. Viruspartiklarna kan angripa andra celler i
kroppen än de som skall modifieras. Dessutom kan viruspartiklarna, trots att de är inaktiverade, ge
upphov till en mycket stark immunreaktion som kan vara livshotande. Det forskas aktivt för att
utveckla säkrare metoder att föra in nya gener i celler.
Figur 5 En patient med symptom som beror på en defekt gen
kan få en ny fungerande gen med hjälp av genterapi. Cellerna
som uttrycker den defekta genen isoleras från patienten. En ny
gen integreras i virus-DNA för att med hjälp av viruspartiklar
föras in i patientens celler. Den nya genen integreras genom
rekombination i patientens arvsmassa och de modifierade
cellerna förs in i patienten.
6
EDU.fi/svenska/laromedel/ifokus
Forskning i fokus
Genteknik
Växtförädling och djurförädling
I alla tider har människan genom förädling försökt få fram odlingsväxter med högre näringsinnehåll,
högre tolerans mot torka och skadeinsekter, lägre krav på jordens näringsinnehåll o.s.v. Idag erbjuder
gentekniken möjligheten att överföra önskade egenskaper (t.ex. köldtålighet, ökad tillväxthastighet,
högre nivåer av något specifikt näringsämne) till odlingsväxter och boskap. Särskilt odlingsväxter
såsom soja, potatis, tomater och sädesslag har varit föremål för genetisk modifiering tack vare den
lätthet med vilken man kan överföra genetiska egenskaper till växter (se ovan). Tidigare förädlingsmetoder innebar att man korsade plantor med önskade egenskaper för att erhålla bättre och tåligare
grödor. Numera kan man överföra egenskaper mellan väldigt olika arter – man kan t.ex. överföra gener
från en arktisk fisk som ger köldtålighet till en tomat.
Det ligger stora ekonomiska intressen bakom genetisk modifiering av odlingsväxter, och många företag
kämpar om patenträttigheterna till de genetiskt modifierade grödorna. Användningen av genteknik
uppmuntras även av humanitära intressen. Man hoppas t.ex med hjälp av genteknik kunna lösa
hungerproblemen i världen, genom att producera odlingsväxter som överlever i svåra växtförhållanden
(torka, skadeinsekter) och som har extra näringsinnehåll.
Uppgifter
Åren 2000–2002 utfördes kliniska försök med genterapi på barn med SCID (severe combined immune
deficiency), en allvarlig immunsjukdom, genom att man ersatte barnens defekta immunceller med
genetiskt modifierade immunceller. Försöket utföll väl och barnens immunförsvar förbättrades. Trots
det goda resultatet avbröts försöken då två av barnen utvecklade ett leukemiliknande tillstånd. År 2002
lyckades man bota sickle-cell-anemi hos möss med hjälp av genterapi. År 2006 gjordes framgångsrika
försök att bota metastaserande melanom genom att använda immunceller som var genetiskt
modifierade att attackera cancercellerna. År 2007 gjordes det första försöket att använda genterapi för
att bota en genetisk njursjukdom.
Trots dessa framgångar kvarstår många problem, bl.a. hur man skall kunna garantera att genterapi
har en långtidseffekt och att den nya genen som förts in i en målcell är stabil, uttrycks och fungerar
som den skall. Eftersom de flesta celler delar sig snabbt, vilket kan leda till att genen förändras eller
går förlorad och inte längre fungerar som den skall i dottercellerna, krävs vanligen upprepade
behandlingar för att behandlingen skall lyckas. Kroppens immunförsvar utgör ett annat problem när
det gäller användningen av genetiskt modifierade celler för att bota sjukdomar. De genetiskt
modifierade cellerna och de vektorer som används för att föra in gener i cellerna kan av
immunförsvaret uppfattas som kroppsfrämmande och ge upphov till en allvarlig immunreaktion.
Många av de stora sjukdomarna uppstår genom en kombination av defekter i flera gener, vilket gör
dem svårare att behandla med genterapi. Ett annat problem är risken för att inducera cancer genom
att föra in den nya genen i någon gen i genomet som är viktig för att motverka cancer, vilket kan leda
till att denna gen inaktiveras. Diskutera dessa problem och huruvida ni tror att gentekniken trots dessa
problem kommer att vara framtidens medicin.
Jämför traditionell växtförädling med genetisk modifiering av växter. Diskutera tillvägagångssätt,
fördelar och nackdelar.
7
EDU.fi/svenska/laromedel/ifokus
Forskning i fokus
Genteknik
Diskutera vilka egenskaper hos växter som skulle vara önskvärda i olika delar av världen med
beaktande av de klimatförhållanden som råder där. Diskutera hur genetiskt modifierade odlingsväxter
kan råda bot på hungersnöden i världen.
Jämför djur- och växtförädling och diskutera varför det finns betydligt fler genetiskt modifierade växter
än genetiskt modifierade djur.
Beskriv hur DNA-analyser (DNA fingerprinting) kan användas för att fastställa en persons identitet,
och diskutera hur denna metod kan tillämpas inom olika samhällsområden (polisväsen, socialväsen
o.s.v.)
Ansvar och etik
Gentekniken är ett laddat ämne och väcker många frågor. Liksom i fråga om all ny teknik finns det
både anhängare och kritiker. De tydliga medicinska och samhälleliga fördelarna med gentekniken vägs
mot riskerna och påståendena om att forskarna leker Gud.
Lagstiftning
Sydamerika, USA och de asiatiska länderna är stora producenter av genetiskt modifierade organismer
och deras lagstiftning är inte lika strikt som den europeiska. Till exempel i Finland är produktion av
genetiskt modifierade växter inte tillåten. Användningen av genteknik och spridningen av genetiskt
modifierade organismer regleras på nationell nivå av ländernas egen lagstiftning, men europeiska och
internationella organisationer som ansvarar för födans säkerhet diskuterar aktivt för att få till stånd en
enhetlig lagstiftning. Trots den försiktighet och tveksamhet som för tillfället råder kan man redan nu
hitta flera genetiskt modifierade produkter, t.ex. soja, spannmål, potatis, ris och majs, på marknaden.
Forskningen och tillämpningen regleras både av de nationella organ som är ansvariga för lagstiftningen
och av Europeiska kommissionen, Förenta Nationerna, Unesco och Council for International
Organizations of Medical Sciences (CIOMS).
Etiska frågor
Gentekniken liksom all ny teknologi väcker debatt. En av de stora riskerna som diskuterats är
naturligtvis säkerheten. Är denna teknologi säker för människan och naturen? Vet vi tillräckligt om
tekniken och dess konsekvenser för att använda den i medicinska syften? Drivs förespråkarna för
tekniken av humanitära eller av ekonomiska intressen? Är det rätt att leka Gud? Det finns inga rätta
svar på dessa frågor och en aktiv samhällsdebatt är viktig för att användningen skall regleras på ett
ändamålsenligt sätt. Man måste komma ihåg att det inte är själva tekniken utan dess användning som
kan utgöra ett hot.
Säkerhet
Många frågar sig idag om det är säkert att äta genetiskt modifierad mat. Idag gör tekniken inte bara det
möjligt att framställa modifierade produkter utan även att snabbt och med stor noggrannhet analysera
dem. Man kan bestämma näringsinnehållet, förekomsten och halten av olika giftiga substanser samt
vilka gener som är aktiva och inaktiva i organismen.Vi bör även komma ihåg att det mesta som vi äter
8
EDU.fi/svenska/laromedel/ifokus
Forskning i fokus
Genteknik
bryts ned i små beståndsdelar i tarmkanalen innan det tas upp av kroppen. Det finns dock inga garantier
för att genetiskt modifierad föda inte kan ha långtidseffekter som kan ge upphov till t.ex allergier.
Betydligt svårare än att analysera en modifierad odlingsväxt är att analysera de effekter på naturen som
odlingen av sådana växter har. Rubbar dessa superväxter det normala ekosystemet, konkurrerar de ut de
andra växterna, leder motståndskraft mot skadeinsekter till att skadeinsekterna flyttar någon
annanstans? Detta är frågor som sysselsätter forskare och lekmän. Det är väldigt svårt att i en
laboratoriemiljö imitera ett helt ekosystem och försöka få svar på dessa frågor.
Humanitära eller ekonomiska intressen
Kritikerna av genetiskt modifierad mat har även frågat om företag som utvecklar genetiskt modifierade
odlingsväxter drivs av humanitära eller av ekonomiska intressen. Visst är det fantastiskt att skapa ett
sädesslag som har hög tolerans mot torka eller skadeinsekter och som kan odlas i tredje världens länder
där hungersnöden är stor. Men vad händer om detta sädeslag är sterilt och endast ger skörd ett år?
Monsanto, ett av världens ledande företag inom utsäde och bekämpningsmedel har anklagats för att ha
producerat s.k. ”terminatorutsäde” vilket ledde till att kundlandet var tvunget att köpa nytt utsäde varje
år. Ett annat möjligt scenario som målats upp är att den genetiskt modifierade grödan sprider sig till
bönder i trakten som inte köpt genetiskt modifierade grödor. Är dessa ofrivilliga odlare då tvungna att
betala ersättning till företagen för de växter som spritt sig till deras marker?
En annan stor och viktig fråga är vad det innebär för samhällstrukturen och överlevnadsmöjligheterna
om det genetiskt modifierade utsädet inte är tillgängligt för alla på grund av för höga priser? Leder
superväxterna till att endast stora jordbruk som har råd med utsädet överlever medan små självförsörjande gårdar går under? Skall genetiskt modifierat utsäde få kosta? I dessa diskussioner måste
man komma ihåg att forskningen kring och utvecklingen av genetiskt modifierade organismer är
väldigt dyr och att de som utför detta arbete måste få kompensation.
Religion
Det finns även religiösa invändningar mot genetisk modifiering. Personer med religiös övertygelse kan
anse att man genom att förändra egenskaper hos organismer leker Gud. De anser att det strider mot
naturens ordning att modifiera organismer genetiskt på teknisk väg och att de genetiskt modifierade
organismerna är onaturliga.
Uppgifter
Titta på Monsantos webbsidor (www.monsanto.se, www.monsanto.com) och försök skapa dig en
uppfattning om företagets målsättning och tillvägagångssätt.
Diskutera de etiska aspekterna av genetisk modifiering i klassrummet.
Dela upp er i två grupper så att den ena gruppen representerar ett stort lantbruksföretag som nyligen
utvecklat en frystålig tomat som kan odlas i Norden men som är väldigt dyr och den andra gruppen
representerar motståndare till genetisk modifiering av organismer. Debattera!
Försök hitta en kontroversiell nyhet om genetiskt modifierade organismer (motsvarande Monsantos
terminator seed), beskriv för klassen vad det handlar om och diskutera problematiken.
9
EDU.fi/svenska/laromedel/ifokus
Forskning i fokus
Genteknik
Diskutera hur användningen av genetiskt modifierad mat kan regleras på bästa sätt. Läs igenom
bilagan Den gröna revolutionen och diskutera huruvida gentekniken skulle kunna vara en väg mot en
renare miljövänligare värld med en levande landsbygd.
10
EDU.fi/svenska/laromedel/ifokus
Forskning i fokus
Genteknik
STÖDMATERIAL för ansvariga undervisare. Skaffa gärna en lärarupplaga där det vanligtvis finns
bra stödmaterial inklusive bilder, animationer och filmer som man kan använda i undervisningssyfte
utan copyrightproblem.
Biology, seventh edition, Campell and Reece, Pearsin Benjamin Cummings
Life, The Science of Biology, fifth edition, Purves, Orians, Heller and Sadava, Sinauer Associates, Inc.
W.H. Freeman and Company
Molecular Biology of the Cell, fifth edition, Alberts et al., Garland Science.
Tidningsartiklar om genetiskt modifierade organismer
Insändare om genetisk modifiering
Televisionsprogram: Krökta rummet december 2007
Boken Geenit ja Etikka av Juha Räikkä och Katja Rossi – finns i svensk översättning.
www.wikipedia.com
www.genteknik.nu
www.codex.se
www.miljo.fi
webbsidor för de organ som reglerar tillämpningen av gentekniken: FN, Unesco, Europeiska
kommissionen, CIOMS
11
